Buller: en försummad miljöaspekt

Buller - en forsummad miljoaspekt

UDK 331.82

699.844

628.89:699.844

Ronald Colven Bengt Nilsson Ulf Ranhagen

Bullret ar ett av de mest framtradande pro- blemen i den industriella arbetsmiljon, vilket bl a har framgatt av flera kartlaggningar av arbetsmiljons halsorisker. LO:s undersok- ningar av sina medlemmars uppfattning om arbetsmiljon har t ex visat att buller ar en av de miljofaktorer som de arbetande besvaras mest av. Horselmatningar inom en rad indu- strier pekar mot att 50-75 procent av alla in- dustrianstallda har nagon form av horsel- skada

. Det ar ocksa belagt att buller ar en bi-

dragande orsak till trotthet, stress och oro for olycksfall.

Bullret har ocksa sociala konsekvenser ge- nom att det minskar eller omojliggor kon- taktmojligheterna pa arbetsplatsen. Dessa problem har ocksa patagliga oversprid- ningseffekter till livssituationen utanfor arbe- tet. Den trotthet och horselnedsattning som bullret kan ge minskar t ex den arbetandes mojligheter att aktivt delta i berikande fri- tidsaktiviteter.

Bullerproblemen ar speciellt framtradande i industrier pa medelhog mekaniseringsniva, dar andelen ensidiga och bundna arbeten dessutom ar hog. Det galler t ex klippande och skarande bearbetning, dar hbga ljudni- vaer Iran maskiner och tryckluftsdrivna hand- verktyg kan vara bade skadliga och verka so- cial! isolerande.

Den fysiska miljons utformning har stor be- tydelse for ljudklimatet. Byggnadens tek- niska system, t ex ventilationsanlaggningen med dess flaktar, kanaler och ventiler, kan ocksa ge upphov till bullerstorningar.

Brist pa kunskap

Skaderisknormerna tillater

i

dag ljudnivaer som ar oacceptabla fran psykologisk och so- cial synpunkt. Det beror till stor del pa att forskningen hittills koncentrerats pa de me- dicinska skadeverkningarna. Kunskaperna om vilka effekter buller pa nagot lag re ljudni- vaer har ar fortfarande daliga. lnom Al<ustik- enheten vid Arkitektursektionen vid KTH har ett forskningsprogram inletts, vilket i huvud- sak beror dessa problem. I forskningsarbe- tet studeras bullerupplevelserna och andra manskliga reaktioner vid buller pa nivaer un- der de medicinska skadegranserna, och det syftar till att klargora i vilka termer bullernor- mer i framtiden skall uttryckas.

Nagon helt objektiv uppfattning om vilken grad av buller som ar acceptabel kan man dock aldrig komma tram till. Bullerupplevel- sen paverkas av alltfor manga faktorer som varierar mellan olika arbetsplatser. Ett villkor for att uppna ett ljudklimat som de arbetan-

23 Arkitektur 5 • 1974

de uppfattar som bra ar darfor att de kan stal- mas pa grund av de ljud- och vibrationsstor- la

krav

pa och direkt delta i miljoutform- ningar som de kan ge upphov till. Ett annal

ningen. salt att losa bullerproblem med planorga-

Atgarder for att losa buller- problem

For det konkreta bullerbekampningsarbetet galler generellt att ljudproblemen i forsta hand bor angripas vid kallan, darefter under utbredningen och i sista hand genom atgar- der pa den enskilde individen. Personlig skyddsutrustning bor tillgripas endast som en kompletterande atgard sedan mojlig- heterna att losa problemen med hjalp av an- dra forebyggande atgarder provats. Vid pro- blemlosningen blir det ofta !raga om att finna lampliga kombinationer av flera forebyggan- de atgarder.

