• No results found

Remissyttrande I samspel med musiklivet – en ny plattform för musiken, SOU 2010:12

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Remissyttrande I samspel med musiklivet – en ny plattform för musiken, SOU 2010:12"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2010-04-28 Dnr FKU 29–2010

Remissyttrande

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

I samspel med musiklivet

– en ny plattform för musiken, SOU 2010:12

Inledning

I omstruktureringen inför ett nytt musikpolitiskt landskap vill vi betona Väst- ra Götalands modell av regional musikverksamhet. Uppdraget är fördelat på tre delar; två ensembler i Vara Konserthus, Musik Direkt genom KulturUng- dom och all annan verksamhet inom Musik i Väst. Detta innebär att vi inom Musik i Väst uteslutande arbetar med det fria musiklivet i uppfyllandet av vårt uppdrag. Vi kan arbeta med en stor lyhördhet inför det lokala musikli- vets behov utan att ta hänsyn till fast anställda musikers sysselsättnings- behov.

Vi utgör på så sätt till viss del den typ av mäklarfunktion regionalt som förordas för musikplattformen på ett nationellt plan. Genom dagliga kontak- ter med det lokala arrangörsledet planerar vi en verksamhet som är struktu- rerad efter målgruppstänkande i stället för genrer. Vi bedriver en stor turne- rande verksamhet som innehåller produktioner både från vår egen region, från resten av landet samt från utlandet. Vi har inte haft något stort samar- bete kring turnerande verksamhet med Rikskonserter tidigare och är därför inte beroende av de nationella turnéerna som nu kommer att försvinna. En del av våra lokala arrangörer, särskilt inom kammarmusiken, har dock köpt produktioner direkt från Rikskonserter vilket gör att det kommer att finnas vissa hål i våra arrangörers verksamhet som vi behöver hjälpa dem att fylla.

Trots att vi har ett stort erfarenhetsutbyte med våra kollegor i övriga Länsmusiksverige så vill vi poängtera att vi ofta känner oss som en främ- mande fågel i dessa sammanhang. De allra flesta har orkestrar och en- sembler av olika slag och kan genom den prioriteringen inte utföra samma typ av regional musikverksamhet som vi gör i dagsläget. Vi vill poängtera vår roll som ett regionalt nav för hela regionens musikliv, såväl det professionel- la som amatörverksamheten. Vi hoppas att vi kommer att ha möjlighet att genom en ökad samverkan med det fria musiklivet och regionens arran- görsnätverk kunna bygga en gemensam grund för det regionala musiklivets utveckling.

Sammanfattning

Vi instämmer i grundförslaget att en nationell musikplattform inrättas med det övergripande mål som anges i 6.2.1. Vi anser att prioriteringen av verk- samhet för barn och unga ytterligare bör betonas och också gälla ”av och

MUSIK I VÄST Box 3066

SE 400 10 GÖTEBORG besök: Vallgatan 38 tel: +46 (0)31 10 21 00 fax: +46 (0)31 10 21 01 e-post: info@miv.se www.miv.se org nr: 232100-0131 bg: 809-8055

Musik i Väst är en del av Kultur i väst, Västra Götalandsregionen.

(2)

med”-perspektivet. Projekt som Tonspråk, Skapande skola och Musik Direkt bör utvecklas och förstärkas. Organisatoriskt förespråkar vi alternativ 2,

”Statens musikplattform” samt att Svenskt visarkiv bör behållas som resurs för det gehörstraderade musiklivet. Vi anser att förslagen har ett alltför ensi- digt musikerperspektiv jämfört med arrangörs- och publikperspektiv. Arran- görsstödet behöver ytterligare utredas och förstärkas och ges former som inte låser bidragen inom gamla strukturer och genreindelningar. Äldre män- niskors tillgång till levande musik, och frågor gällande kultur och hälsa ge- nom hela livet, bör också vara en del av plattformens intresse.

6.2.1 Musikalisk kvalitet och bredd i hela landet

För att nå målet att tillgängliggöra den levande musiken i hela landet bör perspektivet vidgas och ta hänsyn till hur kulturen blir en aktiv del av männi- skors vardag genom hela livet och således också inbegripa frågor om kultur och hälsa även för äldre människor.

6.2.2 Från producent och arrangör till koordinatör

Vi ser, som utredningen, att musikplattformen kan bli en viktig part i interre- gionala samarbetsprojekt och turnésamarbeten och stöder idén att särskild vikt måste läggas vid främjandet av att levande musik framförs på orter och i sammanhang där det annars inte skulle ske. Detta förutsätter ökade me- del till den regionala musikverksamheten, arrangörerna och de fria grupper- na.

6.2.4 Internationell samverkan

Vi stöder utredningen syn att det finns ett behov av en nationell nivå för ar- bete med internationellt utbyte, främst när det gäller att verka för att svens- ka artister och komponister ska få en möjlighet att möte en utländsk publik.

Det är också viktigt att prioritera de interkulturella mötena både inom och utom landet.

6.2.5 Barn och unga

Att Statens musikplattform ska prioritera barns och ungas möte med det professionella musiklivet är en viktig markering. För oss är det en självklar- het att det i detta möte också ingår aktiviteter som kan beskrivas som ”av och med” barn och unga, och inte begränsas till rena konsertproduktioner där barnen bara blir passiva konsumenter.

