Examensarbete
Behandlingsklimat &
behandlingssammanbrott på en LVU-institution
-En kvalitativ studie kring
behandlingsassistenters uppfattningar
Författare: Hansson, Joakim ...Johannesson, Gustav Handledare: Ekberg, Margareta Termin: VT12
Kurskod: 2MB332-II
ABSTRAKT
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Pedagogik med inriktning mot ungdoms -
och missbruksvård, Examensarbete 15hp
Titel Behandlingsklimat & behandlingssammanbrott på en
LVU-institution - En kvalitativ studie kring behandlingsassistenters uppfattningar.
Engelsk titel Treatment environment and dropouts in juvenile
institutional care - A qualitative study of staff members perception.
Författare Joakim Hansson, Gustav Johannesson
Handledare Margareta Ekberg
Datum Mars 2012
Antal sidor 34
Nyckelord behandlingsklimat, behandlingssammanbrott,
institution, ungdomsvård
Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma på en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott är samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott är av stort intresse då det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sämre prognos för ett behandlingsresultat.
Studien har ett interaktionistiskt synsätt som teoretisk utgångspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.
Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om några behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvård av unga. Studien belyser även behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.
Resultatet vad gäller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att säkerhet och trygghet är grundläggande. Resultatet har även visat att det kan finnas två sidor av ett behandlingssammanbrott.
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till den institution som varit föremål för studien. Ett stort tack till de respondenter som deltagit och låtit oss få ta del av deras uppfattningar, idéer och erfarenheter. Utan dessa respondenter hade inte studien gått att genomföra. Återigen, stort tack.
Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Margareta Ekberg, tack för ditt intresse för vår studie och tack för en ypperlig handledning.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
BAKGRUND... 1
Förförståelse ... 1
Pedagogisk precisering... 2
Syn på behandlingsklimat som process... 2
Syn på behandlingsklimat i kvantitativa studier ... 3
Fynd vid forskning kring behandlingsklimat ... 5
Behandlingssammanbrott... 5
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ... 6
Teoretisk utgångspunkt ... 7
SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 10
METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 10
Vetenskapligt förhållningssätt... 10
Forskningsstrategi ... 11
Kvalitativ metod ... 12
Kvalitativ forskningsintervju... 13
PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 14
Urval ... 14
Instrument ... 14
Insamling... 14
Analys... 14
ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 15
Informationskravet ... 16
Samtyckeskravet ... 16
Konfidentialitetskravet ... 16
Nyttjandekravet ... 17
RESULTAT ... 17
BEHANDLINGSKLIMAT... 17
Säkerhet och trygghet... 17
Resurser, engagemang och feedback ... 18
Arbetsmetoder och värdet av att alla arbetar lika ... 19
Struktur... 20
Autonomi ... 21
Sammanfattning ... 22
BEHANDLINGSSAMMANBROTT... 22
Behandlingssammanbrott som process ... 22
Möjligheter i behandlingssammanbrotten ... 23
Konsekvenser av behandlingssammanbrott ... 23
Sammanfattning ... 25
BEHANDLINGSKLIMAT OCH BEHANDLINGSSAMMANBROTT... 26
Resursernas betydelse för att minska behandlingssammanbrott ... 26
Individfokuserat och problemorienterat ... 27
Sammanfattning ... 27
TEORETISK PROBLEMATISERING... 27
DISKUSSION ... 30
METODDISKUSSION... 30
Urval och förberedelser ... 30
Analys och analysmetod... 31
RESULTATDISKUSSION... 32
SLUTSATSER... 33
REFERENSER... 34 MISSIV ...I INTERVJUGUIDE/ENKÄT...I
INTRODUKTION
Behandlingsklimat, vårdmiljö, behandlingskultur m.m. kan vara benämningen på olika former av enskilda subskalor som kan vara allt ifrån Personligt Engagemang till Öppenhet av känslor. Behandlingsklimat kan även ses som en process där det ena kan leda till det andra. I flera av fallen har de olika begreppen stora likheter, ibland är de i vår mening närmast synonymer till varandra. Dock förekommer fall där de skiljer sig på flera punkter. Det är av intresse att studera behandlingsklimat då det lagts fram att behandlingsklimatet är en bidragande del till ett positivt behandlingsresultat, vissa studier erkänner till och med behandlingsklimat som en bidragande faktor till ett positivt resultat.
I denna studie är syftet att undersöka hur personal på en LVU-institution anser att behandlingsklimat är, vad det innefattar och vilka delar som skulle kunna utgöra ett behandlingsklimat. Vi var även intresserade av deras syn på om det kan finnas ett samband mellan behandlingsklimat och behandlingssammanbrott. Studien belyser särskilt behandlingssammanbrott i förhållande till behandlingsklimatet. Det är av intresse då vissa studier tyder på att behandlingssammanbrott kan leda till att framtida placeringar blir problematiska. Detta kan leda till att det blir en försämrad prognos för den unge.
Studien har inspirerats av Rudolf Moos (1997) arbete kring behandlingsklimat och Madeleine Jeanneaus (2002) studie kring arbetsmiljö och behandlingskultur. En väsentlig skillnad gentemot föregående studier är att denna studie är kvalitativ istället för kvantitativ. I denna studie intervjuas sex personer arbetande som behandlingsassistenter på en LVU-institution.
Bakgrund
Förförståelse
Undersökningen i sig kan kritiseras då vi båda genomförde vår praktik på den institution som undersökningen genomfördes på. Vidare kan det ha funnits en problematik i att en av oss arbetat på institutionen och även i framtiden förmodat kommer att arbeta där. Vi ville i den mån det gick undvika att intervjua närstående före detta kollegor eller kollegor. Detta föll delvis då respondenterna blev slumpvis utvalda då urvalet fick bestå av vilka som befann sig på institutionen de dagarna vi befann oss där. Valet av institution att genomföra undersökningen genomfördes just på grund av att det fanns en förförståelse och viss närhet till institutionen. Institutionschef hade även en positiv inställning till studien.
Det fanns en risk för att respondenterna utelämnade känsliga uppgifter, dock tror vi att ämnet som stod i fokus – behandlingsklimat var ett så pass öppet och fritt ämne att respondenterna kände sig trygga. Efter att ha vägt frågan av och till kom vi fram till att det troligtvis inte förelåg något beroendeförhållande gentemot respondenterna.
En del av vår förförståelse står att finna i valet av ämne. Att just behandlingsklimat och behandlingssammanbrott är ämnen som vi ser som viktiga och väl värda att förkovra sig i. Detta kan sannolikt ha kunnat påverka studiens genomförande i en subjektiv riktning.
Pedagogisk precisering
Studien som skall genomföras är inom behandlingspedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård. Nedan vill vi därför göra en pedagogisk precisering där vi redogör för detta.
Jenner (2004) redogör kring mötets betydelse för lärande hos människor. Jenner (2004) menar att ett möte har ett pedagogiskt innehåll. I denna studie avser det mötet med unga inom institutionsvård. Jenner (2004) menar att det är på samma sätt inom skolan, att det finns ett pedagogiskt innehåll i mötet.
Mötet kan antingen bli ett övertalningsförsök, eller så kan mötet resultera i att behandlare och klient i en process och tillsammans försöker nå fram till en lösning båda parter står bakom (Jenner 2004).
Tillsammans med andra människor utvecklas kunskap, normer och värden. Genom ett gott pedagogiskt möte är avsikten att utveckla nya tankesätt och strategier med syfte att människor bättre skall kunna hantera och förändra en svår livssituation.
Von Wright (2002) skriver att människor tar för vana att anta att hemligheten hos andra, det som gör denna andra människa unik, det som gör mig unik, finns inom oss. Detta gäller inte för ett relationellt perspektiv, istället anser det relationella perspektivet att det som gör oss unika framträder mellan människor. Det som sker när du och jag möts (von Wright 2002). Med detta som pedagogisk utgångspunkt vill vi undersöka behandlares syn på behandlingsklimat och om behandlingsklimat spelar roll i frågan om behandlingssammanbrott. Van Der Ploeg (2000) menar att en god terapeutisk miljö kan minimera risken för att en ungdom av någon anledning avbryter behandlingen oplanerat vid behandling. Därav har studien behandlingssammanbrott som ett intresseområde.
