Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

^U O T E

V-S±l\y

Centralbiblioteket

^ Ü O T

Arbetsolyckor

1987-1988

Sveriges officiella statistik

Statistiska centralbyrån

Arbetarskyddsstyrelsen

■ 9 *

Arbetsolyckor 1987-1988

Sveriges officiella statistik

Statistiska centralbyrån

Arbetarskyddsstyrelsen

Stockholm 1990

^ U O T Occupational accidents 1987-1988

Official Statistics of Sweden

National Board of Occupational Safety and Health Statistics Sweden

Stockholm 1990

Tidigare publicering

Årlig statistik omarbetsskadorharframtom år 1978 utgivits under titeln Yrkesska­

dor i serien Sveriges officiella statistik av riksförsäkringsverket. Under åren 1979-1984 publicerades materialet under titeln Arbetsskador. Fr o m 1985 har en delning av publikationen skett, dels i en del som behandlar arbetsolyckor och dels i en om arbetssjukdomar.

Previous publication

The annual report on Occupational Injuries has until 1978 been published within the series of Official Statistics of Sweden by the National Social Insurance Board.

During the period 1979-1984 the material was published under the title Occupatio­

nal Injuries. After 1984 the book has been divided into two parts, Occupational diseases and Occupational accidents.

© 1990, Arbetarskyddsstyrelsen Statistiska centralbyrån

ISBN 91-618-0363-4 ISSN 1100-8822 Printed in Sweden

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

Libergraf 4100038.

I samband med att riksdagen år 1978 tog ställning för införandet av ett informationssystem om arbetsskador (ISA), med arbetarskydds- styrelsen som huvudman, beslöts att årlig arbetsskadestatistik skulle utformas av arbetarskyddsstyrelsen och produceras av statistiska centralbyrån.

Syftet med informationssystemet är att förbättra underlaget för arbetarskyddets behov. Framtagandet av den officiella arbetsskade- statistiken är ett led i denna verksamhet.

Den föreliggande publikationen, Arbetsolyckor 1987-1988 bygger på detta informationssystem. Preliminära sammanställningar över arbetsskador för år 1987 och 1988 har tidigare publicerats i serien Statistiska meddelanden. Statistiken följer det arbetsskadebegrepp som definierats i lagen om arbets skadeförsäkring (SFS 1976:380) och lagen om statligt personskadeskydd (SFS 1977:265).

Från och med 1985 har den tidigare publikationen Arbetsskador delats i två delar, dels i den föreliggande som behandlar Arbets­

olyckor 1987-1988 dels i en kommande del om Arbetssjukdomar 1987-1988.

Ansvariga för den innehållsmässiga utformningen har varit Elisabet Broberg och Börje Bengtsson vid arbetarskyddsstyrelsen.

Från statistiska centralbyrån har Madeleine Bastin varit ansvarig.

Även Gunnar Davidsson och Annelie Hellgren vid SCB har med­

verkat.

Stockholm i juli 1990

Arbetarskyddsstyrelsen Statistiska centralbyrån

Birgitta Malker Berndt Öhman

^ U O T E /c .

Innehåll

Sida

8 Sammanfattning

9 Bearbetningar från informationssystemet om arbetsskador (ISA) 10 Engelsk sammanfattning

14 Svensk-engelsk ordlista

22 Register till tabellerna avseende näringsgren, yrke och yttre faktor 32 1 Jämförelser med tidigare statistik

37 2 Arbetsskadestatistiken-allmän översikt 37 2.1 Arbetsskador 1987-1988

37 2.2 Arbetsolycksfall bland arbetstagare 42 2.3 Arbetsolyckor med dödlig utgång

46 3 Arbetsolycksfall inom olika näringsgrenar (SNI)

46 3.1 Arbetsolycksfallens och sysselsättningens fördelning på olika näringsgrenar

49 3.2 Jordbruk, skogsbruk, jakt- och fiske (SNI 1) 52 3.3 Gruvor och mineralbrott (SNI 2)

54 3.4 Tillverkningsindustri (SNI 3)

57 3.5 El-, gas-, värme- och vattenverk (SNI 4) 59 3.6 Byggnadsindustri (SNI 5)

61 3.7 Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse (SNI 6) 64 3.8 Samfärdsel, post- och televerk (SNI 7)

66 3.9 Banker, försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning och uppdrags­

verksamhet (SNI 8)

69 3.10 Offentlig förvaltning och andra tjänster (SNI 9) 73 4 Statistikens omfattning och innehåll

73 4.1 Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och lagen om statligt personskadeskydd (LSP)

75 4.2 Statistikens omfattning och grundmaterial 75 4.2.1 Arbetsskadeanmälan

76 4.2.2 Klassificering- och registrering 77 4.3 Definitioner och indelningsgrunder

80 4.4 Riskbegrepp. Arbetsskadefrekvens och svårhetstal 81 4.5 Kvalitetsredovisning

81 4.5.1 Formella avgränsningar 81 4.5.2 Bortfall

83 4.5.3 Uppgifternas kvalitet på anmälan

83 85 85 85 86 87 88 88 89 102 104 106 108 114 120 122 124 139

168 172

4.5.4 Tillförlitligheten i kodning och uppdatering

4.6 Förändringar av arbetsställeuppgifter 1982 och 1985 4.6.1 Förändringar i antalet arbetsställen 1982

4.6.2 Beräkning av den arbetade tiden 1982-1984 4.6.3 Förändringar fr o m 1985

Uppbyggnad av SNI (svensk standard för näringsgrensindelning) Tabeller

1 Anmälda arbetsolyckor efter kön och yrkes ställning, 1979-1988.

Samtliga kategorier

2 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och kön 1987 och 1988. Arbetstagare

3 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och huvudsaklig händelse, 1987. Arbetstagare

4 Anmälda arbetsolyckor per 1000 anställda efter näringsgren (SNI) och huvudsaklig händelse, 1987. Arbetstagare

5 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och ålder, 1988.

Arbetstagare och egenföretagare

6 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och län, 1988.

Arbetstagare

7 Anmälda arbetsolyckor per 1000 anställda efter näringsgren (SNI) och län, 1988. Arbetstagare

8 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och skadans art, 1988. Arbetstagare

9 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren (SNI) och huvudsaklig skadad kroppsdel, 1988. Arbetstagare

10 Anmälda arbetsolyckor efter yrke och huvudsaklig händelse, 1987.

Arbetstagare och egenföretagare

11 Anmälda arbetsolyckor efter huvudsaklig yttre faktor och huvudsak­

lig händelse samt totala antalet fall där faktorn medverkat, 1987.

