Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi
Sara Blomberg
Barns tankar om nedbrytning i vår natur
Children’s thoughts concerning decomposition in nature.
Examensarbete 15 poäng Lärarprogrammet
Datum/Termin: 2008-12-23/ht Handledare: Monica Schmitz Examinator: Mariana Hagberg Löpnummer:
Abstract
The aim of this study is to investigate the notions of 5-year olds regarding the decomposition in our nature. Eight children were interviewed for the study.
Using individual semi-structured interviews and literature studies I have pursued answers to question such as; What are the notions of the children regarding decomposition of the leaves?
What are the notions of the children regarding the leaves? Which materials do the children believe are decompositable in nature? Thereafter the ecological process notions of the children were summarised and categorised.
The survey shows that all the children know what leaves are and where they can be found.
Some of the children have notions regarding what happens with the leaf after falling to the ground. However, none of the children were familiar with the decomposition process in our nature in itself.
Their common way of thinking is mirrored in the answers which do not contain any scientific conceptions.
Hence, the conclusion to be drawn from the study of the dissertation is that the pedagogue should try to focus on more practical education in the scientific subjects making them accessible to all preschool children, as well as clarify the aim and goal before the practical work is started.
Keywords: Science, decomposition, children’s thoughts
Sammanfattning
Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad femåringar har för tankar kring nedbrytningen i vår natur. För att undersöka detta blev åtta barn intervjuade.
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar på frågor som; Vad har barnen för tankar kring nedbrytning av löv? Vad har barn för tankar kring löven? Vilka material tror barnen är nedbrytbara i naturen? Därefter sammanställdes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar.
Undersökningen visar att samtliga barn vet vad löv är och vart löven finns. Vissa av barnen har tankar om vad som händer med lövet då det hamnat på marken. Dock var det inget av barnen som var välbekant med själva nedbrytningsprocessen i vår natur.
Vardagstänkandet speglas i deras svar med tanke på att svaren inte innehåller några direkt naturvetenskapliga begrepp.
Slutsatsen som kan dras från uppsatsens undersökning blir således att pedagogen bör försöka att utveckla mer praktisk undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena så att det passar alla barn i förskolan, samt att tydliggöra syftet och målet innan det praktiska arbetet inleds.
Nyckelord: Naturvetenskap, nedbrytning, barns tankar
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.2 Syfte...7
1.3 Frågeställning...7
2. Metod...8
2.1 Urval...8
2.2 Datainsamling...8
2.3 Procedur...9
2.4 Databearbetning...9
3. Resultat...9
3.1 Vad har barnen för tankar kring nedbrytning av löven?...9
3.2 Vad har barn för tankar om löven?...9
3.3 Vilka material tror barnen är nedbrytbara i naturen?...10
4. Diskussion...11
Litteraturförteckning...13
1. Inledning
Ibland upplever man att undervisningen i miljöfrågan oftast är negativt laddad och att det kan vara svårt för pedagogerna att ge barnen de positiva framtidsperspektiv som är nödvändiga.
För att kunna ge barnen de bästa förutsättningarna i undervisningen, tror jag att pedagogerna bör knyta lektionsinnehållet till samhällets utveckling. Pedagogerna vinner mycket på att diskutera och argumentera med barnen för att göra dem medvetna om verkligheten. Våra miljöproblem behöver inte vara svåra att integrera i förskolan. Förskolan är en viktig plats för barnen och där kan barnen skaffa sig en bra förståelse för våra miljöproblem så som
växthuseffekten och försurningar tillexempel.
Växthuseffekten är ett allt mer växande problem. Gör vi ingenting åt det så riskerar vi att störa/förstöra den planet vi lever på. Som pedagog kan barn med naturvetenskapliga kunskaper har bättre förutsättningar för att förutse konsekvenserna av sina handlingar. Får man med sig dessa kunskaper från tidig ålder kan miljötänkandet bli en naturlig del av livet.