Dock avser vi inte att på förhand utgå från att behandlingsklimat är avgörande för huruvida behandling avbryts eller ej.
Syn på behandlingsklimat som process
Fridell (1996) menar att fenomenet ”behandlingsklimat”, vilket vi intresserar oss för i allra högsta grad, är någonting som Robert Rapoport inriktar sig på i en studie genomförd i London 1960 (Rapoport i Fridell 1996) där Rapoport beskriver att växlingar i behandlingsklimatet varierar över tid och att dessa växlingar är en
”inneboende” nödvändighet. Nedan redogörs för vilka växlingar Rapoport syftar till.
Rapoport (Rapoport i Fridell 1996) menar att klimatet kan delas in i fyra typer av klimat. A, B, C, D. A-klimat är en tid där behandlingsklimatet präglas av öppenhet.
Dock sker efter en tid en växling och klimatet kännetecknas av spänningar och misstroende, vilket Rapoport kallar för B-klimat. Rapoport fann att det till slut infann sig ett kristillstånd, vilket han benämner som C-klimat. Efter kristillståndet som uppstår i det Rapoport kallar för C-klimatet vidtog man åtgärder i vad Rapoport kallar D- klimatet. Liknande analysmodell genomförde Jenner, Eriksson och Iwansson (i Fridell 1996) i en studie under 1970-talet. Jenner m.fl. menade också att man i växlingarna som 2
uppstod fann en utveckling eller anpassning i gruppen mot en högre nivå och mognad (Fridell 1996). Jenner m.fl. menade även att det så kallade A-klimatet snarare var dominerande i slutfasen än i inledningsfasen.
Utifrån detta kan en definition av behandlingsklimat enligt Rapoport operationaliseras som ett rörligt tillstånd där A-, B-, C-, D-klimaten är de primära faser som sammantaget är det så kallade behandlingsklimatet.
Syn på behandlingsklimat i kvantitativa studier
Fridell (1996) skriver om två studier genomförda i USA (Collins et al 1985 i Fridell 1996) respektive Norge (Friis 1986 i Fridell 1996) där Ward Atmosphere Scale (WAS) använts som mätinstrument. WAS är en föregångare till Community-Oriented Programs Environment Scale (COPES) som enligt Westermark & Sallnäs (2004) är till för att mäta vissa områden rörande vårdatmosfär på institution. Exempel på dimensioner som mäts i COPES är; relationer, behandling/personlig utveckling och organisation/systemupprätthållande. Jeanneau (2002) menar att COPES är en vårdatmosfärskala, där höga resultat är en fördel (förutom rörande klarhet/ordning och repression där Jeanneau menar att lagom är bäst).
Dessa studier fann bägge starka stabila samband mellan interaktionen behandlare – klient och faktorn ”organisationsklimat”. Det som strävas efter är ett öppet organisationsklimat och förutsättningar för detta menar Fridell (1996) är en öppen kommunikation på arbetsplatsen. Fridell menar att olika personalkategorier har olika attityder eller syn gentemot de intagna. Exempel på detta är bland annat att nattpersonal inriktar sig mer åt övervakning och att hålla distans och denna personalkategori kräver oftare att patienterna behandlas med läkemedel. Dagpersonalens attityd är snarare tvärtom där det ses som positivt att umgås och bedriva samtal med patienter. Denna personalkategori är mer positivt inställda till tvång och övervakning än nattpersonalen och är enligt Fridell mindre inriktade på enbart medicinering.
Det Fridell (1996) menar är indikatorer för dåligt klimat inom de verksamheter som studerats är korttidsfrånvaro, hög personalomsättning och sena ankomster. Fridell menar att viktig bakgrundsdata exempelvis är personlighetsvariabler, ålderssammansättningar och utbildningsstruktur. Dock menar Fridell att dessa variabler påverkas av andra dimensioner som trivsel och arbetstillfredsställelse. En arbetsplats med ett öppet klimat menar Fridell präglas av mer direktkontakt än dess motsats.
Enligt Rossberg, Melle, Opjordsmoen och Friis (2008) är WAS det mest använda och undersökta instrumentet för mätning av klienters uppfattning om behandlingsmiljön.
Flertalet av de skalor som mäts i WAS är enligt Rossberg m.fl. (2008) viktiga i fråga om klienters tillfredsställelse och behandlingens slutliga utgång. De skalor som Rossberg m.fl. menar är de viktigaste i WAS är;
- Frågan om engagemang – Berör hur aktiva klienter är i sin egen behandling.
- Frågan om stöd – Vilket stöd visar klienterna varandra, och vilket stöd visar personalen klienterna.
- Frågan om praktisk orientering – Hur förbereder man klienter för utskrivning vad gäller praktiska frågor.
- Frågan om aggression - Uppkommer hetsiga diskussioner med andra klienter eller med personal, visar klienten sin ilska eller annat aggressivt beteende öppet.
- Frågan om ordning och organisation – Vilken vikt lägger man i ordning och organisation i behandlingen.
- Frågan om personalkontroll – Använder personal vissa åtgärder för att hålla klienter under vad de anser är nödvändig kontroll.
Jeanneau (2002) undersöker psykosocial vårdatmosfär på institutioner och har för det använt sig av COPES, vilket är en efterföljare till WAS. Jeanneau (2002) använder sig av fem delskalor i COPES som lyder;
- Stöd och engagemang – klienter uppmuntras till aktivitet och samarbete, gemensamma aktiviteter och hjälpsamhet.
- Öppenhet och tal om känslor – klienter talar öppet om egna svårigheter och känslor gentemot varandra. Öppenhet mellan klienter och personal, ingen rädsla för att visa aggressiva känslor eller tala om djupa personliga saker.
- Planering av klienters framtid och uppmuntran till autonomi – personal hjälper klienter att planera för framtiden utanför institution samt förklarar behandlingen. Klienter uppmanas till självständighet och ansvar för att lösa problem.
- Repression och konfrontation – klienter som bryter mot regler bestraffas, öppna gräl mellan klienter och personal, odemokratisk stämning, destruktiv och kaotisk atmosfär samt att personal inte gärna tar till sig kritik eller synpunkter.
- Klarhet och ordning – Ordning och reda på avdelningen, klienter vet vad som gäller och alla vet vem som har ansvar (chefer på plats ex).
Välorganiserad och välstädad enhet.
De punkter som Jeanneau (2002) nämner ovan kan anses ha klara likheter med de punkter Rossberg m.fl. (2008) nämner som de viktigaste. Både Jeanneau (2002) och Rossberg m.fl. (2008) menar att ett högt resultat på skalorna är att föredra. Dock tillägger Jeanneau att i frågan om Repression och konfrontation och Klarhet och ordning är det en ”lagom” nivå som är att föredra.
En definition av behandlingsklimat, eller vårdklimat kan då se ut som ovan. Dessa punkter är stora avgörande delar i för hur ett gott klimat skall kunna uppstå och bibehållas. Definitionen kommer att vara en grund i hur behandlingsklimat ses i den studie som skall genomföras.
4
Fynd vid forskning kring behandlingsklimat
Rossberg m.fl. (2008) gjorde i en studie genomförd på 129 olika klienter vid 11 olika tillfällen mellan åren 1981 och 2000, där de använde sig av WAS och ytterligare ett instrument GSI (General Satisfaction Index). De fann en del fynd rörande behandlingsklimatet. Ett av dem var att patienttillfredsställelsen hade ett direkt samband med personaltillfredsställelsen. Personalens tillfredsställelse hade även ett signifikant samband med delskalorna praktisk orientering och personalkontroll. Rossberg m.fl. drar slutsatsen att en tillfredsställande arbetsmiljö för personal inom psykiatrin verkar vara viktig i fråga om hur klienter upplever kvaliteten på vården. Rossberg m.fl. (2008) är tydliga med att studien har sina begränsningar, endast en psykiatrisk avdelning undersöktes och en ytterligare begränsning menar Rossberg m.fl. är att klienter som inte fullföljde instrumentet inte togs med i studien.
