• No results found

2000 1800

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2000 1800"

Copied!
88
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2000

1800

o

(2)

• •

• •

(3)

Viktiga händelser 1988

Posten organiseras som en affärsverkskoncern med affärsom- råden, resultatenheter och dotterbolag.

Som ny generaldirektör i Posten tillträder UlfDahlsten.

Postens huvudmål definieras tydligare: Nöjda kunder och Tillräcklig lönsamhet.

Posten antar ny kvalitetspolicy och en rad åtgärder genom- förs för att säkra och förbättra Postens service.

Tusen blå brevlådor för lokalbrev sätts upp vilket tillsam- mans med övriga åtgärder gör att breven säkrare kommer fram i tid.

Posten och Riksrevisionsverket sluter avtal om Cassa Nova;

ett specialutvecklat koncernredovisningssystem för staten.

Nordpay lanseras; en produkt för snabbetalningar inom Norden.

Postgirot förbättrar kundredovisningen av betalningsupp- drag genom att som första girosystem i världen införa bild- mngstteknik.

Postens årsresultat är 954 Mkr vilket motsvarar 6% av rö-

relseintäkterna. Det långsiktiga lönsamhetskravet är 5% av

rörelseintäkterna.

(4)

Viktiga uppgifter om Postkoncernen

Andel normalbrev befordrade över natten ....

Rörelseintäkter ...

Resultat ...

Resultat i procent av rörelseintäkter ...

Investeringar ...

Balansomslutning ... ...

Medelantal anställda ···

ANDEL BREV l SVERIGE SOM GÅR FRAM ÖVER NATIEN

ANDEL,% MKR

1 988

% 94

Mkr 15 362

Mkr 954

% 6,2

Mkr 673

Mkr 30 641

st 54 791

POSTKONCERNENS RESULTAT

r-

202

l

1986 1987

1987

93 13 649 604 4,4 972 34 256 53 997

Postens målsättning är att 100% av normalbreven skall gå fram över natten. Transportsystemen är byggda för att klara det. Egna brister och faktorer som Posten inte råder över sänker kvaliteten.

Postens långsiktiga lönsamhetsmål motsvarar 5% av rörelseintäkterna. Resultatet behövs för investeringar, konsolidering och för utdelning till staten. 1988 års resultat översteg det långsiktiga lönsamhetsmålet

'

(5)

Innehåll

Postens Affärside . . .. . . .. . ... .. ... .. . ... . . .. . . .. . . .. .. .. .. ... .. . ... . 2

Viktiga händelser 1988 . . . ... . . ... . . . .. . . .. . . . .. . ... . . .. . . ... . . .. 3

Viktiga uppgifter om Postkoncernen . .. .. .. ... .. ... .. 4

Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . 5

Generaldirektörens kommentar ... 7

Kvalitetsarbetet 1988 ... 11

Detta är Posten . ... .... ... .. ... ... .. .. ... ... ... ... .. 15

B rev och Paket . . . . . . . . . . . . . l 7 Giro och Kassa . . . . . . . . . . . . . . . . 2 7 Postens Resultatenheter ... 3 5 Postens Dotterbolag . . . .. . . .. . . ... . . ... . . .. . . ... . . .. . . ... . . ... . . ... . 41

Postens Ekonomi 1988 ... 45

Statistik ... ... . ... . . ... . . .. . . .. . ... . . ... . ... . . . .. . ... . . .. . . ... . . ... ... . . 61

Vår Personal ... 6 5 Postens Ledning ... 7 1 Våra Frimärken ... 77

Postens Kvalitetspolicy ... 87

(6)

'

'

(7)

Utveckling och tradition

I 3 53 år har svenska Posten fungerat.

"Säkert som ett brev på posten".

Under tre och ett halvt sekel har generationer av postmänniskor byggt upp det väldiga kunnande som idag gör det möjligt för Posten att finnas över hela landet och förmedla brev, paket och betalningar från alla till alla.

Det är ett stort ansvar för oss i Pos- ten att förena kulturarv och traditio- ner med modern teknik och moderna metoder på ett sådant sätt att våra kunder (det vill säga hela svenska folket) blir nöjda.

Kunderna skall känna att Posten är till för dem. Att Posten tar deras krav på allvar, såväl när det gäller pålitlig- het som hög kvalitet, tydlighet och tillgänglighet.

Därför är just nöjda kunder det ena av Postens två främsta mål för verk- samheten. Det är kundernas behov som skall styra vårt arbete. Det är kun- dernas uppskattning som skall vara vår yrkesstolthet.

Därför är kvaliteten på vår service

avgörande för Postens framtid.

Under 1988 drog vi igång en ge- nomgripande kvalitetssatsning. De främsta målen är:

• Breven fram över natt till l 00%

• Förbättrad service och mindre köer på postkontoren

• Bättre kontakt med företagskunderna

• Förbättrad service inom Postgirot

Vi skapade också en speciell orga- nisation för bevakning och utveckling av Postens kvalitet på alla nivåer. En Quality Manager, som lyder direkt under generaldirektören, har tillsatts och Postens alla 29 regioner har fatt egna kvalitetsledare.

Satsningen har redan gett goda resultat.

Vårt andra huvudmål är tillräcklig lönsamhet. Posten strävar inte efter att tjäna så mycket pengar som möjligt.

Men tillräckligt mycket för att vi skall

(8)

ha råd att bygga ut vår service så att den alltid svarar mot våra kunders efterfrågan.

På så sätt bildar våra två huvudmål en god cirkel. Nöjda kunder förutsät- ter god service, god service kostar pengar. God lönsamhet är en förutsätt- ning för god service utan vilken inga kunder blir nöjda.

God var också lönsamheten under 1988.

Vi nådde större försäljningsvoly- mer än beräknat, utan motsvarande kostnadsökningar.

Flera av orsakerna bakom det goda resultatet var dock av engångskarak- tär; till exempel löneavtalet, där delar av kostnadsökningen faller ut först

1989.

Vi räknar därför under 1989 med en något lägre vinst, i nivå med för- räntningskravet på 5% av rörelsein- täkterna.

Förutom den goda lönsamheten nådde vi under 1988 också en rad marknadsmässiga framgångar. Det gäller t ex företagspaketen, budverk- samheten och internationell kurirbe- fordran- EMS.

För att bibehålla tillräcklig lön- samhet måste Posten, precis som andra företag, höja sina priser. Vi gör det dock med yttersta varsamhet. Baserat på affärsmässighet och marknadsmäs- siga förutsättningar.

Portot för ett brev har höjts från l ,30 kr till2,30 kr på tio år. Tar man hänsyn till inflationen är det dock 21% billigare att skicka brev idag.

Tvärt emot vad många tror är Posten idag utsatt för konkurrens på i stort sett alla sina marknader.

Därför tog Posten 1984 första ste- get i utvecklingen mot en modern affärsmässig och kundorienterad verk- samhet . Då identifierade vi våra mark-

REAL PORTOU1VECKLING l VISSA LÄNDER DE SENASTE 10 AREN ÄNDRING, %

+23

~ l - -1

' l

l '

- 13 -21

SVERIGE FRANK- FINLAND SCHWEIZ STORBRI- NEDER- USA NORGE VÄST- DANMARK

RIKE TANNIEN LÄNDERNA TYSKLAND

Brevportot i Sverige har ökat långsammare än den allmänna prisnivån i samhället. Det reala portot har minskat. Internationellt är Sverige det land som höjt portona minst med hänsyn till Inflationen.

l t

t

(9)

nader, våra konkurrenter och lärde oss göra affärer.

N u känner vi oss starka nog att ta nästa steg; vi vänder oss alltmer mot våra kunder och deras behov av för- medling av brev, paket och betalning- ar. För de närmaste tre åren har vi förelagt oss foljande huvudstrategier:

• Kund- och resultatorientering

• Koncentration på kärnaffärerna

• Satsning på kvalitet

• Satsning på personalutveckling

• Satsning på samlad information

• Satsning på att klara personalför- sörjningen

Det betyder att vi skall

• Utveckla våra lednings- och styr- system så att beslut fattas så nära kunderna som möjligt.