Genom att kunna sätta ord på sina tankar, att kunna reflektera kring kretslopp ger dem redskapen att förstå sin omvärld. Vi som pedagoger kan ge dem en möjlighet att förändra miljön som delaktiga medborgare. Det är intressant för pedagogen att få kunskap om barns tankar kring kretsloppsprocessen och hur man kan arbeta för en bättre miljö tillsammans med barnen på förskolan. För att förändra i det stora måste man börja i det lilla.
Ett gemensamt problem för alla barn är att förstå materiens natur, transformationer och väg genom organismvärlden (Helldén, 1994).
Lpfö 98 skriver att förskolan ska medverka till att alla barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och att de förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.
I förskolans läroplan (1998) kan man läsa att förskolans mål är att lägga en stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologisk förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Samt att förskolans verksamhet skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö i nutid och framtid.
Man kan också läsa i Lpfö 98 att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar en förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur.
Pedagogens roll i förskolan är att väcka intresse, nyfikenhet, undran och att stötta och utmana barnen (lpfö 98).
Sjöberg (2000) och Harlen (1996) anser att det är viktigt att alla barn får en naturlig vardaglig anknytning till naturvetenskapen och dess begrepp. Att man ser vilken betydelse
naturvetenskapen haft över tiden, men också dess betydelse för framtiden då tekniken runt om kring oss ständigt ökar och finns överallt i vår omgivning. Helldén (1994) skriver att vi människor i framtiden måste ta ställning till viktiga frågor som rör vår livsmiljö. Detta fordrar förtrogenhet med viktiga ekologiska fenomen. Därför är det viktigt att redan i förskolan lägga stor vikt i att undervisningen utformas så att barnen utvecklar sina kunskaper om
grundläggande ekologiska processer. Andersson (2001) trycker på detta i sin bok, eftersom ett av de uppnående målen i förskolan är att barnen ska ha kunskap om vilka villkoren är för en god miljö.
Andersson (2001) skriver vidare att vetenskapligt tankesätt inte kan uppstå utan den vardagliga kunskapen. Genom att ta in vardagen i undervisningen bidrar det till att de vetenskapliga begreppen får en djupare mening. Det gäller att få barnen att flytta sig mellan vardag och vetenskap för att de ska få en djupare förståelse för naturvetenskapliga begrepp. I boken utomhuspedagogik (2005) skriver de att det finns mycket kunskap om varför man ska
vistas ute mycket i naturen. Förskolor har tydliga rutiner på att vara utomhus, fast ändå saknas kunskaper om hur man bedriver pedagogiken utomhus. Det är ute i verkligheten, i utemiljön som människor lär sig bäst. Det är där man upplever med alla sina sinnen och både ser, hör, känner, luktar och smakar. Det främjar både nyfikenhet, kreativitet och samarbete. Kunskap skapas bäst genom bekantskap.
Att ständigt få möta naturen och dess innebyggare tillsammans med vuxna som ger av sin egna positiva känsla för naturen leder ofta till en närhet mellan barn och naturen (H. Sträng &
Persson, 2003). Som vuxna kan man ha svårt att ta med barnen ut i naturen av rädsla för att inte kunna allt. Men att känna till alla arter och djur i naturen är inte det viktigaste, utan det viktigaste är att väcka barns intresse för naturen. Det är när barnet kommer i kontakt med naturen som de kan se, upptäcka, känna, höra, helt enkelt göra upptäcker om hur världen fungerar (Sjöberg, 2000). Barnen får en helhetssyn på livet genom kontakt med naturen. Det hjälper dem att förstå de naturlagar som styr allt liv på jorden. Det är av oss vuxna som negativa känslor för tillexempel kryp och insekter överförs till barnen. Barn ska få en glädjefylld upplevelse av naturen för att sedan kunna utveckla förståelse och kunskap (H.
Sträng & Persson, 2003).
