Beteende interaktioner att använda

Enligt skolverket ansvarar skolan för att varje elev besitter förmågan kritiskt tänkande och genom det kunna formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska övervägande. För att möta detta krav samtidigt som det införs mer teknik i undervisningen krävs en grundkunskap hos varje elev om vad som får och inte får göras med dessa artefakter (Skolverket 2015). Utbildningsministern Gustav Fridolin menar att alla elever ska erbjudas samma grund till att utbildas i datalogiskt tänkande, i det inräknat IKT och programmering (Regeringskansliet 2017). Fleischer och Kvarnsell (2015) omnämns i teorin för studien för att stärka kopplingen mellan digitalisering och programmeringens plats i skolan. Kreativiteten ökar när man får tillgång till en dator, det finns nu utrymme för att producera olika saker som bildspel, filmklipp och text. Lärare A och Lärare B bekräftar båda att de upplever att programmering engagerar eleverna just för att det händer något visuellt. Kodprogrammering blir lite som detektivarbete och blockprogrammering påminner om att spela spel. Det är en rolig form av lärande, men Lärare A och Lärare B är eniga om att det de söker är möjligheten att bygga vidare på det eleverna får ut av undervisningen. Lärare A talar om att det än så länge tagit upp mycket av undervisningstiden att implementera programmering och att det krävt nedskärning av andra delar som i vanliga fall innefattas. Denne beskriver kort därpå tacksamheten över att man utökat undervisningen i teknik med ytterligare 100 timmar för högstadiet. Eftersom regeringen med hjälp av skolverket utfört en satsning på implementationen finns en förväntan på lärarna att vilja använda de resurser som erbjuds. Proaktiva handlingar och beslut från olika nivåer som intensivkurser, Makerbussen och konsulthjälp i form av IT-pedagoger är exempel på åtgärder som kommit fram i studien för att öka beteende interaktionen.

5.2.6 Faktiskt användande

För att faktiskt nå ett nationellt användande i implementering av programmering för grundskolan pekar studien på att det krävs en brygga mellan regeringens teori och lärarnas praktik. Lärare B som besitter kunskap och erfarenhet inom programmering från tidigare arbeten beskriver IT-pedagogen som en form av brygga mellan regeringens krav och undervisningen i skolan. IT-pedagogen beskriver att dennes roll existerar för att underlätta uppstarten av implementationen men att alla skolor inte har tillgång till denna brygga mellan teori och praktik. Denne tror att det finns en risk att lärare som inte erbjuds någon form av konsulthjälp vid uppstarten och samtidigt har ett lågt intresse för programmering, kommer nöja sig med att låta eleverna testa programmering vid något enstaka tillfälle. Mest för att

Samtliga lärare i den här studien bekräftar att det finns plats för programmering i grundskolan men för att nå digitaliseringskommissionens vision Sverige 2030 krävs tid, utbildning, en tydlig definition av vad som är programmering i grundskolan och inte minst eldsjälar som vågar testa (Digitaliseringskommission 2016).

BI = A + U

En viktig aspekt med analysen TAM är att identifiera beteendeintentionen (BI) genom att addera lärarnas attityd till programmering (A) och hur de uppfattar dess användbarhet (U). Samtliga lärare presenterar en positiv attityd till att implementera programmering, men utförandet ifrågasätts av ett flertal informanter. IT-pedagogen beskriver hur det kan vara problematiskt att anamma en programmeringsundervisning ensam för en lärare som inte har tidigare erfarenhet. Informanten från lärarutbildningen uttrycket stor tveksamhet och är rädd för att det programmering i grundskolan bara är en aktuell trend. Lärare A och Lärare B berättar hur det är svårt att läsa mellan raderna vad som förväntas från skolverkets styrdokument, men i nästa mening berättar dem om hur det går att bygga vidare på programmering i olika kurser. Politikern beskriver beslutets framtidsvision men uttrycker en oro för lärarnas kompetensbrist inför uppstarten.

6 Diskussion

Följande stycke presenterar en resultatdiskussion och en metoddiskussion där insamlad data ställs emot teori och reflektioner från studien.

