Umeå Universitet
Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia Kandidatuppsats i kulturgeografi, 15hp
Vårterminen 2017
Författare: Karl Frykholm Handledare: Roger Marjavaara
Strategier för fritidshusturism?
En översikt av Sveriges kommuner
Karl Frykholm -‐2017-‐05-‐29
Förord
Att genomföra denna studie har inneburit mycket arbete men också många lärdomar. En informativ tabell är inte gjord i en handvändning, inte heller visar en karta resultatet glasklart. Mitt intresse för den strukturella
kommunala planeringen har dock ytterligare fördjupats under studiens gång.
Min bror Erik Frykholm har under studiens gång fått stå ut med otaliga samtal präglade av frustration, tack för din förståelse och dina
uppmuntrande kommentarer.
Jennie Frykholm, min bättre hälft, tack för din förståelse då mitt humör under studiens gång gått i bergochdalbana.
Jag vill rikta ett sort tack till min förstående handledare Roger Marjavaara som stöttat mig under arbetets gång och hjälpt mig att se företeelser från flera vinklar. Han har genom att problematisera och ifrågasätta min studie tvingat mig att vässa min studie men samtidigt vara medveten om
begränsningarna. Det är min förståelse av praktiserad konstruktiv kritik, tack!
Innehållsförteckning
Abstract ... 4
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte ... 8
1.2 Frågeställningar för att besvara syftet ... 8
2. Tidigare forskning ... 8
2.1 Definition av fritidshus ... 8
2.2 Fenomentet fritidshus ... 9
2.3 Fritidshus i Sverige ... 10
2.4 Fritidshusens påverkan på destinationen ... 12
2.4.1 Undanträngning ... 13
2.5 Sammanfattning ... 15
3. Metod ... 16
3.1 Kodningsschema ... 20
3.2 Kodningsmanual ... 21
3.3 Etiska överväganden ... 22
3.4 Metoddiskussion ... 22
4. Resultat ... 26
4.1 Hur många kommuner i Sverige planerar för fritidshus i översiktsplanen? ... 27
4.2 Var är dessa kommuner geografiskt placerade? ... 29
4.3 Vad karaktäriserar kommuner som planerar för fritidshus? ... 31
5. Analys ... 33
6. Sammanfattning ... 37
6.1 Förslag till kommande studier ... 37
8. Referenser ... 38
Bilaga 1. ... 45
Bilaga 2. ... 52
Tabell och figurförteckning
Figur 1. Olika Fritidshus och platserna de återfinns på. Reproducerad från Hall & Müller (2004 s4)………....……….12
Figur 2: Kategorier från tabell 1 med underkategorier………...………..……….20
Figur 3: Primärdata sammanfattat i en figur………….………...………...27
Figur 4: Sveriges samtliga 290 kommuner kategoriserade i tre klasser efter primärdatat………..……..29
Tabell 1: Kodningsschema för att kategorisera Sveriges kommuner enligt studiens syfte...20
Tabell 2: Kodningsmanual för att kategorisera Sveriges kommuner enligt studiens syfte……….…21
Tabell 3: Sveriges kommuner och landstings kommunindelning 2017 med definitioner på kommungrupper (Gillingsjö, 2016). ………..….31
Tabell 4: SKL´s kommungrupper och Sveriges 217 kommuner som planerar för fritidshus……….…32
Tabell 5: Sveriges kommuner i bokstavsordning klassificerade efter innehållsanalysen………...…45
Tabell 6: SKL´s kommungruppering i nio klasser klassificerade efter innehållsanalysen……….52
Abstract
The purpose of this study is to investigate policies regarding second home planning in the Swedish municipalities. To do so content analysis was conducted on the regulation document called översiktsplan (translated into English layout plan, land-‐use plan or sketch plan) of all 290 Swedish municipalities. The ´översiktsplan´ is a document containing directions, policies, guidelines and recommendations for land use in the municipality.
Swedish law dictates that all municipalities must have such a document.
This study addresses the phenomenon second homes and second home tourism in the perspective of the destination, in this study represented by the Swedish municipalities regulation document called översiktsplan.
Previous research has been taken into account, both concerning Sweden, the Nordic countries and countries in different parts of the world, to describe the phenomenon. The study aims to describe municipality´s characteristics and to analyse the geographical placement of the municipality. This is done by plotting a map over Sweden with the municipalities classified depending on their degree of policies regarding second homes. Then, a comparison with the Swedish Association of Local Authorities and Regions classification of Swedish municipalities 2017 was made to analyse the characteristics of municipalities having policies for second homes.
Of the 290 (100 %) Swedish municipalities there are 217 (74,8 %) that have made policies and preparations regarding second homes and these directions are shown in the översiktsplan. The result shows a clear pattern within the Swedish municipalities regarding directions, policies, guidelines and recommendations concerning second homes. Municipalities containing a minor urban area that accommodate less than 40 000 inhabitants and geographically placed nearby an urban area containing more than 40 000 inhabitants, nearby a ski resort or by the shoreline do have a higher preparation and planning regarding second homes.
Keywords: Second homes, governing second homes, tourism, planning.