Barn har ofta tankar om naturvetenskapliga fenomen. Harlen (1996) nämner att barn redan innan de börjar skolan har sina egna idéer om naturvetenskapliga fenomen. Genom
observationer, språket och samtal med andra skapar barn användbara förklaringar. Deras förklaringar skiljer sig ofta från det vetenskapliga tänkandet, men för barnen är det förnuftiga och användbara. Helldén (1994) nämner att barn tidigt skaffar sig mycket kunskap om
ekologiska processer genom erfarenheter från vardagen, och framgången med undervisningen om dessa processer är till stor del beroende av lärarens förmåga att knyta an till barnens vardagstänkande. Att börja tidigt med naturvetenskap har enligt Harlen (1996) visat sig påverkar barnens inställning till naturvetenskap. Helldén (1994) skriver att genom att visa barnen att vi pedagoger intresserar oss för och värderar deras sätt att tänka, stimulerar vi dem att i tal och skrift berätta mer vad de tänker. Både Wood (1999) och Pramling Samuelsson &
Sheridan (1999) tar upp i sina böcker att vuxna människor, det sociala samspelet och kommunikationen spelar stor roll för utvecklingen av barnens tänkande och inlärning. Barn utvecklar kunskap genom att umgås med andra människor, samtala, leka, skapa, utforska, experimentera, iaktta, lyssna, urskilja och reflektera. De använder kunskaper de fångat upp i ett meningsfullt sammanhang och då blir de verkliga kunskaper, vilka införlivas med barns egen förståelse. Att lära är att skapa en innebörd skriver de, det vill säga, kunskapen blir till en del av barnet själv.
Sjöberg (2000) och Andersson (2001) skriver i sina böcker att lärandet sker när barn måste förändra de kunskaper och föreställningar de har. Det är då inte säkert att all ny kunskap kan tas in på samma gång. Barnen kan komma i obalans om deras tankar inte stämmer överens med deras iakttagelser eller med verkligheten. Sjöberg (2000) klargör att detta kan sätta fart på lärandet genom att barnen måste tänka om.
Barn ser sina egna förklaringar som logiska och inser vanligen inte behovet av en
vetenskaplig förklaring, då den egna tolkningen fungerar bra för att tolka en ekologisk process (Helldén, 1994). Då barn inte förstår eller saknar kunskap om en ekologisk process är det vanligt att de, som förklaring, förlägger den till ställen där de inte kan kontrollera vad som sker, exempelvis att löven försvinner ner i jorden eller att de virvlar omkring i luften. För barnet fungerar detta som en logisk förklaring (Helldén, 1994). Om egna föreställningar ska kunna ändras, beror det till stor del på hur undervisningen ställs i relation till elevens tidigare tänkande. En vanlig inställning bland barn är att det som inte syns, finns inte.
Därför kan det innebära stora svårigheter för barn att ta till sig ekologiska fenomenförklaringar (Helldén, 1994).
Helldén (1994) skriver att barn har svårt att uppfatta till exempel processerna i nedbrytningen för det går inte att se. Därför måste vi pedagoger förse barnen med experiment och konkreta företeelser för att synliggöra delarna i nedbrytningen.
En intressant slutsats som Helldén (1994) drar är att de vuxnas språk är av stor betydelse för barnen när de ska konstruera och beskriva sina föreställningar. Hur vi talar, förmedlar
enskilda ord och bygger meningar påverkar barnen. När vi säger att vi ska hålla elden vid liv kan en del barn uppfatta det som att elden är ett levande väsen. Vid förbränning kan barnen dessutom tro att materia försvinner. Om vi säger försvinner tror barnen att materian förintas.
Ett gemensamt problem för alla barn är att förstå materiens natur, transformationer och väg genom organismvärlden.
Jord uppfattas ofta av människan som det slutliga händelseförloppet i nedbrytningsprocessen, men i jorden sker det fortfarande nedbrytning av organiskt materiel med hjälp av olika
mikroorganismer.
Får löven ligga kvar tillräckligt länge på marken blir det nästan inget kvar av dem. Det mesta av lövet har brutits ner till koldioxid, vatten och lite mineralnäring som växterna kan utnyttja igen. Nedbrytningen är ett villkor för att kommande generationer av växter ska få de möjligheter de behöver för att bygga upp ny biomassa med hjälp av ljusenergi.
