Förslag till fortsatt forskning

Hur ska då detta ämne bringas vidare? Ett genomgående mönster genom hela studien visar att den största bristen finns vid bryggan mellan teori och praktik. Ett utav de första förslagen till fortsatt forskning blir därför att strukturera upp och finna de resurser som ger ett så bra utgångsläge som möjligt för alla de som ska utföra programmeringen. Som det ser ut idag är det inte definierat vad för typ av programmering som ska läras ut till både lärare och elever. Det finns en stor behovslucka att fylla när det kommer till alla de resurser som behövs ute på skolorna för att i framtiden skapa en brygga mellan teori och praktik. Om en fortsatt forskning görs på hur lärarnas attityd är till programmering i grundskolan kan det möjligtvis resultera i att fler skolor lägger de resurser som behövs, för att möjliggöra att programmering blir nästintill lika vanligt som matematik eller teknik.

Ett annat område som valdes bort från den här studien men som framkommer av datainsamlingen är diskussionen om jämställdhet i IT-sektorn. Resonemanget tycks både anses intressant och relevant, då det finns möjlighet att fånga en större massa med implementationen av programmering i tidig ålder. Informanterna beskriver intresset för programmering som större hos killar, vilket på ett sätt speglas av fördelningen i IT-sektorn idag. Genom att introducera programmering för lägre åldrar i skolan, med tillgång till rätt resurser är förhoppningen att den långsiktiga effekten blir ett högre antal tjejer som väljer tekniks inriktning på gymnasiet och sedan väljer att fortsätta med det på högskola och universitet. Mätbara resultat för den här typen av forskning kan inte presenteras i samband med implementeringen, men förhoppningsvis går det forska vidare i om några år.

Det som verkligen kräver fortsatt forskning är hur man ska kunna mäta programmeringens effekt runt om i skolorna. Kommer det införas ett nationellt prov som visar hur eleverna ligger till, eller vad ska implementeras för att kunna säkerställa att programmering lärs ut på rätt sätt? Det som upptäcktes under studiens gång var att det var svag kännedom om hur eleverna skulle betygsättas. Här behövs mer granskande om hur lärarna ska kunna sätta rättvisa betyg så att eleverna lär sig på rätt sätt, inte att de elever som det nu införs på blir en sorts testgrupp. Ett förslag kan vara att det förs statistik på skolorna runt om i landet, för att sedan sluta upp i vad som ger bäst resultat.

Referenser

Bagozzi, R. (2007). The Legacy of the Technology Acceptance Model and a Proposal for a Paradigm Shift. Journal of the Association for Information Systems, 8(4).

Bahtanovic, D. & Botonjic, A. (2013). Nej, jag är inte en superhjälte - Jag är lärare! Kandidatuppsats, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Växjö: Linnéuniversitetet.

Creswell, J.W., (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. 4.uppl.,

Los Angeles, Calif.: SAGE.

Davis, F.D,. Bagozzi, R.P. & Warshaw, P.R. (1989). User acceptance of computer technology: A comparison of two theoretical models.

USA: Management Science.

Digitaliseringskommissionen (2014). SOU 2014:13. En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår. Stockholm: Fritze.

Digitaliseringkommissionen (2016). SOU 2016:89. För digitalisering i tiden. Stockholm: Elanders.

Erlandsson, M. Införandet av programmering i grundskolan. Masteruppsats, Institutionen för hälsa, natur- och teknikvetenskap.

Karlstad: Karlstads universitet.

Fabricius, L., Johansson, Carina. (2014). Teori U som metod för mer lärande

organisationer: En fallstudie av MEKA projektet i Strömsund kommun. Magisteruppsats, Institutionen för Kvalitetsteknik, Maskinteknik och Matematik.

Malmö: Mittuniversitetet.

Fleischer, H. & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan: Teori möter praktik. Stockholm: Gothia fortbildning.