6.1 Resultatdiskussion

Nedan presenteras en resultatdiskussion där analys ställs emot tidigare forskning. Indelningen följer tidigare presenterat resultat, programmering i teorin och programmering i praktiken. Slutligen presenteras bryggan mellan teori och praktik.

6.1.1 Programmering i teorin

Visionen med implementering av programmering i grundskolan ingår i ett stort projekt kallat Sverige 2030, målet är att vara världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter och genom det skapa kompetenta, trygga och målmedvetna människor med fokus på innovation samt infrastruktur. Den nyexaminerade Lärare C berättar att denne anser beläggen vara goda från regeringen att införa programmering i grundskolan. Gustav Fridolin (2017) bedriver den samlade IT-strategin som ett sätt att minska samhällsklyftor där alla har lika stor rätt till att få förståelse för - och använda digitala hjälpmedel. Digitaliseringskommissionen har med hjälp av olika undersökningar och analyser tagit fram belägg till regeringens beslut som till höstterminen 2018 kommer att bli verklighet. Trots en god prognos från dessa analyser finns det tydliga indikationer från studien på en oro för hur teorin ska bli verklighet. I tidigare forskning diskuteras lärarlegitimationer av Bahtanovic och Botonjic (2013), uppsatsen beskriver vem som får utbilda och betygsätta elever samt i vilket ämne.

Lärarlegitimationer infördes 2011 i Sverige och har för avsikt att höja statusen på läraryrket och samtidigt kvaliteten på undervisningen i landet. I studien påvisas en motsträvighet från lärarna baserat på de uppgifter som förväntas av dem, det upplevs orealistiskt för en lärares vanliga arbetsvecka. För att effektivisera lärarens arbete har regeringen beslutat att tillföra en stor satsning på rätt resurser inom skolan. I detta innefattas utrustning till läraren och eleven vilket Gunnarsdotter (2017) berättar mer om under tidigare forskning. Målet är att öka det datalogiska tänkandet med de digitala verktygen och alla elever ska ha samma tillgång till dessa resurser enligt Fridolin (2017), något som blir avgörande för att utbilda elever i programmering. Ett av de vanligare hjälpmedlen som skolorna tillhandahåller är surfplattor, Gunnarsdotter (2017) beskriver att det finns tydliga pedagogiska fördelar med

Denne informant ifrågasätter regeringens stora satsning som gjorts på teknik istället för att fokusera på att utbilda lärare vilket stärks av von Tells studie (2015), där det inte finns en direkt sammankoppling mellan den ökade tillgången av artefakter och ökat datalogiskt tänkande.

Om Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter måste skolan arbeta proaktivt med IKT-undervisning. Skolverket beskriver att lärare förväntas göra medvetna val och basera sin undervisning på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter, något som låter klokt men Lärare B beskriver i resultatet att det är svårt att hänga med utvecklingen för samhället som går väldigt fort. I kontext till programmeringsundervisning är det svårt dels att det går snabbt och att det inte riktigt kommer fram genom dokument vad som förväntas med implementationen. Politikern från Växjö kommun återkommer till den upplevda motsträvigheten som finns hos lärarna, politiker måste ta beslut för att förändring ska ta form. Denne vill göra det lättare att nå ut till de lärare som berörs av implementeringen och hjälpa till med bland annat Makerbussen och olika kurser inom programmering. Kompetensen inom programmering anser Politikern vara en brist i dagsläget hos lärarna och det är något som kommunen försöker lösa med hjälp av olika samarbeten. Men när denne ska berätta vilken typ av programmering som satsats på kommer det fram att det finns en viss osäkerhet i vad som innefattas i en programmeringsundervisning även från kommunens håll. Det är inte lätt att samla erfarenhet för en lärare att basera en undervisning på när det inte kommer fram i teorin vad programmering i grundskolan är.