Scholte och Van de Ploeg (2000) undersökte i en studie, där 200 ungdomar boende på institutioner i Nederländerna deltog, strukturen och stödets betydelse i behandling. De undersökte hur många ungdomar som hade beteendeproblem vid inskrivning, utskrivning och två år efter utskrivning. Ungdomarna delades in i olika grupper beroende på vilken typ av struktur - stöd deras institution bedrev i behandlingen.
Typerna var; mycket struktur inget stöd, mycket stöd ingen struktur, mycket stöd mycket struktur, ingen struktur inget stöd samt balans mellan struktur och stöd. Man fann att den typen av struktur-stöd som hade störst minskning av antalet ungdomar med problembeteende vid två års uppföljning var den institutionen som tillämpade en balans mellan struktur och stöd.
Behandlingssammanbrott
Behandlingssammanbrott är enligt Andreassen (2003) när institutionsvistelsen avbryts oplanerat. Andreassen menar att de vanligaste orsakerna till behandlingssammanbrott är att elever på institutionen är så pass utagerande eller våldsamma att eleven skickas vidare till annan institution eller att eleven rymmer från institutionen. Så pass många som 30 till 50 procent av de ungdomar som vistas på institutioner avbryter behandling i förtid enligt Andreassen (2003).
Scholte och Van de Ploeg (2000) definierar ”dropout” som när ungdomen oplanerat lämnar behandling av dessa skäl; avvikelse från institutionen, förflyttning till annan vård då personalen bedömer att det finns bättre resurser för den unge där, föräldrar tar ur sitt barn ur behandling mot personalens inrådan, en domstol beslutar att vården skall upphöra eller att personalen finner att den unge ej får vara kvar då de finner den unge för oregerlig eller aggressiv. Kategorin ”Stayers” däremot fullföljer behandlingen utan dropouts.
I sin studie lät Scholte och Van de Ploeg cirka 200 ungdomar fylla i en CBCL(Child Behavior Checklist) enkät för att mäta deras problematik vad gäller externalisering- och internaliseringsproblematik. Man fann att 57 procent av ungdomarna i ”Stayers”
gruppen föll inom den kliniska skalan för externaliseringsproblem, respektive 66 procent inom gruppen ”Dropouts”. Vid en tvåårsuppföljning hade 32 procent av personerna i kategorin Stayers samma nivå av problematik medan kategorin dropout låg på en 64-procentig nivå. För de klienter med en internaliseringsproblematik så mätte Stayers 56 procent inom klinisk skala, och 26 procent efter tvåårsuppföljningen.
Dropout mätte 48 procent, och 27 procent efter två år.
Andreassen (2003) skriver att flera studier belägger det faktum att resultatet av behandlingen påverkas om ungdomen någon gång avbryter behandlingen oplanerat.
Andreassen påpekar att man i tidigare studier funnit att 10 procent av dem som drabbats av behandlingssammanbrott anpassat sig till sociala normer två år efter avslutad behandling jämfört med 46 procent av dem som fullföljt som planerat. Dock beror det långsiktiga resultatet även på om institutionen är kvalitativt bra. En institution med en stark negativ ungdomskultur kan påverka de ungdomar som ej avbryter behandlingen oplanerat på ett negativt sätt genom den så kallade smittoeffekten. Smittoeffekten innebär att ungdomarna för över oönskat antisocialt eller kriminellt beteende på andra ungdomar.
Vidare skriver Andreassen (2003) att tillsammans med ungdomarnas kriminella värderingar så var tidigare placeringar en av de faktorer som var mest förknippat med resultatet av nuvarande placering. Andreassen påpekar att institutionen måste bemästra beteende som leder till behandlingssammanbrott då prognosen för ungdomen förvärras för varje sammanbrott och ny placering.
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Nedan redogörs för några delar i lag 1990:52 som kan relateras i denna studie då det i första hand är elever placerade enligt §2 och §3 på de särskilda ungdomshem som är intressanta för studien. §12 bestämmer bland annat att det skall finnas dessa särskilda ungdomshem för de ungdomar som behöver särskild tillsyn. §15c är en särskild befogenhet som i studien anses relevant. Befogenheten ger personal rätt att vid våldsamma situationer avskilja ungdomen, ungdomen får dock inte vara avskild längre än vad som är nödvändigt.
I denna studie har tanken väckts att avskiljning kanske kan ses som ett behandlingssammanbrott. Detta av principiella skäl då man enligt författarna inte kan se att behandlingen pågår om en ungdom befinner sig ensam och isolerad från omvärlden i ett avskiljningsrum samt att författarna tror att det finns en risk att avskiljningssituationen kan komma att påverka ungdomens utveckling. Inga studier som gåtts igenom stödjer denna definition eller räknar avskiljning som ett behandlingssammanbrott.
2§ Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).
3§ Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Lag (2006:896)
12 § För vård av unga som på någon grund som anges i 3 § behöver stå under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas särskilda ungdomshem.
(utdrag ur §12) Lag (2005:468)
§15c Om det är särskilt påkallat på grund av att den intagne uppträder våldsamt eller är så påverkad av berusningsmedel att han eller hon inte kan 6
hållas till ordningen, får den intagne hållas i avskildhet. Han eller hon skall då stå under fortlöpande uppsikt av personalen. Den intagne får dock inte hållas i sådan avskildhet längre tid än vad som är oundgängligen nödvändigt och inte i något fall under längre tid än 24 timmar i följd.
Är den intagne under 15 år skall läkare skyndsamt yttra sig om varje åtgärd som vidtas enligt första stycket. Om läkaren begär det skall åtgärden genast avbrytas. Lag (2003:406).
Den bakgrund som tagits upp har vi ansett vara relevant då behandlingsklimat har en spridning i litteraturen, det finns olika syn på begreppet. Behandlingsklimat som process, eller A-B-C-D klimat är ett sätt att se på det. Ett annat sätt att se på behandlingsklimat kan vara att som Jeanneau (2002) förklarar det. Att vissa delar utgör ett behandlingsklimat. Eftersom Jeanneau arbetat med mätinstrumentet COPES ville vi utveckla det genom att ta del av det Rossberg m.fl. (2008) väljer att definiera behandlingsklimatet som. Scholte och Van de Ploeg (2000) diskuterar behandlingssammanbrott ur kvantitativ metod och omnämner även den terapeutiska miljön, och har tagits med som bakgrund eftersom deras studie berör de två ämnen som vi är intresserade av. Andreassen (2003) har varit en huvudreferens till en början där bland annat definitionen av behandlingssammanbrott beskrivs, Andreassen lägger även vikt vid att undvikandet av sammanbrott är av stor betydelse. Slutligen har vi i bakgrunden valt att redogöra för vissa av de lagar som ligger till grund för att elever placeras på institution samt en förklaring av befogenheten som gör att en elev kan hållas avskild. Den sista lagtexten, det vill säga befogenheten har tagits med eftersom vi har ställt oss frågande om avskiljning av elev kan anses vara ett behandlingssammanbrott.
Teoretisk utgångspunkt
Interaktionismen tar ett tydligt avstamp i sociala samspel som en huvudfaktor för människors utveckling. Därför kan interaktionismen vara en lämplig teori att utgå ifrån när man vill undersöka behandlingsklimat ur ett socialt perspektiv. Ser man till exempelvis Jeanneaus (2002) olika skalor som utgör behandlingsklimat, så ser man att där finns skalor som i grunden handlar om socialt sampel, exempelvis Stöd och engagemang. Det största skälet till att den symboliska interaktionismen valts är dock att den, trots dess sociologiska bakgrund, är att författarna till denna studie tror att interaktionismen lämpat sig väl för pedagogisk verksamhet. Interaktionismen tror vi även är lämplig om man vill se förhindrandet av behandlingssammanbrott som något annat än att bygga murar kring en institution.
