Institutionen för informatik
Examensarbete i Informatik
Kandidatuppsats inom Systemvetenskap
Implementering av programmering
i grundskolan
En kvalitativ studie om implementering av programmering i grundskolan baserad på lärarnas inställning inför implementering till HT18
Författare: Elina Strindby
& Sofia Sjöberg
Handledare: Peter Adiels
Sammanfattning
Regeringens nya reform bygger på en helhjärtad satsning i digitalisering, deras vision är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En av de åtgärder som följer med reformen innefattar implementering av programmering i grundskolan, till höstterminen 2018. Intresset för ämnet programmering i grundskolan framkom från en artikel i tidskriften Skolvärlden, där en artikel presenteras kring kunskapsnivån hos lärarna angående vad införandet omfattar. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen agerar pusselbitar som tillsammans blev en representativ start för studien. Den berör lärarbehörighet, undervisning av programmering, IKT i skolmiljö samt programmering i ämnet matematik.
Uppsatsen har i huvudsak inriktats på införandet av programmering i gestalt av en installationsprocess i kontext för grundskolan samt undersökt lärarnas attityd till de nya direktiven från regeringen. Det har utförts med hjälp av två teoretiska ramverk, Teori U och Technology Acceptance Model. Den vetenskapliga ansats som nyttjats med ramverken är abduktion, där data samlades in med hjälp av intervjuer. Informanterna som deltagit är tre olika lärare, en IT-pedagog, en politiker i utbildningsnämnden samt en kontakt med ansvar för grundlärarprogrammet på ett universitet.
Studiens resultat påvisar att det finns plats för programmering i grundskolan men att regeringens teori inte möter praktiken i dagsläget. Definitionen för programmering anses svårtolkad av studiens intressenter och bidrar till upplevd motsträvighet kring implementationen. Genom diskussion av uppsatsens teori och resultat definieras programmering i grundskolan med tre olika inriktningar; kodprogrammering, robotprogrammering och blockprogrammering. I den här studien föreslås blockprogrammering som ett lyckat alternativ till att uppnå skolverkets kriterier. Den berör det största åldersspannet på elever samt bistår med mycket material, till både erfarna lärare och lärare utan kunskaper inom programmering. Övriga aspekter som lyfter implementationens värde enligt studien är extern hjälp i form av IT- pedagoger och regionala samarbeten mellan grundskolor och universitet som ska utbilda lärare.
Osäkerheten som lärarna upplever med implementationen reduceras med tydligare teori från regeringen. En nationell satsning kräver mätbara resultat, förslagsvis genom nationella prov i matematik och teknik. För att uppnå mätbara resultat behövs en tydlig definition, lika så kräver ämnet programmering engagerade och motiverade lärare.
Summary
The government in Sweden has created a new reformation regarding digitalization, their vision is that Sweden should be the best country in the world to use digitalization. One of the main criteria with this reform is the implementation of programming in primary school, autumn term 2018. The interest for this subject emerged from an article in the journal
”Skolvärlden”, where they presented the problems concerning how the teachers would handle this, particularly their level of knowledge. The previous research, that is presented in this study, acts as puzzle pieces which became the representative start for this essay. It is affecting teaching qualifications, the teaching of the subject programming, ICT in a school environment and also programming in the subject mathematics.
The essay has mainly been focused on the implementation of programming in the context to primary school and also to analyze the teacher’s attitude to the new directives from the government. The analyze of the attitude has been done with two theoretical frameworks, called Theory U and Technology Acceptance Model. The scientific approach that has been used with the frameworks is a mix of induction and deduction, where information has been gathering with help of interviews. The selected informers that have been participating are three different teachers, one IT-pedagogue, one politician from the education board and also a contact with responsibility for the primary school program on a university.
The result demonstrates that there is a place for programming in primary school but that the government's theory does not meet the practical parts, as it is for now. The definition of programming is considered hard to define and it contributes to a bad attitude. Through discussion of this essays theory and result, could it be defined that programming in primary school has three different specializations; code programming, robot programming and block programming. This study suggests block programming as a successful option when it comes to achieving the different criteria. Because it covers the largest age range of pupils and also at the same time aids a lot of material, to both experienced teachers and teachers without knowledge in programming. Other aspects according to the study, that take the implementation to a higher level is external help from a consultant and cooperation between schools in the same districts. Also, cooperation from the university’s that educates teachers.
An insecurity that the teachers experience with the implementation is reduced with clearer theory from the government. A national initiative requires measurable results, a suggestion
Förord
Ämnet implementering av programmering i grundskolan betyder olika saker för oss som skribenter till denna uppsats. Med två olika gymnasiala utbildningar, en teknisk och en samhälles inriktad, föreföll det sig naturligt att lyfta fram informatik i kontexten grundskolan. Intressent av att representera både teori och praktik med implementationen landade i en kvalitativ studie med sex olika informanter.
Stort tack till informanterna som ställde upp på intervjuer och som har berikat oss med information som gjort det möjligt att utföra studien.
Elina Strindby & Sofia Sjöberg Växjö 2018-09-20
Innehåll
1 Introduktion _______________________________________________ 5
1.1 Inledning _______________________________________________________ 5 1.2 Tidigare forskning ________________________________________________ 6 1.3 Problemformulering ______________________________________________ 9 1.4 Syfte och frågeställning ___________________________________________ 10 1.5 Avgränsning ___________________________________________________ 11 1.6 Målgrupp ______________________________________________________ 11 2 Teori ___________________________________________________ 12
2.1 Teoretisk bakgrund ______________________________________________ 12 2.2 Analysteorier __________________________________________________ 19 3 Metod ___________________________________________________ 23
3.1 Vetenskaplig ansats ______________________________________________ 23 3.2 Datainsamling __________________________________________________ 23 3.3 Analys ________________________________________________________ 25 3.4 Tillförlitlighet __________________________________________________ 28 4 Resultat _________________________________________________ 30
4.1 Programmering i teorin ___________________________________________ 30 4.2 Programmering i praktiken ________________________________________ 31 4.3 Problemområden ________________________________________________ 34 5 Analys __________________________________________________ 36
5.1 Teori U________________________________________________________ 36 5.2 Technology Acceptance Model _____________________________________ 42 6 Diskussion _______________________________________________ 47
6.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 47 6.4 Metodreflektion _________________________________________________ 56 7 Avslutning _______________________________________________ 58
7.1 Slutsats ________________________________________________________ 58 7.2 Förslag till fortsatt forskning _______________________________________ 60
Bilagor
Bilaga A – Informationsbrev och intervjuguide för Lärare Bilaga B – Informationsbrev och intervjuguide för Politiker Bilaga C – Informationsbrev och intervjuguide för IT-pedagog
Bilaga D – Informationsbrev och intervjuguide för kontakt på ett universitet med grundskollärarutbildning.
1 Introduktion
2017 reformerade skolverket sitt styrdokument gällande programmering som en del av ämnena matematik och teknik i grundskolan, redan från 1 juli 2018 kommer förändringen träda i kraft. Följande presenteras en inledning och tidigare forskning kopplat till studien.