Arbetstagare

12 Anmälda arbetsolyckor efter huvudsaklig händelse och huvudsaklig skadad kroppsdel, 1987. Arbetstagare

13 Anmälda arbetsolyckor per 1 miljon arbetstimmar 1979-1984 och per 1000 anställda 1985-1988 efter näringsgren (SNI). Arbetstagare

174 Bilaga 1 Arbetsskadeanmälan

^ tf O T E K

Contents

Page

8 Summary in Swedish

9 Processing the information system on occupational injuries (ISA) 10 Summary in English

14 List of terms

22 Index to the tables for classification of industry, occupation and extemal agency 32 1 Comparisons with earlier statistics

37 2 Occupational injuries statistics-a general overview 37 2.1 Occational injuries 1987-1988

37 2.2 Occupational accidents among employées 42 2.3 Fatal occupational accidents

46 3 Occupational accidents by branch of industry (SNI) 46 3.1 Occupational accidents and employment by branch of industry 49 3.2 Agriculture, forestry, hunting and fishing (SNI 1)

52 3.3 Mining and quarring (SNI 2) 54 3.4 Manufacturing (SNI 3)

57 3.5 Electricity, gas and water (SNI 4) 59 3.6 Construction industry (SNI 5)

61 3.7 Wholesale and retail trade, restaurants and hôtels (SNI 6) 64 3.8 Transport, storage and communication (SNI 7)

66 3.9 Financing, insurance, real estáte and business service (SNI 8) 69 3.10 Community, social and personal services (SNI 9)

73 4 The scope and contents of the statistics

73 4.1 Work injury insurance and act conceming state protection in connection with personal injuries

75 4.2 Scope of statistics and base material 75 4.2.1 Reports of occupational disease 76 4.2.2 Classification and registration

77 4.3 Definitions and principies of division

80 4.4 Concept of risk, frequency rate and severity-rate of occupational diseases

81 4.5 Quality control 81 4.5.1 Formal delimination 81 4.5.2 Non response

83 4.5.3 Quality of data in the report

page 83 85 85 85 86 87 88 88 89 102 104 106 108 114 120 122 124 139 168 172

174

4.5.4 Reliability in coding and updating

4.6 Changes in the tasks of establishments 1982 and 1985 4.6.1 Changes in the number of establishments 1982

4.6.2 Calculations of the man-hours 1982-1984 4.6.3 Changes frorn 1985

The structure of the classification of all economic activities Tables

1 Reported occupational accidents by sex and employment status 1979-1988. Ail categories

2 Reported occupational accidents by branch of industry (SNI) and sex 1987 and 1988. Employées

3 Reported occupational accidents by branch of industry (SNI) and main event, 1987. Employées

4 Reported occupational accidents per 1000 employed by branch of industry (SNI) and main event, 1987. Employées

5 Reported occupational accidents by branch of industry (SNI) and age, 1988. Employées and self- employed persons

6 Reported occupational accidents by branch of industry (SNI) and counties, 1988. Employées

7 Reported occupational accidents per 1000 employed by branch of industry (SNI) and counties, 1988. Employées

8 Reported occupational accidents by branch of industry (SNI) and nature of injury, 1988. Employées

9 Reported occupational accidents by branch of industry (SNI) and main part of body injured, 1988. Employées

10 Reported occupational accidents by occupation and main event, 1987. Employées and self- employed persons

11 Reported occupational accidents by principal extemal agency and main event, 1987. Employées

12 Reported occupational accidents by principal main event and main part of body injured, 1987. Employées

13 Reported occupational accidents per one million working hours 1979-1984

and per 1000 employed 1985-1988 by branch of industry. Employées

Appendix 1 The injury form

^ U O T E /c -

Sammanfattning

Resultat från Informationssystemet om ar­

betsskador (ISA), presenteras här slutgiltigt i denna årsrapport över arbetsolyckor 1987- 1988. Rapporten har tagits fram och produce­

rats tekniskt i samarbete med SCB.

Arbetsskadeanmälan utgör grunden i syste­

met. Den sänds till försäkringskassan och där­

ifrån till yrkesinspektionen. Där granskas och klassificeras uppgifterna. Anmälningarna registreras både i ett ADB-register och mikro­

filmarkiv. Detta möjliggör uttag av olika slag, som t ex officiell statistik och riktade uttag på mer detaljerad nivå till olika användare.

År 1987 var antalet anmälda arbetsskador 174 120 och 1988 185 749 ^. Fördelningen på olika kategorier 1988 är följande:

Arbetsolyckor 108 832 varav 142 dödsfall Arbetssjukdomar 58 074 ” 44 "

Färdolyckor 18 843 " 47 ”

Utöver detta anmäldes 34 400 olycksfall i arbetet som ej ledde till sjukskrivning samt 18 700 gamla arbetssjukdomsärenden.

Av de anmälda arbetsolycksfallen avser 74 % män och 26 % kvinnor.

Andra vanliga arbetsolyckor är fallolyckor (16 %) huvudsakligen på befintlig nivå och oftast förorsakade av halkning. Vanligt är även hanteringsolyekor (14 %). De sker of­

tast i samband med hantering av verktyg och redskap (41 %) eller material och konstruk- tionselement (37 %).

De vanligaste händelserna är även de som leder till de längsta sjukskrivningstidema.

Fallolyckor ger i genomsnitt 38 sjukdagar per fall och överbelastningsningsolyckor 35 da­

gar per fall.

De näringsgrenar som är hårdast drabbade är utrikes- och kustsjöfart, slakterier och jäm- och stålgjuterier som har flest arbetsolycksfall per 1000 anställda. Flest sjukdagar per an­

ställd har utrikes- och kustsjöfart, skeppsvarv samt järn- och stålgjuterier.

Antalet sjukdagar per olycksfall har slutat öka och var 1987 26 dagar för arbetstagarna totalt, 24 för män och 31 för kvinnor.

Männen har högre relativ arbetsolycksfalls- frekvens än kvinnorna. Den högsta olycks- frekvensen återfinns i de yngsta åldersgrup­

perna både vad gäller män och kvinnor.

Den vanligaste arbetsolyckan är överbelast­

ning av kroppsdel, 23 % av arbetsolyckorna är

av denna typ. Oftast sker de i samband med

tunga lyft, huvudsakligen av patienter (30 %)

eller material och emballerat gods (44 %).

Bearbetningar arbetsskador (ISA)

informationss stemet

Specialbearbetningar

ISA har utformats både för att framställa offi­

ciell statistik och för att möjliggöra special­

bearbetningar efter olika konsumenters öns­

kemål.

Utöver de uppgifter som redovisas i förelig­

gande årsrapport, innehåller ISA ytterligare ett flertal variabler från arbetsskadeanmälan.

Dessa variabler ger information om

Alla uppgifter som lämnas på arbetsskade­

anmälan (jfr bilaga) ingår i registret. Samtliga dessa uppgifter kan användas för att göra spe­

cialbearbetningar ur registret utifrån konsu­

mentens önskemål.

Specialbearbetningar kan beställas hos arbe- tarskyddsstyrelsen. Uppdragen utförs till själv­

kostnadspris.

Det bör dock beaktas att arbetsskadeanmäl- ningama är sekretesskyddade och att utläm­

nande av material och tabeller inte får göras mot gällande sekretessregler.

Till vägledning för forskare och andra använ­

dare har en informationsskrift framställts:

Blunda inte för lönsam information om ar­

betsskador, ADI 396. Skriften kan rekvireras från arbetarskyddsstyrelsen.

• den skadade (ex antal år i yrket, språktillhörighet)

• arbetsplatsen (företagshälsovårdens omfattning)

• den skadades arbetssituation (t ex utbildning för det arbete han/hon utförde då olyckan inträffade, vana och erfarenhet av det aktuella arbetet, arbets­

tidens förläggning)

• skadans omfattning och förlopp (t ex skadade kroppsdelar, skadans art resp sjukdomsorsak och diagnos, antal dagar med uppburen sjukpenning)

• skyddsaspekter (faktorer som kan ha medverkat vid skadans uppkomst, vidtagna och planerade åt­

gärder för att förhindra att skadan upprepas)

Beställningar av specialbearbetningar eller andra förfrågningar om statistiken kan ställas till Arbetarskyddsstyrelsen eller Statistiska centralbyrån

ISA Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik

171 84 Solna 115 81 Stockholm

Det går också bra att ringa

Elisabet Broberg 08-730 90 00

Madeleine Bastin

08- 783 46 54

O T E /C

Summary

Background

A new system for collecting information on occupational injuries (known under the ab­

réviation ISA) was instituted on the Ist of Ja- nuary 1979, under the authority of the Natio­

nal Board of Occupational Safety and Health.