Det är viktigt att hitta nya former eller organisatoriska strukturer för pro- jekt som Tonspråk, Showcase, Musik Direkt och Ethno så att de inte hamnar mellan stolarna och försvinner. Regeringens satsning Kultur i skolan bör ock- så samordnas med dessa projekt. Tonspråk är en viktig del i utvecklingen av kopplingar mellan kultur och skola. För att lyfta konferensen och arbetssät- tet i ett bredare kultur- och utbildningspolitiskt perspektiv vill vi poängtera den regionala nivån som viktig för överblick och samordning av de kommu- nala institutionerna. Ett regionalt center för kultur i skolan skulle komplette- ra en statlig nivå och skapa möjligheter för reell implementering.

Vi stöder också att musikplattformen, som föreslås under kap. 6.2.3, får en roll som kunskapsspridare gällande nyskapande och engagerande pro- jekt inom området barn och unga.

(3)

6.3 Organisationsfrågor

Vi förordar det alternativa förslaget till organisation ”Statens musikplatt- form” där vi bedömer att organisationen på ett bättre sätt kan komma i samspel med det regionala musiklivet genom kommunikation på en jämbör- dig nivå utan hindrande hierarkiska nivåer inom plattformens organisation.

Det är också viktigt att personalstyrkan beräknas efter den verksamhet som ska bedrivas och inte låses vid ett visst personalantal innan verksamhetens omfattning beslutats.

Verksamheten vid Svenskt visarkiv bör behållas och förstärkas som en resurs för den gehörstraderade musiken.

När Rikskonserter läggs ner behöver några projekt nya huvudmän. Vi kan se att vi har stora möjligheter att driva utvecklingsfrågor inom barn- och ungdomsfältet samt inom folk- och världsmusik bl a genom projekten Showcase, och Folk- och världsmusikgalan. Musik Direkt skulle kunna ges stora utvecklingsmöjligheter i regi av KulturUngdom i samverkan med Musik i Väst.

6.4 Resurser för samarbetsprojekt i musiklivet

Det vore olyckligt om formerna för det framtida musiklivet blir alltför diversi- fierade i många mindre grupperingar där varje enhet får bygga upp egna ad- ministrativa resurser. Risken är då att det blir totalt sett mindre pengar till klingande verksamhet i hela landet. Vi vill betona den plattform som flera länsmusikorganisationer står för, där lång erfarenhet, upparbetade rutiner och lokal förankring kan kombineras med det fria kulturlivets nyskapande och inspirerande idéer för utveckling.

6.8.2 Bidrag till musikarrangörer

Vi stöder förslaget att arrangörsstödet förstärks och ses över, och ser en möjlighet för delar av stödet att i framtiden bli en del av det regionala bidra- get genom samverkansmodellen. Vi ser stora risker med att arrangörsstö- det uteslutande fördelas genom arrangörernas riksorganisationer. Det riske- rar att låsa pengarna i gamla strukturer och gör att nya arrangörer, utan bindning inom traditionella genrer, hamnar utanför systemet.

Det är också på sin plats att notera att utredningens perspektiv är mycket konsert- och musikerinriktat och att mottagaren i slutledet benämns som

”konsument”. Vi vill peka på att deltagandet i musiklivet är så mycket större och vidare och vill visa på att arrangörerna fyller en stor funktion i att hitta (nya) former för människors delaktighet. Perspektivet för plattformens verk- samhet bör därför också kunna omfatta begreppet ”av och med” inte bara inom området för barn och unga.

För Musik i Väst

Per Graneld Malin Oest

tf konstnärlig ledare marknadschef

tf enhetschef tf enhetschef

References

Related documents

Jag hoppas att denna studie kan bidra till att andra intresserade kan få upp ögo- nen för vilka vägar det finns att ta när det kommer till en situation liknande min egen samt att

Vi anser att det kan finns en nytta i att presentera en mer analytisk bild av en av dessa konsertarrangörer som går in mer på djupet kring det organisatoriska aspekterna, för att

I den föregångna delen av studien undersöktes regeringens proposition Tid för kultur från 2009, för att utläsa en definition av konstnärlig kvalitet och dess förhållande

Samhällen förändras. Urbanisering bygger i grunden på människors fria val, och det försvarar vi. Samtidigt vill vi ge människor möjlighet att ta tillvara de

Det finns stora investeringsbehov i såväl reno- vering, utbyggnad, ombyggnad som nybygg- nad av sjukhus och vårdinrättningar i Sverige. Redan beslutade investeringar i sjukhus har

• Skolhälsovårdaren och skolläkaren får information om elevens fysiska funktionsförmåga, som de kan utnyttja som ett led i skolans omfattande hälsoundersökningar där man tar

Från angivna utgångspunkter har Riksarkivet inga synpunkter på utredningens förslag till utformning av en nationell plattform för musik utöver den allmänna reflektionen att

I dagsläget kan kommuner som är rika på naturresurser i princip enbart få återbäring via skatten som betalas av och för arbetstagare som arbetar inom areella näringar/gruv- eller