1.1 Inledning
Regeringens stora IT satsning oroar många lärare, det här lyfter tidskriften Skolvärlden i deras bilaga nr 10, år 2017. Statistik från lärarnas riksförbund påvisar att mångtycket bland berörda anser att programmering i grundskolan är bra men att det inte är realistiskt att hinna utbilda lärare till det utsatta startdatumet. Många lärare utbildar sig inom programmering på̊
egen hand men har svårt att visualisera hur man ska anpassa det till den nivå̊ undervisningen kräver. Andra är motsträviga mot ämnet utan att få gehör från rektorer, vilket skapar ytterligare oro. Det finns ett tydligt problemområde här, och den generella funderingen är vem lär lärarna som ska lära eleverna. Just det här har Ulrihca Malmberg satsat tillsammans med sin kollega Cecilia Christiansen på att lösa, de har tagit fram en egen intensivutbildning och teoretisk grund för lärarna på deras arbetsplats. Satsningen har nu pågått under ett år och har givit goda resultat. Inspirationen till detta hämtade Malmberg och Christiansen från Finland, som redan 2016 införde programmering i grundskolan. Böckerna ”Hello Ruby” är exempel på material som grannlandet levererat, det är en bok som är riktad till unga om programmering och som finns på 20 olika språk. Trenden med programmering för unga sprider sig och det finns ingen enkel paketlösning för lärarna, definitionen av programmering i skolan är lika många som det finns lärare. Passionerade personer som Malmberg och Christiansen kommer vara avgörande för utvecklingen av programmeringens läroplan i grundskolan och med lite tid kommer ämnet förhoppningsvis kännas lika naturligt som idrott eller matematik. (Skolvärlden 2017)
Artikeln från Skolvärlden blev startskottet för ett resonemang kring problematiken som kan tänkas uppstå vid införandet av programmering i grundskolan. Många skolor i landet har redan avsatt tid för den här typen av undervisning, med anspråk från en eldsjäl inom ämnet.
Men hur blir det med skolorna utan eldsjälar, går det att snabbutbilda en grundskollärare till att börja brinna för programmering? Uppsatsen kommer i huvudsak inriktas på processen till implementation av programmering i kontexten grundskolan samt undersöka lärarnas attityd till de nya direktiven från regeringen.
1.2 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras närliggande forskning till utförd studie. Varje utvald studie i tidigare forskning anses beröra ett parti av det som uppsatsen har för avsikt att undersöka, data från detta kapitel kom att bli pusselbitar till uppsatsen i helheten.
1.2.1 Forskning: Lärare i fokus
Dino Bahtanovic och Antonia Botonjic (2013) beskriver i sin uppsats ”Nej, jag är inte en superhjälte – Jag är lärare!” att lärarna idag utsätts för en annan typ av utmaning i att utbilda barn och ungdomar än sina föregångare. Krav på behörighet och lärarlegitimation är anspråk som definierar vem som får utbilda och betygsätta elever. Systemet för behörighet och lärarlegitimationen är en relativt ny reform som skolverket jobbat efter sedan 2011, tanken är att öka kvaliteten i svenska skolan samt höja statusen på yrket. Teorin låter lovande och dagens lärare kommer i historieböckerna ses som pionjärer men verkligheten tycks komma ikapp, Bahtanovic och Botonjic (2013) målar upp läraryrket som en aldrig avslutad verksamhet som präglas av allt fler krav och uppgifter. Den darwinistiska konstruktion som Sveriges skolsystem bygger på tar fram ett individualistiskt synsätt hos eleverna där alla ska få bästa möjliga förutsättningar för att i framtiden kunna bidra till samhället med kompetens.
Men enstaka individer bygger på mer än kunskap, lärare förväntas utöver undervisning också bistå som flexibla mentorer och möta elevens sociala behov. Flexibilitet tycks vara ett nyckelord för dagens lärare och kanske avgörande för om det går att nå ut till sina elever, likaså ett intresse för att anta de nya utmaningar som skolan fordrar. Passivitet och motsträvighet hos lärarna till utveckling, hämmar i många fall förmågan att lära ut enligt den kvantitativa undersökningen som Dino Bahtanovic och Antonia Botonjic utförde (2013).
1.2.2 Forskning: Eleven i fokus
Dagens samhälle erbjuder en uppsjö av tekniska artefakter som hjälpmedel och leksaker, en tillgång som för den nya generationen är vardag. Christina von Tell (2015) har skrivit en rapport kring införandet av programmering i grundskolan, ”Programmering i skolmiljö”.
Avsikten för undersökningen är att fostra bättre teknikanvändare med förmåga att inte bara använda artefakter utan också förstå vad som gör att de fungerar. Genom att främja logiskt tänkande i form av programmeringsundervisning i grundskolan menar von Tell att det öppnar ögonen för en ny målgrupp, som annars hade förbisett programmering som ett alternativt karriärval. Tanken är inte att alla ska bli ’hackers’ men genom att följa med 90- talets digitaliseringstrend och väva in det i grundskolan är skolverkets förhoppning att det ska förändra synen på ämnet och öka medvetenheten i datoranvändning generellt. Källkritik, logiskt tänkande och tilltro på egenförmåga är exempel på egenskaper som önskas att eleven ska utvecklas inom.
Resultatet från von Tells undersökning pekar på en spridning kring hur eleverna uppfattar sin egenförmåga i ämnet programmering, intresset är avgörande. Programmering kräver hög koncentration från eleverna och därför bör lektionens längd anpassas utifrån det, även här blir lärarens roll omnämnd som avgörande. Resursbrist samt stora elevgrupper är något som tyder på potentiell problematik i von Tells undersökning.
1.2.3 Forskning: IKT i grundskolan
Det finns mycket forskning inom IKT, likaså hur det används i skolmiljö. Ylva Gunnarsdotter (2017) skriver i sin uppsats hur applikationer används som en form av IKT i undervisning av matematik. Fördelarna tycks vara många med att införa tekniska hjälpmedel som ska stimulera, utveckla och stödja elevens upptäcktsfärd inom matematiska termer, mönster och idéer. Redskapen ska vara naturliga verktyg precis som papper, penna eller miniräknare för att främja lärandet. Ett av de vanligare hjälpmedlen som skolorna tillhandahåller är surfplattor, Gunnarsdotter (2017) beskriver att det finns tydliga pedagogiska fördelar med denna typ av undervisning. Förmåner med surfplattor är bland annat att eleverna snabbt kommer igång med att lösa uppgifter, det är enkelt att sprida information och eleven hinner lösa fler uppgifter än med enbart papper och penna.
De kan också tillhandahålla snabb feedback på elevernas uppgifter genom ett definierat facit från läraren. Möjligheten att använda applikationer växer fortfarande, något som Gunnarsdotter (2017) fastställer som problematiskt. Idag finns det både betal- och gratisversioner av applikationer till matematikundervisning, med olika typer av inriktning och för olika åldrar. Det gör det svårt att få en överblick om vilka som passar till specifik undervisning och ”app-djungeln” skrämmer kanske lärare mer än den hjälper. Ett annat problemområde med att införa IKT- redskap i undervisningen är att de missbrukas och används till enbart nöje. Gunnarsdotter (2017) konstaterar med hjälp av efterforskning att det finns en fara med IKT undervisning, om tekniken endast används för teknikens skull förloras poängen med undervisningens huvudsakliga syfte.
Lärare förväntas att erbjuda en uppdaterad undervisning och enligt skolverket (2016a), har alla elever oavsett bakgrund fått möjlighet till att lära sig använda digitala hjälpmedel i bland annat matematik och teknik. En lärare förväntas göra medvetna val och basera sin undervisning på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter, men det krockar med dagens snabba samhälle och införandet av ny teknik. Det kommer fram i uppsatsen att ett
Alla lärare har rätt till erbjudande för att uppnå den kompetensutveckling som krävs för att yrkesmässigt utföra sina arbetsuppgifter.
1.2.4 Forskning: Programmering i matematik
Markus Erlandsson lyfter fram i sin dokumentstudie ”Införandet av programmering i grundskolan”, hur regeringen har tänkt sig att förändringarna i läroplanen ska komma att se ut för årskurs 1–6. Det visar att programmering framförallt ska införas i matematiken samt tekniken, där läroplanen i matematiken för årskurs 1–3 kommer fokusera på hur instruktioner stegvis kan följas och beskrivas som en första grund för programmering. I årskurs 4–6 tas det sedan vidare till att se hur algoritmerna kan användas vid programmering, de får även testa på programmering i olika visuella miljöer. I teknik kommer det lyftas fram i årskurs 1–3 som ett sätt att styra olika föremål medan det i årskurs 4–6 adderas att eleverna ska få testa på att styra sina egna konstruktioner.
