Utbildningsnämnden 2018-10-31Plats och tid

(1)

Utbildningsnämnden 2018-10-31

Plats och tid

Kommunhuset i Älmhult, sammanträdesrum Broka-Gyl, klockan 08:30 OBS heldag!

Håkan Pettersson (S) Eva-Marie Andersson

Ordförande Sekreterare

Offentlighet

Sammanträdet är öppet för allmänheten från punkt 3, beräknad tid cirka kl 9.00.

Ärenden

Ärende

1 Fastställande av föredragningslista Informationsärenden

2 Information ^{4 - 6}

3 Kvalitetspunkt; kvalitetsrapport 2017-2018 ^2018/29 ^{7 - 99} 4 Tillsynsbesök Virestads och Bråthults förskolor

2018

2018/104 ^{100 - 101}

5 Internbudget 2019 ^2018/40 ¹⁰²

Beslutsärenden

6 Ändrat sammanträdesdatum december 2018 ^2017/184 ¹⁰³

7 Månadsrapport september ^2017/43 ^{104 - 115}

8 Lärarassistentutbildning ^2018/163 ^{116 - 438} 9 Redovisning till Skolinspektionen, Dnr 41-

2018:4687

2018/117 ^{439 - 440}

10 Biblioteksplan 2018-2021 ^2017/150 ^{441 - 496} 11 Reglemente utbildningsnämnden ^2017/167 ^{497 - 543} 12 Sammanträdestider för 2019 ^2018/161 ^{544 - 546} 13 Redovisning av delegeringsbeslut ^2018/168 ⁵⁴⁷ 14 Övrigt

Informationsärende

(2)

Punkt i

kallelse Min Tid Ärende,

UN 2018-10-31 Föredragande Typ

1 10 8.30 Fastställande av

föredragningslista beslut

2 20 8.40 Information Roger Johansson info

3 30 9.00

Kvalitetspunkt;

kvalitetsrapport 2017/2018

Camilla

Svensson info

4 10 9.30 Tillsynsbesök Virestads

och Bråthults förskolor Jenni Karlsson info

20 9.40 Kaffe

5 15 10.00 Internbudget 2019

Roger Johansson, Ann-Sofie Gangesson

info

6 5 10.15

Ändrat

sammanträdesdatum december

beslut

7 10 10.20 Månadsrapport

september

Ann-Sofie

Gangesson beslut

8 10 10.30 Lärarassistentutbildning Krister Dagneryd beslut

9 10 10.40

Redovisning till Skolinspektionen, Dnr 41-2018.4687

Roger Johansson beslut

10 10 10.50 Biblioteksplan 2018-

2021 Roger Johansson beslut

11 10 11.00 Reglemente

utbildningsnämnden Roger Johansson beslut

12 5 11.10 Sammanträdestider

2019 beslut

(3)

13 5 11.15 Redovisning av

delegeringsbeslut beslut

14 5 11.20 Övrigt info/

beslut

11.25 Uppehåll för lunch

15 13-16 Kvalitetsuppföljning

inför internbudget 2019

verksamhetschefer samt rektorer och förskolechefer medverkar

info

(4)

Inbjudan till jullunch

13 december, kl 12:15, i Broka Gyl

Jullunchen sker i samband med utbildningsnämndens sammanträde.

Anmälan senast fredagen den 30 november till utbildning@almhult.se eller 0476-551 85

Allergi/specialkost, meddela det när du anmäler dig.

(5)

Född år Bråt Elme Gem/Lin Klöxh Ryfors Pj-ryd H-ryd E-ryda H-bäck Diö L-torp V-stad S:a * Ålder År