1. Inledning
Landsbygden i Sverige står inför stora utmaningar, bland de största är negativ befolkningsutveckling och därigenom minskade ekonomiska resurser. Landsbygden avfolkas och städerna blir trängre, Hall & Müller (2004) menar att landsbygden har genomgått en omvandling från jordbruk och skogsbruk till att vara en arena för rekreation, avkoppling och turism.
Det finns alltså personer som ser landsbygden som något åtråvärt (Hall &
Müller, 2004; Hall et al, 2009). Men de finns också de som inte förstår varför landsbygden alls skall finnas (Tidholm, 2012). Müller (2007) menar att urbaniseringen, att människor flyttar från landsbygden till städer, här spelar en nyckelroll. Visst finns det fortfarande människor som bor på landsbygden men urbaniseringstrenden är fortsatt stark i Sverige (Svanström, 2015; Tidholm, 2012; Finansdepartementet, 2017). De nationella kraven på kommunal service kvarstår dock vilket gör att flera kommuner i Sverige kämpar med budgetunderskott (Finansdepartementet, 2017). Nya möjligheter med flexiblare arbetstider och förändrade resmönster skapar dock nya förutsättningar för landsbygden. Möjligheten att arbeta hemifrån några dagar i veckan, att sköta arbetsuppgifter på distans eller delta via internet, öppnar upp för nya beteenden i hur vi lever och bor. Samtidigt finns trender inom turismsektorn där landsbygden spelar en central roll; nationalparker, öde landskap, vintersportturism och fritidshus (Hall & Müller, 2004; Hall et al, 2009; Bunce, 1994; Halfacree, 1995). Bostäderna på landsbygden faller i värde men livsstilsmigranter, fritidshusägare och turister visar intresse för både platser och fastigheter på landsbygden (Hall & Müller, 2004). Marjavaara (2008) menar att det är globaliseringen som driver på urbaniseringen. Trenden att arbetstillfällen som traditionellt funnits på landsbygden såsom lantbruk, skogsbruk eller förädling av produkterna som dessa näringar ger, utsätts för konkurrens från länder över hela världen. Marjavaara (2008) menar att fritidshus är en strategi för glesbygdskommuner att skapa sysselsättning och behålla invånare om än med säsongsvariation.
Hall & Müller (2004) menar att fritidshusturismen borde vara av vikt vid den kommunala planeringen på grund av sin potential för positiv ekonomisk utveckling. Kommuner kan använda fritidshusbebyggelse som en strategi för att få nya temporära invånare. Kommunen kan också få nya permanenta invånare eftersom fritidshusområden ibland övergår i områden med permanenta bostäder (Victorin, 2013). Som Victorin (2013) också visar är det inte alla boende i ett fritidshusområde som är positiva till en omvandling av området.
Flognfeldt (2004) samt Jansson & Müller (2003) går längre och menar att fenomenet fritidshus har potential för regional utveckling då ekonomiska incitament kan flyttas till kommunal nivå. Den kommunala planeringen utgår från statistik om befolkningen i den egna kommunen och dessa ger främst de ekonomiska möjligheterna som kommunen har.
Den klassiska frågan om fritidshusen som curse or blessing finns alltså fortfarande närvarande och är långt ifrån avgjord (Coppock, 1977; Müller &
Hoogendoorn, 2013; Frost 2004; Victorin, 2013). Fritidshusägare syns inte i kommunalstatistik i Sverige och kan därför ibland prioriteras bort vid styrning och planering av kommuner och regioner, detta kan leda till felaktig planering av den kommunala servicen (Müller, 2007). Det är också så att forskning på fritidshus ofta har perspektivet fritidshusägaren och beskriver ägarnas relation till destinationen eller fritidshuset (Müller et al, 2010; Sievänen et al, 2007).
Fritidshus benämns ”hidden giant of tourism” på grund av att den är svår att mäta/kontrollera samt att den inte alltid räknas som turism (Marjavaara, 2007; Frost, 2004). Det är just över 50% av Sveriges befolkning som har tillgång till ett av de 575 384st fritidshus som finns registrerade i Sverige år 2015 (Statistiska centralbyrån (SCB), 2017a, 2017b). Men intresset för fritidshus och dess ägare ägnas lite uppmärksamhet från politiker, kommunala planerare och turismindustrin trots att vissa destinationer under året befolkas av långt fler än de bofasta på orten (Marjavaara, 2007).
Detta kan bero på att fritidshusägare inte syns i kommunalstatistik som boende i kommunen eftersom en person skall vara folkbokförd på den plats där man huvudsakligen bor (Skatteverket, 2017a). Detta försvårar för kommuner att beräkna invånare och hänsyn tas därför inte alltid till fritidshusägare. Detta kan leda till felaktig planering av den kommunala servicen menar Müller (2007) som betonar att fritidshusägarna finns i kommunen temporärt. Fenomenet där felaktig planering får konsekvenser för invånarna är inte enbart förekommande i Sverige, Frost (2004) tar upp Melbourne i Australien där en liknande situation råder med stora säsongsvariationer i befolkningsmängd. Med den kommunala servicen avses i denna studie infrastruktur såsom; vattenledningar, vägar, elnät, busslinjer, och återvinningsstationer. Men också service i form av: butiker, badhus, fritidsgårdar, sophämtning, postleverans, snöskottning, hemtjänst och föreningsliv.