Biomassan fortsätter att vara ett energirikt kapitel även sedan organismen dött. De komplicerade ämnena och organismen bryts successivt ner av svampar och bakterier till enklare kemiska beståndsdelar, som andra organismer kan utnyttja igen. Nedbrytarna
(svampar och bakterier) spelar härigenom en central roll i materians kretslopp i ekosystemen.
Det medverkar till att dessa kretslopp sluts (Helldén, 1994).
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad femåringar har för tankar kring nedbrytningen i vår natur.
1.3 Frågeställning
Vad har barnen för tankar kring nedbrytning av löv?
Vad har barn för tankar kring löv?
Vilka material tror barnen är nedbrytbara i naturen?
2. Metod
2.1 Urval
I undersökningen deltog åtta barn i åldern fem år från en förskola i Mellansverige. Förskola har ingen direkt inriktning mot natur och miljö, som behagades. För syftet med studien var att undersöka vad femåringar kan om vår miljö, i detta fall om nedbrytningen i vår natur. Två olika barngrupper besöktes en stund innan jag utförde intervjun. Alla femåringarna i båda barngrupperna blev tillfrågade om de ville delta i undersökningen. Antalet ja-svar uppgick till tolv stycken, utav de tolv blev åtta barn intervjuade, på grund av sjukdom och barn som inte ville vara med.
2.2 Datainsamling
Under intervjun användes semistrukturerade intervjuer med bestämda frågeområden.
Intervjumetod ger intervjuaren större frihet att ställa frågor som bygger vidare på vad
intervjupersonen berättar, intervjuaren blir på detta sätt inte lika ”låst”. Intervjuer av detta slag ger en grundlig information och avsikten är att få så utförligt svar som möjligt inom de områden man undersöker (Johansson & Svedner, 2001). Detta passade syftet med undersökningen, eftersom intervjuaren ville få en förståelse för barnets förståelse.
Varje intervju bandades för att vid sammanställningen underlätta för intervjuaren så att ingen viktigt information från barnen missades. Dessa inspelningar förstördes enligt forskningsetniska principer när arbetet var klart. Då papper och penna kan ta fokus ifrån barnet valde intervjuaren att bara använda sig av bandspelare. För att lättare urskilja vad varje barn sa och tänkte om nedbrytningen i vår natur, skedde intervjuerna enskilt. Vid
intervjutillfällena visades ett löv och en petflaska upp för att förtydliga för barnen.
För att skapa en trygg miljö mellan intervjuaren och barnet så ställdes frågor om hur tillexempel samlingen varit på morgonen, vad de gjort och vad de sjungit på den. Varje intervju inleddes med att barnet informerades om vad skulle ske under intervjun och att de när som helst kunde avbryta intervjun. Barnen fick godkänna att de skulle bli inspelade och de fick vetskap om anonymitet.
Intervjun gick sedan in i huvudfasen. Barnen tillfrågades vad de såg i träden när de tittade ut genom fönstren. Frågor som omfattade nedbrytning i vår natur ställdes. När intervjun inte längre tillförde nya ståndpunkter utan samma svar återkom avslutades huvudfasen. Barnen fick sedan möjlighet att ställa frågor och intervjuaren frågade hur han/hon upplevde situationen.
Intervjuaren tackade barnet och poängterade att dennes insats betytt mycket för författaren och för dennes uppsats. När barnet lämnat rummet reflekterade intervjuaren över hur
frågesamtalet gått och om intervjuaren gjort något som kunnat påverka respondentens svar.
I undersökningen har dessa tre frågeområden behandlats:
Vad är barnens tankar kring nedbrytning av löv?
Vad har barn för tankar om löv?
Vilka material tror barnen är nedbrytbara i naturen?
Intervjufrågorna som ställdes:
Berätta för mig om lövet
Vad händer med löven som ligger under snön när snön smälter?
Vad händer med löven när de fallit från träden och legat på marken en längre tid?
Vad kan du berätta för något mer om löven?
Vad tror du händer med ett äpple om vi lägger det i naturen?
