Utvärdering: Bryggan mellan teori och praktik

Baserat på analysen med hjälp av ramverket TAM går det att konstatera att programmeringens användbarhet och användarvänlighet kommer påverka lärarnas attityd. Regeringen har belägg på att den är användbar och det finns program som gör det användarvänligt, teoretiskt bör därav attityden hos lärarna var god. Men för att attityden ska vara god från lärarnas håll, krävs kunskap om det man ska ha attityd gentemot. Om ramverket TAM presenteras bakvänt går det att ifrågasätta vad som faktiskt ska användas. I nästkommande steg, vilken typ av programmering det är som förväntas att lärarna ska visa en beteendeintention till att använda. Innan det är definierat vad det är för typ av programmering som ska implementeras i skolan tycks det vara svårt att bilda en attityd till om det är användarvänligt eller användbart. För att möta uppsatsens problemformulering anses en del av problemet vara en tvetydig definition av vad som förväntas med den nya reformen men en annan del i problemet ligger i lärarnas förmåga att ta emot implementationen. Kontaktpersonen för lärarprogrammet på universitetet förklarar att det är svårt att definiera vad det är som åsyftas med programmering i grundskolan i dagsläget och trycker på att lärare måste bli bättre i metodutveckling så fort det står klart vad satsningen innefattar.

Lärare A och Lärare B anser att deras positiva attityd kommer dels från tidigare erfarenheter och självförtroende i ämnet programmering men också tack vare att skolans ledning vågat satsa på den nya implementationen. IT- pedagogen bekräftar att de lärare med erfarenhet av ämnet har lättare att anamma undervisningen och får fram det huvudsakliga syftet med ämnet på ett annat sätt än de lärare som själva är osäkra i hur programmering fungerar. En del i lärarnas attityd kan förmodligen påverkas genom utbildning i ämnet. Analysen lyfter formeln BI = A + U, vilket handlar om att identifiera beteendeintentionen (BA) genom att addera lärarnas attityd till programmering (A) och hur de uppfattar dess användbarhet (U). Användbarheten hänger ihop med nyttjandet av resurser och förmågan att få fram mätbara resultat som lever upp till krav och förväntningar. Detta påvisas i analysen med Teori U, men kan i dagsläget presentera antaganden och förväntningar mer än mätbara resultat. Målet är att vara världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter och genom det skapa kompetenta, trygga och målmedvetna människor med fokus på innovation och infrastruktur. Regeringens satsning på IKT-utrustning i skolan möter användbarheten på ett genomtänkt sätt, både Lärare A och Lärare B anser sig ha bra resurser för att utföra sin undervisning men saknar tiden till att lära sig mer om hur de ska användas. Tid är något som alla studiens informanter önskar mer av, för att hinna lära sig mer. Implementationen kommer skrida till verket höstterminen 2018 och för att fånga beteendeintentionen hos lärarna krävs det att man identifierar deras inställning kring attityd och användbarheten.

Politikern från Växjö är orolig för att lärarna inte besitter rätt kunskap men tror också att användning av extern kompetens kommer främja beteendeintentionen hos lärarna. Makerbussen är ett exempel på åtgärd, IT-pedagogen är ett annat där det införts expertis utifrån. IT-pedagogen beskriver att denne upplever att teori inte möter praktiken i dagsläget men tror ändå på konceptet programmering i grundskolan. För att uppnå visionen Sverige 2030 krävs en gemensam målbild enligt skolverket där den nationella satsningen går mot regional planering och lokalt införande. Vad är då bryggan mellan teori och praktik enligt studien? Förmodligen ligger en stor del av svaret i definitionen av programmering och lärarnas attityd till vad definitionen blir.