Fritidshusägarnas påverkan på det omgivande samhället är likartat i jämförelse med andra former av turism: ekonomisk utvecklingsmöjlighet för butiker, restauranger och vissa tjänsteföretag som taxiföretag,
bussbolag eller eventskapare, attraktiviteten för platsen kan både öka och minska beroende på vilken turism det är och vilka personliga preferenser som får råda, påverkan sker på natur, vatten och kultur (Hall & Müller, 2004; Mathieson et al, 1982; Hall et al, 2002; Hall, 2004). Avståndet mellan den permanenta bostaden och fritidshuset är en faktor som ger påverkan för destinationen där fritidshuset är beläget (Hall & Müller, 2004; Nordin, 1993a; Müller, 2002). Större avstånd mellan de båda bostäderna ger större sannolikhet att närliggande samhälle kring fritidshuset gynnas ekonomiskt.
Glesbygdskommuner kan alltså få en ekonomisk positiv utveckling trots långa avstånd och få besök per år (Hall & Müller, 2004). Om fritidshusen togs bort vid beräkningen av den inhemska turismen i Amerika skulle inkomsterna från den inhemska turismen minska med ca hälften (Waters, 1990). Det verkar således finnas ett behov av paus från stadens puls, en plats där andra värden värderas högre och andra aktiviteter äger rum menar Sievänen et al (2007).
Ingenstans i världen är fritidshus lika vanligt förekommande som i de nordiska länderna Sverige, Finland, Danmark, Island och Norge (Hall et all, 2009). Sverige och Finland är länderna som sticker ut och uppvisar flest registrerade fritidshus av länderna i Norden där Sverige toppar listan år 2006 med 469 900st fritidshus (Hall et all, 2009). När omvärlden är orolig, eller privatekonomin ansträngd finns det många boende i Sverige som anser det vara en god semester att stanna i Sverige och uppleva det som finns på hemmaplan. Påverkan på natur och ekosystem som beror på ökat resande världen över kan också bidra till att människor reser kortare eller mer hållbart (Zetterqvist, 2016; Tigerstedt, 2012). Det går inte för planerarna i Sverige att särskilja boenden, planerarna kan inte begränsa människor som byggt ett hus som kategoriseras i översiktsplanen ligga på ett område med fritidshus, att endast bo där temporärt. Skatteverket (2017b) har sedan 2015 tagit bort den typkod (221 småhusenhet, fritidsbostad) som tidigare var en faktor som identifierade fritidshus.
Genom att belysa fritidshusen från destinationens perspektiv är det möjligt att visa kommuners strategi och planerade utveckling med befintliga eller framtida fritidshus. Översiktsplanen, som varje kommun i Sverige enligt plan och bygglagen (PBL) är skyldig att ha och hålla aktuell, är ett planeringsdokument som vägleder i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Här tar kommunen fram inriktningen för planeringen av den fysiska miljön. Dokumentet är inte bindande men vägledande (boverket, 2017a). Müller (2007) framhåller att mer forskning behövs inom området planering och styrning för att säkerställa att fritidshusägare får del av den kommunala servicen. Denna studie tar vid där Müller (2007) avslutade, destinationens perspektiv tas för att visa hur många kommuner som
faktiskt planerar för fritidshus. Detta har enligt författarens vetskap inte gjorts i Sverige och därför är det viktigt att kartlägga alla Sveriges kommuner. Det går också att argumentera för ett proaktivt arbetssätt mot eventuella problem som uppkommer på grund av fritidshusturism och temporär mobilitet men då måste kommuner ha med detta perspektiv i sin planering.
1.1 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att beskriva fenomenet fritidshus utifrån ett destinationsperspektiv, genom att undersöka kommunal planering i gällande översiktsplan som behandlar fritidshus.
1.2 Frågeställningar för att besvara syftet
1: Hur många kommuner i Sverige planerar för fritidshus i översiktsplanen?
2: Var är dessa kommuner geografiskt placerade?
3: Vad karaktäriserar kommuner som planerar för fritidshus utifrån Sveriges kommuner och landstings kommunindelning 2017?
2. Tidigare forskning 2.1 Definition av fritidshus
Coppock (1977) definierade fritidshus som: ”property owned or rented on a long lease as the occasional residence of a household that usually lives elsewhere” (Coppock, 1977, s3). Marjavaara (2008, s7) definierar fritidshus som; ”people owning or utilizing some sort of dwelling for recreational and secondary purposes is a second home.”. Definitionen av fritidshus bygger på att ägarna har en permanentbostad där de bor den större delen av årets 365 dagar (Marjavaara, 2008). Fritidshus är till för semester och återhämtning menar Hall et al (2009). Back & Marjavaara (u.å.) liksom Paris (2014) argumenterar för att fritidshus inte är en kategori bostäder eller hus/stugor. Det är syftet/användningen med huset, stugan eller bostaden som gör den till ett fritidshus (Paris, 2014). Paris (2014) tar upp ett exempel om han skulle köpa någons permanentboende i Nya Zeeland men bara använda det till semesterfirande och dylikt blir det enligt Paris (2014, s6) ”a form of dwelling use’, ‘not a class of dwellings” ett fritidshus på grund av hur det används. Det är inte bara på landsbygden som fritidshus finns, lägenheter i urbana miljöer kan uppfylla samma funktion som ett fritidshus gör för en individ menar Müller (2007). Denna studie avser den temporära mobilitet som utgörs av icke mobila fritidshus, husvagnar eller andra portabla hus är därför inte inkluderade, utanför de urbana områdena i kommunernas översiktsplan. Definitionen av fritidshus i denna studie är en bostadsbyggnad som används tillfälligt, men som står byggd permanent, enskilt och utanför urbanbebyggelse. Fritidshuset används som ett andra
hem för rekreation och då förutsätts det också i denna studie att det finns ett första hem där merparten av det stadigvarande/permanenta boendet sker. Definitionen bygger på SCB (2017c) men också den tidigare forskningens definition av begreppet fritidshus.