Until that date the National Social Insurance Board had been responsible for the statistics on occupational injuries.

ISA now presents its annual report. ”Occupa­

tional accidents 1987-1988”, in collaboration with Statistics Sweden (SCB), which is res­

ponsible for the technical production.

The purpose of ISA is to provide the basic information required for injury prévention measures in industry.

The system is based on the work injury in- surance form drawn up by the National Social Insurance Board in co-operation with the National Board of Occupational Safety and Health. The Official Statistics on occupatio­

nal accidents and diseases will mainly en- compass the same population and nomencla­

ture as the work injury insurance scheme.

Work injury insurance

The Employment Injury Insurance Act was replaced by the Work Injury Insurance Acton the Ist of July 1977.

Ail economically active persons - em­

ployées, employers and selfemployed per­

sons, regardless of nationality - are compulso- rily insured for occupational injuries. Per­

sons undergoing training are also insured for occupational injuries insofar as their training involves any such risk.

Work injury insurance is co-ordinated with general health insurane for the first 90 days after an injury occurs, which means that du-

ring this period the injured person receives the same health insurance benefits as others, viz medical care on the conditions of general health insurance and sickness benefit corres- ponding to 90 per cent of his eamed income.

In addition, work injury insurance covers the füll cost of dental treatment. After the co­

ordination period the sickness benefit paid from work injury insurance in principie pro­

vides 100 per cent compensation for loss of eamings. Ail necessary medical care cost incurred by a person whose disability conti­

nues beyond the 90-day period are covered by work injury insurance. A person whose work capacity has been permanently reduced as the resuit of an occupational injury will receive an annuity which in principie provides füll compensation for his loss of eamings.

Work injury insurance, like general social insurance, employs an economic concept of invalidism. This means that the law does not regúlate questions conceming compensation for incapacity and injury and other such in- conveniances. In these respects, the injured employée is instead able to obtain compensa­

tion under special social security insurance agreements which hâve been concluded be- tween employer associations and trade unions and which include most employées in Swe­

den.

Unlike previous législation, the work injury insurance scheme presents a general descrip­

tion of occupational injuries. Occupational injuries are taken to comprise injuries resul- ting from accidents or other harmful influen­

ces at work. As examples of other types of in­

fluence besides accidents, the drafting docu­

ments of the Act refer to substances, energy

radiation, monotonous, unusual or unusually strenuous, movements, continuons, repeated or unusual pressure, vibrations frommachine- ry or tools, noise, low or high températures, sudden changes of température and damp and heavy draughts. Harmful factors also inelude all monotonous, unusual or unusually stre­

nuous work operations, which means that they also inelude strenuous working postures.

Mentally strenuous conditions directly asso- ciated with work can also hâve such a harmful effect as to corne within the scope of the new Act.

Special rules apply, however, to infectious diseases, because it has been judged unrealis- tic to make the work injury insurance scheme inelude coverage for colds and similar comp- laints which can be contracted by anybody whether or not they are gainfully employed.

Occupational injuries are taken to inelude accidents occuring on the way to or from a workplace (commuting accidents) on condi­

tion that the joumey was accasioned by and was closely connected with the insured per- son’s work.

Data collection and classification

The injury forms are sent by the employer to the social insurance offices. Copies of these are sent on to the Labour Inspectorate where specialized staff examine, codify and register the information given in the form. Occupatio­

nal injuries are divided, according to type of injury into three groups, namely occupatio­

nal accidents, commuting accidents and occu­

pational diseases.

For accidents to be ineluded in the register - except dental accidents - the injured person has to be away from work at least one day af- ter the day of the accident. All occupational diseases are registered.

The following information on occupational injuries is ineluded on the form:

1 The enterprise, ineluding the economic activities and the number of employed at the establishments.

2 The injured person - age, occupation, length of service, etc.

3 The working conditions - form of pay ment working hours, training and expéri­

ence of injured person, etc.

4 The nature and extent of the injury, number of days absence from work and final diagnosis (from the National Insu­

ran ce Office).

5 Circumstances of injury - special sections suited to the requirements of worker protec­

tion are provided. This makes it possible to codify the place where the injury occurred, the activity of the injured person before it occurred, the course of events and the exter nal agencies such as tools, equipment, ma- chinery, materials, workpieces etc which influenced the course of events.

Unlike the earlier statistics on occupational

injury which reported only the cause, it is

possible with the ISA system to record both

the event and the extemal agencies that were

involved in the accident. The chain of events

leading up to the accident and the agencies or

factors that influenced each stage of the aci-

dent can be described. For example: a man

receives head injuries when he slips and falls

against a lathe while at work. The cause was

a patch of oil on the floor.

Starting with the injury, the description is as follows:

A Activity Normal production

Agency Lathe

B Event causing injury Blow

C Contact event Impact with stationary object

Agency Lathe

D Preceding event 1 Fall on same level 2 Slipping

Agency Oil

By using this classification it is possible to know, for a particular machine, the type of activity in progress when accidents usually occur, e.g. when tools are being changed or when handling workpieces; it is also possible to know the sequence of events leading up to an accident, as in this case for instance, the fall against the machine. This coding system pro­

vides a sounder basis for accident prévention

measures.

For the purpose of tables for official statistics, one main event and one principal agency is chosen according to a rating system based on ILO:s recommendations for classification of accidents.

The economic-branch classification used is the Swedish Standard Industrial Classifica­

tion of ail Economie Activities (SNI) which is based on ISIC 1968. Data on economic branch of industry division at establishment level within different enterprises are obtained from the Central Register of Enterprises, which is compiled within SCB. From the same sour­

ce the number of employées at the establish­

ment is obtained.

The occupation of the injured person is clas- sified according to the Nordic Occupation Classification, which is based on ISCO.

The information obtainablefrom ISA

The figure below shows the information that is collected in, and can be obtained from, the system.

Forms

Register of forms

Individual extracts

Alarm (automatic) Official

yearly statistics Occupational Injury Notification

Branch of Industry (SNI code) from SCB

Focused statistics;

Extract for indust­

rial branches

Days of absence etc from Social Insurance office

Computer register of occupational injuries

In 1987 the number of occupational injuries was 174 120. In 1988 they were 185 749 and they break down as follows:

In addition 34 400 minor injuries were repor­

ted. These are defined as occupational acci­

dents not leading to absence from work. The figures above include occupational injuries for employées, self-employed persons and army conscripts etc.

The most common occupational accident is overloading of part of the body (23 %). The majority occur during lifting, mostly mate­

rial, producís and buildning elements (44 %) or patients (30 %).

Other common occupational accidents are falls (16 %), mostly on the same level and mainly due to slipping.

Handling accidents are also common (14 %), mostly when handling handtools and hand equipment (41 %) or material and construc­

tion elements (37 %).

Shipping, slaughtering and iron-and Steel foundries hâve the highest accident frequen- cy rate (number of accident per 1 000 em­

ployées). Most sicklisting days per employed have shipping, shipyard and iron- and Steel foundries.

The number of sicklisting days per case is not longer increasing and is 26 days per acci­

dent, 24 for men and 31 for women. Most sicklisting days per case have the main events overloading of part of body and falls.