Som Kjällander, Åkerfeldt och Petersen (2016) har fått fram i sin översikt kan det läsas att det finns tre kritiska aspekter kring införandet av programmering i grundskolan. Den första är att det saknas forskning om ämnet, i den mening att de dokument som tagits fram för att ge en grund till satsningar och beslut om införandet saknar en koppling till forskning. De andra kritiska aspekterna är bristen på lärare som kan undervisa och den brist på digitala resurser som existerar ute på skolorna. Författarna anser att det kommer bli en stor utmaning både i att ta fram resurser och i att kunna få fram verktyg för bedömning av elevernas insatser.
1.3 Problemformulering
Beträffande problematiken kring implementering av programmering i grundskolan finns det ett flertal kunskapsluckor att fylla. I teorin anser regeringen att denna implementation kommer tillföra ett nytt logiskt tänkande hos elever, men undersökningar som presenteras i kapitlet, kallat tidigare forskning, pekar på att det inte är utstakat hur den nya reformen tas emot i praktiken. Problem som lärarlegitimationer, icke intresserade elever och komprimering av ämnet matematik vid införandet av programmering i grundskolan berörs av närstående studier och bistår som fragment till en helhet.
Ordet programmering är för majoriteten laddat, framför allt för lärarna som står inför utmaningen att undervisa i ett nytt, eventuellt främmande, ämne. Baserat på tidigare forskning bottnar problematiken för uppsatsens område i att teori och planering av praktik inte möter varandra. Med teori menas i denna uppsats att styrdokument från regering och skolverket har en uttalad vision av vad som komma skall, baserat på mätningar och jämförelseanalyser. Praktik representerar hur styrdokumenten planeras att används i verkligheten av berörda, i det här fallet skolorna med lärare och övriga ansvariga som exempelvis IT-pedagoger. Omfattningen av problem ligger i flera aspekter rörande både implementeringen i teorin och kommande implementering i praktiken. Den teoretiska sidan bygger på information och den praktiska sidan tolkar där efter informationen, med bästa förmåga baserad på individens bakgrund. Eftersom tolkning sker baserat på erfarenhet och inställning framkommer olika resultat i denna process, vilket blir problematiskt då man strävar efter en nationell satsning med likvärdigt resultat över hela landet.
Det kunskapsbidrag som avses som huvudsakligt mål för studien riktar sig främst mot lärarnas roll i implementationen. Målet är att urskilja bryggan mellan teori och praktik, minska de områden som just nu utelämnas till individuell tolkning i den planerade praktiken samt lyfta fram viktiga byggstenar och riktlinjer från den preparerade teorin.
1.4 Syfte och frågeställning
Syftet med den här uppsats är att undersöka implementeringen av programmering i grundskolan 2018 med en inriktning på Lärarna. Med hjälp av två teoretiska ramverk, Teori U och Technology Acceptance Model, är ambitionen att identifiera och lyfta fram byggstenar till vad som innefattar en implementation i programmering i teorin samt i praktiken. Teori U används för att identifiera processen som avser att implementera programmering, så som behov av redskap och anspråk på ny kunskap till att tolka reformer och framföra en undervisning inom programmering anpassas för grundskolan. Technology Acceptance Model nyttjas för att påvisa den emotionella sidan av problematiken, en illustration av hur berörd målgrupp i uppsatsen upplever och tolkar den nya reformen. För att uppnå syftet avses att svara på följande frågor;
Ø Hur kan man förbättra arbetet för Lärarna vid implementationer likt den kommande reformen av programmering i grundskolan?
Ø Hur är den upplevda acceptansen hos berörda lärare angående implementationen av programmering i grundskolan enligt Regeringens reform till höstterminen 2018?
1.5 Avgränsning
Studien är avgränsad i det avseende att inriktningen går ut på att undersöka det aktuella tillståndet för införandet av programmering i grundskolan. Majoriteten av rådata är hämtad från intressenten lärare från skolor i Växjö och Kalmar, båda städerna är lärosäten för Linnéuniversitetet och där av blev det en naturlig avgränsning att hålla sig till dessa städer.
Genom att nyttja både Växjö och Kalmar finns möjligheten att koppla undersökningen till universitetets lärarprogram och eventuellt bifoga uppsatsens resultat till den intensivkurs som ska hållas inför höstterminen 2018 för lärare om programmering i grundskolan på Linnéuniversitetet.
1.6 Målgrupp
Kunskapsbidraget är avsätt för grundskolor inom Växjö och Kalmar kommun, men eftersom reformen medför en nationell satsning bör resultatet anses relevant både lokalt, regionalt samt nationellt. Med det menas att Sveriges regering har i ansvar att fatta beslut, regioners skolnämnder ansvarar för att reformen sprids och lokalt kan skolor ta ansvar och möta besluten. Intressenterna i denna studie tituleras Lärare, IT-pedagog, Politiker från utbildningsnämnd samt en informant på lärarutbildning för universitetet. En hierarkisk målgrupp med olika kopplingar till resultatet, med ett gemensamt mål att uppnå en lyckad implementation. Implementationen av programmering i grundskolan är jämförbart med ett flertal organisationer som har för avsikt att implementera ett nytt system med olika hierarkiska nyckelroller, därför är det också möjligt att nyttja studien i implementeringssammanhang.
2 Teori
Det här kapitlet avser att presentera en allmän teoretisk bakgrund samt två analysteorier som uppsatsens teoretiska ramverk. Den teoretiska bakgrunden är utformad som komplement till tidigare forskning för att ge djupare förståelse för problemområdet inom implementering av programmering i grundskolan. Under rubriken Analysteorier presenteras Teori U och Technology Acceptance Model, med bakgrundsinformation om teoriernas uppkomst samt hur de används.
2.1 Teoretisk bakgrund
För att få en tydligare bild utav de komponenter som innefattas i implementeringen av programmering i grundskola, kommer studien presentera en teoretisk bakgrund berörande centrala begrepp med bakgrundsinformation inom digitalisering och teknik.
2.1.1 Informatik
Programmering i grundskolan har historiskt sett sina rötter från informatik. Ett område som var och varannan person stöter på nästan dagligen och begreppet belyser samspelet mellan människan och tekniken. Från början var namnet administrativ databehandling som då framförallt innebar system och teori för utveckling samt användningen av digitala informationssystem (”datorstödda informationssystem”). Då utvecklingen har arbetat sig framåt, har även information gjort det, en mer mångsidig användning gjorde att begreppet utvecklades till fler olika forskningsområden såsom datorstött lärande, informationsteknik inom kommunikation och tillämpningar vid användning av globala nät. Som tidigare sagts är informatik ett begrepp som innebär förståelse för de sammanhang, mestadels sociala, som informationsteknik finns i. Exempel på det här är bland annat sociala medier, så som Facebook och Instagram. (Gelenbe 2009)
Informatik, i form av programmering, börjar mer och mer implementeras i skolan, inte enbart med start på universitetet utan nu också i grundskolan. Anledning till detta är samhällets utveckling inom digitalisering, vilket innebär att barn och ungdomar från tidig ålder bör få förståelse för ämnet. Som Peter Parnes (2015) skriver i sin studie så finns det en stor klyfta i avseendet för vilka som förstår hur datorer fungerar och hur de ska programmeras till de som inte förstår det. Parnes säger också att den icke existerande balansen mellan kvinnor och män i IT - branschen är ohållbar inför framtiden.
2.1.2 Datalogiskt tänkande
Sprunget från informatiken kommer Datalogiskt tänkande, även känt som Computational Thinking. Det är en sammanställning från människans förmåga till problemlösning, kritiskt tänkande, samarbete, kreativitet och kommunikation kombinerat med tillgången till datakraft. Sverige är en del av ett globalt informationssamhälle sprunget från 90-talets digitalisering, Hans Lunell skriver i sin bok Datorn i världen, världen i datorn (2011) hur samhället måste följa den utvecklingskurva som tekniken erbjuder. Det är där av lämpligt att redan i skolan utbilda elever i datalogiskt tänkande genom exempelvis programmering.