2.2 Fenomentet fritidshus
Coppock (1977) som verkade i en tid då fritidshusen var populära som semestermål, men också kritiserade för att skapa problem, producerade boken; Second Homes: Curse or Blessing? (1977). Detta verk är fortfarande enligt Müller & Hoogendoorn (2013) aktuell än idag gällande planering, myndigheters förståelse av fenomenet fritidshus och dess utveckling.
Frågan om fritidshus bör ses som Curse or Blessing (Coppock, 1977) återaktualiserades av Müller & Hoogendoorn (2013) då en argumentation förs för att myndigheter behöver ha en förståelse för de olika förutsättningar som strategisk planering för fritidshus kräver men att det fortfarande över 30år senare saknas forskning på området. Coppock (1977, s12) sammanfattar resonemanget: ”Effective solutions depend on understanding what is happening, on seeing second homes in the wider context of leisure time and the total pattern of living, and on devising effective policies which do not solve one problem and create another”. Müller &
Hoogendoorn (2013) argumenterar för att detta resonemang fortfarande är aktuellt.
Fritidshus ligger i gränslandet mellan turism och migration och Bell & Ward (2000) beskriver svårigheten med att bedriva forskning på temporär migration eller cirkulär förflyttning. Forskning som gjorts på migration bygger i den västerländska delen av världen på statistiska data och ryms inom teoretiska ramar som den temporära migrationen saknar (Bell &
Ward, 2000). Bell & Ward (2000) menar att kulturen och beroendet av stora data set med tillförlitlig statisk kan vara det som hållit forskningen på den temporära migrationen tillbaka och att flexibilitet i empiri och metod kanske kan bli aktuellt för att på rätt sätt fånga upp forskningsfältet temporär migration. Back & Marjavaara (u.å.) menar att det är problematiskt att statistik som förs för att upprätthålla administrativa system missar denna mobilitet. Back & Marjavaara (u.å.) menar att människor som ägnar sig åt denna typ av temporär migration i statistiken, ses som immobila och att statistiken blir missvisande rörande befolkningsgeografi, men inte heller godkänner den temporära mobiliteten som mobilitet. Müller et al (2010) visar att fritidshusägare i Sverige är både återkommande och benägna att stanna flera veckor i rad.
Samhällsplanering och kommunala verksamheter utsätts fortsatt för prövningar i hur och till vilka medborgare som infrastruktur och den kommunala servicen ska riktas till och innefatta (Hall et al, 2009). Exempel
på planeringsproblematiken och hur fritidshus används i planeringen:
”Fritidshus eller åtgärder för ett stärkt friluftsliv bedöms ge förutsättningar för en utveckling av kommersiell service i kärnbyn. Anläggning för näringslivet eller turism bedöms bidra till fler arbetstillfällen på landsbygden och i sin tur stärka underlaget för service i kärnbyn. Dessa funktioner kan ibland vara motstridiga och därför prioriteras fritidshus och anläggningar för turism i området.” (Gällivare kommuns översiktsplan-‐LIS bilaga, 2014, s17).
2.3 Fritidshus i Sverige
Fritidshus som företeelse har lång tradition i Norden och inte minst i Sverige där ca 50% av befolkningen tillgång till en bostad med epitetet fritidshus åren 2014-‐2015 (Statistiska centralbyrån, SCB, 2017a).
Koncentrationen av fritidshus varierar över hela Sverige men tydliga trender är att det runt tätbefolkade regioner och städer finns större kluster med fritidshus som har historiska kopplingar för rekreation. Dessa områden kännetecknas av fritidshus som byggts med syftet att tjäna som en tillfällig bostad under semester eller helgdagar (Müller & Hoogendoorn, 2013). Attraktiva miljöer och platser som skärgård och fjällmiljöer är andra platser som domineras av fritidshus som byggts med motivet fritidshusanvändande (Hall et al, 2009; Marjavaara, 2008; Nordin, 1993b;
Jansson et al, 2003). Olika användningsområden finns för fritidshus, det kanske ligger i begreppets natur. Att människors fritid ser olika ut, och därför återspeglas i varför fritidshuset används, ägs eller bidrar till välbefinnande på många olika sätt. Fritidshus är också föremål för regional utveckling genom turismsatsningar. Några av de frekvent förekommande motiven för fritidshus är: kontrast till vardagen, tillbaka till naturen, bidrar till att skapa en identitet baserat på fritid istället för arbetet, samla vänner och familj, tradition, platsen för kreativt arbete, social och ekonomisk status (Hall et al, 2009; Sievänen et al, 2007).