Studien utgår från en symbolisk interaktionism som i stora drag innebär att människan skapas i möten med andra. I den pedagogiska precisering som finns att hitta tidigare i studien beskrivs den syn vi har på pedagogik. Tillsammans med andra människor utvecklas kunskap, normer och värden.
Genom goda pedagogiska möten är alltså avsikten inte att övertala en människa till att förändra sitt beteende genom övertalningsmetoder. Mötet har för avsikt att vara ett stöd för att utveckla nya tankesätt för individen som sedan skall kunna hjälpa individen att hantera eller förändra en svår livssituation (Jenner 2004). Språket gör enligt Berg (2007) människan till en social varelse, och man menar även att människan har ett behov av att vara social och ha relationer till andra människor. Detta ses som en relevant
utgångspunkt i studien då vi ser behandlingsklimatet som ett socialt verktyg för att främja de pedagogiska möten som kan vara utvecklande för individen.
Berg (2007) menar att den symboliska interaktionismens rötter är delvis oklar men de större namnen inom den är Simmel, Mead, Cooley och James. Begreppet är dock myntat av en av Meads elever, Herbert Blumer. Oavsett grundare, begrepp och definitioner så utgår den symboliska interaktionismen från att människans språk är centralt. Inom interaktionismen hänvisar man ibland till det berömda Stanford experimentet där studenter slumpades in i två grupper; fångar och fångvaktare. De två grupperna fick under en tid befinna sig i en anstaltsliknande miljö och utöva ett slags rollspel. Experimentet fick dock avbrytas i förtid då man fruktade för deltagarnas säkerhet. Deltagarna hade nämligen levt sig in i rollerna och börjat gå över gränser med mobbning, misshandel och andra övergrepp som följd. Ur ett interaktionistiskt perspektiv kan man tolka det hela som att personerna inte kunde se att de gick över gränsen då människan i grunden lever sig in i miljön och att man lever upp till de förväntningar man tror att andra har på sin egen person. Man talar här om ett övertagande av den andres perspektiv. Fången tror att vakten ser fången på ett visst sätt och lever upp till det, det omvända gäller även vakten (Berg 2007). Detta kan vara viktig kunskap generellt i institutionsvård, då eleverna kan få en bild av hur de tror personalen ser på dem, hur elevgruppen ser på dem och börja leva upp till de förväntningar de tror finns på dem. Om eleven tror att övriga personer ser dem som en kriminell person kan de bete sig därefter. Därav är detta något institutionen måste motverka, man måste förändra den bild eleven har av sig själv.
Berg (2007) formulerar några punkter efter Blumers tankar som enligt Berg kan ses som grundteser i den symboliska interaktionismen.
1. Samhället består av individer med ett ”jag”, de relaterar till sin omgivning genom att tolka den eller konstruera den. Det innebär att en människas livsvärld är subjektiv. Det kan uppstå situationer där människor ser likheter med andra med sina övriga handlingar och skapar en kollektiv handling.
2. Av detta får vi bilden att människan är en varelse som styrs av sina tankar eller avsikter.
3. Samhället måste därför ses som en process i ständig förändring då människor förhåller sig till varandra och olika fenomen kontinuerligt.
Tolkningen av dessa teser i sammanhanget institutionsvård skulle kunna vara att Samhället är Elevgruppen, denna är då i en ständig förändringsprocess, ergo, eleven är i ständig förändring. Det kan innebära att en elev som är omotiverad eller avviker inte nödvändigtvis behöver vara det ständigt. Det kan finnas stunder när en omotiverad elev som inte vill svara på behandlingen kommer att uppvisa bättre beteende och motivation.
Detta kan jämföras med vad Von Wright (2000) kallar det relationella perspektivet vilket innebär att eleven inte består av enskilda egenskaper som omotiverad eller aggressivt utagerande, eleven är snarare den han tillåts bli i relationen med andra människor. Von Wright menar att subjektiviteten är beroende av andra människor – 8
vilket innebär att man aldrig med säkerhet eller en gång för alla kan bestämma vem en annan människa är (Von Wright 2000 sid 33). Detta är vad Von Wright kallar det ständiga vardandet.
Ett annat synsätt som Von Wright (2000) redogör för är det punktuella perspektivet. Det punktuella perspektivet innebär att individen är en produkt av omständigheter. Vem människan är går att bestämma utifrån exempelvis sociala, biologiska eller psykologiska faktorer och att detta kan fixeras, att individen är sitt problem. En elev som har ADHD blir en elev med ADHD. Elevens ADHD är en egenskap hos eleven som det punktuella perspektivet kan identifiera eleven med. Det punktuella perspektivet letar efter elevens utvecklingsmöjligheter och vill genom åtgärder se vad eleven kan bli (Von Wright 2002). Så enligt det punktuella perspektivet ser behandlaren eller pedagogen vad eleven borde kunna bli trots sin ADHD.
Genom de teser som Berg (2007) redogör för på sidan åtta i denna studie menar Berg att Blumer riktar kritik mot framförallt determinism och teorier där man påstår att människor begår handlingar på grund av bl.a. personlighetsstörningar. Även om den symboliska interaktionismen inte förnekar bl.a. biologiska orsaker till vissa fenomen som människor företar sig, så menar man att det inte kan förnekas att psykosociala orsaker även påverkar vem någon är. Von Wright (2002) beskriver ett exempel där en lärarkår ska ta emot en ny elev. Eleven är från Finland och han är inte särskilt bra på svenska, men har goda betyg, rektorn menade att eleven borde ha goda förutsättningar att följa den normala undervisningen. Detta är alltså inte ett svar på frågan vem han är, utan detta är förklaringar på saker som inte är unikt för eleven. Vem eleven är vet de först när mötet och interaktionen ges plats. Ett eget upplevt exempel var en elev som varit placerad på flera olika platser och som sagts vara våldsam och rymningsbenägen.
Eleven visade motsatsen. När eleven fick frågan vad förändringen berodde på menade han att den nuvarande platsen behandlade honom som en människa. Vi menar då att istället för att utgå från vad han är, har personalen intresserat sig för vem han och genom interaktion utvecklades ett vem. Men med detta sagt är det inte bestämt att den man möter inte behöver vara densamme i nästa möte, då människan är i ett ständigt vardande.
För exempelvis ett barns utveckling menar Berg (2007) att föräldrarna är viktiga när barnet utforskar sin identitet. Det är genom att förstå att pappa är en man som dottern förstår att hon är av kvinnligt kön. Genom mamman förstår dottern att de är av samma kön. Andra människor är således absolut nödvändiga för den egna identiteten. Berg (2007) påpekar också att det för barns personlighetsutveckling krävs en stabil kontakt med vad man kallar signifikanta andra. De signifikanta andra är de vars perspektiv individen tar för att kunna se sig själv. Utan de signifikanta andra ser individen enbart sig själv utifrån sig själv (Berg 2007). Perspektivtagandet är det som utvecklar individen till att i interaktion med andra skapa relationer. De signifikanta andra är till en början personer som är mest nära och viktiga; mamma, pappa, en viss lärare m.m. Det krävs också att de signifikanta andra själva har en stabil kontakt med andra personer (Berg 2007).