IT-artefakter som mobiler, surfplattor och datorer finns i elevernas vardag och med det kunskap om hur den används men inte hur artefakten verkligen fungerar. Det datalogiska tankesättet kräver inte bara mer av eleverna utan också av pedagogerna som har till uppgift att utbilda nästa generations teknikanvändare, flertalet av landets skolor har under de senaste åren ökat materiella resurser i form av egna datorer till elever eller ökad tillgång till datasalar. Verktygen finns och problemlösning, kritiskt tänkande, samarbete, kreativitet och kommunikation är redan befintliga byggstenar i grundskolans läroplaner, nästa steg är att kombinera det med datakraft och använda datorer som läromedel för att utveckla sin undervisning (Fleischer & Kvarnsell 2015). Enligt förslag från Skolverket (2016b) i ämnena matematik och teknik.
2.1.3 Regering och Skolverket
Under en tid har det varit diskussion om att stärka den digitala kompetensen hos elever för att skapa en större förutsättning inför framtiden, då samhället har utvecklats och blivit mer digitalt. Med följden av att samhället blivit mer digitaliserat så måste även skolan anpassas, vilket var en anledning till att regeringen beslutade sig för att implementera programmering till höstterminen 2018 som också resulterade i att skolverket fick börja ändra om läroplanerna. I boken ”Digitalisering som lyfter skolan” (2015), skriver Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell om åtta olika förmågor som definierar vad digital kompetens egentligen innebär, de tre första förmågorna som tas upp är kritiskt tänkande, bedömning och kreativitet. Kreativiteten ökar när människan får tillgång till en dator, det finns nu utrymme för att kunna producera olika saker så som bildspel och filmklipp. Kritiskt tänkande och bedömning står för hur källkritiska dagens elever är, ett område som blir bredare ju mer de får tillgång till datorer. I dessa förmågor finns det också social och kulturell förståelse, hantera information samt e-säkerhet och funktionella förmågor. Alla dessa åtta är förmågor som har diskuterats fram för att stärka vad digitalisering ger för
2017 annonserade skolverket och regeringen att det skulle skapas en ny läroplan, för att bringa in programmering och logiskt tänkande i tidigare årskurser. Utbildningsministern Gustav Fridolin (2017) säger i en artikel av regeringskansliet, att alla elever ska ha samma grund, oberoende av vilken skola de går på eller vilka lärare som utbildar dem. Fridolin menar att genom att ta fram en samlad IT-strategi för alla skolor så kommer det minska den digitala klyfta som finns i dagens samhälle. Samtidigt som eleverna får en större förståelse och kunskap för användandet av digitala medel och förhoppningsvis blir mer förberedda på arbetslivet.
2.1.4 Digitalisering
Begreppet digitalisering handlar om processen att omvandla analog information till digital representation av data, en trend som kom fram under sent 70-tal och fortsatte med en snabbt stigande utvecklingskurva som ännu inte stannat av. Stora händelser som påverkat framgången från dess uppstart till nutid är bland andra introduktionen av persondatorn, lanseringen av World Wide Web och den relativt nya trenden med smartphone och smartpad. Samhällsutvecklingen har gått fort och trots att möjligheter med globalisering ökat marknaden för många branscher, skapar digitaliseringen även glapp i populationen.
För att vara en del av IT-samhället krävs ett intresse av digital teknik där kunskap eftersöks och skapar en digital förmåga, tillgång till rätt teknik är relevant och inte alla förunnat men i just Sverige är förutsättningarna relativt bra. (Gelenbe 2009)
Nationell satsning
Satsning inom digitalisering har varit en aktuell fråga inom regeringen sedan tidigt 90-tal då det var aktuellt med införande av datakunskap i läroplanen. Grundskolans historia inom digitalisering har på många sätt speglat samhället med en liten förskjutning, ekonomiska aspekter påverkar och ser olika ut beroende på var i landet man bor och om skolan är privat eller statligt ägd. För att säkerställa att landets skolor erbjöd lika förutsättningar inför satsningen innefattande kompetensutveckling inom IT, valde regeringen 1998 att satsa 1490 miljoner kronor på digitalisering för skolan (Regeringen 1998). Fokus var tillgången till rätt resurser, lärarna blev tilldelade arbetsdatorer, elever och lärare fick mailadresser och tillgången till internet var högst avgörande för att teori skulle möta praktik. Utvecklingen fortlöpte och tekniken blev en självklarhet i vardagen. Den senaste utvecklingen inom digitalisering för grundskolan handlar mycket om att dokumentera varje elev i en digital portfölj där det samlas allt ifrån prov, förhör, läxor och betyg uppdelat i ämnen. Grundidén bygger på att eleven och föräldrar aktivt kan delta i inlärningen, även enkelt ta del av läromaterial och följa utbildningen genom åren. Datorn är ett verktyg för eleven, föräldern och läraren vilket är precis vad digitalisering handlar om, nyttjandet av tekniken. (Fleischer
& Kvarnsell 2015).
Digitaliseringskommissionen
För att säkerställa att den satsning som startats upp och under det senaste decenniet utvecklats har regeringen skapat Digitaliseringskommissionen. Deras uppdrag är att bistå regeringen i att uppnå målet; Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Här innefattas den totala IT-satsningen och genom det implementering av programmering i grundskolan (Digitaliseringskommission 2016). Kommissionen har bistått med underlag till regeringens beslut, såsom omvärldsanalyser och dylikt för att finna representerbar statistik av påverkan av digitalisering i samhället och dess individer.
I de avseenden som berör implementering av programmering i grundskolan har digitaliseringskommissionen tittat på länder där åtgärden redan utförts, exempelvis Finland och England för att måla upp en bild av vad det kan bidra med till Sveriges nationella IT- satsning.
Sverige 2030
Satsningen kallad Sverige 2030 bygger på en vision med ett hållbart digitaliserat Sverige, regeringen önskar att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och genom det skapa kompetenta, trygga och målmedvetna människor med fokus på innovation och infrastruktur. Inom denna satsning ingår revideringar och moderniseringar i den svenska skolan, såsom användande av IKT utrustning i undervisning och nyttjande av digitala miljöer i samband med exempelvis programmeringsundervisning.
Digitaliseringen har för avsikt att vara en positiv samhällsutveckling enligt Sverige 2030, tanken är att det digitala samhället ska erbjuda alla samma förutsättningar för att vara en del av den. Här beskriver regeringen att den digitala utvecklingen reformerat hur människan interagerar med varandra och det kan komma att påverka förutsättningarna för att denne ska känna sig som en del i samhället. (Digitaliseringskommission 2016).
“Avsikten i de länder som infört programmering som ett obligatoriskt inslag i skolan tycks vara flera. En avsikt är att ge eleverna grundläggande kunskaper för att kunna hantera sin digitala vardag och kunna behärska sina digitala verktyg och inte bli
behärskade av dem. En annan är att tidigt väcka elevernas intresse och lust för tekniska frågor för att med tiden få fler att söka sig till tekniska utbildningar. En
tredje är att träna logiskt tänkande”
- Digitaliseringskommissionen 2014, s 190
Regeringen beskriver skolväsendets roll som ytterst betydelsefull då det är genom skolan som samhället kan ge alla barn och elever en fundamental digital kompetens för att sedan klara ett aktivt deltagande i det digitaliserade arbets- och samhällslivet. Med den här satsningen finns ambitionen att införa en nationell mätenhet för likvärdig kvalitet på undervisning av programmering i grundskolan men det är ännu inte definierat hur den kommer att ta form och plats. Förmodligen kommer det revideras under implementationsprocessen (Digitaliseringskommission 2016).
2.1.5 IKT
IKT står för informations- och kommunikationsteknologi som innefattar flera olika begrepp såsom kommunikationsenheter samt de applikationer som är sammankopplade. Allt mer börjar det digitala föras in i skolan, både i undervisningen och som hjälpmedel till eleverna.