• Förenkla våra brevprodukter och se till att kvaliteten i befordran ytter- ligare förbättras.

• Förbättra lönsamheten i paketorga- nisationen och göra den effektivare.

• Kundanpassa kontorsnätet, utveck- la bankaffärerna och fördjupa sam- arbetet med PKbanken.

• Utveckla nya postgiroprodukter och decentralisera postgiroproduktionen till postkontoren.

• Informera bättre på alla nivåer.

• U t bilda och utveckla all vår perso- nal i kund- och resultatorientering samt cheferna i affärsutveckling.

• Se över Postens totala arbetsmil j ö med hjälp av Arbetsmiljöinstitutet.

• Skapa konkurrenskraftiga anställ- nings- och lönevillkor i Posten.

• Arbeta fram en särskild personal- strategi för storstadsområdena där svårigheterna att ra tag i duktigt folk är störst.

I 353 år har Posten haft samhällets uppdrag att skapa goda förbindelser mellan människorna i Sverige.

Vi i Posten är stolta över det upp- draget. Och kommer att göra allt vi förmår för att genomföra det. Till våra kunders belåtenhet.

UlfDahlsten

Generaldirektör

(10)

POST

!Aihl . \iiVJ

!01 'if

BREV DELAS NORMALT UT NÄSTA VARDAG, MÅNDAG-FREDAG OM DE POSTAS FORE:

Måndag-Fredag

Söndag-Helgdag

SENT UTE Brevlådan

Klarabergsviadukten 63 töms

Måndag-Fredag 21 00

Sön- och Helgdag 2 OtJ

' t

'

(11)

Kvalitetsarbetet 1988

Det är kundernas efterfrågan som styr Posten

Under 1988 startade Posten ett ge- nomgripande förändringsarbete med syftet att uppnå högre tillförlitlighet i sina tjänster. Bakgrunden till sats- ningen är att postmängderna under senare år ökat och att efterfrågan på Postens tjänster förändrats , vilket lett till kvalitetsstörningar.

Kartläggning av kundernas attityder

Som grund för förändringsarbetet g e- nomfördes en riksomfattande under- sökning som kartlade att i tyd e rna till Posten hos både privatkunder och företagskunde r.

Några av slutsatserna blev att Pos- ten måste bli bättre på sin huvudupp- gift att i tid ta fram brev och paket, att väntetiderna på postkontoren måste bli kortare och att Posten måste bli tydligare i sin information.

En speciell projektgrupp tillsattes

som initierade åtgärder. Under 1988 resulterade arbetet i kvalitetshöjning- ar bland annat för övernattbefordran av brev och minskade väntetider vid många postkontor.

Posten blir tydligare

Både den externa och den interna in- formationen har under året utvärderats i syfte att Posten skall bli tydligare.

Bland annat sätter Posten upp nya anslag på 41 000 brevlådor med start under 1988.

Det blir nu lättare för kunderna att

se när breven senast måste postas för

att vara framme nästa dag.

(12)

Blå brevlådor för lokalbrev Omkring hälften av alla brev delas ut på samma ort som de lämnas in. Att dela upp lokalpost och rikspost redan

"vid källan" ökar säkerheten att posten kommer fram i tid.

Med början i Stockholm sattes under året upp cirka l 000 blå brevlå- dor för lokalbrev på orter med bety- dande mängd lokalpost.

Genomgång av produktutbudet

En genomgång av Postens produktsor-

timent genomfördes med syftet att förändra och anpassa service och pro- dukter till kundernas efterfrågan. En av slutsatserna blev att Postens sorti- ment i stort överensstämmer med kundbehoven men att Posten på ett bättre och enklare sätt måste informe- ra om produkterna.

Säkrare transportsystem

Under våren analyserades Postens transportsystem, ett känsligt system

visade bland annat att tidsmarginaler- na var för knappt tilltagna. Genom en omläggning av land- och flygtrans- porterna skapades möjlighet att kom- pensera för trafikstörningar vilket resulterade i högre tillförlitlighet i hela transportsystemet.

En organisation för kvalitet

För att säkerställa Postens kvalitet har f

en speciell organisation för kvalitets- frågor skapats. Direkt under general- direktören har en Quali ty Manager tillsatts och alla Postens 29 regioner har fått en egen kvalitetsledare.

Förbättrad service på postkontoren

Kunnig och servicevillig personal och en god kundmil j ö skall känneteckna postkontoren. För att bättre tillgodose kundbehoven har arbetsorganisationen på postkontoren setts över.

Genom lagarbete och flexibel kassatjänst har kundservicen förbätt-

rats och väntetiderna minskat. Allt-

t

t

(13)

ceundersökningar för att bättre kunna anpassa sin service till den lokala marknadens behov.

Bättre kontakt med företagskunderna

Ett önskemål hos Postens företagskun- der är närmare kontakt med det lokala postkontoret. För att förbättra kontak- terna genomförde postmästarna på Sveriges postkontor under hösten

30 000 "hembesök" hos företagskun- der. Aktiviteten fortsätter under 1989.

Förbättrad service inom Postgirot

Postgirot införde under året nya ruti- ner för att klara av volymerna vid hög-

trafik och förbättra servicen. Bland annat har ett bildrangstsystem för kundredovisning av betalningsupp- drag införts .

Dessutom sattes vita brevlådor för postgirouppdrag upp i stockholmsom- rådet för att öka tillgängligheten för kunderna.

PostPilen hämtar upp företagsbrev

För att företag skall kunna lämna en

del av företagsbreven tidigare och där-

med öka säkerheten att breven kom-

mer fram i tid, startades på försök

PostPilen, bilar som hämtar upp post

på gatan i Stockholm, Göteborg och

Malmö.

(14)

(15)

Detta är Posten

Posten är en statlig affärsverkskon- cern och ett av landets största före- tag. Rörelseintäkterna uppgår till över 15 miljarder kr och medelanta- let anställda till ca 55 000. På en dag skickas 15 miljoner försändelser med Posten, töms 41 000 brevlådor och strömmar 26 miljarder kr genom Postgirot.

Posten har av staten ratt till upp- gift att upprätthålla en god postser- vice över hela landet till enhetlig, fastställd och solidarisk taxa. Affärer- na skall som helhet vara lönsamma.

Utifrån Postens uppgifter faststäl- ler staten krav på att Posten skall

tillhandahålla en effektiv service med hög tillförlitlighet.

Posten är utsatt för konkurrens på i stort sett alla sina marknader.

Postkoncernen består av affärsom- råden, resultatenheter och dotterbo- lag. För poströrelsen är landet indelat i 29 postregioner.

Till 1988 fanns två affärsområden:

Brev och Paket respektive Giro och Kassa. 1989 bildas fyra affärsområ- den: Brev, Paket, Postgirot samt Bank och Kassa. Postregionerna rar regionala internstyrelser. Det ekono- miska ansvaret förs ut så långt som möjligt i organisationen.

POSTKONCERNEN 1988

Rörelse- Resultat Medelantal intäkter Mkr anställda

Mkr st

Brev och Paket 10 322 642 27 7 18

Giro och Kassa 6 570 528 22 740

Resultatenheter l 967 192 l 999

Koncerngemensamt -428 118

Internf akturering -4 209

Affärsverket 14 650 934 52 575

Dotterbolag 905 20 2 2 16

Koncerneliminering -1 93

Postkoncernen 15 362 954 54 791

(16)

• •

• •

(17)

Brev och

Paket

(18)

Ökad tillförlitlighet inom Brev och Paket

Mfärsiden för huvudaffärsområdet Brev och Paket är att i Postens riks- täckande distributionsnät förmedLa brev och paket från alla till alla. För att möta oLika kunders behov finns ett utbud av tjänster med olika behand- lingstider och priser.