Många kommuner satsar på fritidshus för att öka sina inkomster genom skatt och skapa multiplikatoreffekter i samhället då fler temporära besökare spenderar sina pengar på varor och tjänster (Deller et al, 1997).
Denna strategi förutsätter att husen som används som fritidshus inte var använda tidigare utan konverteras till fritidshus (Hall & Müller, 2004). Dock är beräkningarna svåra att genomföra då det inte finns någon tillförlitlig statistik att utgå ifrån när den ekonomiska effekten av fritidshusturism ska beräknas (Müller et al, 2003). Det finns också risker att hela samhällen eller orter är utan befolkning vissa delar av året då Müller et al (2010) i sin studie får fram att det finns stor säsongsvariation i användandet av fritidshuset. Sommaren perioden under juni-‐augusti är den period som flest fritidshusägare nyttjar sina fritidshus (Müller et al, 2010). Sjölund &
Verhage (2012) bidrar till att se beräkningarna, som Müller et al (2003) menar är svåra att basera på statistik, från destinationens perspektiv.
Sjölund & Verhage (2012) framhåller de ekonomiska muskler, som det finns statistik fört över, som fritidshusägarna representerar. Sett från destinationens sida är invånare med hög utbildningsnivå också något positivt, vilket i gruppen fritidshusägare är högre än riksgenomsnittet.
Fritidshus är aktuell på kommunal nivå och då främst utvecklingsmöjligheten med en tillfälligbefolkning genom fritidshus (Hall et al, 2009). Fritidshusägare kan enligt Jaakson (1986) ses som återkommande eller permanenta turister. Detta på grund av att deras resmönster innehåller längre perioder i fritidshuset och att de är återkommande. Müller et al (2010) får i sin studie fram att fritidshusägare i Sverige spenderar i genomsnitt 71 övernattningar i sitt fritidshus under ett år. Medianvärdet är 53 övernattningar på ett år, vilket ger att hälften av Sveriges fritidshusägare har fler övernattningar än 53 per år i sitt fritidshus.
Lokalbefolkningens uppfattning av fritidshus är delad och beror till stor del på om de själva kan tjäna något på fritidshusetableringen menar Sievänen et al (2007). Ser lokalbefolkningen fritidshusen som en tillgång eller som ett hot och tecken på att bygden sakta byter skepnad spelar också in (Sievänen et al, 2007). Diskussionen om för och nackdelar med en temporär befolkning är ständigt närvarande, komplex och har geografiskt sett olika förutsättningar. Nordin (1993a) tar upp ett exempel från Stockholmsskärgård där infrastruktur förbättrades och skapade större konkurrens för entreprenörerna som är etablerade i skärgården, samtidigt som ökande antal av fritidshus möjliggjorde framtidsutsikter för nya entreprenörer. Exemplet från Arvidsjaurs översiktsplan ger en annan bild:
”Trenden är i många byar att det blir allt färre åretruntboende och att husen i bästa fall nyttjas som fritidshus och i värsta fall blir ödehus samtidigt som behovet av åtgärder på ledningsnät mm. ökar.” (Arvidsjaurs kommuns översiktsplan, 2015, s30).
2.4 Fritidshusens påverkan på destinationen
Figur 1. Olika Fritidshus och platserna de återfinns på. Reproducerad från Hall & Müller, 2004 s4.
Fritidshus och fritidshusägare påverkar det omgivande landskapet och även eventuella samhällen men påverkan varierar menar Hall & Müller (2004). De menar att syftet med fritidshuset, det omgivande samhällets sammansättning och antalet besök till fritidshuset, är faktorer som spelar roll för hur fritidshusen och ägarna påverkar det omgivande landskapet och eventuella samhället (Hall & Müller, 2004). Detta förklarar de med en modell, se figur 1, som särskiljer olika typer av fritidshus och användningen av dessa där konverterade permanentbostäder (converted homes) ställs i motsatsförhållande till fritidshus som byggts för att nyttjas temporärt (purpose-‐built homes). Nyttjandet av fritidshuset ställs i figur 1 mellan användning på semestern (vacation homes) och helgboende (weekend homes) där semester nyttjande är mer sällan och helgboende är mer frekvent. Figur 1 synliggör typiska fritidshusområden i relation till omgivande landskap och samhälle.
De geografiska placeringarna för fritidshus är ofta nära eller i närheten av hav, sjö eller strömmande vatten. I Sverige är även fritidshus vanligt förekommande i närheten av vintersports-‐faciliteter (Marjavaara, 2008;
Nordin, 1993b; Jansson et al, 2003). Konsekvenser av dessa placeringar kan vara att vattenkvalitén försämras då dagvatten kan bidra till sjöar och vattendrags övergödning. Frekvent användande av fritidshuset kan också ha påverkan på dricksvattentillgången (Butler et al, 1998). Risker finns också att tillgången till sjöar och vattendrag försämras för besökare, liksom för bofasta. Bebyggelse nära vatten kan skapa erosion och riskerar att översvämmas vid höga vattenstånd. Den lokala floran och faunan kan också påverkas negativt (Jerling et al, 2007).
