Överläggning och beslut

Än så länge finns underlag baserat på Teori U för att det ska bli en lyckad satsning med innovation baserat på att tydliga källor erfaras. Fasen Open will kräver mer än intresse och en bra känsla från de tidigare faserna, här förväntas engagemang. Regeringen visar sitt engagemang i det här genom att skapa nya riktlinjer för undervisning och definierar med hjälp av skolverket vad som förväntas i och med den nya satsningen. I det här steget finns det en abstrakt plan, innefattande argument och riktlinjer från regeringen till landets skolor. Beslutet om att introducera programmering i läroplanen kom att presenteras tillsammans med skolverket år 2016, där de även erbjöd möjlighet att påverka inför kommande implementation höstterminen 2018. (Skolverket 2015)

Genom beslutet inkluderas den kommunala politiken, satsningen ligger nu i kommunala skolnämndens händer att tolka. Politikern från Växjö kommun beskriver att en avgörande aspekt i deras plan av införande ligger i det goda samarbetet inom region Kronobergs skolor samt dialog med grundskolelärarnas utbildning på Linnéuniversitetet. Denne beskriver att det som varit oroväckande problematiskt med implementationen är kompetensen hos lärare. Arbetet hos Växjö kommun har därav legat på utbildning för lärare och övriga berörda samt ett projekt där en utbildningsgrupp kompetenta inom IT, för barn och unga, åker runt på Kronobergs skolor och visar hur en undervisning kan se ut inom ämnet programmering, kallad Makerbussen.

5.1.4 Presentation och implementation

I tidigare forskning presenteras en snabb reflektion över vad som krävs av en lärare i Sverige för att möta regeringens, elevers, föräldrars och övriga parters krav på undervisning i dagens samhälle. Förmodligen speglat från ett kritiskt perspektiv men med goda underlag för att påvisa en absurd belastning på lärarkåren som också växer. Som påbyggnad av det som tas upp av Bahtaovic och Botonjic (2013) ifrågasätter två av Lärarna som deltagit i den här studien hur det blir med lärarlegitimationen som infördes, när det är ett stort antal lärare i dagsläget som inte besitter tillräckligt med kompetens för att bedöma och betygsätta elever i programmering.

”Digital kompetens blir allt viktigare i dagens samhälle. Därför har vi på uppdrag av regeringen tagit fram ett första förslag på hur digital kompetens och programmering ska förstärkas och tydliggöras i undervisningen. Den som vill kan

nu lämna synpunkter på förslagen. Vår bedömning är att programmering i grundskolan kommer att ingå framför allt i matematik och teknik ”

Eftersom den stora satsningen från regeringens sida ligger i att skapa ett mer hållbart digitaliserat Sverige, där ett steg är att börja utbilda elever i ung ålder, måste kraven på utbildning från lärare bemötas (Digitaliseringskommissionen 2016). Tidigare satsningar som följt med digitaliseringens framfart har banat väg för ny utveckling och nya beslut, tanken är att använda datorn som ett kraftfullt verktyg men för att kunna göra det krävs mer än fysiska resurser. Det krävs kunskap och tid, något flera informanter i studien trycker på. Det råder en delad mening att tiden för förberedelser inför implementationen känts påtagligt kort men när samma fråga diskuteras med Politikern konstaterar denne att beslutet måste fattas för att förändringen ska ha en chans att ske. Det är lärarnas uppgift att anamma uppgiften och nyttja de befogenheter som tillhandahålls, med underlag från beslut och rektorer (Regeringskansliet 2017).

Samtliga lärare bekräftar att resurstillförseln i materialistisk väg varit god och att problematiken snarare handlat om att de inte vetat vad de ska investera i för typ av resurser. Detta eftersom det framstår som svårtolkat vad det är för sorts programmering som ska innefattas i undervisningen. Lärarna beskriver hur det är svårt att tolka styrdokument från skolverket och därför inte förstår vad det är som ska innefattas i en programmeringsundervisning. Eftersom det är många aspekter som ska klaffa vid en implementation är det naturligt att systemet ifrågasätts, studien har påvisat att samtliga informanter, undantag från politikern i Växjö, har ifrågasatt hur man ska implementera programmering när det inte finns en tydlig definition av vad programmering i grundskolan är. Trots att styrdokumenten från regeringen och digitaliseringskommissionen (2016) talar om goda grunder från beslutsanalysen ifrågasätter informanterna i kategorin Lärare, IT-pedagog och Informanten som är ansvarig för lärarprogrammet, om det kanske saknas ödmjukhet från regeringen gentemot den utmaning som implementeringen innebär.

5.1.5 Gemensam definition för programmering i grundskolan

Efter presentation och implementation är teorin ännu en gång tillbaka i fasen kallad Open will, vilket analyseras i den här punkten som en vilja att lösa den problematik som upplevts i det tidigare steget. För att få med sig lärarna i sin nationella storsatsning på skolan bör det finnas en definierad måttstock att vända sig mot, konstaterar två lärare i den kvalitativa studien och stöttas upp av IT-pedagogen i resonemanget. De saknar en definition av vad som är programmering i grundskolan och har precis, som politikern i Växjö förutspådde, startat upp olika typer av lektioner för att hitta en utväg. Resurstillgångarna finns enligt

Denne informant har testat tre olika undervisningsmetoder för att få in programmering i ämnet teknik och tycks anse att det finns en nyfikenhet hos eleven i alla de olika metoderna men att resultatet kan skilja. Lärare A och Lärare B anser båda att programmering tillför ett logiskt tänkande som kanske saknas i tidigare generationers undervisning, men att det inte varit aktuellt att införa det förrän nu. De tror att elever generellt svarar bra på visuella resultat, när eleven kan se att någonting händer med hjälp av kod, men är osäkra på hur de ska uppnå dem.