Det särskilda ungdomshem som studien är genomförd på är ett tillfälligt hem för de ungdomar som befinner sig där. För att de skall utvecklas behövs relationer och andra människor, på samma sätt som ett barn utvecklas. Att dra kopplingen mellan barn och ungdomar är inte särskilt kontroversiellt. Det som är kärnan i det hela är den utveckling
i identitet som sker hos människor och vad som kan påverka detta. Berg (2007) menar att föräldrar är viktiga när barn utforskar sin identitet. Eleverna är inte isolerade i sitt eget medvetande. De ser till andra ungdomar och till personal för att utvecklas. Det är också viktigt att se att ungdomarna är i en ständig utveckling och att människan är föränderlig
Centralt enligt Månsson (2003) är att man inom interaktionismen menar att människor tolkar andra människors handlingar, det som upplevs eller tolkas måste även anses sant då konsekvenserna efter tolkningen är sanna. Förklarat kan det innebära att en person tolkar en annan människas handling, tolkningen kan vara rätt eller fel men det är ointressant då det är sant för personen som därför handlar därefter. Månsson (2003) påpekar även att en människas självbild även är en produkt av social interaktion. Man skapas i sammanhang och möten med andra personer.
Syfte och problemformulering
Syftet med studien är att belysa några behandlares erfarenhet och uppfattning av behandlingsklimatet vid institutionsvård av unga. Studien belyser även behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.
Problemformulering
1 Vad upplever behandlare att ett behandlingsklimat är?
2 Vad upplever behandlare att behandlingssammanbrott är, och vilka konsekvenser kan det få för en ungdom som vårdas?
3 Upplever behandlare att behandlingsklimatet har betydelse i relation till behandlingssammanbrott?
Metodologiska utgångspunkter
Studien har genomförts inspirerat av en grundad teori (vilket redogörs för nedan) kombinerat med Kvale och Brinkmans (2009) analys i sex steg. Under arbetets gång analyserades den data som uppkom under intervjuer som en del i att vidareutveckla intervjufrågorna och tillvägagångssättet under intervjun. Som förutsättning för studien genomfördes en genomgång av ämnet behandlingsklimat. Innan vi genomförde undersökningen behövde fältets se över. Vad fanns det för tidigare forskning på ämnet?
Utifrån den kunskap som förvärvats formulerades ett problem.
Vetenskapligt förhållningssätt
Vetenskaplig forskning utgår från två utgångspunkter. Positivism och hermeneutik. Ett positivistiskt synsätt har sin grund i en naturvetenskaplig tradition och innebär att kunskapen baseras på fakta (Hartman 2004). Positivism vill genom empiri finna återkommande faktorer hos det som studeras för att kunna dra statistiska slutsatser (Hartman 2004). Enligt Bryman (2002) finns ibland en nedlåtande syn hos vissa 10
gällande positivism där den anses vara en ytlig form av datainsamling. Positivismens motsats, hermeneutik redogörs för nedan.
Hermeneutik
Hermeneutiken har enligt Patel och Davidsson (2009) sin grund i skapandet av en metod för att försöka förstå Bibeltexter på 1600- och 1700-talet. Metoden utvecklades och rörde sig från religiösa texter och inriktar sig idag på att försöka skaffa sig kunskap om människans existens och livsvärld genom att tolka och förstå människor genom språk, handlingar och andra yttringar. Patel och Davidsson påpekar att hermeneutiken som metod är svår att förstå och förklaringar och beskrivningar riskerar att bli tomma och ytliga, dock är språket centralt. Inom hermeneutiken tror man att genom att analysera människors språk skall man kunna förstå det som är gemensamt och vanligt förekommande.
Patel och Davidsson (2009) skriver att hermeneutiken och forskaren använder sin förförståelse som en tillgång i forskningen istället för att se den som ett hinder. De menar vidare att hermeneutiken skiljer sig från positivism på så sätt att man försöker se en helhet, man har ett holistiskt perspektiv där verkligheten är mer än summan av delarna. Forskaren skall vidare pendla mellan distans och närhet till den det studerar för att få en helhetssyn. I forskningen är respondenten inte heller ett objekt utan ett subjekt, detta gäller även för forskaren. Tillsammans med respondenten skall forskaren nå en gemensam förståelse av forskningsfrågan.
I analysfasen så försöker man heller aldrig formulera större teorier eller leta lagbundenheter som är beständiga. Man studerar ett problem nu, och analysen av den gäller nu. Hermeneutiken har enligt Patel och Davidsson fått kritik för just det då resultaten kan bli ytliga och intetsägande just för att de sällan är generaliserbara.
I denna studie så används ett hermeneutiskt synsätt då studien syftar till att förstå personalens upplevelser. Det finns ingen ansats att generalisera eller teoretisera kring, i ett större sammanhang än de sammanhang som uppstår i studien. Därför är ett positivistiskt synsätt inget aktuellt val, eller medför några större fördelar gentemot hermeneutiken.
Forskningsstrategi
Bryman (2002) menar att en kvalitativ forskningsstrategi skiljer sig från en kvantitativ på det sätt att den inte kvantifierar data. Kvalitativ forskningsstrategi lägger snarare fokus på ord. Hartman (2004) menar att det mest förekommande eller traditionella sätt man genomför en kvalitativ undersökning på är genom en analytisk induktion. Den analytiska induktionen genomförs enligt Hartman (2004) i tre faser. Den första fasen består enligt Hartman av planering genom att formulera en fråga samt vad man vill veta och av vem (Hartman 2004). Vidare i planeringsfasen menar Hartman att forskaren utformar sin undersökning. I en kvantitativ metod formuleras en hypotes, men i en kvalitativ undersökning formuleras hypotesen utifrån den data som samlas in.
Undersökningen skall därför nu avgöras huruvida den ska ske genom intervju eller observation (Hartman 2004). När frågan formulerats och forskaren bestämt sig för vem
och var som skall undersökas samt att undersökningen är utformad är det dags att gå vidare till nästa fas i den kvalitativa forskningen.
Den andra fasen består av datainsamling, vilket enligt Hartman (2004) kräver stor skicklighet då undersökningen är mycket friare än vid en kvantitativ studie. Det som enligt Hartman gör att datainsamling vid kvalitativ studie kräver mer skicklighet är att variabler som skall studeras inte är bestämda.
Den sista och avslutande fasen i en kvalitativ forskning menar Hartman består av analysen av den kvalitativa data som samlats in. Datan är enligt Hartman (2004) inget annat än en stor samling anteckningar fören en analys av datan genomförts.
I denna studie kommer vi att använda oss av grundad teori och Kvale och Brinkmans (2009) analyssteg i analysen av den data som samlas in
Forskningsstrategin för en grundad teori kallas ofta för interaktiv induktion. Den interaktiva induktionen är inte helt olik den analytiska induktionen. På samma sätt menar Hartman (2004) att den interaktiva induktionen inleds med att en fråga formuleras. Dock menar Hartman (2004) att frågan inte är lika hårt rotad som vid en analytisk induktion. Undersökningen kan avgöra hur frågan slutligen formuleras (Hartman 2004). Hartman beskriver att man därefter börjar planera för vad som skall ligga till grund för undersökningen. Vad som är intressant för undersökningen och vad som skall fördjupas vet forskaren inte ännu Val av datainsamlingsmetod görs sedan genomförs undersökningen och analys påbörjas(Hartman 2004).
Analysen av den insamlade datan menar Hartman skall ligga till grund för teoretiska idéer som leder till ytterligare planering och gör en ny insamling av data, vilket sedan jämförs med tidigare insamlad data. Observationerna fortgår tills dess att en mättnad uppstår, d.v.s. att det inte tillförs mer kunskap under datainsamlingen (Hartman 2004).
Kvalitativ metod
Kvalitativa undersökningar betyder i grunden enligt Hartman (2004) att man är intresserad av att studera något eller någons egenskaper. Hartman gör en koppling till Carl von Linnés forskning som han menar är kvalitativ då den klassificerade och kategoriserade växtriket utefter växtens egenskaper. Dock påpekar Hartman att kvalitativa undersökningar idag är mer än så. När man undersöker människors uppfattningar, upplevelser eller vad saker betyder för en människa så är det mer än en klassificering. Man är intresserad av att fånga in en persons livsvärld och hur den ställer sig i relation till sin omgivning. Hartman ger även ett förslag på definition; ” Kvalitativa undersökningar karaktäriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer” Hartman (2004 s.273)
Man har i kvalitativ forskning en induktiv syn enligt Bryman (2002). Detta innebär att man först skapar eventuella teorier efter man sett vad studien samlat inför data.