Teori U

Som ett av ramverken till denna studie användes Teori U, mycket för att visualisera implementationen av programmering. Teorin innefattar olika steg och faser som representerar det som en ny installation kräver. Samtliga informanter pekar på att det finns en vilja att implementera programmering i grundskolan, detta genom indicier på framtidsplaner och vidareutveckling. Det tydligaste som kommer fram med analysen i det här ramverket är avsaknaden på vad som faktiskt är programmering i grundskolan och att en undervisning inte kommer bli komplett förrän definitionen blir tydligare. Det kommer fram en problematik i steget kallat presentation och implementation. Skolverket presenterar en tolkad version av regeringens önskan men når inte helt fram till lärarna, detta bekräftas av både Lärare A och Lärare B som berättar hur de tillsammans med en IT-pedagog testat sig fram till en fungerande undervisning inom matematik och teknik. Trots satsningen i detta steg och vad Lärare C kallar för goda belägg genom behovsanalyser, utstakade krav och förväntningar, så upplever Lärare A, Lärare B och IT-pedagogen att det är orealistiskt begränsat med tid inför implementeringen.

Avsaknaden av resurser som Gunnarsdotter (2017) presenterar i tidigare forskning är inget som Lärare A och Lärare B upplever men däremot upplever de att det är svårt att veta vilken typ av teknik som de ska satsa på. Blockprogrammering kräver licenser, robotprogrammering kräver material och kodprogrammering kräver datorer eller dylik teknik. Reder man ut vilka resultat som det strävas efter med satsningen av programmering, med en tydligare nedbrytning av begreppet datalogiskt tänkande är det realistiskt att presentera och implementera ämnet i skolan. Men idag brister det i det här steget och konsekvenserna hänger med hela vägen, det är svårt att identifiera nationella mätbara resultat när det inte är definierat vad som ska mätas.

6.1.2 Programmering i praktiken

Enligt regeringen har alla lärare rätt till erbjudande för att uppnå den kompetensutveckling som krävs för att yrkesmässigt utföra sina arbetsuppgifter. I och med implementeringen av programmering i grundskolan står ett flertal lärare i landet och undervisar i ett ämne som indirekt inte innefattas i deras lärarlegitimation. För att möta kravet med lärarlegitimationer krävs utbildning, vilket Politikern i Växjö berättar kommer lösas i Kronoberg genom ett samarbete med Linnéuniversitetet. Både Lärare A och Lärare B berör frågan om universitetets läroplan för grundskolelärare, om regeringen vill utföra en helhjärtad satsning på programmering i grundskolan krävs förmodligen mer förberedelser redan på högskola och universitet. Trots att den nyexaminerade Lärare C beskriver en ökad integrering av programmering i olika ämnen beskriver IT-pedagogen att lärare generellt inte besitter tillräckliga kunskaper inom IT. Informanten från lärarprogrammet påvisar en stark tveksamhet till implementationen av programmering i grundskolan, vilket i sig kan tolkas som en motsträvighet till förändring hos lärarna redan innan lärarna besitter vetskap om det. Om lösningen är kunskap, krävs förmodligen mer kunskap redan i utbildningen. Utbildning inom datalogiskt tänkande måste ske hos lärarna för att det ska vara möjligt att lära ut till eleverna. Studien påvisar att arbetet med utbildning av berörda lärare pågår men har en bit kvar för att nå en kvalitetssäkrad, nationell vidd. IT-pedagogen stärker det här och berättar att det är som att regeringen önskar att lärarna ska lära sig japanska tillräckligt bra för att undervisa i det. Denne konstaterar att det inte enbart handlar om kompetenta lärare utan även vikarier som kan hoppa in och anamma undervisning i programmering.

Då det konstateras i tidigare forskning att lärare upplever stress över de krav och förväntningar som ställs på dem, kan det konstateras att programmering i grundskolan