Losning vid kallan kan t ex innebara att pro- duktionsprocessen i sin helhet forandras el- ler att vissa storande delar i denna automati- seras. Vidare kan enstaka maskiner kapslas in, placeras i speciella utrymmen, omkon- strueras eller bytas ut mot mindre bullersto- rande. I allmanhet kan man endast i undan- tagsfall uppna en 100-procentig buller- reduktion vid kallan genom produktionstek- niska atgarder, varfor dessa maste kom- bineras med arbetsorganisatoriska och fy- sisk-rumsliga medel. Arbetsrotation och be- gransning av arbetstiden ar exempel pa for- andrad arbetsorganisation som ibland kan

inforas

for att minska pafrestningarna pa individen i svara arbetssituationer.

For att minska storningarnas utbredning har den fysiska miljoutformningen som helhet en betydelse som ofta forsummats i det hittills- varande bullerbekampningsarbetet. Detta har tramst varit inriktat pa att forhindra ljud- spridning genom tekniska atgarder i form av ljudisolering, ljudabsorption samt avskarm- ningsanordningar i kombination med horsel- skydd av olika slag.

Genom planorganisation, dvs utrymmenas dimensionering och forlaggning i byggna- den, kan forutsattningar skapas for anda- malsenliga losningar med tekniska atgarder.

Bullerreduktion genom planorganisation kan for det forsta ske genom att ljudalstrande aktiviteter i en lokal samlas och avgransas i utrymmen som torses med absorbenter pa vaggar och i tak. lcke ljudkansliga utrym- men, t ex lager, omkladningsrum samt vissa tekniska utrymmen kan ibland utnyttjas som buffer! mellan utrymmen med ljudalstrande respektive ljudkansliga aktiviteter. Forlagg- ning av tekniska utrymmen, speciellt komp- ressorer

,

maste dock sarskilt uppmarksam-

nisation ar att i direkt anslutning till bullran- de processer forlagga speciellt avgransade utrymmen for paus eller processovervak- ning.

Ytterligare ett satt ar att dela upp anlagg- ningen pa flera byggnadskroppar. Kontors- och personalutrymmena kan t ex forlaggas till en sarskild byggnad, medan speciellt stb- rande delar av produktionen kan skiljas ut Iran den ovriga anlaggningen.

Vid gruppering av produktionsaktiviteter ef- ter ljudalstring och ljudkanslighet maste man sarskilt uppmarksamma riskerna att arbe- tande vid

ljudalstrande

maskiner och bear- betningsmoment isoleras Iran ovriga arbe- tande.

Ljudplaneringen maste ocksa ske med han- syn till de storningar som produktionspro- cessen kan ge pa verksamheter i byggna- dens omgivning

. Darvid maste utformningen

av byggnadens omslutande delar, t ex fon- ster, portar och utanpaliggande flaktanord- ningar, beaktas. Trafiken till och fran verk- samheten ar ofta det mest patagliga proble- met for omgivningen

.

Nar det galler denna typ av storning ar bade lokalisering

,

omradesdisposition och bygg- nadsplacering verksamma medel for att hindra spridning t ex till angransande bo- stadsomraden. lndustribyggnadens entre- sida kan t ex forlaggas sa att den gransar mot bostadsomradets gangstrak och gronytor, medan ytor for lasttrafik och utomhushante- ring vands mot interna angoringsgator eller andra trafikleder.

Avskild lokalisering av ett arbetsstalle pa grund av stbrningar fran produktionsproces- sen som inte kan losas med ovannamnda medel maste alltid vagas mot andra arbets- miljokrav, sasom narhet till service, boende, kommunikationer och rekreation.

Tillampad ljudplanering i praktisk projektering

Vi har ovan diskuterat bullerproblem, nor- mer samt mojliga atgarder for att losa pro- blemen och genomfora forbattringar

. Hur ar

da situationen i dag nar det galler ljudplane- ring i praktisk projektering? Overvakning och behandling av ljudklimatet i dagens arbets- miljo ar i praktiken otillfredsstallande.

Orsaken till dagens situation ar enligt var mening bl a

• avsaknad av lampliga planeringsunderlag

• alltfor snava ekonomiska ramar for att losa problemen samt

• en lc'lg kunskapsnivc'I hos bc'lde projektb- rer, byggherrar och brukare.