Bryman (2002) påpekar att en av de stora kritiska punkterna mot kvalitativ forskning är att risken för att forskarens subjektiva uppfattningar påverkar studien. Det faktum att den kvalitativa forskningen ofta först preciserar sina problemformuleringar senare i 12
studien, har fått kritik. Man menar att den som läser en färdig kvalitativ undersökning ofta får lite information om varför man valt ett visst problemområde och inte ett annat.
Övriga kritiska punkter är att replikering av en undersökning är svår då forskningen ofta är ostrukturerad och att det som en forskare väljer medvetet eller omedvetet att registrera och uppfatta beror på hans eller hennes eget intresse och uppfattning om vad som är viktigt.
Kvalitativ forskningsintervju
Kvalitativ intervju i forskningssammanhang är enligt Patel och Davidsson (2009) en metod eller teknik för att samla in information. Intervjun samlar information som är syftad till att belysa eller upptäcka ett fenomen, exempelvis en persons uppfattningar eller upplevelser. Intervjumetoden är dock olika till sin beskaffenhet beroende på vem som utför den och vad syftet med en studie är. Patel och Davidsson påpekar även här att intervjumetod är svårt att beskriva då det skiljer sig åt. En distinktion låter sig dock göras, den mellan graderna av strukturering och standardisering.
Forskningsintervju benämns ofta utefter låg eller hög grad av standardisering och strukturering. En hög grad av standardisering betyder att frågorna kommer i samma följd och ser lika ut varje gång de ställs. Detta lämpar sig väl för intervjuer som skall analyseras på ett kvantitativt sätt, eller om det finns en vilja att kunna jämföra svaren med andra personers svar. Hög grad av strukturering innebär att det finns lite utrymme för respondenten att svara fritt på en fråga, eller lite utrymme för forskaren att ställa följdfrågor.
I denna studie kommer en intervju metod där graden av strukturering är låg. Detta för att respondenten skall få chans att ge sin uppfattning. Då är en hög grad av strukturering inte lämpligt då fasta svarsalternativ har mindre chans att fånga in dem tillfrågades verkliga uppfattning. Standardiseringsgraden kommer däremot att vara högre än struktureringsgraden. Detta för att begreppen som används i studien flera gånger är så vaga och det finns en risk att begreppen missuppfattas av respondenten. För att komma runt det problemet kommer respondenterna att få en inledande fråga, t.ex. ”Vad innebär behandlingsklimat för dig?”. Då ges respondenten ett tillfälle att ge sin uppfattning av begreppet. Därefter kommer begreppet att definieras så som den definieras i studien och frågor kommer att ställas kring detta.
Återigen kommer Patel och Davidsson in på förförståelse och menar att i kvalitativ intervju kan forskaren använda den för att ge exempel eller visa sin egen uppfattning.
Respondenten kan utefter detta instämma eller ge uttryck för en avvikande åsikt. Genom denna metod kan man leta efter det som är allmänt förekommande eller avvikande, samt som ett sätt för att hålla samtalet i liv och ge det en dynamik. Dock påpekar Patel och Davidsson att förförståelsen inte får påverka intervjun för mycket. Man skall använda förförståelsen som ett verktyg men det är respondentens svar som undersöks. För att möjliggöra detta måste forskaren vara medveten om vad sin egen förförståelse är och vad den innebär.
Planering och genomförande
Urval
Urvalet består av personal som jobbar som behandlingsassistenter på en institution inom SiS. Personalen jobbar på två olika avdelningar. De två avdelningarna är låsbar avdelning samt öppen avdelning. Valet av undersökningsplats faller under bekvämlighetsurval då vi tidigare haft kontakt med institutionen. Kontakten togs via e- post där vi redogjorde för studiens teman och frågeställningar. Ett missiv (se bilaga I) skickades ut som behandlingsassistenter fick ta del av. Vi hade på förhand inte planerat vilka ur personalgruppen som skulle intervjuas, vi menar att samtliga behandlingsassistenter är relevanta för studien.
Instrument
Eftersom studien genomfördes med en kvalitativ intervju utgick vi från en intervjuguide (se bilaga II). Intervjuguiden är utformad så att de teman som är intressanta för studien tydligt framgår. Vi strävade efter att ha så öppna frågor som möjligt, för att kunna få så utförliga och individuella svar som möjligt. Under intervjun deltog båda författarna i denna studie, för att kunna få ut så mycket som möjligt av intervjun, som exempel uppföljande frågor.
Insamling
Insamling av data genomfördes genom intervjuer där vi först presenterade oss och bad att få respondenters medgivande till att spela in samtalen för att dels ge intervjun ett bättre flyt utan avbrott samt för att vi inte skulle missa någonting viktigt i deras utsagor.
Därefter tog vi kortfattat upp de teman som intervjun skulle komma att kretsa kring. Vi hade en önskan om att intervjun skulle bli som ett gott informativt samtal. Under intervjun deltog båda författarna till studien men med olika och tydliga roller. Den ena rollen var utformad för att styra samtalet och teman och den andra rollen var utformad för att följa upp och bekräfta. Den som innehade rollen som var utformad för att styra samtalet hjälpte även till att följa upp och bekräfta vad respondenten sa under intervjun.
Analys
Den analysmetod vi använder oss av är inspirerad både av den analysmetod som Kvale och Brinkman (2009) beskriver i sex steg och grounded theory ur Bryman (2002).
Avsikten var till en början att enbart använda grounded theory.
Kvale och Brinkman (2009) menar att ett antal av analysstegen genomförs redan under tiden intervjuer genomförs. Ett första steg i analysen är att respondenten ger sin första och spontana uppfattning på frågan. Vidare i steg två av analysen kan respondenten själv utvidga sitt svar genom att problematisera. I steg tre av analysen kan intervjuaren eller som i det här fallet intervjuarna ”sända tillbaka” budskap genom att ställa frågor för att förtydliga och genom att sammanfatta vad respondenten har sagt. Under intervjuerna var detta en viktig del för att verifiera vad vi uppfattat och för att säkerställa att vi tolkade respondenten rätt. Efter det får respondenten en möjlighet att 14
antingen ge bekräftelse på att det som denne har sagt uppfattades korrekt, eller korrigera och förtydliga. I denna studie har dessa steg utförts genom att de pauser som uppstått under intervjuerna lämnats öppna så att respondenten kunnat fortsätta berätta för att förtydliga. I analysen har även tekniker för att sända tillbaka budskap använts genom att sammanfatta och låta den intervjuade bekräfta eller korrigera.
Bryman (2002) skriver att man in Grounded Theory skapar en teori kring förhållanden som undersöks medan man samlar in data. Det innebär att varje intervju påverkar nästa intervju på så sätt att man tar med sig data in i intervjun som påverkar hur och vilka frågor man ställer. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon för att sedan transkriberas ordagrant. Materialet har sedan bearbetats på sådant vis att återkommande begrepp och kategorier markerats vilket vi sedan använt för att se samband eller likheter i de olika transkriberade materialen. Grounded theory använder sig av teoretiska urval vilket innebär att datainsamlingen har som syfte att generera en teori parallellt med att analysen av data sker. I ett teoretiskt urval avgörs hur data ska samlas in i fortsättningen (Bryman 2002) vilket gör att det teoretiska urvalet är en kontinuerlig process. Under den processen är det viktigt att kontinuerliga jämförelser av kategorier och begrepp görs. Låt säga att i en intervju får respondenten frågan om vad ett positivt behandlingsklimat innebär, och respondenten svarar att det skulle kunna vara att vara närvarande. Då blir ett begrepp ”närvarande”. Flera begrepp utgör en kategori (Bryman 2002) och ett exempel kan vara ”närvarande” som begrepp. Begreppet representeras ofta och är återkommande. När ett begrepp är återkommande menar Bryman (2002) att en kategori skapas. I denna studies resultatdel redovisas återkommande begrepp.