Under 1988 utvecklades försälj-

BREV-OCH PAKETPRODUKTERNAs INTÄKTSANDELAR

1988

EKONOMl-

OCH

FÖRENINGs- BREV

13,3%

MASSBREV

9,9%

GRUPP- REKLAM

4,2%

NORMAL BREV

44,9%

ÖVRIGT _ 2,4o/o

1 FÖRETAGs-

~· PAKET

4,6%

POSTPAKET 12,0%

TIDNINGAR

8,6%

niogen positivt, vilket bidrog till ett bra resultat . Brev och Pakets resultat 1988 blev 642 Mkr, vilket motsvarar

Rörelseintäkterna inom Brev och Paket uppgick 1988 rill10 322 Mkr.

Medelantalet anställda uppgick till 27 718.

Resultaträkning

Mkr 1988 1 987

Rörelseintäkter ... 10 322 9 124

(varav internt) ... .... (332) (280)

Rörelsekostnader ... -9 781 -8 785

Rörelseresultat

före avskrivningar ... 541 339

Avskrivningar

enligt plan ... -95 -156

Rörelseres u! t at

efter avskrivningar ... 446 183

Internt räntenetto ... 196 119

Resultat före

avsättningar ... .... 642 302

Brevmarknaden ökar

Brevet hävdar sig väl som kommuni-

kationsform trots den snabba utveck-

lingen av meddelandeöverföring via

telenätet.

(19)

ANDEL BREV 1988 SOM GÅR FRAM ÖVER NATTEN- INTERN ATION ELLT

94

92 91

90 89

86

76

SCHWEIZ DANMARK SVERIG E NEDER- FINLAND VÄST- STORBRI- NORGE FRANKRIKE LÄNDERNA TYSKLAND TANNIEN

Svenska Posten håller internationellt hög kvalitetsnivå

brevbefordran trots att Sverige är ett glesbefolkat land med långa transportavstånd.

dukter- normalbrev, ekonomibrev, massbrev och gruppreklam- var myck- et god under 1988 (totalt l 0% ).

Särskilt gruppreklamen ökade starkt ( + 11 % ), trots vissa utdelnings- problem i stockholmsområdet vilka nu lösts. Av ökningen utgjorde valför- sändelserna 2,5 procentenheter.

Breven ska fram i tid

Snabb och tillförlitlig postbefordran är en nödvändig förutsättning för hög ef- fektivitet i näringslivet.

Inom Posten har 1988 präglats av en kraftfull satsning på att höja kvali- teten i postbefordran. Målet "Breven ska fram i tid" har stöttats genom att bil- och flygtransporter förstärkts.

Särskilda blå lådor för lokalpost sattes

o •• .

upp pa storre orter.

Förbättrad service för rikstäckande företag

De större kundernas betydelse för Posten har uppmärksammats under året. För att komplettera de regionala säljarna och fungera som kontaktper- soner och rådgivare för de rikstäckande företagen rekryterades särskilda stor- kundssäljare. Syftet är att uppnå bätt- re anpassning till viktiga kundbehov och finna integrerade totallösningar.

Satsning på säl j ande brev

Uppmärksam och lyhörd kommuni-

kation med kunderna är avgörande för

varje företags konkurrenskraft. Att

skriva brev för att knyta kontakter och

hålla relationer levande blir ett allt

viktigare inslag i företagens kundvård.

(20)

Några av våra produkter

Normalbrev delas ut nås/a vardag.

11-.• f:., ~t."-'!: .,

",-,l~r·,J;:"+

· ... Ji: ,.,. ~~d. ...,~r

z;:.. .r··

·-·~ """i:; l' l,. ;

B t:-' t\

- ' $:, r -·---··· - -- · -

.

.

'"'"Hol..iU'tM tt'(ok'iJ .. .,"4&- IIl~ .... .>.-:

.. !., ,. ~ '''JCwoe.4.11

Ekonomibrev delas ut tredje arbetsdagen efter inlämning.

Ilpaket kan hämtas på adress- postkontoret ncista vardag .

.

\~~

... :.·/

_,

_

_:~.::::.:_

...

~.:.:: . ..::-~-

: ~ ' ••• J ...

-1.:;:~:;~:.. . . _ __ :.~

F lireta gspaket går snabbt från diirr-ti/1-dtirr mellan företag.

Massbrev delas ut inom sju arbetsdagar.

-

:r

~--

==:o-~

R\ o. ...

AXTll\-nRlXI w

lll\t>I'Holo,..,,jf,.fftn • l · ' ~....,_

l .. lnt- ... \ ...

Filreningsbrev delas ut tre dje arbe ts dagen efter inlå1nning.

EMS - f d rsåndelser når snabbt över hela världen. In om Norden når EMS drygt 2 000 o rter över nattm.

(

(21)

För att stimulera utvecklingen av kundbrev arrangerades ett uppskattat symposium i november med 450 del- tagare. Här utdelades för första gången Guldbrevet, Postens utmärkelse för innovativ kundvård.

, .•• ,..._..,.rl"-•-~•

... '}:;..'•''.·~'!!~~~ :-~;,'·.;t..,.

Lättgodsmarknaden ökar

Marknaden för lättgods fortsätter att öka. Företagen strävar efter att min- ska sina lager och istället utnyttja tätare transporter och mindre leve- ransstorlekar.

Detta ställer stora krav på "just- in-time" -leveranser. Postens dörr-till- dörrtjänst, företagspaket, uppfyller kraven och fortsätter att öka kraftigt (+27%).

Postens totala paketvol y m har dock stagnerat under 1988 efter några år av tillväxt. Orsaken är framför allt en nedgång i försäljningen hos de stora postordervaruhusen.

Postens Bud erbjuder snabba närtransporter

Över 2 000 personer har under året För att möta företagens efterfrågan av gått på Prima Vista-kurs, Postens sats-

ning för att hjälpa människor i arbets- livet att skriva enklare, bättre och med större effekt.

Statliga och privata kunder på lika villkor

Regeringen har beslutat att successivt avskaffa myndigheters rätt att skicka tjänstebrev. Avsikten är att göra myn- digheterna mer kostnadsmedvetna och att de skall uppnå ett affärsmässigt kundförhållande till Posten.

Under 1988 uppgick intäkterna från tjänsteposten till1 019 Mkr eller 10% av Postens totala försändelsein- täkter.

närtransporter har Postens Bud etable- rats på 3 2 större orter i landet under 1988.

Syftet är att erbjuda en service som

kan ersätta företagens egen närdistri-

bution.

(22)

Tidningsaffärerna möter hårdare konkurrens

Posten tappade volym på dagstid- ningsmarknaden till tidningsbudföre- tag med tidig morgonutdelning. För

att möta konkurrensen startade Posten en testverksamhet med tidig utdel- ning på ett par orter i Bohuslän.

Posten konkurrerar också med tid- ningsbudföretagen genom Tidnings- tjänst AB.

Internationell postservice Näringslivets internationalisering ökar kraven på snabb och säker postbe- fordran mellan länder.

Världens postverk har haft svårt att tillgodose kval i terskraven och de in- ternationella kurirföretagen har därför expanderat. Posten möter konkurren- sen på flera sätt, bland annat som medlem i det nya internationella post- bolaget International Postal Corpora- tion (IPC) i Bryssel.

I IPC ingår ett 20-tal medlemslän- der. Bolaget utvecklar gemensamma produkter och transportsystem.

För att kunna garantera hög kvali- tet på sin service har Posten initierat bilaterala kvalitetsavtal med andra länder, som säkerställer att internatio- nell post ges hög prioritet både i av- sändarlandet och mottagarlandet .

BREVPORTOT (1988-12

-31) l VISSA LÄNDER UTIRYCKT l

SVENSK VALUTA

SEK

2,05 2,10.

1,55

2,30

f.

2,65 2,75 2,75 2,80

.