Målet för den här studien har varit att sätta ord på den problematik som implementationen av programmering för med sig. Likt Erlandsson som fokuserar på matematikundervisning i sin uppsats under tidigare forskning “Införandet av programmering i grundskolan” påvisas det att det saknas forskning. Hans studie konstaterar att satsningar och beslut saknar koppling till vetenskapliga grunder. Precis som Lärare A, Lärare B, IT-pedagogen och Politikern från Växjö anser Erlandsson att en av de stora utmaningarna kommer bli utbildning av lärarna. Det som skiljer Erlandssons dokumentstudie från denna kvalitativa undersökning tycks vara de teoretiska analyserna som gjort det möjligt att gå djupare in i problemet. Von Tell beskriver en problematik i sin forskning med att få eleverna intresserade, det här stärks av Lärarna i studiens kvalitativa undersökning. Detta kopplas till att nyttja rätt resurser från Teori U, med inställningen att rätt definition på programmering är den som faktiskt används, TAM har här nyttjats för att titta på Lärare men nästkommande steg föreslås bli att se hur eleverna reagerar på undervisning i programmering. Med hjälp av informanterna kunde studien identifiera problemområdet från olika infallsvinklar, där det går att finna gemensamma tvivel och gemensamma mål. Studien presenterar en generalisering av implementationen som sker till höstterminen 2018 där varje steg från Teori U kan brytas ner och fortsätta forskas inom.

Enligt den här studien finns det tre olika inriktningar på programmering, där blockprogrammering tycks besitta mest fördelar. Med flest fördelar menas att det finns mycket material att tillhandahålla. Det berör även det tekniska behov som implementeringen inbringar, så som att det går att utföra på olika artefakter likt smartpads och datorer. Samt att det material som kan köpas genom licenser är färdigarbetat och beprövade. Blockprogrammering riktar sig mot ett åldersspann som täcker hela grundskolan

Om blockprogrammering blir den första definitionen för programmering i grundskolan bör resurserna matcha det som krävs för en sådan undervisning. Tillgång till IKT-utrustning är en avgörande resurs för både elever och lärare, men för att utnyttja denna resurs fulla kapacitet krävs utbildning. Förslagsvis bör Linnéuniversitetets program för grundskollärare förbereda sina studenter på hur man får in programmering i undervisningen. Likaså bör de kurser som ska hållas på Linneuniversitetet för berörda lärare ha ett tydligt fokus på blockprogrammering. Känslan av studien är att Kronoberg inte är unikt, utan att problematik likt detta pågår nationellt inför höstterminen 2018.

Utvärdering

Genom att identifiera en definition för programmering som gäller i hela landet kan man lättare mäta de resultat som kommer från satsningen. Eftersom både matematik och teknik ingår i Sveriges nationella prov finns det en möjlighet till en värdemätare för lärarna på sin undervisning i programmering. Både Lärare A och Lärare B beskriver vikten av att ämnet går att bygga vidare på och att eleverna får ut sin fulla potential, men först krävs kunskap hos lärarna så de besitter rätt kompetens och har rätt resurser för att bedöma elevernas insatser.

Målet är att beskriva problematiken med implementering av programmering i grundskolan. Genom att slå samman de utredningar som ligger under Tidigare forskning gav det möjlighet att få fram en helhet över uppsatsens problemområde. Teori U och TAM fokuserar mycket på emotionella aspekter, vilket i praktiken är relativt. För att arbeta mot validitet i studien nyttjades därför tidigare forskning som referensramar till de analysteorier som valts som ramverk. Styckena kallade Forskning: Lärare i fokus och Forskning: Eleven i fokus gav en inblick av det som studien kallat Praktik. Det nyttjats främst som underlag till studien, en grund till problemformulering och syfte. Forskning: IKT i grundskolan och Forskning: Programmering i matematik är direkt relaterade till problemet med implementering av programmering i grundskolan. Här ifrågasätts beslutet som togs inför implementationen samt hur elever tar emot undervisning inom programmering, vilket nyttjades som kunskapsbas för vad implementeringen innefattar. Det studien kallar teori baserar sig i Teoretisk bakgrund, så som styrdokument från regering och historisk bakgrund kring informatik.

Diskussionen landar i att studiens huvudsakliga bidrag blev nya ögon på en befintlig problematik, där varje steg i analysteorin Teori U går att bryta ner till en egen process och studie i implementationen. Den modifierade versionen av Teori U, anpassad för implementation i grundskolan har förhoppningsvis ett värde för de informanter som deltagit i studien.

Förslagsvis skulle stegen kunna motsvara övningar på utbildningsdagar där Lärare diskuterar varje steg, deras attityd till steget med hjälp av TAM, förväntade materialistiska tillgångar och hur man kommer från första steget till det sista. Studien är utförd i Växjö och Kalmar, men dessa typer av utbildningstillfällen bör vara generaliserbara över hela landet. En väg för att uppnå en likvärdig undervisning lokalt, regionalt och nationellt.