Gelenbe, Kahane, Gelenbe, E. & Kahane, J.P. (2009). Fundamental concepts in computer science.

Hands-on science (2018). 5 tips för att komma igång med Blue-Bot och Bee-Bot! https://hos.se/bee--och-blue-bot [2018-04-03]

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Kjällander, S., Åkerfeldt, A. & Petersen, P. (2016). Översikt avseende forskning och erfarenheter kring programmering i förskola och grundskola. Stockholm: Skolverket. Kodakademin (2018). KodettesKodTips.

http://www.kodakademin.se/KodTipset/index.html [2018-04-03]

Louden, K.C & Lambert, K.A. (2012). Programming languages: Principles and Practice. 3.uppl., USA: Course Technology.

Lunell, H. (2011). Datorn i världen, världen i datorn: En introduktion till data- och informationsteknik. Lund: Studentlitteratur.

Parnes, P. (2015). IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg!

Luleå: Luleå tekniska universitet.

Regeringskansliet (2017). Stärk digital kompetens i läroplaner och kursplaner. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/ [2018-02-20]

Regeringen (1998). Lärandets verktyg – nationellt program för IT i skolan. Stockholm: Utbildningsdep.

Scharmer. O. (2018). The Essentials of Theory U: Core Principles and Applications. Oakland: Berrett-Koehler Publishers.

Skolverket (2015). Appar som alternativ.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/specialpedagogik/appar-som-alternativ-1.199197 [2018-02-22]

Skolverket (2016a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderad 2016, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016b). Digital kompetens och programmering ska stärkas i skolan.

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/nyhetsarkiv/nyheter- 2016/nyheter-2016-1.247899/digital-kompetens-och-programmering-ska-starkas-i-skolan-1.247906 [2018-02-20]

von Tell, C. (2015). Programmering i skolmiljö: en studie i mellanstadieelevers uppfattade egenförmåga i och attityd till att lära sig programmera. Kandidatuppsats, Institutionen för datavetenskap.

Linköping: Linköpings universitet.

Bilagor

Bilaga A: Informationsbrev - Lärare

Hej!

Vi heter Elina Strindby och Sofia Sjöberg och studerar sista terminen på Systemvetarprogrammet inriktning affärs- och verksamhetsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö. Just nu är vi mitt uppe i skrivandet av vår kandidatuppsats och därför vi hör av oss till dig. Vårt ämne är implementering av programmering i grundskolan HT 18. Då regeringen annonserade 2017 att programmering skulle införas i grundskolan för att lyfta fram ett mer logiskt tänkande hos eleverna vid en tidigare ålder.

Bakgrunden till forskningen anträdde från egna erfarenheter i skolan, vi började

systemvetarprogrammet med olika kvalifikationer. Man kan nästan säga att vi pratat olika språk, vilket har givit oss olika fördelar under kursens gång. En av oss med samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning som bär kunskap kring människan och en med teknisk gymnasieutbildning, båda lika stora delar i ämnet informatik. Det som båda är överens om är att när det gäller

programmering har det varit lättare att anamma tankesättet med en teknisk bakgrund. Därför är vi nu intresserade av att se hur ni, lärare, ställer er till att införa programmering, vad programmering betyder för er och hur ni upplever de nya direktiven.

Intervjustudien kommer att genomföras antingen via Skype eller på en fysisk plats i samråd med er som blir intervjuade, där vi kommer ställa frågor runt omkring hur ni upplever implementeringen av programmering. Enbart information om kön, årskurs och ämne kommer att tas med i studien. Intervjuerna kommer att spelas in, men ljudfilerna kommer enbart lyssnas på av oss som genomför intervjun, för att sedan raderas när studien är avslutad.

Ni har rätt till att avbryta och ta bort information från intervjun när ni vill, fram tills att studien är avslutad.

Ni kan nå oss på:

Elina Strindby Sofia Sjöberg

es223jd@student.lnu.se ss223kr@student.lnu.se

070-2831728 072-2255275