USA

SCHWEIZ STOH- SVERIGE FRANK-

NEDER-

FINLAND

DAN- NO RGE

VÄST-

BRITANNIEN

RIKE

LÄNDERNA

MARK

lYSKLAND

Brevportot i Sverige hävdar s

ig väl vid en internationell jämförelse. Det ligger

t ex ca 20% lägre än i Danmark och Norge.

1989-01-30 höjdes det svenska portot till 2,30 kr.

(23)

Postens internationella expresservi- ce EMS fortsätter att öka ( + 4 7% ).

Ä ven denna service bygger på inbör- des kvalitetsavtal mellan berörda län- der. Inom ett särskilt distributionsnät kan EMS-försändelser distribueras

över natten till alla för Sverige viktiga orter i Europa och Nordamerika. Re-

dan inom N orden når EMS över nat- ten till 2 000 orter.

Fortsatt rationalisering

För att utveckla servicen investerades under året 189 Mkr i teknisk utrust- ning och fordon.

I Stockholm, Göteborg och Malmö finns nu högmodern maskinell brev- sortering vid de stora terminalerna.

Under året har preliminära avtal träff- ats om inköp av mindre brevsorte- ringsanläggningar för orter i storlek närmast efter de tre storstäderna. Efter test och utvärdering i Örebro tas den första i drift i Norrköping 1990.

Postterminalen i Alvesta startade

under 1988 med modern utrustning

för paketsortering .

(24)

Det enda du behöver tänka på är att posta ditt brev i tid före sista tömnings turen.

Det som händer därefter sva- rar vi på Posten för och ser till att brevet kommer fram i tid.

Det är mycket som måste klaffa i postkedjan. Många brev skall långt bort och ändå vara framme nästa dag.

4. Mellan 19.00 och 22.00 samlas breven upp på termi- nalerna, sorteras till mottagningsområden och forbereds for den vidare tramporten.

8. Mellan 6. 00 och 9. 00 sorteras breven forst i brevbci- rarområden. Diirefter sorterar varje brevbårare breven till rå'tt adress.

Det här händer

l. Det skrivs mång a brev varje dag, de flesta å'r aflå'rs- brev. Under dagen samlas affc irsb rev en hos den som ansva- rar för posten på företaget.

5. Mellan 22.00 o ch 3.00 transporteras b reven över hela landet med flyg, tåg och bil.

9. Brevbå'raren delar ut b reven me llan 9.00 och 14.30.

Men redan 9.00 år breven färdiga för hämtning for de

företag som har boxar på postkontoren, eller utklirning.

(25)

med di t t brev

2. F oretagsbreven lå'mnas före kl 18.00 på postkontoret då" r de fö"rsorteras. På din brevlåda ser du når du senast måste posta ditt brev.

6. Mellan 3.00 och 6.00 kommer breven fram till sorter- ingsterminalerna för spridningssortering.

l O. P å företaget sorteras breven å'nmt en gång för att komma till rå'tt mottagare. Ditt privata brev vå 'ntar re dan hemma i brevlådan hos mottagaren.

3. Fram till 19.00 transporteras breven från postkontor och brevlådor tillvåra sorteringsterminaler.

7. Fram til/6.00 transporteras breven från terminalerna ut till de postkonto r som har brevutbärning.

Brevet år inte framme fiirrån d en dtt har skrivit till fått

det i sin hand och oppnat det.

(26)
(27)

Giro och

Kassa

(28)

Några av våra tjänster

Postgirots fakturabetalningsservice och koncernkontoliisningar fiirenklar betalningsrutinerna fiir företagen.

Inom GiroVision utvecklas alltfler mojtigheter for firetagskunder att lämna uppdrag via terminal.

r

Hi\ 1>1%

< , H•

f!N{Ct_ ·H~:t)

;u~ "i-t'Wr.~; ··~····.· .. ,.,.,.~·-···• . .fo .•.

.. -.---·-'.

Många av vardagens bankå"renden kan du lösa på postkontoret, till exempel kopa resev aluta.

Postgiro ar det mest utbredda sa'ttet att betala ra'kningar, både for fo"retag och privatpersoner.

På postkontoret kan du få ett PKlån på upp till

100.000:- med ditt goda namn som så'kerhet.

(29)

Giro och Kassa utvecklar bekvämare betalningsformer

Huvudaffärsområdet Giro och Kassa svarar för Postens utbud av tjänster på betalnings- och bankmarknaden.

Betalningar förmedlas i huvudsak av Postgirot samt genom det rikstäck- ande nätet av postkontor och lantbrev-

bärare.

Postgirot erbjuder betalningar från alla till alla över eget kontosystem med syftet att tillgodose kundens totala behov av betalningsförmedling.

Posten skall också utgöra det bästa bankalternativet för flertalet privat- personer och postkontoren förmedlar en stor del av PKbankens tjänster.

Giro och Kassa bedriver sin verk-

samhet på en marknad, som är utsatt för en allt hårdare konkurrens.

Bankerna och Bankgirot har utökat sina ansträngningar inom området be-

talningsförmedling både gentemot privatpersoner och mindre och medel- stora företag .

Resultaträkning

Mkr 1988 1987

Rörelseintäkter ... 6 570 6 052 (varav internt) ... (2 488) (2 355) Rörelsekostnader ... -5 981 - 5 550 Rörelseresultat före

avskrivningar ... .. 589 502 Avskrivningar enligt

plan ... ... . -61 -92 Resultat fore

avsättningar ... 528 410

Resultatutvecklingen 1988 har varit god för Giro och Kassa till följd av en positiv utveckling av räntenettot och återhållsamhet på kostnadssidan.

Rörelseintäkterna uppgick till

6 570 Mkr. Resultatet före avsättning-

(30)

ar uppgick till 528 Mkr, vilket mot- svarar en avkastning på eget kapital med 22%. Medelantalet anställda uppgick till 22 7 40.

Postgirot störst på betalningsmarknaden

Postgirot erbjuder sina kunder snabba och tillförlitliga betalningar och god redovisning och är med sina drygt l ,5 miljoner konton landets största betal- ningsförmedlare.

ANTAL OMSÄTININGAR l POSTGIROT M ST

300

200

100

o

1986 1987 1988 UTBETALNINGAR

• INBETALNINGAR

• GIRERINGAR

Av det totala antalet omsättningar l Postgirot avser knappt hälften gireringar mellan postgirokonton. Resten avser bokföring av postgjrobetalning<~r som skett vid postkontoren. Andelen gireringar ökar.

Företagstjänster utvecklas Postgirots företagstjänster utvecklas kontinuerligt för att anpassas till kun- dernas behov. Satsningen på Cash Ma- nagement och Postgirots koncernkon- tolösningar har gett kunderna bättre

Giro Vision, Postgirots företagster- minaltjänst, ger företagskunder möj- lighet att lämna uppdrag till Postgirot via terminal. Kunderna kommer i ett

nästa steg att kunna genomföra trans- aktioner mellan egna postgirokonton via företagsterminaler.

GiroLink, Postgirots tele- och kommunikationssystem för överföring av datafiler har vidareutvecklats. Före- tagen kan nu sända sina leverantörsbe- talningar från en mini- eller person- dator via telenätet till Postgirot. På samma sätt kan de hämta återredovis- ning via telenätet.

Under hösten 1988 har ett nytt system för automatisk debitering av B-skattebetalningar på postgirokon- ton lanserats. Vid samtliga uppbörds- terminer hämtar Postgirot in uppgif- ter direkt från skattemyndigheten och informerar betalaren om när betalning kommer att utföras .

Nytt system för statliga betalningar

Ett nytt system för statliga betalning-

ar- Cassa Nova - har utvecklats och

(31)

Cassa N o va ger förbättrad översikt och rapportering till Riksrevisionsver- ket, Riksgäldskontoret och övriga myndigheter. Cassa Nova togs for- mellt i drift den l november 1988 då ett ettårsavtal mellan Posten och Riks- revisionsverket tecknades.