2018 4 29 28 24 6 8 5 7 4 7 8 1 131 0

2017 9 37 46 52 14 10 11 4 3 13 7 7 213 9 1

2016 14 46 43 56 16 5 8 9 1 9 7 7 221 10 2

2015 7 43 50 64 10 6 6 5 3 17 12 5 228 11 3

2014 12 49 55 71 10 10 8 7 7 15 8 4 256 13 4

2013 7 52 56 79 15 5 6 7 4 20 6 8 265 7 5

2012 2 48 45 70 13 13 8 4 5 19 10 13 250 10 6 0

2011 8 37 57 69 10 8 4 5 1 21 9 8 237 12 7 1

2010 12 39 55 71 10 15 3 7 4 10 9 9 244 7 8 2

2009 7 50 61 79 12 9 5 5 3 24 7 8 270 11 9 3

2008 8 40 48 73 15 13 4 7 2 19 7 8 244 6 10 4

2007 5 41 45 70 7 7 5 5 8 12 12 3 220 3 11 5

2006 7 30 53 59 5 8 9 7 3 14 4 2 201 4 12 6

2005 4 46 56 50 10 5 3 3 11 22 15 2 227 0 13 7

2004 11 33 49 56 7 10 3 9 3 12 11 7 211 3 14 8

2003 7 33 50 54 8 7 4 0 6 18 13 5 205 1 15 9

Summa 120 624 769 973 162 131 87 84 64 245 137 96 3623 98

Barn födda 2018 med i slutsumman fram till 2018-09-30

* avvikelser från förra uppdateringen 2018-03-31

(6)

131

213 221 228

256 250

237 244 244

220

201

227

211 205

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

0 50 100 150 200 250

ålder, antal år

antal invånare

(7)

Upprättad av utvecklingsstrateg: Britt-Louise Ek (-20180930) och Camilla Svensson (20181001-)

Läsåret 2017-2018

Kvalitetsrapport

(8)

Innehåll

1. Inledning...4

1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 2018-2019 ...8

2. Förskolan ...9

2.1 Förutsättningar ...9

2.2 Sammanfattning av läsåret 2017 - 2018 ...11

2.3 Prioriterade mål inom förskolan för läsåret 2018-2019...15

3. Grundskolan (inkl. förskoleklass och fritidshem) ...15

3.1.1 Elever och personal...16

3.1.2 Kostnader ...22

3.2 Stödinsatser...24

3.2.1 Sammanfattning av enheternas rapporter december 2016 – december 2017...26

3.2.2 Enheternas mål för december 2017 – december 2018 ...27

3.2.3 Huvudmannens analys och slutsats...29

3.3 Utveckling av utbildningen ...30

3.3.1 Sammanfattning av enheternas rapporter februari 2017 – februari 2018 ...31

3.3.2 Enheternas mål för februari 2018 - februari 2019...31

3.4 Digitalt lärande ...35

3.4.1 Sammanfattning av enheternas rapporter april 2017 – april 2018 ...35

3.4.2 Enheternas mål för april 2018 – april 2019...35

3.5 Bedömning för lärande ...38

3.5.1 Sammanfattning av enheternas rapporter för läsåret 2017-2018 ...38

3.5.2 Enheternas mål för läsåret 2018-2019 ...39

3.6 Betyg och måluppfyllelse ...41

3.6.1 Sammanfattning av enheternas rapporter för läsåret 2017-2018 ...51

3.6.2 Enheternas mål för läsåret 2018-2019 ...52

3.7 Förskoleklass ...55

3.7.1 Sammanfattning av läsåret 2017-2018...56

(9)

3.7.2 Sammanfattning av enheternas mål läsåret 2018-2019...56

3.8 Fritidshem ...57

...59

3.8.2 Sammanfattning av enheternas mål läsåret 2018-2019...59

4. Grundsärskola...60

4.1 Utveckling av utbildningen...60

4.2 Digitalt lärande ...61

5. Gymnasieskola ...64

5.1.1 Elever och personal...64

5.1.2 Kostnader ...65

5.2 Stödinsatser...66

5.3 Utveckling av utbildningen...68

5.5.2 Enheternas mål inför läsåret 2018-2019 ...75

5.6 Huvudmannens analys och slutsats...76

6. Introduktionsprogrammen (IM)...76

6.1 Huvudmannens analys och slutsats...84

7. Gymnasiesärskola...85

7.2 Resultat läsåret 2017-2018...86

7.3 Enhetens prioriterade mål för läsåret 2018-2019...87

8. Vuxenutbildningen ...88

8.2 Sammanfattning av 2017 och 2018 ...92

8.3 Identifierade utvecklingsområden 2018-2019 ...94

(10)

1. Inledning

Utbildningsnämndens kvalitetsrapport är en del i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Utgångspunkt är de nationella målen och de lokala målen för utbildningen, som delvis gestaltas i Älmhults- modellen. För grundskolan, grundsärskolan, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan inbegriper dessa Bedömning för lärande, Stödinsatser och Digitalt lärande och ska genomsyras av ett kollegialt lärande. Utöver dessa ingår också Betyg och måluppfyllelse samt Utveckling av utbildningen i den här årliga redovisningen. Vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete sker i samverkan i länet och följer en egen mall och tidsplan.