Eleverna får i tidig ålder ta del av de digitala medierna och se hur det tekniska alltmer blir en del av vardagen. Informations- och kommunikationsteknologi har tagit form på många skolor som till exempel Google Drive, där lärare kan lägga upp uppgifter och samtidigt se vad eleverna åstadkommit och om det utförts till utsatt tid. Det blir även enklare för elever att få möjligheten att ha alla uppgifter samlade på en och samma plats. Andra fördelar med Google Drive är ju framförallt att det går att följa elevens utveckling från förskoleklass upp till nionde klass (Skolverket 2015). Informations- och kommunikationsteknologi är en del av digitaliseringskommissionens stora satsning i skolan, målet är att utnyttja IKT-resurser för att uppnå regeringens utstakade mål “ett hållbart digitaliserat Sverige”, bland annat genom att utbilda lärare och elever i programmering (Digitaliseringskommission 2016).
2.1.6 Programmering
Definitionen av programmering i samhället tycks vara lika med kod. Men vad är då kod och är det verkligen en korrekt jämförelse? Louden och Lambert beskriver i sin bok programming Languages (2012) att en dator arbetar med ettor och nollor, vilket kan likställas som ett språk. Olika kombinationer av detta genererar tecken som senare blir instruktioner för datorn att tolka och utföra.
”Digitaliseringen har påverkat i stort sett samtliga politikområden och fortsätter att förändra hur individer förhåller sig till varandra, organisationer och samhället i
stort…
… Eftersom tekniken har blivit bättre på att läsa människors behov, känslor och tankar så blir människors kritiska tänkande allt viktigare och skolan fyller en viktig
roll i att uppmuntra till kreativ problem- lösning och gränsöverskridande problemförståelse. En av de viktigaste saker som lärare stödjer är förmågan att kunna ställa rätt frågor på rätt sätt med hjälp av tekniken, för att kunna ta reda på
svar inom skilda, men sammanlänkande, områden.”
- Digitaliseringskommissionen 2016, s 172
För att människan ska kunna kommunicera med datorn utan att lära sig alla dessa kombinationer av ettor och nollor har människan skapat språk som är lättare för människan att lära sig och för datorn att tolka. Det kallas för programmeringsspråk, några exempel som Louden och Lambert tar upp är C#, Java, Python och C++. Genom de här språken går det som människa att skriva instruktioner och bygga egna program, och det är detta som kallas för programmering. Den text som blir av instruktionerna kallas för kod, ett exempel på kod i språket c# följer nedan och har för uppgift att byta ut innehållet av en textrad till en annan.
Label1.Text = "hello you!"
System.Threading.Thread.Sleep(5000) 'MessageBox.Show("Hi There!") Label1.Text = "world"
Att förstå konceptet programmering är lite som att lära sig att läsa igen, när koden väl är knäckt finns det en logik men faktum kvarstår att det är ett komplext system. Till en början var språken för programmering svåra att förstå men människan har under de senaste tjugo åren gjort stora framsteg och de har blivit allt mer användarvänliga (Louden & Lambert 2012). Det är en sak att göra dem användarvänliga för en vuxen och en helt annan att anpassa det till undervisning för barn i ålder 8–15. Idag finns det olika förgreningar inom programmering för grundskolan, uppsatsen kommer fokusera på de tre vanligaste i dagsläget; kodprogrammering, blockprogrammering och robotprogrammering (Kodakademin 2018).
Ø Kodprogrammering
Precis som namnet antyder bygger en undervisning inom kodprogrammering på att lära sig ett programmeringsspråk och med det skapa algoritmer, metoder och funktioner. För att följa den här typen av undervisning krävs goda läs och skrivkunskaper hos eleven, även logiskt tänkande hämtat från matematik och ett abstrakt tankesätt från ämnet bild är relevant i sammanhanget. Fördelen med den här typen av undervisning är att det möjliggör närmande av programmeringens verkliga utformning dock kan det vara krävande för både elev och lärare. Därför rekommenderas det till de lite högre årskurserna, som högstadiet och gymnasiet (Kodakademin 2018).
Ø Blockprogrammering
För att nå även den yngre målgruppen i grundskolan har det skapat olika visuella alternativ där användaren bygger sin kod med så kallade färdiga block. Detta för att exempelvis klara att gå från start till mål i en visuell bana med olika hinder, här gäller det att nyttja så få block som möjligt för att klara sin uppgift och lära sig hur det går att pussla ihop bästa tänkbara lösning för sin väg. Dessa olika block representerar olika kodrader med namn anpassade till hur koden skulle skrivas ut.
Om eleven önskar finns möjligheten till att välja och programmera banan med enbart kod, alternativt se den totala koden som pusslats ihop med block när hela banan är utförd och avklarad. Det finns ett flertal olika program till förfogande för programmeringsundervisning, skolverket rekommenderar gratisprogrammet Scratch. CodeMonkey är ytterligare ett populärt alternativ här i Sverige, de har just nu en mer utarbetad plan än många av konkurrenterna men kräver licenser för att användas. Om det finns intresse att testa hur den här typen av kodinlärning fungerar finns code.org, en välarbetad gratisversion som ger en tydlig bild av hur åldersanpassad blockprogrammering kan presenteras. (Kodakademin 2018)
Ø Robotprogrammering
Robotprogrammering för barn bygger mycket på lek och lärande. Här presenteras en fysisk robot formad som bil eller insekt som kan transportera sig över en fysisk inrutad karta, med hjälp av knapptryck. Den här typen av programmering kan introduceras i tidig ålder med möjligheten till att diskutera programmeringsbegrepp i enklare former och få in så kallad ”hands on” undervisning. Det är ett effektivt sätt att introducera barn i IKT-utrustning och programmering (Hands on Sience 2018).
2.2 Analysteorier
Resultatet från insamlat material kommer analyseras med hjälp av två̊ teorier för att få en djupare och tydligare bild av de olika komponenterna som påverkar implementeringen av programmering i grundskolan. Nedan beskrivs hur Teori U och Technology Acceptance Model (TAM) fungerar och vilka steg som kommer användas i studiens analys.
2.2.1 Teori U
Att implementera programmering i grundskolan är en pågående process, med ett flertal målstolpar som måste gå i lås innan den går vidare till nästkommande steg. I den här uppsatsen presenteras processen med hjälp av Teori U, som är ett ramverk framtagen av Otto Scharmer, Institute of technology i Boston (2018). Den är skapad för att lyfta aktuella och sociala frågor och ställa det i perspektivet till att bära fram specifik ny teknik. Teorin räknas in i kategorin Change Management med utrymme för de lite mjukare enheterna närvaro och acceptans. Genom att använda denna teori som grund i uppsatsen är avsikten att ge en rättvis presentation av hur implementeringsprocessen för programmering i grundskolan har gått till. En förenklad bild av verkligheten där information från regeringens beslut ställs mot mätbara resultat definierade av Lärare och IT-pedagoger. Figur 2.2.1 presenterar Scharmers (2018) originalmodell innefattande sju steg genom tre faser;
1. Nedladdning - Identifiera tidigare mönster i systemet 2. Överblicka - Se på systemet på ett nytt sätt
3. Känn av - Kontrollera systemet mot omgivningen
4. Process för närvaro - Koppla till systemets källa, redo att ta emot framtiden som helhet.
5. Kristalliserande - En fast vision och intention.
6. Prototyp - Det nya systemet efter sammanslagningen, genomtänkt, eftertänkt och användbart, Schamer (2018) benämner det som head, heart and hand.
7. Prestation och utförande - Baserat på hela processen faser och steg.
Figur 2.2.1. Teori U designad av Scharmer (2018).
Teori U bygger på̊ att ge svar på vad det är som pågår, hur det pågår och vad som är källan till beslutsfattning. En kombination av att lära från det förgångna och nyfikenhet mot det nya i framtiden och med det skapa en uppmärksamhet över omvärlden. Scharmer (2018) pådriver att genom processen Teori U finns det möjlighet att uppnå framgångsrik implementation och för att lyckas med implementering av programmering i grundskolan bör en nationell process likt denna identifieras som utgångsläge. Scharmer (2018) beskriver sin teori som ett budskap som måste förmedlas, ett organisatoriskt eko-system som bygger på enskilda individers ego-system. Fördelarna blir en heltäckande bild över organisationen och förståelse för styre och beslut, vilket beskrivs som att täcka den blinda fläcken i Teori U.