Vad tror du händer med en petflaska om vi lägger den i naturen?2.3 Procedur
Föräldrarna kontaktades via ett brev som presenterade undersökning och syfte. De informerades om användandet av bandspelare, barnens anonymitet och frivillighet.
Varje intervju tog mellan 5-10 min. Intervjuerna utfördes på en förskola under en förmiddag, i ett rum där barnen inte blev distraherade
2.4 Databearbetning
När de åtta intervjuerna var genomförda transkriberades samtliga till talspråk där pauser och hmm-ljud undveks. Därefter raderades banden.
I transkriberingarna har barnen tilldelats B, för anonymiteten, och intervjuaren bokstaven I.
Resultatet har kategoriserats utifrån frågeställningarna.
3. Resultat
För att kunna göra den insamlade datamängden överskådlig och för att redovisa de svar som fåtts, har frågeställningarna valts som huvudkategorier. Redovisningen inkluderar några enskilda citat.
3.1 Vad har barnen för tankar kring nedbrytning av löven?
Berätta för mig om lövet
Alla åtta barnen kopplar ihop löven med vår, sommar och höst. När hösten är här och det börjar närma sig vinter så faller löven mot marken.
Ett av barnen berättar att löven är hårda då de ligger på marken. Två stycken nämner direkt när frågan ställs att löven skiftar färg, de berättar även om de olika färgerna.
I: berätta för mig om lövet.
B: japp. Att på hösten ramlar de ner, blir gula, bruna, röda också när det blir vinter ligger dem väldigt länge under snön
3.2 Vad har barn för tankar om löven?
Vad händer med löven när de fallit från träden och legat på marken en längre tid?
Fem av åtta anser att löven blåser bort med hjälp av vinden. Ett av barnen berättar att löven blåser bort men att det sen växer ut nya löv på träden. Två andra säger att löven på marken växer upp på träden igen. För ett barn tar fantasin över då denne berättar vart löven tar vägen.
I: vad händer med löven då fallit från träden och legat på marken en längre tid?
B: vinden blåser bort de I: vart blåser vinden dem?
B: till ett hus någonstans, ett rött hus I: vad gör lövet i det röda huset?
B: flyger in
I: vad gör de inne i huset?
B: de är tysta. De försöker sno några saker
Vad händer med löven som ligger under snön när snön smälter?
Barnen hade olika tankar om löven på denna fråga. Två av barnen svarade samma sak som tidigare, att löven åker upp till träden igen när snön smält. En berättar att löven syns när snön smälter, och ett annat barn berättar att löven blir bruna. En annan tror och svarar att det beror på hur mycket snö det är på marken, men har också en tanke om nedbrytningsprocessen, att det på sommarn kommer nya löv.
I: vad händer med löven som ligger under snön när snön smälter?
B: om det kommer mycket snö försvinner de. Och kommer det lite snö så kommer de tillbaka.
I: hur kommer löven tillbaka?
B: de kommer tillbaka när det blir sommar I: när det blir sommar.. hur menar du då?
B: de gör nya löv. Det blir jätte fina glaspluppar på dem B: kan man åka pulka idag?
Vad kan du berätta för något mer om löven?
Två av åtta respondenter hade något mer att tillföra på den frågan. Båda två funderar ut något som har med löven att göra. Det ena barnet berättar att man kan göra stora högar och bygga hus av löven där igelkotten kan bo, och det andra barnet återspeglar till något som setts eller gjorts vid något tidigare tillfälle.
I: vad kan du berätta för något mer om löven?
B: lövet kan göra vad de vill när de kan. De faller ner eller nåt gör de. Det kommer mjölk till dem och så dricker de vatten
I: hur dricker de vatten?
B: de får ett glas och så tar de ett sugrör och så håll i andra sidan och så tar de locket, så dricker de så här (visar hur med händer och munnen)
3.3 Vilka material tror barnen är nedbrytbara i naturen?
Alla respondenter gör skillnad på petflaskan och äpplet.
Vad tror du händer med ett äpple om vi lägger det i naturen?