Bullerproblemen kan

, som tidigare namnts,

losas pc'! al/a planeringsnivc'ler. Darigenom kan ofta problemet i sig sjalvt forhindras el/er grundforutsattningen for en losning forbatt- ras. Om krav inte stalls i tid finns risk att lampliga c'ltgarder slarvas bort. Del kan ock- sc'I medfora att dyrbara kompromisslos- ningar tvingas tram

.

Ljudproblematiken ar specie/It komplicerad att losa vid utform- ningen av byggnader med krav pc'! generali- tet och foranderbarhet.

O/ika upphandlings- och produktionsmeto- der staller ocksc'I hogre krav pc'! att produkt- bestamning sker pc'! ett tidigt stadium. Endast ett tidigt ingripande vid programskedet kan ge en god bas for vidare bearbetning av de akustiska problemen under projekteringen.

Bullrets fysiologiska verkningar har varit kanda i mc'lnga c'lr. En forbattrad tekno/ogi och okad forskning om bullrets sociala och psykologiska verkningar behovs darfor ock- sa. I dag arbetar projektoren inom ekono- miska ramar dar litet el/er inget utrymme ges for en godtagbar ljudplanering. Oita beror situationen pa en efterslapning i program- meringen. Tyvarr ar det vanligt att den akus- tiska behandlingen ligger hogt pa prutnings- listan nar besparingsc'ltgarder skall sattas in pa byggnadskostnaderna.

Krav kommer att stallas inte enbart pa ny- produktionen utan aven - och har finns verk- ligen ska/ for forbattringar - pa aldre bygg- nader och planer

,

dar bullerproblemen har nonchalerats.

En sadan utveckling med skarpt normering och okade krav frc'ln bade myndigheter och brukare kan medfora att de ekonomiska ra- marna for att /osa

ljudproblemen blir mindre

restriktiva. Om krav pc'! ljudklimatet stalls re- dan i programskedet kan man finna /os- ningar som innebar besparingsatgarder jam- fort med kompromisser under byggskedet.

Hur ar arkitekten rustad for att mota detta ansvar, som aligger honom som projektor? Vi far vara medvetna om att det inte alltid ar mojligt att fa hjalp av expertis for alt belysa problemet och fores/a /osningar i plane- ringssammanhang. Specie/It gal/er delta vid programmering och projektering av mindre byggnadsprojekt, vilka ofta har en begran- sad projekteringsbudget, som inte kan be- kosta all konsultverksamhet. Har far arkitek- ten sjalv bara ansvaret.

Arkitektens utbildning i amnet akustik vid vc'lra tekniska hbgskolor ar i dag inte tillrack- lig el/er tillfredsstallande ur de planeringsas- pekter som ovan berorts. Hans intresse och forstaelse for ljudproblem kommer antag- ligen for sent i hans yrkesutveckling

. Det be-

hovs undervisning, forskning och vidareut- bildning om problem

,

kriterier och atgarder vid ljudplanering for att denna mycket vik- tiga men ofta forbisedda ingrediens i stads- och byggnadsmiljon ska/I forbattras.

Ronald Galven

24 Arkitektur 5 • 1974

Bengt Nilsson Ult Ranhagen

~

Losning

vid kallan

• omkonstruktion av maskin

• inkapsling av maskin

• fbrlaggning av maskin i specie/It ut- rymme

Losning under ljudutbredning inom byggnaden

• avskarmning av maskin i kombina- tion med generella takabsorbenter

• specie/It utrymme for bvervakning av bullrande process

• specie/It pausutrymme i bullrande verksamhet

• fbrlaggning av buffertzon i form av la- ger etc mellan ljudalstrande och ljud- kansliga aktiviteter

• uppdelning av en anlaggning i flera byggnadskroppar

Losning under ljudutbredningen till omgivningen

• utformning av byggnadens om- slutande delar, t ex portar, fonster, flaktar

• omradesdisposition och byggnads- placering med hansyn till stbrningar Iran lasttrafik och utomhushan- tering.

• avskild lokalisering av ett arbetsstalle med hansyn till storningar Iran last- trafik och produktionsprocess.