Trots att Scharmer (2018) anser sig presentera en heltäckande teori berörande implementering av system i organisationer finns det kritik som pekar på möjliga brister, att förmedla ett organisatoriskt budskap att arbeta utifrån bygger på att inblandade individer förstår varandra. Enkelt illustrerat baserar varje individ den mottagna informationen på vad denne har att referera till, en världsbild baserad på fakta och tidigare erfarenheter. Det finns med det en risk för översättningsproblematik och missförstånd i samtliga steg och faser, vilket i sig kan leda till felaktiga beslut och en rad negativa konsekvenser (Fabricius 2014).
Det som bör undvikas om möjligt är beslut som fattas på vad som förmodas vara riktigt, och istället stärka sina beslut med granskade fakta som inte ger utrymme för egentolkning.
Eftersom teorin i stora drag bygger på en emotionell del hämtad från deltagare och en del baserad på fakta och information, krävs det att det båda delarna kan representeras för att teorin ska kunna fungera enligt Fabricius (2014). Det är en klar fördel att ha tidigare erfarenheter dokumenterat som man kan jämföra med för att identifiera om implementationen påverkat organisationen, vilket talar emot att nyttja den i uppstarten av någonting oprövat. Ytterligare en svaghet inom teorin som togs i beaktning är att den är relativt ny på marknaden, Scharmer (2018) beskriver att den fortfarande utvecklas och förbättras, det har till följd att det finns mindre material för att mäta exempelvis validitet och generaliserbarhet.
2.2.2 Technology Acceptance Model
Den andra analysmodellen är Technology Acceptance Model, se figur 2.2.2 (TAM), som 1989 introducerades av Davis med syftet att få fram och visa acceptans till ny teknik. Målet är att tillge en förklaring på beteendet vid användaracceptans för ny teknik samt teknik överlag. TAM delas upp i två huvudgrupper för att stärka det grundläggande för användaracceptans, ena är förståelse för användarvänlighet (perceived ease of use) och den andra är förståelse för användbarhet (perceived usefulness). Förståelse för användarvänlighet beskriver Davis (1989) som att användaren förväntar sig att målsystemet är ledigt medan den andra gruppen, förståelse för användbarhet, definieras som sannolikheten att användandet av en specifik applikation ökar användarens arbetsprestanda.
Figur 2.2.2 Technology Acceptance Model (TAM) översatt till svenska.
Davis (1989)
För att tydligare se förståelse och acceptans för användandet av en teknik, fokuserar ramverket på om användaren gör valet att nyttja den eller inte, då det är många faktorer som
Genom att titta på en specifik användares attityd till de olika systemen och datorer (A) samt den tolkade användbarheten (U) kommer resultatet visa på beteendeintentionen att använda systemet alternativt datorn. För att tydligare se sambanden finns en tillhörande formel:
”BI = A + U” (Davis et al. 1989)
När TAM introducerades blev den snabbt en populär analysmodell, dock fick den och får fortfarande kritik för dess enkelhet. Vilket den också är eftersom Davis (1989) vision med modellen var att den skulle vara enkel. På grund av kritiken om enkelhet började fortsatt forskning göras på modellen vilket slutade i resultatet av en osammanhängande och försvårad modell. Då modellen forskades vidare på och gjordes allt bredare upptäckte Bagozzi (2007) två problematiska luckor i det logiska i modellen. Dessa två luckor innefattar kedjan som går från: attityd till användandet - beteendeintention att använda - faktiskt användande, där denne ifrågasätter att målet i slutändan är själva användandet. Se fugur 2.2.2. Då det egentligen, enligt Bagozzi (2007) bör användas som ett medel.
Det påstås även, av Bagozzi (2007), att det kan komma situationer där en individ väljer att använda ett system enbart för att användandet skull eller för att det faktiskt finns en nytta, för att i slutänden kunna tjäna på det. Därför finns det också en möjlighet för individen att inte använda det alls, vilket innebär att användarvänligheten minskar. Detta är aspekter som inte tagits med i TAM på grund av att skulle, enligt Bagozzi (2007), minska möjligheterna att kunna applicera teorin.
3 Metod
Nedan beskrivs det i olika underkategorier hur studien genomfördes, vilka komponenter och verktyg som användes för att till slut nå fram till ett resultat.
3.1 Vetenskaplig ansats
För att kunna få en djupare och tydligare bild av hur lärare i grundskolan ser på implementeringen av programmering, valdes det att utgå från en abduktiv ansats, vilket är en blandning mellan induktion och deduktion. Jacobsen (2002) beskriver induktion som att forskaren går ut i verkligheten utan några riktiga förväntningar, ansatsen går således från empiri till teori. Deduktion utgår från kunskap som redan finns, vilket innebär att studien går från teori till empiri. Studien har ett holistiskt utförande vilket möter den kvalitativa datainsamlingen på ett fördelaktigt sätt. För att undvika att hamna i en tolkningsbaserad ansats har det varit viktigt under studien att stärka den insamlade datan från informanter med bakgrundskunskaper från tidigare forskning och underlag i form av styrdokument från regering, digitaliseringskommissionen och skolverket. Valet föll på en abduktiv ansats då studien rör sig i ett gränsland, empiri stöttar teori och teori stöttar empiri.
Genom att utgå från en kvalitativ studie fanns det möjlighet att diskutera fram ett resultat på ett mer direkt sätt genom öppna frågor. Det gav utrymme för informanterna att berätta mer om sitt perspektiv och gå utanför tankebanorna, som annars kan skapa ganska statiska svar. Intervjuerna har genomförts med lärare från både Kalmar och Växjö för att på det sättet få se hur långt tankesättet kring ämnet har nått i båda städerna. Fördelen med kvalitativa studier enligt Jacobsen (2002), är att de ger en rik beskrivning på hur situationen egentligen är, intervjuaren kan se uttryck samtidigt som den som blir intervjuad får befinna sig i eventuell arbetsmiljö eller hemmiljö där det kan kännas tryggare att svara. Kvalitativ ansats ger också en mer nyanserad bild av situationen och den person som blir intervjuad.
En diskussion som kom upp innan valet av vetenskaplig ansats var just om vilken ansats som skulle väljas. Efter många diskussioner fram och tillbaka föll slutligen beslutet på att genomföra intervjuer då det tycktes vara det optimala alternativet för denna studie. För att få fram så mycket information kring ämnet som möjligt, men också för att få en, som Jacobsen (2002) tog upp, nyanserad bild av lärarnas uppfattningar.
3.2 Datainsamling
Här beskrivs datainsamlingen, hur intervjuguiden genomfördes på en testperson för att
3.2.1 Intervjuer
Metoden för datainsamling är utvald med avsikt att besvara uppsatsens frågeställning, med hänsyn till att studien kommer innefatta Teori U samt Technology Acceptance Model.
Jacobsen (2002) beskriver kvantitativa analyser som data tolkade i siffror medan kvalitativ insamling av data ger en analys av ord och text. Fördelen med en kvantitativ enkät är att det enkelt kan samlas in en stor mängd lättolkad data men den är relativt statisk, med undantag för öppna svarsalternativ. För att mäta acceptans krävs inte enbart statistik och data, snarare en flexibel väg till djupare förståelse vilket Creswell (2014) beskriver, går att uppnå genom observationer och intervjuer.
Valet till den här uppsatsen föll därför på individuella intervjuer med möjlighet att förstå uppgiftslämnarens inställning och uppfattning, utförda med holism i åtanke. Jacobsen (2002) beskriver holism som ett samspel mellan enskilda individer och de speciella sammanhang de ingår i, såsom observationer i naturlig miljö eller intervjua en anställd på dennes egna arbetsplats. Fördelen med denna typ av intervjuer för den här studien är tid och tillgång, möjligheten att få information genom mötet samt ta del av miljön och sekundärt utföra en smärre observation. Genom dialog med uppgiftslämnaren innehållande öppna frågor samt eventuella anpassade uppföljningsfrågor var målet att få en helhetsbild skapad av intryck och datainsamling för att erhålla dimension till den gemensamma variabeln, programmering för grundskolan. Den intervjuguide som skapades för att belysa frågeställningen har testats mot en kontrollperson med erfarenhet inom området. Insatsen beta intervju utfördes för att stärka studiens validitet.