Utvecklingsarbetet skall vara ge- nomfört 1990.

Postgirot tar fler privatkunder

Alltfler privatpersoner utnyttjar möj- ligheten att bekvämt sköta sina betal- ningar via postgiro- och lönekonton.

Antalet gireringar via PKbankens lönekonton, Sparbanksgiro och ett

stort antal privata postgirokonton ökar.

Antalet betalningar via postkonto- ren och lantbrevbärarna minskar, men många kunder väl j er fortfarande att betala på detta sätt.

Den lokala postgiroservicen har under året byggts ut ytterligare. Ett antal postkontor har anslutits via ter- minal till Postgirots databas, vilket möjliggör bättre närservice till kun- derna.

Bättre betalningsredovisning till våra kunder

Under 1988 har Postgirot infört en ny teknik för registrering av betalnings- uppdrag som ger högre kvalitet och rationell drift.

En förbättrad kundredovisning har också påbörjats. Under våren 1989 kommer ca 95% av Postgirots kunder att i bildform på ett och samma doku-

~

· l :: -. :;.

- -

- -

ment !a kontoutdrag, betalningsorder och bokföringsunderlag.

Förbättrad internationell

. .

postg1roserv1Ce

Under året har Postgirot Utiand ut- vecklat kundservicen till och från de nordiska länderna, Västtyskland och Storbri tannien.

Under 1988lanserades Nord Pay, ett nordiskt postgirosamarbete som innebär' att betalningar inom N orden överförs snabbare. Nord Pay har mot- tagits mycket väl av både exporteran- de och importerande företag.

Vidare förbättrades servicen för fö-

retag som använder Postgirots datain-

tegrerade betalningsrutiner genom

(32)

Faktum, ett system för rationell inrap- portering av betalningsdata vid leve- rantörsbetalningar.

Betalningsvolymerna och arbitra- geverksamheten utvecklades positivt under 1988.

Stort rikstäckande servicenät

Postens rikstäckande service omfattar 2 100 postkontor och 2 700 lantbrev- bärarlinjer. Den dominerande delen av kassaservicen omfattar:

• Bank- och betalningsuppdrag åt PKbanken och Postgirot.

• Hantering av brev och paket.

• Statliga betalningsuppdrag.

På vissa orter har lantbrevbärarens ser- vice utvecklats till att omfatta även

social service genom samarbetsavtal med kommunerna.

Kvalitet i kassaservicen Under 1988 genomfördes omfattande undersökningar för att ta reda på och anpassa kassaservicen till kundernas efterfrågan. Väntetiderna har kontinu- erligt följts upp på de större postkon- toren och åtgärder har vidtagits för att minska köerna på de kontor där kö- problem finns.

Utvidgad bankservice Posten har under året utvidgat den bankservice som avtalades med PKbanken 1987. Personal vid ca 300 postkontor har utbildats för att kunna erbjuda kunderna fler banktjänster.

Drygt 800 postkontor kan nu bevilja lån utan säkerhet, s k blancokrediter,

ANDELEN PRIVATKUNDER SOM ÄR POSITIVA TILL POSTKONTORENS KASSASERVICE

o

10

20 30 40 50 60 70

80

90 100%

Arbetet med att minska väntetiderna fortsätter. U n der 1988 har väntetiderna minskat.

(33)

ett 50-tal kontor kan bevilja lån mot säkerhet.

Många postkontor ger deklara- tionsservice och vissa erbjuder privat- ekonomisk rådgivning.

Första året för Postens Finansrörelse

År 1988 var det första hela verksam- hetsåret för Postens Finansrörelse. Er- farenheten av att i egen regi förvalta Postens likviditet är mycket god.

Medlen placeras av Finansrörelsen, antingen i form av lån internt i Posten eller externt på marknaden.

De externa placeringarna uppgick under 1988 till i genomsnitt ca 16 miljarder kr per dag uppdelat på tre

FINANSRÖRELSENS PLACERINGAR 1988-12-31

BOSTADS- , / O BLIGAllONER

51,3%

m;::::::;=~~lllia-! CERTIFIKAT

2,0%

KAPITAL- MARKNADs- REVERSER 19,5%

TELE- OBLIGATIONER

9,5%

REVERSER 3,5%

r STATSSKULD- VÄXLAR 4,9%

STATS- OBLIGATION ER 9,3%

Finansrörelsens placeringar kan göras i alla räntebärande papper som är utgivna eller garanterade av svenska staten, kommuner, banker, hypoteksinstitut eUer kredit- aktiebolag.

olika portföljer; dagslåneportföljen,

tradingportföljen och den långsiktiga

strategiska portföljen.

(34)

r

c

(

(

(

(35)

Postens

Resultatenheter

(36)

Resultatenheterna kompletterar Postens service

Postfastigheter

Postfastigheter är en serviceenhet som utvecklar och förvaltar Postens fastig- heter och medverkar vid inhyrning av lokaler. Postfastigheter svarar också för byggverksamheten i Posten samt för

köp och försäljning av fastigheter.

Postens egna fastighetsbestånd omfat- tar 965 000 kvm. De inhyrda lokaler- na är av samma storleksordning.

De viktigaste projekten 1988 var

• Nya postterminaler i Borås och Al ves ta.

• Nya postterminalbyggnader i Norr- köping och i Stockholm Årsta påbörjades.

• Ombyggnad av centralposthusen i Stockholm och Göteborg pågår.

Totalt har under 1988 304 Mkr inves- terats i Postens fastigheter.

1988 1987

Rörelseintäkter ... .... Mkr 802 737 (varav internt) ... (743) (679) Medelantal anställda .... st 210 210

Administrativ Service

Administrativ Service, Postens interna

konsulter för administrativa tjänster,

arbetar i konkurrens med externa leve-

rantörer. Konsultverksamheten omfat-

tar data, juridik, statistik, ekonomi,

media etc. U n der året har enheten

medverkat vid decentraliseringen av

Postens ekonomiadministrativa ruti-

ner, ett projekt med syftet att ge bättre

kundservice och bättre intern styrning

(37)

(

vice har under året deltagit i flera in- ternationella projekt initierade av Världspostföreningen. Det gäller bland annat kvalitetsmätningar av postbefordringstiderna me llan Sverige och andra länder.

1988 1987 Rörelseintäkter ... Mkr 236 248 (varav internt)... (2 35) (246) Medelantal anställda .... st 4 10 420

Postens Adressregister P AR

PAR utvecklar och underhåller adress- register av hög kvalitet samt säljer och förmedlar adresser ur egna och externa

register.

PAR erbjuder dessutom konsult- och uppdateringstjänster inom områ- dena direktmarknadsföring och distri-

butionstjänster.

Direktreklammarknaden har under de senaste åren utvecklats mycket po- sitivt. Av den totala reklamvolymen är det framför allt direktreklamen och direktmarknadsföringen som har den största volymtillväxten. PAR hävdar sig mycket väl på denna marknad.

P AR satsar stora resurser på pro-

duktutveckling. Bland annat har PARs nya produkt P ARMA, som gör det möjligt att matcha det egna kund- registret mot PAR s adressbank PARAD, rönt stort intresse.

1988 1987 Rörelseintäkter ... Mkr 112 95 (varav internt) ... (19) (15) Medelantal anställda .... st 225 211

Postens Diligenstrafik Postens Diligenstrafik svarar för den statliga linjetrafiken med buss norr om Östersund -Sollefteå -Örnsköldsvik.

Verksamheten domineras av linjetrafik

på entreprenad åt trafikhuvudmännen

i de fyra nordligaste länen. Under året

har nya trafikeringsavtal träffats .

(38)

Linjetrafikvolymen har 1988 varit i stort sett oförändrad medan beställ- nings- och turisttrafiken ökat.

Under året har satsningar gjorts på förbättrad komfort i turistbussarna.