6.4 Metodreflektion

Det empiriska materialet samlades in genom en abduktiv ansats med komplement av en kvalitativ studie i form utav intervjuer. Abduktiv ansats anammades för att inte begränsa studien utan för att på ett så öppet och brett sätt som möjligt få detaljerad information från informanterna. Utförandet av intervjuerna valdes att göras dels på informanternas arbetsplatser samt över telefon. Intervjuerna i informanternas naturliga miljö gav möjlighet till en mer öppen diskussion, då informanterna fick en bild utav oss som intervjuare vilket skapade en trygg stämning. Här fanns holism i åtanke, Jacobsen (2002) beskriver begreppet som ett samspel mellan enskilda individer och de speciella sammanhang de ingår i. Möjligt kunde datainsamlingen utförts enbart över telefon eller på neutral plats utan det holistiska arbetssättet, på så sätt kan man undvika tolkningsbaserad ansats och en mer objektiv bild av informanten.

Med holism som en av utgångspunkterna vid utstakandet av intervjuguide möjliggjordes det att få information från själva intervjun samt sekundärdata i form av en smärre observation. Detta gav en djupgående inblick i hur det såg ut på skolorna, vad de olika informanterna arbetade med för att kunna uppnå målen för implementeringen till höstterminen 2018. Målet var att fånga lika många representerbara informanter från Växjö och Kalmar, resultatet föreföll att intresset för deltagande i studien var högre i den ena staden än den andra. Orsaken till det här kan vara att utvecklingen kommit olika långt i städerna alternativt att deltagandet i studien ansågs vara en belastning hos icke insatta lärare. Ett alternativ för att nå ut till fler deltagare är en kvantitativ studie, vilket diskuteras redan under kapitlet Metod. Det hade kunnat tillföra den bredd studien bitvis saknar, men baserat på den låga responsen hos lärarna kunde även detta resulterat i lågt deltagande. Förslagsvis hade en kvantitativ studie kunnat använda det teoretiska ramverket UTAUT (unified theory of acceptance and use of technology), och med det fått fram liknande variabler som den här studien eftersökte kombinerat med intressanta ingångar som bland andra erfarenhet och ålder.

Fördelar med kvalitativa ansatsen var att det gav möjlighet att ta tillvara på de informanter som deltog och gav djupgående information, förslagsvis går det att utföra en liknande studie om några år när programmering i grundskolan etablerats, med blandad metod för att få både bredd och djup. Vid intervjutillfället valdes det att spela in informanternas svar för att säkerställa att ingen information utelämnades, det gav studien möjlighet att få citat som annars kanske inte hade fångats upp. Det erbjöds anonymitet i studien för att stärka tryggheten för att på så sätt få fler sanna svar. Då ämnet innefattar hur lärarna ställer sig till skolverket och regeringens beslut var det givet att inte ta upp varken deras namn, kön eller vilken skola de arbetade på. Det insamlade materialet valdes att analyseras med hjälp av två olika teorier, Teori U och TAM, som gav studien det djup som ville skapas.

Detta för att först analysera det generella av insamlat material med hjälp av Teori U. För att sedan gå ner mer på djupet i informanternas attityd till implementeringen i form utav TAMs olika komponenter. Det går att diskutera studiens giltighet kombinerat med valet av kvalitativ, holistisk studie. Hade det utförts med fler informanter, utspridda på olika skolor och platser i landet tycks resultatet enligt utförd betaintervju och artikeln från skolvärlden vara likartat med denna studie, men med högre validitet på grund av deltagarantalet. Användbarheten för studien trycker mestadels på att finna en effektiv lösning till problematik i implementering av programmering i grundskolan. Målet för den här studien har varit att lyfta problemet, identifiera vad som fodras av berörd målgrupp för framgång i införandeprocessen samt förslag för att det ska bli en lyckad satsning. Då det verkar ligga mer till problematiken än otydliga direktiv från skolverket, tycks studiens bidrag till användbarhet vara uppstarten av fortsatt forskning.