3.2.2 Urval
Uppsatsen är ändamålsorienterad och med hjälp av handledare och rektorer på grundskolor har lämpliga deltagare identifierats som passar uppsatsens urval. De kontrollegenskaper studien bygger sitt urval på är den gemensamma kopplingen till programmering i grundskolan. Undersökningen innefattar fyra olika källor till primärdata; Lärare, IT- pedagog, Politiker inom utbildningsnämnden samt en Kontakt med ansvar för kursplaner på ett grundskolelärarprogram. Fokus för valet av urval lades på att samla in rätt information, det viktiga blev att hitta pålästa personer som var villiga att delta snarare än att finna det typiska eller extrema. Det blir en form av godtyckligt urval, Jacobsen (2002) beskriver det som en urvalsgrupp vars kunskap är representativ för utstakad variabel.
3.2.3 Genomförande
Genomförandet av intervjuerna skedde på informanternas arbetsplats, med ett arbetssätt inspirerat av holism. Jacobsen (2002) beskriver att intervjuer bör utföras på en naturlig och trygg plats för informanten, vilket även Creswell (2014) bekräftar i sin beskrivning om Holism. Där talar han om att identifiera olika aspekter för det specifika sammanhanget, genom det att få ihop en generell helhet av en komplex verklighet. Rapporten bygger på två olika infallsvinklar och fyra olika intervjuer med totalt sex informanter, samtliga strukturerade på liknande arbetssätt med öppna frågor och relevanta följdfrågor. Utförda på informantens arbetsplats, med den gemensamma variabeln i fokus, programmering i grundskolan.
Frågorna till intervjun kommer från uppsatsens frågeställning, som systematiskt strukturerades till mer specifika frågor med hjälp av sju steg hämtade från boken Vad, hur och varför? (Jacobsen 2002). Varje informant har inför intervjun tagit del av ett informationsbrev samt blivit tillfrågade om samtycke, likaså blev de tilldelade den semistrukturerade guiden en vecka inför mötet för att de skulle känna sig bekväma och få möjlighet till förberedelse. Under varje intervju efterfrågades tillstånd att spela in mötet, likaså fördes anteckningar på plats i form av små kommentarer som exempelvis handlade om informantens minspråk eller gestikuleringar. Detta för att fånga en helhet och skapa en generell bild av informantens verklighet i kontexten implementering av programmering i grundskolan höstterminen 2018.
3.3 Analys
Analysen för uppsatsen presenteras i form av kodning där rådata systematiskt sammanställts, beskrivits, kategoriserats och till sist kombinerats för att sedan presenteras.
Förhoppningen på analysen var att omvandla datainsamlingen till vad Jacobsen (2002) kallar för tjocka beskrivningar, det vill säga transformera det som nu är en ljudinspelning till text och ta fram en asynkron version. Tanken var att med hjälp av dessa presentera en generaliserad men samtidigt nyanserad version av informanternas verklighet, för att på så sätt finna samband mellan dem. Efter transkriberingen kodades datan genom att delas in i lämpliga kategorier inom ämnet programmering i grundskolan. Kategorierna tilldelades en färg, tanken var att stryka över all lämplig information från intervjuerna i samma färg för att koppla samman dem och skapa tankekartor.
Processen analys utfördes med två teoretiska ramverk, målet var att besvara uppsatsens frågeställning, det är den som ligger i grund för vilka teman och kategorier analysen bygger på. Varje tankekarta renskrevs i tabellform med informant, kategori samt tema och den tolkade informationen samt ibland citat för att stärka den tolkade datan. De ramverk som nyttjades till analysen var Teori U och Technology Acceptance Model, se figur 2.2.1 samt 2.2.2 i kapitel Teori. Målet var att presentera en generell överblick av programmeringsimplementationen med hjälp av Teori U. Detta följs sedan upp med Technology Acceptance Model, som går in djupare på lärarnas attityd till ämnet programmering och kopplar ihop deras åsikter med användbarheten av programmering.
I den här uppsatsen kommer de steg Scharmer (2018) presenterar i Teori U adapteras för att passa ihop med uppsatsens forskningsfrågor. Samtliga inspirerade från Scharmers beprövade originalteori, jämförbara för att teorin fortfarande ska fylla sin funktion och stärka studiens validitet. Det som Scharmer (2018) benämner som system som ska implementeras är i studien likvärdigt med implementering av programmering i grundskolan.
Figur 3.3 påvisar resultatet tillämpningen, de steg som modellen landade i blev;
1. Behovsanalys - Tittar på utgångsläget och tidigare mönster i ämnena matematik och teknik.
2. Krav och förväntningar - Tittar på programmering i grundskolan på ett nytt sätt, överblickar och skapar en vision.
3. Överläggning och beslut - Kontrollerar programmering i grundskolan mot omgivning, känner av och tar ett beslut om implementation.
4. Presentation och implementation - Koppla till programmeringens källa, En fast vision och intention av programmering i grundskolan.
5. Gemensam definition för programmering i grundskolan - En prototyp av vad som kan bli programmering i grundskolan. Genomtänkt, eftertänkt och användbart, Scharmer (2018) benämner det som head, heart and hand.
6. Undervisningen, resurser och kompetens - Utförande av implementationen.
7. Mätbara resultat - Baserat på hela processens faser och steg i implementationen, dess prestation.
Med hjälp av intervjuer var förhoppningen att skildra det överskådliga konceptet av implementationen av programmering i grundskolan höstterminen 2018 och få ett grepp om den långsiktiga visionen. Teorin går stegvis i form av ett U för att beröra olika beteendefaser inom implementationen, bestående från originalmodellen, Öppet sinne, Öppet hjärta och Öppen vilja. Se figur 3.3, överblick på teorins utformning med steg och faser, anpassad till studiens syfte (Scharmer 2018). Dessa olika faser kommer ligga till grund för nästkommande teori som används i uppsatsen, Technology Acceptance Model.
Figur 3.3 Teori U anpassad till införande av programmering i grundskolan
© Elina Strindby & Sofia Sjöberg (2018).
Scharmer (2018)
Technology Acceptance Model har nyttjats som bas för flera vidareutvecklingar, med fler steg men för den här studien används den grundläggande versionen med sex olika steg. Se figur 2.2.2 under stycke 2.2.2 Technology Acceptance Model för att följa hur TAM använts.
Den startar till vänster av modellen med externa variabler, vilket blir utgångsläget med en ny reform som kommer skrida till verket. Vidare går den parallellt till uppfattad användarvänlighet och uppfattad användbarhet. Dessa två hänger ihop, finns det en uppfattad användarvänlighet kan man vidare bygga en uppfattning om det finns användbarhet. De möts sedan i steget attityd till användandet. Uppfattad användbarhet kopplas också direkt till steget kallad beteendeintentionen att använda, vilket är nästkommande steg efter attityd till användandet. Dessa tre innefattar ståndpunkter hämtat från resultatet av intervjuerna. Detta landar i sista steget till höger i figur 2.2.2 faktiskt användande. Här presenteras resultat av tidigare steg kring implementationen av programmering i grundskolan inför höstterminen 2018.
Under beskrivningen om TAM i stycket Analysteorier, kapitel Teori omnämns formeln BI = A + U skapad av Davis (1989). BI står för beteendeintentionen, A står för en specifik användares attityd till Implementationen av programmering i grundskolan och U står för den tolkade användbarheten som implementeringen kan medföra.
3.4 Tillförlitlighet
Som Jacobsen (2002) beskriver så finns det två områden som bör uppfyllas under en studie, validitet och reliabilitet. Validitet innebär att den empiri forskaren har samlat in är giltig och relevant medan reliabilitet står för att den teori som tagits med är tillförlitlig och trovärdig.