Sex av åtta nämner att något större djur i skogen äter upp äpplet, medan två berättar att det finns maskar i äpplen. Ett annat barn svarar att det blir jord av äpplet och i äpplet finns det maskar som också blir jord. Barnet har fått detta berättat vid något tidigare tillfälle.
I: Vad händer med äpplet i vår natur?
B: det blir jord
I: hur tror du äpplet blir jord?
B: vet du vad, maskar finns också i äpplen I: vad gör maskarna i äpplena?
B: blir jord
Vad tror du händer med en petflaska om vi lägger den i naturen?
Sju barn anser att petflaskan är någon form av skräp som inte går att äta, och den försvinner bara från naturen om vi plockar upp den, förutom ett barn som tror att älgen äter upp flaskan.
Tre barn nämner även att djuren eller någon trampar på flaskan. Ett av barnen tillägger också att man inte får lägga burkar i naturen.
I: vad tror du händer med en petflaska om vi lägger den i naturen?
B: det får man inte
I: nej det får man inte. Vad tror du händer med burken om någon skulle ha tappat den i naturen?
B: då skulle man trampa på den.
I: vilka skulle trampa på den?
B: cocacolahäxan. Sen skulle hon dricka upp den och kasta den i papperskorgen.
4. Diskussion
Undersökningen visar att barnen har en liten grundförståelse för naturens kretslopp, inte fullt så vetenskapliga förklaringar till vad som händer vid nedbrytningen i vår natur. Detta visar sig genom att de relaterar saker de upplever i undervisningen till upplevelser och vardagsbegrepp i deras vardag för att med hjälp av fantasin försöka förstå och förklara vissa fenomen. Barn har lättare att förstå fenomen och begrepp som de kan relatera till sitt dagliga liv. Resultatet på frågan, vad händer med löven när de legat på marken, var att många av barnen svarar helt riktig med att löven blåser iväg, det är ju så de uppfattat att de gör. Att löven bryts ner har ingen av barnen sett så det är svårt att förstå. Som Helldén (1994) skriver, att det som är osynligt för barnet uppfattas som om det inte finns. Jag kan vid några tillfällen jämföra mina resultat med både Anderssons (2001) och Helldéns (1994) studier. Deras resultat visar att nedbrytningsprocessen är en process som är svår att förstå för barn. Mitt resultat pekar åt samma håll. Jag tror på det de skriver. Barn har svårt att uppfatta till exempel processerna i nedbrytningen för det går inte att se.
Resultatet visar att denna undersökning stämmer till stor del överens med tidigare forskningen som har gjorts inom detta område, även fast den tidigare forskningen
genomfördes för ett antal år sedan. Resultatet av detta blev att barnens kunskaper gällande nedbrytningen i vår natur ser i helhet likadant ut nu, som då. En förklaring till varför barnen inte kan mer idag, kan vara att dessa begrepp är svåra för barnen att förstå men också att det är lite naturvetenskapsundervisning i förskolan. Det är här det krävs av oss pedagoger ett stort engagemang, för att barnen ska kunna utveckla nya kunskaper om naturens kretslopp. För att barnen ska få en bättre förståelse, bör praktiska övningar och experiment vara ett naturligt inslag i undervisningen. Med det Andersson (2001) skriver, gäller det att få barnen att flytta sig mellan vardag och vetenskap för att de ska få en djupare förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Detta för att de ska kunna ändra sina vardagsföreställningar och ta till sig ny
kunskap baserat på vetenskaplig fakta. Som även H. Sträng & Persson (2003) skriver, att barn ska ständigt möta naturen och dess innebyggare tillsammans med vuxna som ger av sin egna positiva känsla för naturen. Vilket ofta leder till en närhet mellan barn och naturen. Det är ute i verkligheten, i utemiljön som människor lär sig bäst. Lärarförbundet (2002) pekar också på detta, att det är i vår utemiljö som man upplever med alla sinnen och främjar sin nyfikenhet.
Tillexempel, ett av barnen berättar att löven blåser bort när de fallit från träden men
återkommer sen när sommarn är här. Barnet kan inte förklara hur men har sett detta och lagt märket till det när hon/han varit utomhus, och detta är en del av nedbrytningsprocessen.