Antalet resande uppgick 1988 till 3,6 miljoner. Antalet trafikkilometer i linje-, turist- och beställningstrafik var 15,7 miljoner.

1988 1987 Rörelseintäkter ... Mkr 187 169 (varav internt) ... (26) (22) Medelantal anställda . .. . st 508 489

PFA Svenska Frimärken

PFA fyllde 60 år under 1988 och byt- te namn till PFA Svenska Frimärken.

PFA utformar, tillverkar och distri- buerar frimärken för postkontorens behov samt säljer frimärken och sam- larprodukter till samlare.

Till PFA hör också Postmuseum och den centrala administrationen av frankostämplingen.

PFAs order- och leveranshantering skalllokaliseras till Kiruna under

1989-1991 som följd av ett regerings-

beslut att Posten skall skapa l 00 ar- betstillfällen i Kiruna.

1988 1987 Rörelseintäkter ... Mkr 156 142 (varav internt) ... ... (57) (58) Medelantal anställda .... st 206 226

Postens Inköpscentral

Postens Inköpscentral anskaffar mate- rial för postkontoren. Dessutom upp- handlar Postens Inköpscentral kon- torsmaskiner och kontorsmaterial åt statliga myndigheter.

Samordningen av inköp ger stora volymer och därmed förutsättningar för en kompetent och konkurrenskraf- tig upphandling.

För service i storstockholmsområ- det av skriv- och räknemaskiner och ordbehandlingsutrustning av de vanli- gaste fabrikaten driver Postens In- köpscentral en serviceverkstad.

1988 1987

Rörelseintäkter ... ... Mkr 283 257

(varav internt)... (161) (154)

(39)

Postens Tryckeri

Postens Tryckeri är inriktat på blan- kettryck och information. Kunder ut- anför Posten belägger 15% av trycke- riets kapacitet.

Produktionen har rationaliserats under året genom samordning av per- sonalresurserna och högre utnyttjande av egen teknisk kapacitet.

1988 1987

Rörelseintäkter ... Mkr 144 129

(varav internt) ... (129) (114)

Medelantal anställda .... st 220 220

Postens Bilverkstäder

Postens Bilverkstäder blev fristående resultatenhet den l april 1988.

Postens Bilverkstäder utför under- hållsarbete och skadereparationer på i första hand Postens bilar i stockholms- området. Andra uppgifter är att utrus- ta Postens bilar med postspecifik ut- rustning och reservdelar samt hyra ut ersättningsbilar.

1988

Rörelseintäkter ... Mkr 47

(varav internt) ... ... (44)

Medelantal anställda ... ... st 79

(40)

r

(41)

Postens

Dotterbolag

(42)

Postbolagen

Postbolagen AB

Postbolagen AB är ett helägt dotter- bolag till Posten, med uppgift att vara moderbolag i Postbolagengruppen.

Moderbolaget bedriver också fastig- hets- och finansförvaltning.

Bolagen utgör ett komplement till Postens affärer och utför skräddarsyd- da transport- och distributionslös- ningar där kraven på säkerhet och snabbhet är höga.

POSTBOLAGENGRUPPEN 1988 1987

Rörelseintäkter . .. . .. . .. .. . . .. . Mkr 870 624 Resultat före disposi-

tioner och skatter ... Mkr 17 11 Medelantal anställda . . .. . . st 2 216 2 197

Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika bolagen i Postbolagen- gmppen. För utförligare information hänvisas till Postbolagens egen årsre-

Tidningstjänst AB (TAB)

TAB är det största bolaget och har till uppgift att ombesörja samdistribution av dagstidningar och att därvid för- medla statlig samdistributionsrabatt.

Rörelseintäkterna 1988 var 392 Mkr.

Hultberg Inrikes Transporter AB (HIT)

HIT utför systemtransporter av bland annat reservdelar, paketservice med tidsgaranti och presstransporter över hela landet. Rörelseintäkterna 1988 var 221 Mkr.

Falcongruppen

Falcongruppen bedriver fraktflygverk-

samhet, i huvudsak postfrakt, i Falcon

Cargo och taxiflygverksamhet i Falcon

Executive. Förvärvet av Falcon är ett

led i Postens strävan att säkerställa en

hög kvalitet i postbefordran. Rörel-

(43)

Postens Transporttjänst AB (PTAB)

PTAB bedriver i huvudsak budbils- verksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö under beteckningen

Postens Bud. Rörelseintäkterna 1988 var 53 Mkr.

Malmfältens Omnibus AB och Gällivare Trafik AB

Företagen bedriver busstrafik för pas- sagerare och gods i Gällivare-Malm- berget med omnejd. Busstrafiken är

.t samordnad med Postens Diligenstra- fik Rörelseintäkterna 1988 var sam- manlagt 19 Mkr.

Bertex Mail AB

Bertex Mail AB i Helsingborg för- packar genom inplastning och distri-

buerar tidningar och trycksaker. Rö- relseintäkterna 1988 var 15 Mkr.

Swedpost International Transport AB

Företaget bedriver under beteckning- en FOX distribution av internationellt kurirgods till och från Sverige som agent åt det amerikanska kurirföreta- get Federal Express. Rörelseintäkter- na 1988 var 11 Mkr.

Swedpost Consultancy Service AB

Företaget bedriver postal konsultverk- samhet i första hand i utvecklingslän- der och ombesörjer studiebesök och utbildning för utländska postadmini- strationer i Sverige. Rörelseintäkterna 1988 var 2 Mkr.

Certus

Fastighetsaktiebolaget Certus är ett helägt dotterbolag till Posten och har till uppgift att förvärva och förvalta fastigheter för Postens räkning. Bola- get innehar samtliga aktier i Fastig- hets AB Backlunda.

1988 1987

Rörelseintäkter ... Mkr 35 34 Resultat före disposi-

tioner och skatt ... Mkr 3 -1

(44)
(45)

Postens Ekonomi

1988

(46)

Förvaltningsberättelse och Koncernöversikt

Postkoncernen

Postens verksamhet fortsatte att expandera 1988.

Postkoncernens rörelseintäkter uppgick tilll5 362 Mkr (13 649) och ökade med 13% eller l 713 Mkr jämfört med 1987.

SAMMANST ÄllNING FÖR POSTKONCERNEN 1988

Rörelse- Resul- Medelantal intäkter rat anställda

Mkr Mkt st

Brev och Paket .... 10 322 642 27 718 Giro och Kassa .... 6 570 528 22 740 Resultatenheter .. 1967 192 1 999 Koncern-

gemensamt ... -428 118

Intern-

fakturering ... -4 209

Affärsverket ... 14650 934 52 575 Dotterbolag ... 905 20 2 216 Koncern-

eliminering ... -193

Postkoncernen .... 15 362 954 54 791

Koncernens resultat före avsättningar, bok- slutsdispositioner och skatt uppgick till 954 Mkr (604). Det innebar en förbättring jämfört

POSTKONCERN ENS INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR

MKR 1032

972

500

1986 1987 1~88

'l

INVESTERINGAR - AVSKRIVNINGAR Posten behöver investera runt 1 miljard kr per år för att möta kundernas behov och klara servicen vid ökande postvolymer. De lägre avskrivningarna 1988 beror på ändrade avskrivningsprinciper.

med 1987 på 58% eller 350 Mkr. Resultatet motsvarade 6,2 % (4,4) av rörelseintäkterna. Pos- tens långsiktiga resultatmål motsvarar 5% av rörelse intäkterna.

Postkoncernens investeringar 1988 uppgick till 673 Mkr (972).

Medelantalet anställda uppgick till 54 791

(53 997). (

RESULTAT FÖR ENHETERNA l POSTKONCERNEN 1988

POsT- KONCERNEN

642

BREV OCH PAKET

528

GIRO OCH KASSA

192

20

-428

RESULTAT- DOTTERBOLAG KONCERN-

ENHETER GEMENSAMT

(47)

Fr o m 1988 organiseras Posten som en affärs- verkskoncern. Bokslutet för 1988 är det första koncernbokslutet.