Fritidshusägare kan ses som de som vill bevara naturen och de naturresurser som finns på platsen i form av, fauna och flora, sjöar, orörd skog eller orörda fjäll eftersom det är just dessa värden som uppskattas av fritidshusägarna (Jaakson, 1986). Skapar fritidshus nya områden och ny
bebyggelse så gynnas det lokala samhället ekonomiskt då fler personer främst handlar matvaror i en matbutik, vilket anses vara en kärnserviceinrättning (Hall & Müller, 2004). Är fritidshusägarna permanentboende på någon ort långt bort från fritidshuset ökar den positiva ekonomiska påverkan då ägarna är mindre benägna att frakta varor när avståndet blir längre (Bohlin, 1982). Detta kan i sin tur skapa en efterfrågan på lokala produkter och tjänster såsom lokala matvaror;
renkött, hjortron, sill, strömming, räkor, kräftor eller kurbitsmålningar, gärsgårdstillverkning och andra lokala hantverk vilket ger multiplikatoreffekter i samhället där fritidshuset är lokaliserat (Nordin, 1993a; Sannebro, 2001).
De olika etableringarna av fritidshus, se figur 1, skapar olika problem och möjligheter som hör ihop med befolkning, attityder, nationella regelverk och geografisk placering av fritidshuset (Hall et al, 2009; Hall & Müller, 2004). Jansson et al (2003) tar upp exemplet med skillnader i skatter mellan Sverige och Finland, där fritidshusägare i Finland ses som något positivt och att detta kan bero på att de betalar skatt lokalt. Medan fritidshusägare i Sverige ibland målas ut som problematiska beroende på extra kostnader för lokalsamhället i form av kommunal service.
Fritidshusägare beskylls ibland för att priserna på bostäder lokalt går upp och skapar undanträngning av lokalbefolkningen från främst attraktiva områden (Coppock, 1977; Rogers, 1977; Shucksmith, 1983; Aronsson, 1993; Gallent & Tewdwr-‐Jones, 2000).
2.4.1 Undanträngning
Marjavaara (2007) visar i sin studie att efterfrågan på permanentboende har större påverkan på prisutvecklingen än fritidshus. Studien är utförd i Stockholms skärgård som representerar ett typiskt geografiskt område där undanträngningseffekter borde finnas. Dessa områden som pekas ut som riskområden för undanträngningseffekter är främst fritidshusområden kring större städer och där fritidshus byggs för att användas som helgboende men där det också finns permanentboende (Halseth, 2004;
Nyström, 1989; 2003). Marjavaara (2007) menar att det finns två sidor i diskussionen där den ena argumenterar för att den svaga ekonomin och utflyttningen från en kommun beror på den höga externa efterfrågan på fritidshus. Den andra sidan menar att en svag arbetsmarknad på landsbygden har lett till att många valt att flytta därifrån. Marjavara (2007) visar att det permanenta boendet ökar på alla undersökta tillgänglighetsklasser trots att tillgängligheten på vissa öar är låg. Den ekonomiska klyftan mellan fritidshusägare och permanentboende sägs vara det som talar för att undanträngning sker (Gallent & Tewdwr-‐Jones, 2000).
Att människor på landsbygden inte har samma ekonomiska muskler som de
som bor i urbana områden och husen som säljs på landsbygden lockar intressenter från städer i närheten gör att priserna på fastigheter går upp vilket leder till att permanentboende på landsbygden får ökade levnadsomkostnader i form av ökande fastighetsskatt och inköpspris på villor, fritidshus eller skogsfastigheter (Jordan, 1980; Sharpley & Sharpley, 1997; Gallent & Tewdwr-‐Jones, 2000; Glesbygdsverket 2001, 2003;
Skärgårdarnas Riksförbund, 2002; Folkesdotter, 2003; Gallent et al, 2003;
Visser, 2004). Detta kan leda till att de boende på landsbygden inte har råd att köpa större boende eller att de som växer upp på landsbygden inte har råd att köpa en fastighet för att bosätta sig där (Jordan, 1980; Sharpley &
Sharpley, 1997; Gallent & Tewdwr-‐Jones, 2000; Fountain & Hall 2002, Gallent et al, 2005). Marjavaara (2008, s21) definierar undanträngningen gällande fritidshus som: ”permanent residents who leave their place of residence on an involuntary basis due to increased living costs, caused by external demand for second homes.”. Resultaten som Marjavaara (2007) framställer argumenterar emot att det skulle vara fritidshusen som driver upp priserna på fastigheter och skapar undanträngningseffekter. De permanentboendes fastigheter har ökat mer i värde än fritidshusen (Marjavaara 2007 s16): ”Permanent homes’ share of total assessed property values is increasing at all levels and assessed property values of permanent homes are higher than those of second homes. Consequently, any displacement of permanent residents would be caused mainly by an increased demand for permanent homes.”. Detta ger enligt Marjavaara (2007) att det sker en tillväxt i permanentboende i områden som tidigare drabbats av utflyttning och motsäger att fritidshus skapar undanträngningseffekter på regional nivå. Hall & Müller (2004) menar att fritidshusägare som köper upp fastigheter på landsbygden och konverterar de till fritidshus inte konkurrerar med permanentboende, utan möjliggör flytten från landsbygden. Det går att se att urbaniseringen gör att städerna och regionerna växer vilket gör att fritidshusen i omkringliggande områden blir attraktiva som permanentbostäder (Hall et al, 2009). Müller (2007) menar att det är på grund av att urbana strömningar råder som landsbygden romantiseras. På platser eller i regioner som drabbats av utflyttning skapas fritidshus av vanliga permanentboende som i ett reducerat användande till säsong eller semester utnyttjande, blir kategoriserade som fritidshus (Hall et al, 2009). Marjavaara (2008) menar att urbaniseringstrenden drivs på av globaliseringen, de traditionella arbetstillfällena på landsbygden inom jord och skogsbruk utsätts för global konkurrens. Detta leder till minskade arbetstillfällen, att människor väljer att flytta från landsbygden och detta skapar ett överskott av fastigheter som på vissa platser blir attraktiva som fritidshus (Sannebro, 2001; Selwood & Tonts, 2004; Shucksmith, 1983;
Müller, 2004; Müller et al, 2004; Keen and Hall, 2004; Hedenstierna, 2000;
Ekholm, 1960). Det finns kriterier som behöver uppfyllas för att bli en plats där fritidshus etableras, där närhet till en större stad ofta är en grundförutsättning för att efterfrågan skall uppstå (Jenkins et al, 1998).