• occupational accidents 108 832 of which 142 were fatal

• occupational diseases 58 074 of which 44 were fatal

• comutingl accidents 18 843

of which 47 were fatal

terms

Anställd(a) Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Arbetsskador

Arbetstagare, uppdragstagare Studerande

Dagar Därav Dödsfall Egenföretagare Invalidi te tsfall

Huvudsaklig händelse

Huvudsaklig skadad kroppsdel Huvudsaklig yttre faktor

Kvinnor Kön

LSP (lagen om statligt personskadeskydd) Mer än 7 dagar Män

Näringsgren (SNI)

Olyckor på väg till/från arbetet Personskadans följd

Samtliga

Sjukfrånvarons troliga längd Skadad kroppsdel

SNI (Svensk standard för närings- grensindelning)

Studerande Summa

Employee(s)

Occupational accidents Occupational diseases Occupational injuries Employée, contractor Student, apprentice Days

Of which Fatali ty

Self-employed person Disability cases Main event

Main part of body injured Principal external agency Women

Sex

Act conceming state protection in connection with personal injuries More than 7 days

Men

Branch of industry (SNI)

Accidents on way to or from work site

Severity of injury Ail

Estimated duration of absence of work

Part of body injured

SNI (Swedish standard Industrial Classification of ail Economie Activities). Identical to ISIC’s first four levels

Students Total

Totalt Total

Uppgift saknas

Värnpliktiga och övriga Yrke

Yrkesställning Yttre faktor Ålder

Huvudsaklig händelse

Elolyckor

direkt kontakt med elström Brand, explosion, sprängning

brand

explosion, sprängning skjutning

stötkokning, överkokning Kontakt med kemiskt ämne

stänk od; normal förekomst stänk od; av oväntad förekomst stråle av gas, vätska ed

via hanterat föremål ed inandning, nedsväljning Kontakt med värme eller kyla

vid stöt mot föremål i vila stänk, splitter od, normalt stänk, splitter od (oväntat) stråle av gas, vätska ed via hanterat föremål

fallande föremål (egen hantering) låga, ljusbåge, strålning o d Fall av person

Fall på samma nivå därav till följd av halkning

snubbling knuff

yrsel, trötthet, svimning

Data not available Conscripted personnel Occupation

Employment status Extemal agency Age

Main Event

Electrical accidents

direct contact with electrical current Fire, explosion, blasting

fire

explosion, blasting shooting

collision-boiling, boiling-over Contact with Chemical element

spatter etc, normal occurence spatter etc, unexpected occurrence jet of gas, liquid etc

via handled object, etc inhalation, ingestion Contact with heat or cold

collision with stationary object spatter, splinters etc, normal spatter, splinters etc, unexpected jet of gas, liquid etc

via handled object

falling object (own handling) fíame, electric arc, radiation etc Fall of person

Fall on same level

of which as resuit of slippage

stumbling pushing

dizziness, fatigue, fainting

förlorat stöd, genomtramp steg i luften

förlorat grepp, slintning Fall till lägre nivå

därav tillföljd av halkning snubbling knuff

yrsel, trötthet, svimning förlorat stöd, genomtramp krängning, ryck hos fordon steg i luften

förlorat grepp, slintning Hopp

Trampning på ojämnhet, fel­

tramp, snedtramp, spiktramp spiktramp ed

feltramp, snedtramp

Slag, klämning, skärning ed, mot föremål i vila (ej trampning, fall)

därav tillföljd av halkning

förlorat grepp, slintning Träffad av flygande föremål, sprut etc

flygande föremål, normalt flygande föremål, oväntat strömmande vätska, gas o d Träffad av fallande föremål

från egen hantering

loss of support, stepping through floor etc

Step off walkway

loss of grip, missed movement Fall to lower level

of which as result of slippage

stumbling pushing

diziness, fatigue, fainting

loss of support, stepping through floor etc

lurching, jerk of vehicle Step off walkway

loss of grip missed movement Leap

Step on uneven surface, misstep, step on nail

Step on nail misstep

Blow, press, cutting etc against stationary object (not stepping, fall) of which as result of

slippage

loss of grip, slipping

Struck by flying object, spatter etc flying objects, normal

flying objects, unexpected flowing liquid, gas etc Struck by falling object

handled by viction

maskindel, fordon od i rörelse kontakt med rörliga maskinde­

lar m m därav

handhållen maskin under egen hantering

annan maskin

Olycka med fordon, fartyg ed under färd, påkörd

påkörd kollision

köm, mot förem; dike ed vältning, omkullköm. kantring Slag, spark od, från annan person eller djur

slag, spark ed av annan person spark, bett ed. av djur

annan kont. m. levande varelse Överbelastning av kroppsdel därav tillföljd av

överbelastning genom lyft o d ansträngande rörelse utan lyft

Klämning, skärning m m av han­

terat föremål, verktyg ed förlorat grepp, slintning

hanterat föremål lossnar eller går sönder

Övrigt

eget oavsiktligt tillfogande utan redskap

obehaglig upplevelse (chock) Uppgift saknas

Summa

vehicle etc in motion

contact with moving machine parts etc ofwhich

hand-held machine during own handling

other machine

Accidents with vehicle, vessel etc in motion, overrun

overrun collision

driving into stationary object, ditch etc overtuming, capsizing, veering

Blow, kick, etc from other person or animal

blow, kick etc from other person kick, bite etc from animal other contact with living being Overexertion of body part

ofwhich as a re suit of

overexertion through lifting etc through strenous movements without lifting

Pressing, cutting etc by handled object, instrument etc

loss of grip, missed movements

handled object coming loose or breaking

Remaining

accidentai self-infliction excluding equipment

unpleasant experience (shock) Data not available

Total

Huvudsaklig skadad kroppsdel

Ansikte Arm Axel Ben Bröst Buk Bäcken Fingrar Fot Fotled Hals Hand Handled

Hela eller större delen av kroppen Huvud

Höftled Knä Nacke

Rygg utom nacke Tår

Ögon

Huvudsaklig yttre faktor

Handhållen maskin, verktyg, redskap

Lyftanordning, transportör Fordon, motorredskap Annan maskin

Elutrustning

Behållare, pump, panna, rörled­

ning

Övriga tekniska hjälpmedel, sprängmedel

Byggnadsdel, inredning, ställning, stege

Material, gods, emballage Kemiskt ämne, fysikalisk eller

biologisk faktor Levande varelse

Main part of body injured

Face Arm Shoulder Leg Chest Abdomen Pelvis Fingers Foot Ankle Neck Hand Wrist

Multiple locations of the body Head

Hip-joint Knee

Back of the head

Back except back of the head Toes

Eyes

Principal external agency

Hand held tools and implements Lifting machines and appliances,

transmission machinery Vehicles, mobile machinery Other converting machines Electrical equipment

Pressure vessels, pumps, ovens and fumaces, pipings

Technical aids, blasting agents Construction parts, interior, fittings,

scaffolding, ladders

Materials, goods, packaging, contai­

ner

Chemicals, physical or biological factors

Other person and live animais

Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

därav

11 Jordbruk, jakt 12 Skogsbruk

Gruvor och mineralbrott därav

23 Malmgruvor Tillverkningsindustri därav

31 Livsmedels-, dryckesva- ru- och tobaksindustri 32 Textil-, beklädnads-,

läder- och lädervaruind 33 Trävaruindustri

34 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri

35 Kemisk industri, petro­

leum-, gummivaru-, plast och plastvaruind 36 Jord- och stenvaruind

37 Järn-, stål- o metallverk 38 V erkstadsindus tri 39 Annan tillverkningsind 4 El-, gas-, värme och

vattenverk

5 Byggnadsindustri därav

5011 Schaktnings verksamhet 5012 Husbyggnads-, väg-,

vatten-, och linjebygg­

nadsindustri 502 Byggnadshantverk

Agriculture, forestry, hunting and fishing

ofwhich

Agriculture, hunting Forestry and logging Mining and quarrying

ofwhich

Metal ore mining Manufacturing

ofwhich

Manufacture of food, beverages and tobáceo

Textile, wearing apparel and leather industries

Manufacture of wood and wood producís including fumiture

Manufacture of paper and paperpro- ducts, printing and Publishing Manufacture of Chemicals and Chemical petroleum, coal, rubber and plastic products