Affärsverket

RESULTAT

Affärsverkets resultat före avsättningar uppgick till 934 Mkr (594). Det innebar en resultatför- bättring jämfört med 1987 på 340 Mkr. Resul- tatet motsvarade 6,4% ( 4,6) av rörelseintäkterna på 14 650 Mkr (13 038).

Den goda resultatutvecklingen 1988 berod- de främst på ökad försäljning och högre mark- nadsräntor. Konstruktionen av 1988 års löneav- tal var dessutom sådan att en del av kostnadsök- ningarna slår igenom först 1989. Detta bidrog till det goda resultatet 1988.

Efter avsättningar med 887 Mkr (547) redo- visas årets överskott till47 Mkr (47). Överskot- tet motsvarar av staten begärd avkastningsränta på i genomsnitt 11,4% (11,5) på statskapitalet 411 Mkr (411).

Utöver avkastningsräntan till staten betalar Posten också ränta med ett lika stort belopp på ett amorteringsfritt statslån. Totalt för 1988 betalas 94 Mkr (94) in till staten. Räntan på statslånet redovisas som en finansiell kostnad.

RÖRELSEINT ÄKTER

Affärsverkets rörelseintäkter uppgick till14 650 Mkr (13 038). Det innebar en ökning med 12%

eller 1612 Mkr jämfört med 1987. Intäktsök- ningen beror bl a på höjda priser, ökad försälj- ning och högre marknadsräntor.

Försändelseintäkterna på 9 705 Mkr (8 606) är Postens största intäktskälla och svarar för 66% av affärsverkets rörelseintäkter. Intäktsök- ningen med 13% berodde till drygt 7 procent- enheter på höjda priser. Resten av ökningen be- rodde på ökad volym. Tillväxten var god för nor- malbrev, ekonomibrev, massbrev, gruppreklam och företagspaket. Postpaketen och tidningarna minskade.

Ränteintäkterna uppgick till1 898 Mkr (l 595) och räntekostnaderna till 261 Mkr (234). Rän- tenettot uppgick därmed till1 637 Mkr (1361).

Ränteintäkterna avser främst avkastning på de

medel som Posten placerar på marknaden. Un- der 1988 uppgick placeringarna till i genom- snitt drygt 16 miljarder kr per dag. Avkastning- en på de placerade medlen förbättrades bl a som en följd av högre marknadsräntor. Räntekostna- derna avser i huvudsak ränta på postgiroinlå- ningen från företag och andra organisationer.

INTÄKTSANDELAR l AFFÄRSVERKET 1988

BREV- /

PRODUKTER/ 47,9% /

TIDNINGAR 5,7%

PAKET- PRODUKTER

11,0%

RÄNTE- NETIO

11,2%

ÖVRIGT

11,1%

PKBANK 7,8°Al POSTGIRO- AVGIFTER 5,3%

Brevprodukter, tidningar

q

ch paketprodukter svarar för 2/3 av Postens intäkter. Ovrigt är bl a intäkter vid resultat- enheterna.

Ersättningen för det arbete som Posten utför i postkassorna för PKbankens räkning samt for den centrala reskontrabokföringen som Posten utför åt PKbanken uppgick till1140 Mkr (1129).

Affärsverkets övriga rörelseintäkter uppgick till2 168 Mkr (1942). Här utgör postgiroavgif- ter på 812 Mkr (796) den största enskilda in- täktsposten. Intäktsökningen för övriga rörelse- intäkter berodde bl a på engångsintäkter i an- slutning till1988 års val.

RÖRELSEKOSTNADER

Affärsverkets rörelsekostnader (inkl avskrivning- ar enligt plan) uppgick till13 672 Mkr (12 409).

Det motsvarar en kostnadsökning järnfon med 1987 på 10% eller 1263 Mkr.

Posten är ett personalintensivt företag. M-

färsverkets personalkostnader uppgick till 9 682 Mkr (8 981) och utgör 71% av rörelsekostnader- na (inkl avskrivningar enligt plan). Personal- kostnadsandelen sjunker successivt. Personalkost- naderna ökade-med 8 % eller 701 Mkr. Av perso- nalkostnadsökningen berodde l procentenhet på ökad personalvolym.

Under året har resultatet belastats med 60

(48)

Mkr motsvarande kostnader for extra insatser av personalvårdande karaktär. Ökningen av perso- nalkostnaderna hölls under året tillbaka som en följd av löneavtalets konstruktion. Det innebär att en del av kostnadsökningarna skjuts över till 1989.

KOSTNADSANDELAR l AFFÄRSVERKET 1988

PERSONAL- KOSTNADER 70,8%

/

AVSKRIV- NINGAR 2,4%

/ SAKKOSTNADER 26,8%

Posten är ett personalintensivt företag. Personalkost- nedsandelen sjunker dock successivt. sakkostnaderna avser kostnader för hyrda lokaler, köpta transporter och övriga kostnader.

Affärsverkets sakkostnader (transporter, lo- kaler m m) ökade 1988 med 21% eller 630 Mkr till 3 668 Mkr (3 038). Ökningen beror främst på ökade transportkostnader.

Andelen flygbefordrad post ökar som ett in- slag i kvalitetsarbetet.

Affärsverkets avskrivningar enligt plan upp- gick till 322 Mkr (390). Det innebär en minsk- ning med 17% eller 68 Mkr. Minskningen be- ror i huvudsak på ändrade avskrivningsprinciper (se avsnittet Redovisningsprinciper).

INVESTERINGAR

Affårsverkets investeringar i anläggningar upp- gick under 1988 till650 Mkr (908).

AFFARSVERKETS INVESTERINGAR l ANLÄGGNINGAR, MKR

Maskiner och inventarier ...

Byggnader ... ..

Mark ... ..

Summa ... .... ... .... ... ..

1988 334 313 3 650

1987 481 419 8 908 Nu pågående stora investeringsobjekt är cen- tralposthuset i Stockholm, ombyggnad av Post-

Årsta, Norrköping, Uppsala samt Västerås. In- vesteringarna sker över flera år.

FINANSIERING OCH LIKVIDITET Affärsverkets likvida medel den 31 december

1988 uppgick till 15 046 Mkr (19160). Minsk- ningen jämfört med 1987 beror på att antalet bokföringsdagar mellan jul och nyår var större 1988, vilket gav ett jämnare arbetsflöde genom Postgirot.

AFFARSVERKETS FINANSIER!NGSANAL YS l SAMMANDRAG, MKR

1988 1987 Från årets verksamhet

internt tillförda medel ... 1420 957 Minskning av

medel bundna i rörelsen ... -4 546 -381 Investeringar mm ... -947 -8 501 Netto av

finansiell verksamhet ... -41 -8 Minskning av

likvidamedel ... ... ... -4 114 -7 9 33

Från årets verksamhet internt tillförda medel var 1420 Mkr (95 7). Anläggningsinvestering- arna har därmed självfinansierats.

BREVETS LÖNSAMHET

Beräkningen av brevets lönsamhet baseras på en beskrivning av Postens verksamhetsmässiga or- ganisation. Postens distributionsnät har till hu- vudsaklig del byggts upp för brevet och kostna- derna för nätet är därför till stor del fasta kostna- der som orsakas av brevet. ÖVriga produkter som hanteras i nätet s es som kompletterande produkter.

B revets lönsamhet har här beräknats så att från intäkterna dragits dels fasta kostnader för distributionsnätet och volymberoende kostna- der för brevhanteringen. Härutöver har brevet tillförts skälig andel av Postens gemensamma kostnader, räntenetto och avskrivningar enligt plan.

Brevets lönsamhet 1988 har beräknats till 353 Mkr (189). Det motsvarar 6 % (4) av brevets rörelseintäkter på 6,1 miljarder kr (5,4).