För en pedagog i de naturvetenskapliga ämnena är det lätt att det vetenskapliga tänkandet blir det centrala medan det centrala för barnet däremot är vardagstänkandet. Därför är det viktigt att jag som pedagog har kännedom om, och får en ökad förståelse om vad som styr barns uppfattning om naturvetenskapliga fenomen, så att jag kan möta dem på samma nivå.
För att alla barnen ska kunna nå upp till de mål som finns skrivna i lpfö 98 är det viktigt att se barns möjligheter, och inte se det som begränsningar om det fattas viss kunskap/förståelse hos barnen. Detta blir istället en utmaning för mig som pedagog. Att börja på en enkel nivå för att sedan successivt utöka den allt eftersom erfarenhet och förståelse för det mer abstrakta blir större och större.
Jag upplever att vissa förskolor har nästan ingen undervisning alls med barnen om vår natur och miljö. Då ville jag med detta arbete undersöka vad barn har för tankar om nedbrytningen i vår natur.
I resultatet ser man att barn behöver mer miljöundervisning. Att de redan i en tidig ålder ska få en bättre förståelse för naturens kretslopp, som även lpfö 98 pekar på, ”att förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin del i naturens kretslopp” (s.28). Genom att vi tar in naturen mer i undervisningen så tror jag barnen får en bättre förståelse och ett annat tänkande om vilka villkoren är för en god miljö. Liksom Helldén (1994), är det viktigt att redan i förskolan lägga stor vikt i att undervisningen utformas sa att barnens tankar utvecklas.
Att jobba med en kompost dagligen på förskolorna och som barnen är en del av, skulle ge de en bättre förståelse om hur själva nedbrytningsprocessen i vår natur fungerar.
Ser man på resultatet på vad barnen svarat vid frågan, vad händer med äpplet och petflaskan om vi lägger de i naturen, så har barnen en tanke om nedbrytningsprocessen, utan att de själv vet om det. Några av barnen nämner att något djur äter upp äpplet och på så sätt bryts äpplet ned, och som sedan blir jord. Och på frågan om petflaskan, känner barnen till att det är skräp som man inte får lägga i naturen utan ska sorteras, på så sätt återvinns de och nya petflaskor skapas. Genom att barn observerar oss vuxna och samtalar med andra skapar barn användbara förklaringar, som i detta fall med äpplet och petflaskan, Deras förklaringar skiljer sig ofta från det vetenskapliga tänkandet, men för barnen är det förnuftigt och användbara (Harlen, 1996).
När jag läste in bakgrundsmaterialet till detta arbete framgick det tydligt att barn och vuxna tänker olika (Andersson, 2001). Jag anser att det är nödvändigt att ta reda på så mycket som möjligt om hur och vad barnen tänker och vet om det som undervisningen om kretsloppet ska tydliggöra. Hittar man deras tankenivå och föreställningsvärld så kan man utmana barn på ett lämpligt sätt och skapa ett intresse för naturvetenskapen. Genom att låta barnen samtala och genomföra experiment får man reda på vad de tänker och tror kring olika fenomen. De vetenskapliga begreppen får fördjupad innebörd, om de på olika sätt tillämpas på vardagligt uppfattande fenomen och det vardagliga tänkandet utmanas (Andersson, 2001). Jag menar att det är viktigt för barnen att så tidigt som möjligt sätta ord på det de ser och inte ser.
Att knyta an till vardagen och den natur och miljö vi lever i blir synnerligen viktigt när man ska prata miljöaspekter med barnen. Detta för att skapa ett helhetstänkande och för att
motivera barnen till att medverka i samhällsarbetet. Mina tankar har kretsat mycket kring miljöaspekten när jag gjort min undersökning. Hur ska barnen kunna lära sig om hållbar utveckling och få kunskap om resurshållning och resursbevarande om de inte har kunskap om naturens kretslopp.