Manufacture of non-metallic mine­

ral products, except product of petroleum and coal

Basic metal industries

Manufacture of fabricated metal- products,machinery and equipment Other manufacturing industries Electricity, gas and water

Construction ofwhich

Excavating and other foundation work

Building and engineering

Building, crafts work

6 Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse

därav

61 Partihandel och varuför­

medling 62 Detaljhandel

63 Restaurang- och hotell­

rörelse

7 Samfärdsel, post- och televerk

därav

71 Samfärdsel

8 Banker och försäkrings- institut, fastighetsförvalt­

ning, uppdragsverksamhet 9 Offentlig förvaltning och

andra tjänster därav

91 Offentlig förvaltning, försvars-, polis- och brandväsen

92 Renings- och renhåll­

ningsverk, städningsrö- relse m m

93 Undervisning, forsk­

ning, sjukvård m m 95 Reparations-, tvätteri

och annan serviceverk­

samhet Näringsgren saknas Samtliga näringsgrenar

Wholesale and retail trade, restaurants and hôtels

ofwhich

Wholesale trade Retail trade

Restaurants and hôtels

Transport, storage and communication

ofwhich

Transport and storage

Financing, insurance, real estáte and business services

Community, social and personal services

ofwhich

Public administration and defense

Sanitary and similar services

Social and related community servi­

ces

Personal and household services

Data about the industry is missing

Ail industries

Skelettskada

Stukning, sträckning Hjärnskada

Skada på inre organ

Sårskada inkl blodförgiftning Tandskada

Förlust av kroppsdel

Kross, kläm- mjukdels skada Brännskada

Förgiftning, påverkan av ämne Frätskada

Annan skada

Skeletal injury Sprain, strain Brain injury

Injuiy to internai organs

Wounds, including blood poisoning Dental injury

Loss of part of the body

Crushing, pressing, tissue injuries Bums

Poisoning, effect of substance Corrosion injury

Other injury

Hjälpregister tabellerna näringsgren

Näringsgren

3117 Bageriindustri 3822 Jordbruksmaskinindustri

81-82 Banker och försäkringsinstitut 37103 Järn-och stålgjuterier 8 Banker, försäkringsinstitut, fastighets­ 37101 Järn-och stålverk

förvaltning, uppdragsverksamhet 37 Järn-, stål- och metallverk 93401 Barnavård och ungdomsvård 2301 Järnmalmsgruvor

322 Beklädnadsindustri utom skoindustri 7111 Järnvägar

63293 Bevakningsrörelse 35 Kem ind, petroleum-, gummi-,

3843 Bil- och bilmotorindustri varu-, plast-och plastvaruindustri 9513 Bilreparationsverkstäder 351 Kemikalie-, gödselmedels-och

91004 Brandväsen plastindustri

502 Byggnadshantverk 3116 Kvarnindustri

5 Byggnadsindustri 711 Landtransport

50201 Byggnadsplåtslagerier 7114 Lastbilsåkerier

3692 Cement- och kalkindustri 31 Livsmedels-, dryckesvaru-och

31112 Charkuterier tobaksindustri

3119 Choklad-och konfektindustri 311-312 Livsmedelsindustri 3825 Datorindustri och kontors- maskin­ 713 Lufttransport

industri 3411 Massa- och pappersindustri

62 Detaljhandel 341 Massa-, pappers- och pappersvaru-

313 Dryckesvaruindustri industri

41 El-, gas- och värmeverk 34 Massa-, pappers-, pappersvaru- 4 El-, gas-, värme-och vattenverk industri och grafisk industri 50203 Elektrisk installations-entreprenad 3112 Mejeriindustri

383 Elektroindustri 3812 Metallmöbelindustri

83 Fastighetsförvaltning och fastighetsför- 50205 Målerientreprenad

medling, uppdragsverksamhet 91 Offentlig förvaltning, försvars-,

37102 Ferrolegeringsverk polis- och brandväsen

3114 Fisk-och fiskkonservindustri 91001 Offentlig förvaltning

3113 Frukt-och grönsakskonservindustri 9 Offentlig förvaltning och andra tjänster

91002 Försvarsväsen 3412 Pappers-och pappförpackningsindustri

323 Garverier, Pälsberederier och läder- 61 Partihandel och varuförmedling

varuindustri 353 Petroleumraffinaderier

362 Glas-och glasvaruindustri 356 Plastvaruindustri

50204 Glasmästeri 91003 Polisväsen

342 Grafisk industri, förlag 361 Porslins-och lergodsindustri

2 Gruvor och mineralbrott 72 Post- och televerk

355 Gummivaruindustri 94 Rekreationsverksamhet, kulturell

7123 Hamn-och lotsväsen, stuverirörelse serviceverksamhet

50121 Husbyggnadsindustri 92002 Renhållningsverk

9331 Hälso- och sjukvård 92 Renings-och renhållningsverk,

2302 Icke järnmalmsgruvor städningsrörelse m m

372 Icke järnmetallverk 95 Reparations-, tvätten-och annan

36 Jord- och stenvaruindustri serviceverksamhet

11 Jordbruk, jakt 63 Restaurang-och hotellrörelse

1 Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

Näringsgren (forts)

3842 Rälsfordonsindustri och reparations­ 3691 Tegelindustri

verkstäder 32 Textil,-beklädnads-, läder-och

50202 Rörlednings-, ventilationsverkstäder lädervarulndustri 7 Samfärdsel, post- och televerk 321 Textilindustri

5011 Schaktningsverksamhet 3 Tillverkningsindustri

7121 — Sjöfart 314 Tobaksindustri

7122 719 Transportförmedlings- och lagrings-

3841 Skeppsvarv och bätbyggerier rörelse

122 Skogsavverkning, flottning 11102 Trädgårdsodling och -skötsel

12 Skogsbruk 33112 T rähus- och byggnadssnickeriindustri

121 Skogsvård, kolning 332 T rämöbelvaruindustri

324 Skoindustri 33 Trävaruindustri

92003 Skorstensfejarrörelse 331 Trävaruindustri, utom möbelindustri

31111 Slakterier 952 Tvätterier och tvättbarer

354 Smörjmedels-, asfalt-och kol­ 931 Undervisning

produkt industri 93 Undervisning, forskning, sjukvård m m

934 Socialvård 6 Varuhandel, restaurang-och hotell­

3118 Sockerindustri rörelse

7112 Spårvägar och bussrörelse 42 Vattenverk

2901 Stenbrott, sandtag 38 Verkstadsindustri

71232 Stuverirörelse 3811 Verktygs- och redskapsindustri

92004 Städnlngsrörelse 50122 Väg-, vatten-och linjebyggnadsindustri 33111 Sågverk, hyvlerier, träimpregneringsverk 11101 Åkerbruk och husdjursskötsel

7113 Taxirörelse 93402 Åldringsvård

Yrke

i Administrativt arbete 081 Bildkonstnärer

333 Affärsbiträden m fl 02 Biologiskt arbete

332 Affärsföreståndare 806 Bokbinderiarbetare

9081 Ambulans- och bärgningsbilförare 201 Bokförare och kontorskassörer 908 Ambulansförare, väktare m m 20 Bokförings- och kassaarbete

874 Anläggningsmaskinförare 901 Brandman

503 Anrikningsarbetare 502 Brunsborrare, diamantborrare

7933 Asfaltsarbetare, sandasfaltläggare 824 Bryggeri- och vattenfabriksarbete 4413 Avverkningsarbetare, huggare 636 Buss- och spårvagnskonduktör