Marjavaara (2008) menar att de platser som kan attrahera fritidshusägare bör göra detta och ser vinsterna med att lokalbefolkningen kan få inkomster, om än med säsongsvariation, som gör att den lokala servicen kan fortsätta existera. Sjölund & Verhage (2012) visar med statistik att fritidshusägarna har både högre inkomst och högre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, vilket talar för Marjavaara (2008) påstående. Müller et al (2004) argumenterar för att den kommunala planeringen borde arbeta för att ytterligare förstärka denna positiva utveckling som fritidshusägare representerar. Gullbrandsen (2003) tar upp Norge som exempel där man infört tvång på att bo permanent för att för köpa en bostad på orten, vilket har lett till att investeringarna i de gamla husen har minskat och även minskat attraktiviteten för vissa rurala platser som innan var attraktiva områden för fritidshus.
2.5 Sammanfattning
Mycket av den tidigare forskningen som gjorts på fenomenet fritidshus har gjorts i perspektivet från fritidshusägaren eller fritidshusägarens påverkan på destinationen. Om fritidshus och dess ägare faktiskt påverkar kommuner och planerare, är det också intressant för att ytterligare förstå fenomenet fritidshus att även analysera hur destinationerna resonerar kring denna form av temporär mobilitet som sker runt om i hela Sverige.
Destinationerna representeras i denna studie av den kommunala översiktsplanen. Denna studie syftar också till att bidra med ökad kunskapsbas genom en kartläggning av hur den faktiska Svenska kommunala översiktsplaneringen ser ut i förhållande till fritidshus. Detta har enligt studiens författare inte gjorts tidigare och tidigare forskning har visat på behovet av att både fler studier och mer statistik behövs inom området planering (Müller 2007). Planeringen och styrningen över fritidshus sker till stor del på kommunal nivå och det enskilda dokumentet som är offentligt tillgängligt och möjliggör en samlad klassificering av Sveriges kommuner, varför studien motiveras.
3. Metod
Under studiens gång har samtliga Sveriges kommuners gällande översiktsplaner samlats in och kategoriseras, med sikte på de som har uppgjorda planer för fritidshus. Insamlandet gjordes genom att följa boverkets (2017b) länksamling till samtliga Sveriges 290 kommuners översiktsplaner, uppställt i bokstavsordning. För att se fullständig tabell och förteckning över Sveriges 290 kommuner se bilaga 1. När boverkets (2017b) länkar var felaktiga eftersöktes översiktsplan på den aktuella kommunens hemsida. Den geografiska placeringen av Sveriges kommuner som planerar för fritidshus kommer visas på kartor konstruerade/uppförda i programmet ArcGis.
Valet av metod för studien var beroende av att mycket text måste kunna processas på kort tid, det behöver ske på ett strukturerat sätt och kunna hantera kommunernas översiktsplaner som ofta är i PDF format.
Innehållsanalys som undersökningsmetod är att föredra när en text ska kvantifieras för att skapa data. Innehållsanalysen som metod är flexibel men med tydliga ramar för analysen (Bryman, 2012). Definitionen av innehållsanalys är enligt Berelson (1952, s18) ”Content analys is a research technique for the objective, systematic and quantitative description of the manifest content of communication.”. Flexibiliteten i metoden gör att många olika sorters texter lämpar sig som undersökningsmaterial samt att tillvägagångssättet för innehållsanalysen är transparent då det finns tydliga kodningsscheman och kodningsmanual (Bryman, 2012).
Ordet fritidshus är det som eftersöks i översiktsplanerna. Fritidshus är den gängse termen på svenska för bostäder som används temporärt, det är också allmänt erkänt som begrepp och finns definierat av SCB (2017c) som
”Fritidshus definieras som byggnader utan folkbokförd befolkning”. Faktumet att Skatteverket (2017b) sedan 2015 har tagit bort den typkod (221 småhusenhet, fritidsbostad) kommer denna studie inte beakta då det endast är den kommunala planeringen för fritidshus som återfinns i gällande översiktsplan som studien behandlar. Det finns möjligheter att kommunerna har refererat till fritidshus som delårsbostäder, sommarstugor, torp eller liknande och då har de inte kommit med i denna studie, då sökfrasen varit fritidshus alternativt fritid och fri för att fånga upp fler varianter, till exempel fritidsbebyggelse, som i vissa fall förekom i översiktsplanerna som analyserades. Fritidsbebyggelse som kom med i analysen bedömdes vara likvärdig fritidshus och beskriva samma fenomen.