I samband med det berättar politikern från Växjö att de möter en viss motsträvighet och lågt intresse från lärarna att delta i bland annat intensivutbildningar eller nyttjandet av Makerbussen. Innan studien utfördes eftersöktes informanter inom utsatt avgränsning som var villiga att delta, för just den här studien påvisade lärarna i Växjö ett lägre intresse än lärarna i Kalmar. Vad det beror på är svårt att identifiera men eftersom Politikern antyder ett svagt intresse för implementeringen i Växjö kommuns skolor konstateras att en aspekt till problemet kan vara motsträvighet. Mer efterforskning krävs för att besvara problematiken korrekt, men genom analyserna Teori U och TAM i studien tillsammans med tidigare forskning går det att bryta ner problemet ytterligare. Nästa nivå skulle kunna vara att koppla ihop implementationen med rätt IKT-utrustning. Ifrågasätta om Växjö tillexempel fått lika förutsättningar inom tillgångar av resurser som Kalmar. En möjlig aspekt kan vara att Växjö som marknadsför sig som Europas grönaste stad ifrågasätter hållbarheten på IKT – utrustning och med det implementationen, detta baserat på informatikens bakgrundshistoria och snabba utveckling som går att läsa med om i stycke 2.1.1. Ytterligare en aspekt som kan kopplas ihop med motsträvighet från lärarna och studien från Bahtanovic och Botonjic (2013) är det stora antalet elever som går i varje klass. För att man som lärare ska ha möjlighet att nå ut till alla elever med ett så pass komplext ämne, som programmering tycks vara, krävs det interaktion med varje elev. I praktiken definierar informanterna programmering olika för grundskolan, de har försökt tolka de teoretiska styrdokumenten utstakade från regeringen och byggt en undervisning på det. Lärare A beskriver hur denne med hjälp av kod undervisar eleverna i att använda kretskort medan Lärare B nyttjar programmet CodeMonkey. Det viktiga för båda dessa, inkluderat Lärare C, är att ämnet programmering går att bygga vidare på under årskurser och att det stimulerar elever till lärande. För att bäst svara på vision Sverige 2030 krävs nyttjande av IKT i undervisningen, logiskt tänkande som erbjuder kreativitet.

Dessa kriterier finns i alla tre olika programmeringstyper som studien presenterar, det vill säga kodprogrammering, blockprogrammering och robotprogrammering. Bedömningen för vad som ska användas faller därför inte på vad som är bäst för eleven i detta skede utan vad läraren kan undervisa i. I tidigare forskning, stycke 1.2.3, beskrivs IKT-utrustning som ett verktyg mellan lärare och elever. Vikten av att använda sig av rätt IKT- utrustning och att använda IKT-utrustningen på ett effektivt sätt. I den här studien berör det implementationen genom Teori U i steget kallat Undervisning, resurser och kompetens. Materialistiska tillgångar och kunskap är avgörande för att använda IKT-verktyg på ett korrekt sätt till programmering. Förklaringen av ”rätt” utrustning generaliseras till att den utrustning som faktiskt används till ändamålet av berörda är ”Rätt”.

Målet är att så många som möjligt kommer att använda den nya tekniken till programmeringsundervisning, förslagsvis genom en av de tre metoder studien presenterar som definitioner till programmering i grundskolan, under kapitel Teori, stycke 2.1.6. Robotprogrammeringen som presenteras i Växjö med Makerbussen passar lägre åldrar och har ett tydligt visuellt inslag där det går att se om något händer med hjälp av knapptryck. För de lite äldre eleverna, förslagsvis högstadiet eller gymnasiet, går det att introducera kodprogrammering men det kräver en del kunskap från läraren för att hålla en sådan undervisning. Studien pekar på att beprövad blockprogrammering som exempelvis CodeMonkey, Scratch eller Code.org omfamnar det största åldersspannet och är enligt IT-pedagogen en relativt enkel form att lära ut till läraren. Skolverket stärker blockprogrammering som ett bra alternativ för undervisning genom att hänvisa till Scratch. Det finns mycket hjälp att få med dessa program och många instruktionsvideos att ta del av för elever, föräldrar och lärare.

Lärarna som deltagit i studien är överens om att programmering har en plats i grundskolan, Lärare C beskriver regeringens reform som användbar och införd på goda grunder. Lärare A och Lärare B pratar om möjligheten att utveckla undervisningen i andra ämnen än matematik och teknik. Det är värt att diskutera om programmering i grundskolan tar tid från andra saker som tidigare funnits med på läroplanen beskriver Lärare 2, beroende på vilken ålder som undervisningen sker i anser denne att det mer eller mindre är relaterat till matematik. Matematik och teknik är de ämnen som typen kodprogrammering ligger närmast enligt regeringen, frågan är om det stämmer lika bra överens med block- och robotprogrammering. Möjligt kan den här studien öppna upp för vidare forskning inom mätbara resultat och implementering av programmering i andra ämnen än matematik och teknik för att möta skolverkets krav korrekt.