942 Badpersonal 6333 Bussförare

822 Bagare, konditorer 204 Butiks-och restaurangkassörer

678 Banbiträden 001 Byggnadstekniskt arbete

203 Bankkassörer 771 Byggnadsträarbetare

292 Banktjänstemän 772 Bänk-och möbelsnickare m fl

041 Barnmorskor 823 Choklad- och sötvaruarbetare

914 Barnsköterskor (ej sjukhus) 90 Civilt bevaknings- och skyddsarbete

6011 Befälhavare 291 Datamaskinsoperatörer

947 Begravningsbyråföreståndare 814 Dekoratörer, glaserare 338 Bensinförsäljning, demonstratörer 302 Detaljhandlare

793 Betongarbetare, byggarbetare 87 Driftövervakning och maskinskötare

093 Bibliotekarier, museitjänstemän 871 Driftmaskinister m fl

61 Däcks-och maskinmanskap 92 Hovmästare, servitörer

6111 Däcksmanskap 405 Husdjursuppfödare

094 Ekonomer, statistiker 91 Hushållsarbete m m

76 Elektroarbete 731 Hytt-och metallugnsarbetare

002 Elkraft- och teletekniskt arbete 04 Hälso- och sjukvårdsarbete 662 Expeditionsvakter, kontorsbud 732 Härdare, glödgare m fl

046 Farmaceuter 00 Ingenjörer och tekniker

601 Fartygsbefäl 208 Inkasserare m fl

931 Fastighetsarbetare m fl 765 Inspelningstekniker m fl

295 Fastighetsförvaltning, lagerföre­ 761 Installations- och maskinelektriker m fl

ståndare 794 Isoleringsmontörer

93 Fastighetsskötsel, städning 42 Jaktvårdare och jägare

741 Finmekaniker 023 Jordbruks- och trädgårdsforskning

74 Finmekaniskt arbete 41 Jordbruksarbete, trädgårdsskötsel m m

431 Fiskare 085 Journalister, förlagsredaktörer

43 Fiskeriarbete 07 Juridiskt arbete

432 Fiskodlare 73 Järnbruks- och metallverksarbete

4415 Flottningsarbetare 632 Järnvägsexpeditörer m fl

62 Flygförare m fl 298 Kalkylatorer, orderbehandlare

642 Flygtrafikbefäl m fl 2 Kameralt och kontorstekniskt arbete

888 Flyttkarlar m fl 831 Kemiska processarbetare

812 Formare (keramiska produkter) 01 Kemiskt och fysikaliskt arbete

082 Formgivare 83 Kemiskt- och cellulosa tekniskt arbete

946 Fotografer 011 Kemister, fysiker

854 Fotolaboratoriearbetare 004 Kemitekniskt arbete

941 Frisörer, skönhetsvårdare 053 Klasslärare

671 Fyrvaktare, sluss-, färjvakter m fl 912 Kockar, kallskänkor 11 Företagsadministrativt arbete m m 3 Kommersiellt arbete

111 Företagsledare 825 Konservarbetare

084 Författare 29 Kontorsarbete annat

311 Försäkringsförsäljare 850 Korgmakeriarbetare

297 Försäkringskassetjänstemän 872 Kran- och traversförare 31 Försäljning av egendom, tjänster 821 Kvarnarbetare

056 Förskollärare 913 Köksbiträden

853 Garvare och skinnberedare 712 Körsnärer

013 Geologer, meteorologer m fl 014 Laboranter, laboratoriebiträden

736 Gjuteriarbetare 883 Lager-och förrådsarbetare

81 Glas-, porslins-och keramikarbete m m 401 Lant-, skogs- och trädgårdsbrukare

811 Glashyttearbetare 411 Lantarbetare, husdjursskötsel

795 Glasmästeriarbetare 4 Lantbruks-, skogs-och fiskeriarbete

80 Grafiskt arbete 40 Lantbruks-, skogs- och trädgårds-

86 Grov- och diversearbetare ledning

5 Gruv- och stenbrytningsarbete 402 Lantbruksbefäl

501 Gruvbrytare, bergsprängare 007 Lantmätare, mätningstekniker 005 Gruvtekn och metallurg arbete 6332 Lastbilsförare

745 Guld- och silversmeder 08 Litterärt och konstnärligt arbete

851 Gummivaruarbetare 82 Livsmedelsarbete

641 Hamntrafikbefäl m fl 631 Lokförare, lokbiträden

331 Handelsresande, inköpare 602 Lotsar

915 Hemvårdare m fl 031 Läkare

7971 Hissmontörer, kranmontörer 054 Lärare i övningsämnen

916 Hotellportierer 052 Lärare i teoretiska ämnen

055 Lärare i yrkesinriktade ämnen 086 Scenkonstnärer

603 Maskinbefäl 290 Sekreterare, maskinskrivare

6112 Maskinmanskap 60 Sjöbefälsarbete

751 Maskinmontörer och -reparatörer 047 Sjukgymnaster, massörer 045 Medicinsk-tekniska assistenter 040 Sjuksköterskor/skötare

03 Medicinskt arbete 043 Sjukvårdsbiträden

827 Mejeriarbetare 042 Skötare inom psykiatrisk vård

003 Mekaniskt arbete 773 Skiktträ- och träfiberskivearbetare

757 Metalliserare m fl 72 Sko- och läderarbetare

98 Militärt arbete 722 Skoarbetare

713 Modister, hattmakare 44 Skogs- och f lottningsarbete

633 Motorfordonsförare och spårvagns- 403 Skogsbefäl

förare 024 Skogsbruksforskare m fl

791 Murare 4414 Skogsmaskinförare

087 Musiker 4412 Skogsvårdsarbetare

855 Musikinstrumentmakare 050 Skolledare

78 Målare, lackerare 721 Skomakare

312 Mäklare, värderingsmän m fl 933 Skorstensfejare

743 Optiker 711 Skräddare, sömmerskor

881 Paketerare och emballerare 826 Slakteri- och charkuteriarbetare

88 Paketerings-ock lagerarbete 876 Smörjare

836 Pappers-och papparbetare 735 Smeder

857 Pappersvaruarbetare 092 Socialtjänstemän

30 Parti-och detaljhandelsföretagare 294 Speditörer, skeppsklarerare

301 Partihandlare 945 Sportledare, travtränare

05 Pedagogiskt arbete 856 Stenhuggeriarbetare

096 Personalmän m fl 792 Stenmontörer

6331 Personbilsförare 911 Storköksföreståndare

4411 Plantskolearbetare, skog 882 Stuveriarbetare m fl

852 Plastvaruarbetare 6012 Styrman

902 Polismän 932 Städare

65 Post-och telekommunikation 7972 Ställningsbyggare.ställningsmontör 66 Postait och annat budarbete 755 Svetsare, gasskärare m fl