Etiska överväganden
Forsman (2011) varnar i sin sammanfattning av forskningsetik att det finns vissa förenklingar av forskningsetiken som man skall vara aktsam på. Den första förenklingen innebär att dålig moral är något som hör dåtiden till och i vår upplysta tid så sker inga övertramp. Man skulle kunna argumentera att samma förenkling gäller vid den minior- nivå av forskning som en C-uppsats utgör, menar vi. Genom att studierna oftast är så små, vad gäller resurser, tid och respondenter så omöjliggör det mer komplexa och därmed möjligt oetiska studier. Dock så kan ett sådant tänkande leda till att man förflyttar gränser för vad som är etiskt riktigt, enkelt förklarat att man blir
”hemmablind”.
Forsman (2011) skriver att etik inom forskning innebär en teoretisering av moral, där etiken utgör ett försök att förstå och strukturera moralen. Moralen är det rättesnöre som en grupp använder sig av vid givna situationer. Dock vill vi ej göra någon vidare skillnad mellan etik och moral hädanefter då det ligger över vår nivå. Forsman (2011) skriver att moral inom forskning enkelt sätt kan ses som två problem; forskningens mål och medel, samt hur god moral operationaliseras och upprätthålls inom forskningen.
Genom att följa de etiska principer som följer samt att låta vår uppsats i sig granskas så hoppas vi uppnå den etiska nivå som krävs.
Vetenskapsrådet antog 1990 forskningsetiska principer som gäller humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning samt för humaniora och samhällsvetenskap (Vetenskapsrådet 2002).
De fyra huvudkrav som Vetenskapsrådet (2002) anser grundläggande är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet nedan redovisas dessa krav samt hur dessa krav har tagits hänsyn till i denna studie.
Informationskravet
Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (Vetenskapsrådet 2002 sid 7).
Med detta menas att det klart och tydligt skall framgå varför studien genomförs. Det skall även framgå hur studien skall genomföras och studiens värde skall förmedlas till respondenterna (Vetenskapsrådet 2002). För att uppfylla informationskravet har ett missiv skickats ut till de som medverkade i studien inför intervjuerna. Missivet skickades till institutionschefen för vidarebefordran till respondenterna. Enligt Vetenskapsrådet (2002) fordras förhandsinformation när någonting studeras från perspektiv, vilket gäller i den här studien.
Samtyckeskravet
Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet 2002 sid 9).
Vetenskapsrådet menar med detta att forskare skall få ett visat samtycke av respondenterna. Är respondenterna under 15 år (vilket det ej är i nuvarande fall) skall även vårdnadshavare samtycka för att forskningen skall kunna genomföras (Vetenskapsrådet 2002). I det missiv vi tillhandahöll institutionen framgick på ett tydligt sätt att deltagandet är frivilligt. Enligt Vetenskapsrådet kan samtycket inhämtas av exempelvis arbetsgivare om undersökningen sker under arbetstid. Vi förde en dialog med arbetsgivaren som gav oss samtycke att genomföra studien på institutionen.
Vetenskapsrådet menar ytterligare att deltagare har rätt att avbryta sitt deltagande i undersökningen och även detta kommer att förmedlas via detta missiv. Inga negativa följder finns vid avbrutet deltagande. Vid beslut om att avbryta sitt deltagande skall inte undersökningsdeltagare heller utsättas för påtryckningar (Vetenskapsrådet 2002). Inga beroendeförhållanden bör enligt Vetenskapsrådet heller finnas mellan forskare och respondenter. Efter övervägande kom vi fram till att det förmodligen ej råder något beroendetillstånd mellan oss och respondenterna.
Konfidentialitetskravet
Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av det. (Vetenskapsrådet 2002 sid 12).
Transkriberingsmaterialet från intervjuer har avidentifierats. Inget material skall kunna kopplas till en individ. Eftersom studien är kvalitativ och inte exempelvis en enkätundersökning går inte studien att betraktas som anonym utan snarare konfidentiell.
För att studien skulle kallas anonym skulle ingen av intervjuarna vetat vem man intervjuar. I detta fall är respondenterna snarare konfidentiella.
16
Nyttjandekravet
Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningens ändamål. (Vetenskapsrådet 2002 sid 14).
Inga enskilda uppgifter insamlade för forskningsändamålen får användas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet 2002). Den data som samlas in har inte, och kommer inte att användas för annat ändamål. Dock arkiveras empirin.
RESULTAT
I detta avsnitt redovisas de resultat som uppkom under de intervjuer som genomförts.
Den första delen av resultatet belyser behandlingsklimat och hur respondenter ser på begreppet. Under resultatets andra del redogörs begreppet behandlingssammanbrott och dess konsekvenser för eleverna på institutionsvård. Under den sista delen redovisas respondenternas svar kring om ett gott behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrott. De respondenter som deltagit i studien består av tre män och tre kvinnor där samtliga har flerårig erfarenhet av arbete med ungdomar. Bland respondenterna fanns varierande utbildningsnivå, däribland högskole- och universitetsnivå.
Behandlingsklimat
För begreppet behandlingsklimat finns det i litteraturen en viss spridning. När det i denna studie belysts har tanken varit att ta reda på vad personalen på den valda institutionen anser att ett behandlingsklimat är, vad innefattar det, vilka delar skulle man kunna säga utgör behandlingsklimatet? Med det klargjort vill vi därför redogöra för vad respondenterna anser ingår i begreppet behandlingsklimat. Vi har inga frågor som är tänkta att styra dem mot ett svar, därför blir svaren väldigt olika. Kanske hade en del respondenter pratat annorlunda kring frågorna om vi valt att definiera mer vad vi var ute efter, men det hade kunnat leda till att studien blivit missvisande.
Säkerhet och trygghet
Några av respondenterna menade att säkerhetsfrågan var en grundläggande del i behandlingsklimatet. Säkerheten finns till för att det skall finnas en form av trygghet. En respondent pratar om gruppen ur klientperspektiv och menar att det handlar om att de unga inte skall känna sig otrygga med personal eller behöva vara rädda för andra elever.
Det är också viktigt menar samma respondent att klienterna är accepterade och då också förmedlat att de känner att de är accepterade. Säkerheten i respondentens uttalande är den förmedlade tryggheten från personalens sida lika väl som att det är ren trygghet och säkerhet i den mening att klienten inte skall vara rädd för de andra eleverna. Detta menar respondenten är en fråga som berör hela gruppen.
”Alltså där är ju att dom skall känna sig trygga, dom skall ju känna sig säkra liksom. Både gentemot oss som jobbar här, att vi har ett bra sätt gentemot dom och sen att dom ska känna sig accepterade..eller..ja någon form utav omvårdnad helt enkelt också. Och dom får inte känna sig utsatta och rädda och sådär. Det måste ju vara hela gruppen det
handlar om om man tänker så. Så om en är stor stöddig och stark och några är lite svagare och en är jätterädd för den store starke så handlar
det inte bara om den klienten utan om allihopa då.”
Respondent 2
En annan respondent menar att säkerhetsfrågan är det som verksamheten har att luta sig mot. Sett ur personalens perspektiv menar respondenten att tilliten till sina kollegor utgör en slags grund för att verksamheten ska fungera. Häri skiljer sig trygghet som begrepp eftersom respondenten ser tryggheten som en slags fundamental utgångspunkt från personalens sida medan föregående pratade om trygghet ur ett klientperspektiv.
”Det är det ju!..för alltså kan man inte luta sig tillbaka och känna sig trygg i sitt jobb så kan man ju glömma allt vad behandling heter. Det är ju liksom A och O..Tillit till varandra och veta att vi ställer upp för varandra om det smäller. Och säkerhet för det är ju alltså, fungerar inte det så kan vi ju plocka ihop....så är det.” Respondent 6
Säkerhetsfrågan tas upp av ytterligare en respondent som också är inne på ett spår likt det föregående, tryggheten är en viktig del för att personalen skall kunna utföra sitt arbete. Respondenten klargör också tydligt att han inte tror att någon vill bli utsatt för våld vare sig elev eller personal. Därför menar han säkerhetsfrågan är det viktigaste på institutionen.