Eftersom det finns en oro hos Politikern och Lärarna i den här studien om kompetensen hos dem som ska utbilda eleverna, krävs en tydligare inriktning på vad som förväntas av en undervisning. Någonting som kan efterföljas nationellt och motsvara det som regeringen efterfrågar med satsningen (Digitaliseringskommission 2016). IT-pedagogen, som varit bryggan mellan den teori som regeringen presenterar och den praktik som är lärarens vardag, beskriver vikten av en bra programvara för att implementeringen ska ge resultat. De lägger tyngd i att nyttja den teknik som finns, i och med IKT-verktyg samt tillgången att lägga upp en undervisning där eleven enkelt kan ta med aktuellt skolarbete och fortsätta hemma. Lärare A och Lärare B jobbar på en skola där man valt att investera i en programvara för blockprogrammering kallad CodeMonkey, Lärare C hade testat en liknande sida kallad code.org och Skolverket (2015) rekommenderar en sida kallad Scratch. Samtliga lärare i studien och IT-pedagogen är även bekanta med och har testat det som Politikern i skolrådet kallar för robotprogrammering. Två olika typer av programmering, dock lika relevanta förslag att inkludera i undervisningen och även godkända enligt digitaliseringskommissionen. Det viktiga är att fokus ligger på att använda digitaliseringens möjligheter och genom det skapa kompetenta, trygga och målmedvetna människor med fokus på innovation och infrastruktur (Digitaliseringskommission 2016). Med hjälp av den kvalitativa studien presenterar den här analysen programmering i grundskolan på tre olika sätt, robotprogrammering, blockprogrammering och kodprogrammering. Dessa förklaras övergripande i kapitlet bakgrund, stycke 2.6. Informanterna talar för att samtliga inriktningar har fördelar och att det kommer krävas prövotid för att hitta rätt.

5.1.6 Undervisning, resurser och kompetens

Följande fas landar ännu en gång i Open heart, implementationen har fått en definition och ett ramverk för vad som förväntas av undervisning i programmering. De informanter som representerat grundskolan i studien har olika bakgrund och utgångslägen för att tolka definitionen. Lärare A är van vid att ständigt anpassa sin undervisning då kunskapen i ämnet teknik är färskvara anpassad efter samhällsutvecklingen, och dennes skola satsar på att ligga i framkant.

Lärare A har fått goda materialistiska resurser och utrymme för att experimentera med sin undervisning för att hitta det som fungerar, men anser att det som kommer göra störst skillnad för dennes undervisning är den extra tid som regeringen tillsatt till undervisning i teknik. Det här backar även Lärare B upp, resurstillgången är god och det märks att regering, kommunen och skolan vågar satsa på att ligga i framkant. Dock är denne rädd för generationen som blir försökskaniner för programmering i grundskolan och uttrycker en oro över att många lärare inte besitter tillräcklig kompetens inom programmering för att undervisa i ämnet. Det krävs utbildningar för de lärare som är berörda, extern hjälp och mer programmering i programmet för grundskollärare enligt Lärare B och Lärare A.

Lärare C som är nyexaminerad beskriver att dennes utbildning innefattat mer programmering än vad Lärare A och B anser att de fått ta del av på universitetet, men Lärare C anser att det fortfarande är på en mycket grundlig nivå. Politikern i Växjö har infört hjälp i form av Makerbussen som en lösning på snabbutbildning för lärarna, likaså tar IT-pedagoger stort ansvar i uppstarten av programmeringsundervisning på de skolor där tjänsten finns. Den kvalitativa studien påvisar att arbetet med utbildning av berörda lärare pågår men har en bit kvar för att nå en kvalitetssäkrad, nationell vidd, IT-pedagogen stärker det här och berättar att det är som att regeringen önskar att lärarna ska lära sig japanska tillräckligt bra för att undervisa i det. Denne förklarar att som IT-pedagog fungerar man som en tolk i dagsläget och hjälper lärarna att översätta uppgiften, det fungerar men inte felfritt. Framför allt trycker han på att implementeringen förmodligen kommer ta tid innan den uppfattas tillföra positiv effekt hos lärare och elever. Teorin möter inte praktiken fullt ut i dagsläget.

5.1.7 Mätbara resultat

För att en implementation ska kunna anses som lyckad utförs analyser, baserade på tidigare krav och förvandlingar. Eftersom implementationen av programmering kommer att ske i framtid av ett halvår finns det i dagsläget inte tydlig statistik på mätbara resultat. Förhoppningen är att varje steg i Teori U haft effekt och den grund som skapats i varje steg och fas kommer att generera ett resultat att utgå ifrån. Det som framkommer från studien är att Lärare A och B som redan introducerat programmering i sin undervisning tycks se en förändring i hur eleverna tänker. Området programmering har potential men för att det ska generera resultat krävs tid och utbildning först och främst i lärarkåren anser Lärare A och Lärare B samt IT-pedagogen. Politikern bekräftar att det är kompetensnivån på läraren som