Sökfunktionen i Acrobat Reader, PDF läsare, användes för att hitta det specifika ordet fritidshus. För att öka validiteten läses varje ord i den
kontext det återfinns så att ordet har den betydelse som eftersöks. Varje gång sökningen gav noll resultat gjordes sökningar med fritid och fri för att undersöka om kommunen behandlade fritidshus med namngav dem annorlunda. Det förekom under studien flertalet gånger då översiktsplanen inte fanns tillgänglig som PDF eller annat sökbart dokument. De gångerna lades extra tid på att läsa igenom avsnitt som behandlade bebyggelse, bebyggelsestruktur, fritid, turism eller något avsnitt som likande dessa i översiktsplanen. Oftast var detta kommuners översiktsplan som var daterad under 1990-‐talet eller kommuner med någon egen digital lösning för läsning av översiktsplanen via internet.
Det som tas med i den deskriptiva tabellen, se bilaga 1 för fullständig tabell, som skapas för att besvara frågeställning 1 men också ligger till grund för hela studien:
• Kommuner med fritidshus omnämnt i översiktsplanen.
• Årtal då översiktsplanen antogs.
• Datum då översiktsplanen lästes
• Kommuner som nämner fritidshus i generella planeringstermer
• Kommuner med konkretplanering/strategi för fritidshus
Då framtagningen av översiktsplaner är en kostsam process för kommunerna i fråga om personal, tid och pengar så kan det hända att det kommer nya översiktsplaner under studiens process eller att nya är på gång, detta tar inte denna studie hänsyn till då det endast är de gällande översiktsplanerna som kommer beaktas.
Många kommuner har rekommendationer där de beskriver generellt ett visst område innehållandes fritidshus, dessa har fått; nämner fritidshus i generella planeringstermer. Då översiktsplanen visar en mer beskrivande förteckning över kommunens fritidshus har bedömningen gjort att detta inte är någon strategi eller planering utan bara en beskrivning och då har dessa fått; nämner fritidshus i generella planeringstermer.
Kommuner som nämner fritidshus som möjlighet för ökat befolkningsunderlag beroende på omvandlade fritidshus till permanentboende, anses inte ha en strategi eller planer för fritidshus och då har dessa fått; nämner fritidshus i generella planeringstermer. Dessa kommuner ger mer beskrivande och konstaterande uttalanden, ibland osäkra och med en helgarderad ton, det kan argumenteras att det är en strategi eller plan men i denna studie behandlas det inte som plan eller strategi utan som generella planeringstermer.
I de fall då översiktsplanen är delad har sökning gjorts i alla delar. Då kommuner hänvisar till detaljplaner för olika områden, för strategier eller planering för olika områden har de inte lästs. I dessa dokument skulle planering eller strategier för fritidshus kunna återfinnas och det kan argumenteras för att detta är en brist i studien men avvägning gjordes att avgränsningar i empiri insamlandet måste införas och syftet med studien är att undersöka de kommunala översiktsplanerna inte detaljplaner.
Det kommer alltid ingå viss förförståelse vid kodningsprocessen som inte går att bortse från, skapandet av kodningsmanualer och kodningsscheman kräver mycket av forskaren och ofta är utfallet att viss tolkning eller anpassning till materialet måste göras. Detta kan ses som en brist nämner Cicourel (1964) och Garfinkel (1967). Det finns också svagheter med att materialet som analyseras inte är det som är bäst lämpad för analysen, informationen som eftersöks kan finnas i andra dokument vilket försvagar studien (Scott, 1990).
Forskarens största påverkan på det insamlade primärdatat sker i denna studie vid utformandet av kodningsschema och kodningsmanual. Dessa som ligger till grund för hela studien styr utfallet av datat, formar resultatet och vägleder i tolkningar. Flexibiliteten och systematiken anses vara metodens styrkor då tydliga kodningsschema och kodningsmanual används för att minska forskarens påverkan på analysen, detta för att öka replikerbarheten för studien (Bryman, 2012). Ämnet och frågeställningar som ställs till materialet är påverkat av forskaren som person men när detta är nedskrivet skall det leda till att någon annan forskare kan genomföra samma studie och få samma resultat genom innehållsanalys (Bryman, 2012).
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för 2017 års kommunindelning gjort om grupperingen av Sveriges 290 kommuner. De primärdata som denna studie samlat in och analyserats ställdes upp i en tabell, se bilaga 1.
En sammanfattning gjordes för att tydligare visa resultatet, se figur 3.
Den fullständiga tabellen, se bilaga 1, innehållandes Sveriges samtliga 290 kommuner har sedan jämförts med SKL´s gruppindelning av de 290 kommunerna för att besvara frågeställning 3: Vad karaktäriserar dessa kommuner utifrån SKL´s kommunindelning? Då användes SKL´s nio kommungrupper, se tabell 3, för att ge en tydlig bild över vilka kommungrupper som planerar för fritidshus. Tabell 4 är en sammanfattning och visar bara de 217 kommunerna som planerar för