651 Postassistenter, postexpediter 097 Systemmän, programmerare

661 Post i Ijoner 71 Sömnadsarbetare

061 Präster och predikanter 032 Tandläkare

944 Pressare 044 Tandsköterskor

095 Psykologer 744 Tandtekniker

917 Pursers, trafikvärdinnor 714 Tapetserare

414 Pälsdjursskötare 296 Tarifferare, skadereglerare

406 Pälsdjursuppfödare 008 Tekniska biträden

774 Ram och cirkelsågare, hyvlare 652 Teleassistenter m fl

313 Reklammän 653 T elefonister

06 Religiöst arbete 766 T elefonreparatörer, -installatörer

407 Renägare 655 Telegraf och radioexpeditörer

415 Renskötare 764 Telemontöreroch -reparatörer

293 Resebyråtjänstemän 70 Textilarbetare

091 Revisions- och redovisningsexperter 715 Tillskärare m fl

873 Riggare 84 Tobaksarbetare

754 Rörarbetare 64 Trafik— och trafikarbetsledning

797 Rörläggare, dykare 643 Trafikbefäl vid järnväg

726 Sadelmakare, lädersömmare 875 Truckförare, transportörskötare

737 Tråddragare, rördragare 742 Urmakare

77- Träarbetare 057 Utbildningskonsulenter m fl

412 Trädgårdsarbetare 733 Varmvalsare, kallvalsare

404 Trädgårdsbefäl 635 Varubud m fl

834 Trämasseslipare, cellulosaarbetare 75 Verkstads- o byggnadsmetallarbetare 903 T u llbevakningspersonal 750 Verkstadsmekaniker m fl

753 Tunn- och grovplåtslagare 021 Veterinärer

943 Tvättare 4416 Virkesmätare

801 Typografer, litografer m fl 904 Vårdare m fl (kriminalvård) 813 Ugnsskötare (glas och keramisk 644 Vägtrafikbefäl

tillverkning) 9082 Väktare, ordningsvakter

051 Universitets-och högskolelärare

Yttre faktor

842 Alkaliska ämnen

11004 Arbetsfordon (spårbearbete, maskin­

fordon för kontaktledningsarbete etc 10406 Arbetskorg för kran eller truck 2 Arbetsmaskin, (ej handhållen) 24220 Arkskärnlngsmaskln

52004 Armatur eller dylikt (ej elektrisk) till kompressor, pump, fläkt, ledning 76313 Armeringsjärn

76902 Asfalt, tjära 86060 Bakterier och virus

24890 Balpress eller emballerlngsmaskin för papper eller pappersmassa 72003 Band, trä eller dylikt

23402 Bandsåg.trä 21402 Bandsåg, livsmedel 10103 Bandtransportör

23050 Barkningsmaskin (även med rund- reducerade)

40002 Batteri, kondensator

54006 Behållare (ej panna eller dylikt) för varmt eller kallt medium

55003 Behållare (ej under tryck) för vätska 55004 Behållare för fast material, t ex silo,

materialficka

550 Behållare i fast installation samt kärl för beredning

40006 Belysningsutrustning

55008 Beredningskärl, t ex gjutform, kastrull, bakplåt eller dylikt

00448 Bergborr-, bilnings—, spettnings- eller mejslingsmaskin

76223 Betongelement, balk av betong

10403 Betongask, pallgaffel, skopa, gjutskänk 60001 Betongform eller dylikt

27390 Betongformningsmaskin 27455 Betongsåg, stensåg 10301 Billyftare

103 BIllyftare, domkraft, lyftbord eller dylikt 03495 Bilningsverktyg, borr (ej för trä, plast,

metall etc)

27049 Blandnings- eller ältningsmaskin 21049 Blandnings-, knådningsmaskin,

omrörare, livsmedel

26049 Blandningsmaskin, omrörare, kemisk industri

02790 Blåslampa, jetbrännare eller dylikt värmningsdon för gas eller vätska 28609 Blästringsmaskin

62010 Bod

620 Bod flyttbar, husvagn, tält 23449 Borr- eller stämmaskin

28449 Borr, brotsch-, gängmaskin eller dylikt 27440 Borraggregat

00449 Borrmaskin (även brotschmaskin ej bergborr)

11117 Brandbil, bärgningsbil

60030 Brygga, bro, plattform, ramp eller dylikt 76111 Bräda, virke, list, bjälke

85301 Buller (hörbart ljud)

72005 Burk, hink, soptunna eller dylikt 11110 Buss

76 Bygg- och konstruktionselement (ej fastsatt element)

10202 Byggkran, tornkran

6 Byggnadsdel i hus, faryg, fordon etc inredning, betongform, ställning, stege, mark

76113 Byggsektion, byggelement av trä

23406 Byggsåg

80230 Cement, betong eller dylikt kemskada 85 Fysikaliska faktorer 76203 Cement, betong, murbruk 76903 Färg, klister, lim 76221 Cementplatta eller takpanna 8047 Färger, kemskada

76224 Cementrör 41001 Fördelnings-, regler-, kopplingsdon,

00405 Cirkelsåg (ej röjningssåg) relä, motorskydd eller dylikt 23403 Cirkelsåg för kapning 60052 Fördämning, slänt

23405 Cirkelsåg för klyvning med manuell 11261 Gaffeltruck

matning 767 Gas

23404 Cirkelsåg för klyvning med maskinell 8313 Gas eller ånga från process, reaktion

matning eller dylikt

73001 Container 831 Gas, kemskada

11501 Cykel 53003 Gasflaska, sprayflaska

20228 Cylindergräsklippare 02500 Gassvetsutrustning och dylikt (även

21620 Dlskmaksin gasskärning)

76001 Djurkropp, större stycknlngsdel 40001 Generator, transformator, omformare 760 Djurmaterial (ej vätska och livsmedel) eller dylikt

860 Djur, människor, smittoämnen 76206 Gips 86 Djur, människor, växter och smitto­ 76222 Gipsskiva

ämnen, biologiska faktorer 28310 Gjutanordnlng för göt och ämnen

10302 Domkraft 28311 Gjutmaskln

11255 Dragtruck, plattformstruck 7621 Glasprodukt, byggelement av glas 76602 Drivmedel (bensin eller dylikt) 76004 Glas (fönster eller dylikt)

76801 Drycker, soppor 76207 Glassmälta

11103 Dumper (lastbils- eller traktor-) 92004 Glasögon, kontaktlins, anslktsskydd 4002 Elapparat (radio, TV, radar, dator, 61022 Godsstöd (lämmar, kilar eller dylikt)

oscilloskop eller dylikt) 60011 Golv, bjälklag, terass, Innerdäck, durk

41000 Elcentral, ställverk 28220 Gradsax

01903 Eldhandvapen 03295 Grip—, håll-, nyp-, bit-, dragverktyg

4 Elektrisk utrustning (tång, gaffel etc)

80350 Elektrolyter 60051 Grop, brunn, dike eller dylikt

410 Elkomponent 76202 Grus, sand, jord, lera

41002 Elledning 27423 Grävmaskin, traktor med grävaggregat

40003 Elmotor 10206 Hamnkran, bom etc

02505 Elsvetsutrustnlng och dylikt 00 (Handhållen) maskin

(svetspistol, elektrod) 01 Handhållet sprut- eller skjutdon 72 Emballage, emballerat gods, behållare 92002 Handskar

för transport, förvaring, förrådshållnlng 03 Handverktyg, handredskap 00830 Emballeringsapparat 28150 Haspel eller dylikt

28282 Excenterpress 10 Hiss, lyftinrättning, transportör

12 Fartyg 76413 Hjul, däck, innerslang av gummi

600 Fast- eller hopspänningsanordnlng 76003 Horn, ben

03452 Fil, brotsch, sllpskiveavrundare 03493 Huggverktyg (ej yxa) för trä, plast eller 76104 Fils, spån, bark, ris eller dylikt dylikt (stämjärn etc)

23021 Flishugg 86016 Hund

52002 Fläkt Inkl. ledning eller kanal 28280 Hydraulpress 115 Fordon, ej motordrivet 23429 Hyvel (ej rikthyvel)

11 Fordon, motorredskap 00227 Häckkllppningsmaskln

26390 Formnlngsmaskln (sprutning, gjutnlng) 25590 Häftmaskln (klammer eller lim) 76143 Frukt, grönsaker (ej växande) upptagnlngsmaskln