Resultatet visar även att barnen har en bild framför sig, om hur olika fenomen i naturen hänger ihop och fungerar, även om det inte är den veteskapliga förklaringen de redogör. Barn vill kunna förklara det som händer i deras omgivning. De använde då sin fantasi och sina tidigare erfarenheter för att finna för dem en rimlig förklaring, vart tar löven vägen. Barn har vardagsföreställningar om dessa fenomen, vilket är hårt förankrade hos dem. Det är därför
viktigt att tidigt i undervisningen försöka ändra på dessa, så att de kan ta till sig de
vetenskapliga förklaringarna. Det är också viktigt att undervisningen bygger på att göra det abstrakta mer konkret, med hjälp av olika praktiska övningar och experiment.
Då det i transkriberingen utelämnades paus, ord som ”hmm” och upprepningar, kan detta påverka validiteten i arbetet. Hade dessa tagits med, kunde kanske respondentens svar ha blivit mer entydig på vissa ställen i intervjun. Trots detta kan slutsatser dras av
undersökningen, kopplat till syftet för detta arbete.
De åtgärder som vidtagits inför intervjuerna gör att tillförlitligheten i arbetet kan anses som tillräcklig. Ett avskilt grupprum utan störningsmoment valdes för att minimera risken för störning av koncentrationen. Alla åtta undersökningarna genomfördes av samma intervjuare vilket också ökar reliabiliteten. Något som kan ha påverkat reliabiliteten kan vara
intervjuarens bristande intervjuteknik. Detta framkommer då intervjuaren vid transkriptionen ser att vissa svar inte följts upp ordentligt. Men tack vare att varje intervju bandades så har ingen viktig information från barnen missats.
För mig är barns tankar viktiga och det ligger stort ansvar hos mig som pedagog att ta tillvara på dessa tankar och bygga vidare på de i undervisningen. Det är av stor vikt som pedagog att visa barnet att dess tankar är viktiga, och genom att ställa utmanande frågor och visa barnet ett intresse så kan jag få honom/henne att dela med sig av sina tankar. På så vis synliggöra sitt lärande. Som pedagog utgör arbetet en stor del att fundera på hur barnen lär. Lärandet är det centrala i förskolans och skolans värld. Att var trygg i sig själv och i sin omgivning skapar förutsättningar i lärandet.
Som vuxen vet man att barn tänker och uppfattar världen som mer annorlunda än oss.
Däremot kanske man inte reflekterar över vad barns sätt att tänka har för konsekvenser i det vardagliga arbetet. Barns sätt att tänka om världen är förgivet taget, det vill säga att utifrån deras tidigare erfarenheter och upplevelser är det oreflekterat och självklart för dem. Det är utifrån denna grund man måste utgå inför varje lärandesituation.
Inga generella slutsatser kan dras av undersökning eftersom underlaget inte är tillräckligt stort. Förskolebarnen har god förståelse för våra fyra årstider. De ser inga problem med att berätta om löven, men kan dock inte beskriva själv nedbrytningsprocessen. Vardagstänkandet speglas i deras svar med tanke på att svaren inte innehåller några direkt naturvetenskapliga begrepp. De använder sig av ett enkelt vardagligt språk i ett försök att redogöra för dessa föreställningar
Jag anser mig har uppfyllt syftet med denna undersökning och är nu mer införstådd i fördelarna, och nödvändigheten av att prata, lyssna och diskutera mera med barnen.
Litteraturförteckning
Andersson Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm:
Skolverket
Björkman, Karin (2005) Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. Lärarförbundets förlag och tidningen förskolan.
Donaldsson, Margaret (1987) Hur barn tänker. Lund: Pockettryck.
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar – Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB
H. Sträng, Monica & Persson, Siv (2003) Små barns tankar om omvärlden. Lund:
Studentlitteratur
Harlen. Wynne. (1996) Våga språnget! – om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.
Stockholm: Almqvist & Wiksell
Helldén, Gustav (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm: Liber Utbildning AB
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen –
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Kvale, Steinar (2006) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode(1995) Observation & intervju i förskolan. Lund:
Studentlitteratur
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Solna
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund:
Studentlitteratur
Sjöberg, Svein (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund:
Studentlitteratur
Wood, David (1999). Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur.