7 Avslutning

Följande presenteras upplösningen av uppsatsen, studiens slutsats samt förslag till fortsatt forskning.

7.1 Slutsats

Syftet med den här uppsats var att undersöka implementeringen av programmering i grundskolan 2018 med en inriktning på Lärarna. En del av uppsatsen gick ut på att ta reda på vad som fordras för implementationen i grundskolan innefattande programmering i ämnena matematik och teknik, baserad på regeringens reform till höstterminen 2018. Det kommer fram genom studien att fokus för regeringen inte varit vilken typ av programmering som används i undervisning för grundskolan, av vikt är att utkomsten blir logiskt tänkande och digital hållbarhet. Det tycks vara mer avgörande för lärarna med en tydlig definition för att lyckas med införandet av programmering i ämnena matematik och teknik, de anser att implementationen inför höstterminen 2018 inte är realistisk eftersom det är svårt att tolka vilka resultat som förväntas generera.

I avseendet att bemöta ämnet informatik är ett önskvärt resultat av implementationen i grundskolan 2018 att teknik och människa, i det här fallet elever och lärare, integrerar ihop. De tre olika typerna av programmering tillför olika delar för att möta det resultatet. Kodprogrammering ger oändliga möjligheter men kräver kunskap och ofta ett genuint intresse, dessutom är det svårt att anpassa så att det passar alla åldrar. Robotprogrammering är visuellt tilltalande och innefattar grundläggande begrepp och tankesätt för att öppna upp för ett nytt logiskt tänkande, vilket är målet med Sverige 2030. Dock är målgruppen anpassad för lägre åldrar. Blockprogrammering blir som en kombination av kodprogrammering och robotprogrammering, Det som fysiskt presenteras med en robot på en spelplan visualiseras med hjälp av exempelvis CodeMonkey eller Scratch. Blocken som används representerar olika slingor av kod, vilket ger en naturlig övergång till kodprogrammering genom upptrappande svårighetsgrad. Den kvalitativa undersökningen pekar på en osäkerhet bland lärarstaben och för mycket utrymme för individuell tolkning. Främst ifrågasätts tillgång till resurser och innehav av kompetens vilket för oss in på studiens andra del, som bygger på hur den upplevda acceptansen hos berörda lärare. Studiens resultat från datainsamlingen pekar på efterfrågan av en nationell definition av programmering i teorin som realistiskt kan mötas i praktiken. Genom analys och diskussion föreslår studien blockprogrammering som mest effektiv inför kommande införande då den innefattar det största åldersspannet på eleverna. Likaså bistår det med ett genomtänkt pedagogiskt upplägg anpassat för undervisning där det inte krävs tidigare programmeringserfarenheter från läraren.

I studien presenteras en modifierad version av Teori U, anpassad för att passa implementation i skolan. Ambitionen var att se programmering som ett system och skolan som en organisation där tanken med att nyttja denna analysteori var att förutse händelser och genom det optimera implementationen. Här kombineras den med en annan analysteori, TAM, för att nå lärarnas del i implementationen. Som kunskapsbidrag och förslag på fortsatt användning av studiens modifierade analysteori, skulle dessa två kunna kombineras i workshops för lärare där varje möte representerar ett steg i Teori U. Med samma definition för alla skolor i hela Sverige tillkommer möjligheten att mäta resultat, möjligtvis i samband av nationella prov. Det här är relevant då Sverige enligt regeringen strävar efter att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Likt skolverkets definition (2015) krävs samarbete från alla nivåer; nationellt, regionalt och lokalt för att uppnå ett sådant mål. Studien pekar också på ett behov av mer programmering i grundskollärares utbildning på universitetet. Utbildning och kunskap kommer reducera negativitet och osäkerhet kring programmering, enligt TAM kan positiv attityd öka användning och användarvänligheten av ämnet för lärarna i grundskolan. Övriga åtgärder som framkommer är nyttan av externa resurser i uppstarten av implementeringen, såsom konsulthjälp likt Makerbussen eller IT-pedagogen samt intensivutbildningar för aktiva lärare. Genom att investera i extern hjälp kan man sprida den gemensamma definitionen nationellt samt öka acceptansen hos lärarna. Detta kombinerat med rätt IKT-utrustning för elever och lärare, tycks vara bryggan mellan teori och praktik.