28439 Fräs 28790 Härdugn, smldesugn, lacktork eller

00491 Fräs- eller hyvelmaskln dylikt

23439 Fräs-, tappmaskin, slnkmaskln 86011 Häst

11503 Hästanspänt fordon 11263 Lastmaskin, frontlastare 76141 Hö, halm eller dylikt (ej växande) 73004 Lastpall

852 Icke joniserande strålning 80790 Lim

32018 Idrotts-och lekredskap 23520 Limningsmaskin, limpress

32003 Industrirobot 10197 Linbana

60013 Innertak 10211 Linspel, kättingspel

610 Inredning (även utomhus) ställning, 768 Livsmedel 86040

stege (ej maskinell) 85711 Ljusbåge (svetsning eller dylikt) Insekter, spindlar, kvalster 11001 Lok, tunnelvagn, spårvagn

76501 Is, snö 54004 Lokaluppvärmningsutrustning, t ex

11251 Jordbrukstraktor elradiator, värmefläkt, byggtork

20092 Jordfräs, rotorkultivator 60037 Lucka, lock 22190 Kalander, torkcylinder eller dylikt, 130 Luftfarkost 84204

rullmaskin etc 84201 Lut, natriumhydroxid

Kalk 100 Lyftanordning personbefordrande

28212 Kantbockningsmaskin 101 Lyftanordning, transportör, ej

28211 Kantpress personbefordrande

10104 Kedje- eller skraptransportör 1 Lyft- eller transportanordning, fordon, 82 Kemiska faktorer, avfallsprodukter traktor, truck, fartyg, flygplan e d 83 Kemiska faktorer, emission 03894 Lyft-och transportverktyg (timmersax, 8 Kemiska, fysikaliska, biologiska bricka, skopa etc)

03224

faktorer 10210 Lyftblock, talja

Klippverktyg (sax etc) 10303 Lyftbord

84916 Klor 10004 Lyftplats, rullstolshiss, bakgavelhiss

92003 Klädesplagg (ej för huvud, fötter, 104 Lyftredskap 22216

händer) 11505 Lyftvagn, pallstaplare

Klädpress 72001 Låda, korg, back, rulle, bunt eller dylikt 920 Klädsel och utrustning, personburen 85710 Låga, öppen eld

10404 Klämsax, lyfthandske 02795 Lödkolv, hårtork eller dylikt, elektriskt

03497 Kniv, Skalpell värmningsdon

23480 Kombinerad snickerimaskin 8123 Lösningsmedel

52001 Kompressor, pump 10405 Magnet-, vakumlyftare

520 Kompressor, pump, fläkt, ledning, armatur eller dylikt

26099 Malm-, krossning-, rivnings-eller annan sönderdelningsmaskin 102 Kran, telfer, lyftblock, spel 22100 Mangel, strykmaskin

20486 Kvistare/kapare t ex processor 27 Maskin förgruv, sten, jord, asfaltering

21721 Kyl och frys etc, tillverkning av cement, porslin,

54001 Kylaggregat, värmepump, klimat­ glas eller dylikt och varor därav

aggregat 26 Maskin för framställning av petroke­

5 Kylanordning, behållare, tryckkärl, pump, panna, fläkt, rörledning

miska produkter och för tillverkning av varor därav (ej från folie eller duk) 10401 Kättinglänga, stropp 21 Maskin för framställning eller bearbet­

21091 Köttkvarn, grönsaksskärare, hack­

maskin eller dylikt

ning av livsmedel, dryck, läkemedel, kostmetika eller tobaksvaror

11109 Lastbil (ej tankbil och sopbil med komprimering)

28 Maskin för framställning av metall eller metallmanufaktur eller för bearbetning 10205 Lastbils- och traktormonterad kran därav

73 Lastbärare 24 Maskin för framställning av pappers­

60031 Lastkaj eller dylikt för fordon; perrong massa eller papper

10402 Lastkrok, krokblock 20 Maskin för jordbruk, skogsbruk eller

trädgårdsnäring

22 Maskin för textil, skinn, läder samt för varor därav eller av plast eller gummi i

54002 Panna eller dylikt med eldstad, elpatron eller dylikt

form av folie/duk 540 Panna, kylningsanordning samt

3 Maskindel, tekniska hjälpmedel i övrigt behållare för varm eller kallhållning samt vapen och ammunition 25 Pappersbearbetningsmaskin eller

0 Maskin, verktyg eller redskap, grafisk maskin

(handhållen) 24190 Pappersmaskin

70002 Massgodshög (sand, spån etc) 76120 Pappersmassa, papper, pappers-

76 Material produkt

7 Material, gods, emballage, bygg-och 60010 Pelare, stolpe, påle, mast

konstruktionselement 86001 Person, annan

00429 Mejslings- eller rensningsmaskin för 11115 Personbil

metall 10003 Personhiss (ej bygg- och gruvhiss)

93004 Mekaniskt styrt tempoarbete 11002 Personvagn, godsvagn 7631 Metallelement (stål eller dylikt) 60054 Plan, fält eller dylikt

763 Metalliskt material 76401 Plast och gummi (råvara eller under 76302 Metallmaterial under tillverkning (göt, tillverkning)

heta etc) 76400 Plast- eller gummiprodukt

76311 Metalltråd, band 7641 Plast- och gummimaterial

763 Metallprodukt 76411 Plastmatta även gummi

76316 Metallprofil, balk, stång (ej inmonterad)

76314 Metallrör, järnrör 76412 Plastskiva

76317 Metallskrot odefinierat 76414 Plaströr

76306 Metallspån, metallsplitter, slipsprut 20095 Plog, sladd, harv, kultivator 8083 Metallytbehandlingsmedel 76312 Plåt, takplåt

762 Mineraliskt material 60036 Port, dörr, grind, fönster eller dylikt

76204 Mineralull 32005 Presenning, surrning eller dylikt

11252 Minitraktor 26219 Press

10006 Mobilarbetsplattform (skylift etc), 27290 Press- eller klippmaskin

maskinstege 21290 Press, stans- eller tablettmaskin

10203 Mobilkran 76 Produkter

11125 Moped 03896 Pump, sughävert, pipett eller dylikt

32001 Motor (ej elektrisk), turbin 23401 Ramsåg

400 Motor, apparat eller dylikt 01800 Renblåsnings-/rengörings-,

11120 Motorcykel vattenbegjutningsdon

111 Motorfordon för transport på väg 8093 Rengöringsmedel, kemskada

00400 Motorkedjesåg, förbrukningsmotor 76604 Rengörings-, lösnings-, förtunnings-

32016 Musikinstrument ochspädningsmedel

32007 Mätnings-och provningsutrustning (ej 03615 Rengöringsverktyg (skrapa, borste etc)

elektrisk) 21035 Rensnings- eller skalningsmaskin

61050 Möbler, mattor eller dylik inredning 23420 Rikthyvel

76010 Naturgödsel 24112 Rotationspress

28229 Nibbling, klippningsmaskin 20021 Rotorgräsklippare

(ej gradsax) 24150 Rull- eller omrullningsmaskin

00298 Nibblingsmaskin, sax m m för plastisk 10107 Rullbana bearbetning mellan två verktyg 26150 Rullningsmaskin 28538 Nitningsmaskin, nitpress 28101 Rundbockningsmaskin

86010 Nötkreatur 60033 Räcke, ledstång, fotlist, avbärare

32004 Pallbock, mellanlägg 60050 Räl, sliper, växel, signalanordning 61021 Pallställ, hyllställning, fack eller dylikt 00403 Röjningssåg

för lagring 8312 Rökgaser från förbränning