”Ja säkerhetsaspekten den är inte inte att förakta, det är väl kanske den viktigaste som vi måste börja med egentligen [...] Därför det är inte någon av oss som vill hamna i situationer där det är slagsmål vare sig mellan elever eller där personal blir utsatt... Enormt viktigt. För att jag ska kunna känna den tryggheten, att jag ska kunna gå undan och göra det jag skall göra.” Respondent 1
Det respondenten menade med ”kunna gå undan och göra det jag skall göra” är att han till exempel går undan med en elev, oplanerat eller planerat och har samtal. Men för att detta skall kunna gå måste han eller hon kunna känna en trygghet i att man har gjort vad man kan för att undvika att våldssituationer uppstår.
Resurser, engagemang och feedback
”Ja, personaltäthet, rätt personal, personal som är intresserad av att jobba här, personal som är här för att ’wow, det här är min grej’
[...].resurser är ju givetvis också pengar. Resurser är ju också att man inte är rädd att söka extern hjälp. Om man har en elev man känner att
’fan jag har kört fast’ vi kommer ingenstans, han behöver annan hjälp och då köper man in den hjälpen. Han kanske, ja, behöver åka till BUP, kanske behöver träffa en KBT-psykolog i ett visst antal timmar i veckan för att gå vidare, och vi har inte den resursen och då kan vi köpa in den.
Det kan ju va en resurs.” Respondent 6
Återkommande i de flesta intervjuer är att det precis som i många andra verksamheter tycks saknas resurser. De flesta pratar om resurser rent allmänt och syftar till högre
18
personaltäthet. Respondenten å andra sidan väljer att reda ut vad som är resurser tydligare.
Respondenten pratade om att behandlingsklimatet är ”möjligheter som ges till behandling”, respondenten menade att är det ett gott klimat på avdelningen så blir det bra behandling för eleverna. Det som respondenten menade kännetecknar ett bra klimat var att personalen får de mandat och resurser som krävs för att få utföra sitt arbete.
Respondenten framhäver även möjligheter som någonting viktigt. Möjligheterna menar hon kan handla om ekonomi och lokaler som man arbetar i men också sett till personal.
Respondenten efterfrågade även mer feedback på sitt arbete, både från kollegor och från chefer. Feedbacken menar respondenten ger en grund till att man kan lita på varandra.
Det var även andra respondenter som påtalade vikten av kommunikation mellan personal, dock ej i samma bemärkelse d.v.s. rörande feedback som respondent 6 menar skulle kunna vara en del i behandlingsklimatet. Tilliten menar respondenten ger ett öppnare klimat vilket i sin tur leder till att hon känner sig säkrare. En annan intervjuperson var inne på liknande bana och menade att ledningens uppmärksamhet gentemot ”de som är på golvet” påverkar behandlingsklimatet.
”Ett bra klimat det är ju där personal får möjlighet.. att utöva sitt jobb helt enkelt. Där man ges mandat att göra det man är anställd för att göra. Där utrymme ges, där möjligheterna finns. Både ekonomiskt, personalmässigt.. ja. Lokalmässigt också för den delen. […]
vidareutbildning, självklart.. Feedback, att man får respons på det man gör och respons på det man inte gör. ’Det här gjorde du bra’, ’det här kunde du gjort på ett annorlunda sätt, kanske eventuellt’. Att man någon gång får höra en reaktion.” Respondent 6 ...
“Det tror jag, men det handlat mycket hurdant ledningen lyssnar på de som är på golvet, och verkligen vill det bästa dels för personalen, och framförallt för eleverna.” Respondent 4
Respondent 6 framhäver att eleven har rätt att mötas av engagerad personal på institutionen. Engagemang är någonting som finns med i de flesta intervjuer, dock oftast inte i den bemärkelse att respondenterna uttalat pratar om just engagemang men exempelvis pratar respondenterna om att ha möjlighet till att ha samtal med elever eller att gemensamt komma fram till vad man skall arbeta med. Det tycks dock vara mer ett engagemang i klienternas framtid som yttrar sig. En respondent undrade direkt när vi ställde frågan om behandlingsklimat vem vi pratade för, vad är ambitionen, var befinner dom sig? Detta går på ett sätt att koppla till engagemang, respondenten börjar fundera på hur behandlingsklimatet kan tydliggöras för att hjälpa eleven med dom här frågorna.
Det måste kunna anses vara att vara engagerad i eleverna.
Arbetsmetoder och värdet av att alla arbetar lika
Ytterligare en del i vad som kan anses utgöra ett behandlingsklimat menar flertalet är behandlingsmetoder. Flertalet av de vi intervjuade hade genomfört eller skulle
genomföra en kurs i MI – Motivational interviewing (i Sverige mer känt som motiverande samtal). Detta togs upp av några och de menade att behandlingsmetoder eller som i det här fallet samtalsmetoder ger en positiv utveckling. En respondent började prata om omorganiseringar och menade att utvecklingen som sker vid exempelvis en omorganisering kan vara positiv.
”Ja det har ju varit så nu, men kanske inte behöver vara en nackdel. Det kan vara positivt också. Folk som har jobbat här länge kommer till en annan avdelning och utvecklas ännu mer. Det tror jag är jätteviktigt. För det krävs jätte mycket av oss, egentligen. Då är det viktigt att vi är på utvecklingsstadiet också. Så det för oss också växlar lite granna. Å kunna jobba med olika nya sätt som kommer fram nu.” Respondent 4
En respondent framhäver att med liknande utbildning så kan man på ett annat sätt genomföra samtalen med eleverna, även om du inte själv är den som vanligtvis har samtalen med eleven. Att samtalsmetoden som används är just MI verkar inte vara det viktiga, utan att samtliga arbetar på samma sätt. Dock med förbehåll för att personlighet spelar in enligt den intervjuade.
”Samma medel, ja. Alltså det är ju för att dels för pojkarna att känna igen det. Dels ska jag kunna fortsätta med samma pojk även om jag inte var med från början och känner han igen tillvägagångssättet då så blir det lite lättare. Sen är det ju personligheten i oss själva, på vilket sätt jag gör det. Men att vi går åt samma mål genom att använda samma metoder det underlättar. Så en av fördelarna just nu är att alla kör MI samtidigt. Så att vi får samma allihop. Vi går inte en då och en då utan går allihop samtidigt.” Respondent 1 Struktur
Struktur används av en respondent som ett sätt att bemöta elever, respondenten använder sig av struktur som att man lär sig vad som kan krävas ”för att fungera ganska hyfsat i det vanliga samhället”. I den frågan påtalar respondenten att det kan vara svårt då man har olika saker med sig.
”[...]man behöver kanske sitta och prata; droger eller kriminalitet...ja asså lite mer spetskompetens på vissa områden. Områden som dom är väldigt duktiga på, som man ska bryta. Sen får man inte glömma! Det här med att vi kan tycka vissa saker att det är fel att begå si och så, men i DERAS värld, kan det vara helt normalt.” Respondent 3
Respondenten påtalar som sagt att bagaget kan se olika ut och att strukturen kan vara ett sätt att kunna stötta eleven med. En annan respondent menade att strukturen (dock ej uttalat att hon talar om strukturen utan främst regler på avdelningen) delvis gick att rucka på, i viss bemärkelse. Det respondenten då talade om var som exempel att hon ibland väckte eleverna på morgonen, för att de skulle slippa försova sig och därmed behöva gå till sängs tidigare. Det menade respondenten var ett exempel på en regel som skulle kunna gå att rucka på. Men förutsättningen för detta menar respondenten är att det finns en kommunikation inom personalgruppen där de redogör för hur de arbetar.
20