Lönsamheten ligger därmed i stort i nivå

med det av staten fastställda generella resultat-

kravet på Postens verksamhet om 5 % av rörel-

(49)

Resultaträkningar

Mkr Postkoncernen Affärsverket

1988 1987 1988 1987

Rörelsens intäkter ... ... (Not l) 15 362 13 649 14 650 13 038 Rörelsens kostnader ... (Not 2) -13 999 -12 598 -13 350 -1 2 019

-

RÖRELSERESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR ... 1363 l 05 1 1300 l 019

Avskrivningar enligt plan ... (Not 3) -349 -40 4 -322 -390

RÖRELSERESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR ... l 014 647 978 629

: t Finansiella intäkter och kostnader

U t delning på aktier ... o l l

Ränteintäkter ... 8 17 3 11 Räntekostnader ... -68 -61 -47 -47

RESULTAT FÖRE AVSÄTTNINGAR,

BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT ... 954 604 934 594

Avsättningar och bokslutsdispositioner

Affärsverkets avsättningar ... (Not4) -887 -547 -887 -547

Bolagens bokslutsdispositioner ... (Not 5) -11 -8

RESULTAT FÖRE SKATT ... 56 49 47 47 Skatt ... (Not 6) -9 -8

ÅRETS ÖVERSKOTT ... 47 41 47 47

(50)

Balansräkningar

TILLGÅNGAR

Mkr Postkoncernen Affärsverket

1988 1987 1988 1987

OMSÄ ITNINGSTILLGÅNGAR

Kassa och bank ... (Not 7) 13 379 17 267 13313 17 204 Obligationer och andra värdepapper ... (Not 8) l 733 l 956 l 733 l 956

Fordringar hos dotterbolag ... ... 9 7

Kundfordringar ... ... ... 846 787 769 722

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ... l 131 957 l 123 951

Övriga fordringar ... ... 851 l 003 845 998 Varulager ... 64 69 56 64

SUMMA OMSÄ ITNINGSTII..LGÅNGAR .... ... 18004 22 039 17 848 21902

SPÄRRKONTONHOSRIKSBANKEN ... .. (Not 9) 3 176 174

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Aktier i dotterbolag ... (Not l O) 7 7

Andra aktier och andelar ... (Not Il) 3 3 o o

Obligationer och andra värdepapper ... (Not 8) 7 966 7 640 7 954 7 627

Långfristig fordran dotterbolag ... 59 59

Andra långfristiga fordringar ... ... 29 47 29 44 Goodwill ... (Not 12) 24 26

Pågående nyanläggningar ... 433 215 433 205 Maskiner och inventarier ... (Not 13,14) 824 914 780 850 Byggnader ... (Not 13) 3196 3 040 3 020 2 872 Mark ... ... ... ... ... .. 159 156 141 138

SUMMA ANLÄGGNINGSTII..LGÅNGAR ... 12634 12 041 12 423 11 802

SUMMA TILLGÅNGAR ... ... ... 30 641 34256 30 271 33 878

Ställda panter ... ... (Not 15) 148 154

(51)

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Mkr Postkoncernen Affärsverket

1988 1987 1988 1987

KORTFRISTIGA SKULDER

Utländska postgirokontor och banker ... 138 132 138 132

Inlåning i postgirorörelsen ... 20769 23 774 20 771 23 774 Skuld till dotterbolag ... ... ... .. 17 18

/,t \ Leverantörsskulder ... 513 478 483 436 skatteskuld ... 10 7

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ... 2 208 1 949 2 122 l 881

·t Övriga kortfristiga skulder ... ... 2 793 4 584 2 705 4497

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER ... ... 26431 30 924 26236 30 738

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skuld tillleverantör ... ... .. l 10 l lO Övriga långfristiga skulder ... ... 125 150

Statslån ... 411 411 411 411

SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER ... ... 537 571 412 421

MINORITETSKAPITAL ... l 3

OBESKATT ADE RESERVER I DOTTERBOLAG (Not 16) 48 38

(

VERKSKAPITAL OCH EGET KAPITAL ' ,

__

Bundet kapital

statskapital ... ... 411 411 411 411 Bundna reserver ... ... o o

Avsättningar i affärsverket ... (Not 17) 3 200 2 297 3 200 2 297 Fritt kapital

Fria reserver ... l 7

Årets överskott ... 47 41 47 47 Varav inlevererat till staten ... -35 -36 -35 -36

SUMMAVERKSKAPITALOCHEGETKAPITAL ... 3 624 2 720 3 62 3 2 719

SUMMA SKULDER, VERKSKAPITAL

OCH EGETKAPITAL ... ... 30641 34256 30 271 33 878

Ansvarsförbindelser ... ... (Not 2, 18) 133 138 50 69

(52)

Finansieringsanal y ser

Mkr

RÖRELSEN

Resultat före avsättningar, bokslutsdispositioner och skatter.

Avskrivningar enligt plan ... ... . Realisationsvinst på sålda anläggningstillgångar ... . Skatter ... ..

Uttag/insättning på spärrkonto ... ..

Medel tillförda från årets verksamhet ... ..

Ökning/minskning av omsättningstillgångar

exklusive likvida medel ... . Minskning i postgiroinlåningen ... . Minskning/ökning av övriga kortfristiga skulder ... ..

Korrigering anläggningsvärden ... . Minskning av medel bundna i rörelsen ... ..

Nettofinansiering från periodens verksamhet ... ..

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella anläggningstillgångar ... . Korrigeringar anläggningsvärden ... ..

Investeringar i obligationer och andra marknadspapper ... . Försäljning av anläggningstillgångar ... . Investeringar netto ... . Rörelsens kapitaltillskott efter investeringar ... ..

FINANSIERINGEN

Minskning av långfristiga fordringar ... ..

Minskning/ökning av långfristiga skulder ... ..

Utdelning ... .

Postkoncernen 1988

954 349 -7 -9 173 1 460

-76 -3 005 -1 488 16 -4 553 -3 093

-673 -16 -326 62 -953 -4046

18 -34 -47 Minskning av minoritetens ägande ... ... ~.----~... - 2 Netto av finansiell verksamhet ... -6 5 Minskning av likvida medel ... ... - 4 111

Affärsverket 1988

934 322 -10

174 1 420

-60 -3 003 -1 499 16 -4 546 -3 126

-650 -16 -327 46 -947 -4 073

15 -9 -47

-41 -4114

1987

594 390 - 16

-11 957

102 - 1 933 1 450

-381 576

- 908

-7 627 34

-8 501 -7 925

29 10 -47

-8

-7 93 3

References

Related documents

Forskningsresultaten från dessa projekt skulle visa sig vara relevanta inte bara för Vasa, utan för många andra vrak som Mary Rose i Portsmouth, England och Batavia i

Alice och morfar har just kommit i mål efter att ha deltagit i solidaritetsloppet Sahara Marathon som genomfördes för femtonde gången. Svenska Alice, 9 år, följde med mamma

Att samverkan sker för att motverka antagonistiska CBRNE-hot och därigenom öka arbetet inom säker post- och godshantering går att se genom exempelvis att det finns olika

Samhällen förändras. Urbanisering bygger i grunden på människors fria val, och det försvarar vi. Samtidigt vill vi ge människor möjlighet att ta tillvara de

Att Annas uppväxtmiljö i stor utsträckning är helt förändrad ger inte upphov till några sentimentala reflektio- ner, när hon berättar framhåller hon istället hur mycket som

KällOr TIll 3D-KarTläGGNING: aNDY EaVIS, TIM allEN, rICHarD WalTErS, PETEr SMarT, DaNIEla PaNI, JaNE allEN &amp; MarK rICHarDSON, CHINa CaVES PrOJECT; ZHaNG HaI, INSTITUTET För

I dagsläget kan kommuner som är rika på naturresurser i princip enbart få återbäring via skatten som betalas av och för arbetstagare som arbetar inom areella näringar/gruv- eller

Energi,