3.4.1 Validitet
Ett begrepp som innebär att det som mäts faktiskt är det som är ämnat att mätas, för att kunna kontrollera att detta i slutändan stämmer, så undersöker forskaren om den data som samlats in är trovärdig (Creswell 2014). De informanter som valdes att intervjua hade olika relationer till ämnet programmering, två av lärarna hade tidigare gått utbildningar inom programmering och visste vad det innebar. Dock hade alla informanter en tydlig koppling till implementeringen av programmering i grundskolan vilket innebar att de hade en väsentlig koppling till syftet och frågeställningarna. För att kunna se att intervjufrågorna höll den validitet som önskades valdes det ut en informant som det genomfördes en betaintervju på med de utvalda frågorna. För att ytterligare förtydliga validitet adderades tre intervjuer med en Politiker från utbildningsnämnden, en IT-pedagog och Kontaktperson från ett lärarprogram.
3.4.2 Reliabilitet
Här är det viktigt att tänka på att undersökningen är trovärdig, att den har utförts på rätt sätt så inte informanterna till exempel har blivit påverkade av hur intervjuaren ställer frågorna eller hur omgivningen ser ut (Jacobsen 2002). Creswell (2014) beskriver reliabilitet som att tillvägagångssättet ska vara konsekvent genom alla intervjuer som genomförs. Begreppet var något som fanns i åtanke under hela processen med skapandet av intervjufrågor samt hur utförandet av intervjuer skulle genomföras.
Som Jacobsen (2002) beskriver så är vikten av att inte ge missledande frågor till informanterna i en felaktig kontext en stor del av reliabiliteten, då det kan skapa att svaren anpassas efter hur omgivningen ser ut vilket kan leda till att resultatet blir felaktigt. Det är därför viktigt att frågorna som ställs är tillräckligt tydliga så de inte kan tolkas på olika sätt.
Detta var något som togs i beaktning när intervjuerna genomfördes genom att intervjuerna valdes att utföras på informanternas arbetsplats, då det ger en tryggare omgivning som också gav möjlighet för exempelvis visande av hur och vilka resurser de har att arbeta med.
3.4.3 Etiska överväganden
De etiska överväganden som diskuterades innan informationsbrevet skickades ut, var hur genomförandet ställde sig till anonymitet. Jacobsen (2002) beskriver anonymitet som att det ska vara omöjligt att kunna koppla informationen som sammanställs till en specifik person, dock är det inte möjligt att kunna garantera fullständig anonymitet eftersom det inte är helt omöjligt att identifiera informanterna. Under bilaga A, B, C och D presenteras samtliga informationsbrev. Då det inte går att garantera full anonymitet till informanterna valdes det istället att erbjudas konfidentialitet. Vilket innebär att det garanteras att personupplysningar inte blir spridda, så när resultatet presenteras kommer inte namn eller arbetsplats tas upp, för att på så sätt undvika att läsare av rapporten kan identifiera vilka informanterna är (Jacobsen 2002).
4 Resultat
Idag finns det skolor som redan påbörjat undervisning av programmering i grundskolan, den här uppsatsen kommer lyfta fram sex informanter, benämnda som Lärare A, Lärare B, Lärare C, IT-pedagog, Politiker och Kontaktperson. Empiri-avsnittet kommer presentera de resultat som kom från datainsamlingen och som ligger till grund för analysen.
4.1 Programmering i teorin
En del av inriktningen i den här uppsatsen var att se hur tanken bakom programmering i teorin var, både från skolverket, regeringen och utbildningsnämnden. Enligt skolverket skulle programmering införas för att stärka elevernas digitala kompetens, då samhället blir allt mer digitaliserat.
I en artikel från regeringen berättar utbildningsministern Gustav Fridolin (2017), om en samlad IT strategi för alla skolor som automatiskt kommer minska den digitala klyfta som existerar i dagens samhälle. Ambitionen är att eleverna ska få en större förståelse och kunskap för användandet av digitala medel, helt oberoende av vilken skola de går på eller vilka lärare som utbildar dem. För att detta ska kunna bli möjligt behövs det skapas samarbeten mellan kommunerna och skolorna. Politikern från utbildningsnämnden i Växjö kommun säger att de har ett jättebra samarbete med Linnéuniversitetet samt Region Kronoberg, genom samarbetet skapar de en större möjlighet för kurser och fortbildning inom programmering.
Denne fortsätter beskriva att samarbetet med Region Kronoberg innebär att skolorna ute i Växjö kommun får ta del av en Makerbuss, ett projekt som AV-mediaavdelningen tillhandahåller. Bussen erbjuder sig att komma ut till skolorna för att introducera programmering, vilket innebär att eleverna får testa på och titta hur till exempel blockprogrammering fungerar med hjälp av en nyckelpiga som tar sig från en ruta till en annan. Det finns också möjlighet för lärarna att ta del av kurser. Denne säger även att det kommer skapas studiedagar för de lärare som kommer arbeta med och lära ut programmering, samt att fortbildning kommer erbjudas kontinuerligt.
”Kompetensen är väl det som kommer vara den stora, ja jag vill inte säga svårighet men det kommer vara en utmaning i och med att det liksom inte funnits någon
lärarutbildning, där man har läst till det här.”
– Politikern
4.2 Programmering i praktiken
Rubriken programmering i praktiken delas upp i tre olika kategorier; Utbildning, Programmering i klassrummet och Tillgängliga resurser.
4.2.1 Utbildning
Lärare A arbetar med programmering i ämnet teknik, just nu i årskurs 7–9. Denne förklarar att programmering ingick i högskoleutbildningen för tekniklärare, men på det stora hela kändes det som att ämnet fanns med mest för att förstå konceptet. Informanten konstaterar att kunskapen om programmering inte finns där och att denne har försökt undvika det i möjlig mån men att tack vare pådriv från skolan har Lärare A valt att fördjupa kunskaperna och ta med det in i klassrummet. Förmodligen var inte programmering riktigt på tapeten under min tid på universitetet, konstaterar Lärare A men fortsätter berätta att arbetsplatsen har en ambition av att vara i framkant när det gäller att ta in tekniken till undervisningen.
För att uppnå dessa ambitioner erbjuder skolan olika intensivkurser till berörda lärare inom programmering, bland annat på Linnéuniversitetet. Något som varit till stor hjälp, enligt Lärare A, är skolans IT-pedagoger som tillsammans med lärarna undervisade i programmering. Deras uppgift var dels att agera stödhjul för lärarna i början av implementationen samt att delta i kurser och mässor om programmering som representanter från skolan. Lärare B bekräftar att även denne samarbetat med en IT-pedagog på skolan för att starta upp undervisning av programmering, då i ämnet matematik. Innan Lärare B valde en karriär inom pedagogik arbetade denne som systemadministratör, ett arbete där man ofta kom i kontakt med programmering och besitter just därför goda förkunskaper till implementationen. Informanten konstaterar dock att den kunskapen som finns inte är anpassad till grundskolenivå. Både Lärare A och Lärare B, berättar att det är svårt att veta vad som förväntas och att deras upplevelse överlag är att den generella kunskapsnivån hos lärare är för låg. Eftersom införandet av programmering i grundskolan är satt som ett kriterium till höstterminen 2018, är det enbart pionjärerna som valt att införa det redan nu konstaterar Lärare B. Båda informanterna är rörande överens om att det krävs intresse för att våga satsa på programmeringen som lärare, till det intresset går det åt tid hämtad allt som oftast från privatlivet. Lärare C är en nyexaminerad ämneslärare för grundskolan. Denne beskriver att universitetet föreläst om programmering kombinerat med andra ämnen, som matematik, teknik, NO och bild. Det blev en del av utbildningen både anpassat på en nivå för studenter samt praktiska övningar i hur de nyttjade den kunskapen till att lära ut programmering anpassat för barn och ungdomar. Det framkommer att den aktuella