Områdena i Älmhultsmodellen har definierats på huvudmannanivå och bygger på forskning för framgångsrika skolorganisationer.

Förskolan redovisar sitt kvalitetsarbete utifrån huvudmannens prioriterade utvecklingsområden, som 2017-2018 handlat om Jämställdhet, Digitalisering samt Inflytande och delaktighet. För förskolorna innehåller Älmhultsmodellen pedagogisk dokumentation i stället för bedömning för lärande.

Enligt skollagen ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara de nationella målen för utbildningen och det ska dokumenteras.

Skollagen 4 kap.

(11)

Förskolans målsättning utifrån Älmhultsmodellen är att:

 All förskolepersonal är trygga i det kollegiala arbetsverktyget pedagogisk dokumentation, både teoretiskt och praktiskt.

 All förskolepersonal använder digitalt lärande i verksamheten tillsammans med barnen men också i det systematiska kvalitetsarbetet.

 Det finns en tydlig struktur för arbetet med stödinsatser som personalen känner till och arbetar efter.

Likabehandlingsplanen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga skolformer och berör läroplansområdet Normer och värden. Förskolorna har en gemensam struktur för sina likabehandlingsplaner. En ny huvudmannaplan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling gemensam för alla verksamheter med elever har utarbetats. Den planen innehåller bland annat skrivningar i lagar och förordningar, definitioner, övergripande rutiner för främjande och förebyggande åtgärder samt rutiner för åtgärder vid förekomst.

Årsplanering på huvudmannanivå samt instruktioner för skolenheternas specifika planer ingår också. Från och med 2019 upprättar varje skolenhet senast i maj en enhetsspecifik plan där resultat från kartläggning samt insatser för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete framgår.

Enligt årsplanen för kvalitetsarbetet sker uppföljningar och utvärderingar för förskolan vid tre tillfällen (inkl. likabehandlingsplan) och för övriga skolformer förutom vuxenutbildningen vid sex tillfällen under året. För varje område har skolenheterna formulerat minst ett prioriterat mål. Det prioriterade målet ska vara tydligt och mätbart och utgå från föregående års analys. Därefter tas en aktivitetsplan fram som syftar till att nå områdets mål. När aktiviteterna är genomförda sammanställs resultatet av dessa utifrån valda indikatorer. Därefter ska en analys göras av arbetet kopplat till målet och förväntade effekter inom området. Utifrån denna analys formuleras förslag till åtgärder för utveckling som i sin tur ligger till grund för kommande förbättringsarbete.

Respektive område i kvalitetsrapporten lämnas in till förvaltningen (utvecklingsstrateg). Skolenheternas och huvudmannens rapporter följer samma mall från och med oktober 2018.

Ett mål i kvalitetsarbetet är att efter varje uppföljning på enhetsnivå sker individuell återkoppling till rektor från förvaltningen som följs av en presentation, dialog och analys i rektorsgruppen, där t.ex. goda exempel lyfts fram, där prioriterade undersöknings- och utvecklingsområden diskuteras, där analys av själva kvalitetsarbetet sker och där strategier fastställs för framtiden. Under 2017- 2018 har innehållet i rapporterna delvis reviderats och även årshjulet.

Läroplansområdet ”Normer och värden” beskrivs i ”likabehandlingsplanerna”, där en ny struktur har utarbetats under våren 2018, som fastställdes i utbildningsnämnden 2018-09-26. Tidpunkt för ”likabehandlingsplanerna” har flyttats från september till maj, redovisningen för Betyg och måluppfyllelse (innefattar även Bedömning och likvärdighet) från augusti till september och området Bedömning för lärande har fått en egen inlämning i augusti. Fritidshem och förskoleklass ska beröras rapporterna, inte minst utifrån styrdokumentens mål och syftesskrivningar i rapporten Övriga läroplansområden (inlämning årligen i

(12)

Under läsåret 2017-2018 har begreppen mål, aktiviteter, resultat, effekter och analys lyfts för gemensam förståelse och för att styra verksamheterna mot att ge analysen mer utrymme och för att öka förmågan att i förväg ange förväntade effekter och kunna mäta dessa.

Utbildningsnämnden fattar beslut om huvudmannens kvalitetsrapport i oktober.

För kommande år planeras övergripande rapporter efter varje delområde.

Analyser av föregående läsårs avvikelser och mönster visade ett antal förbättringsområden, som presenterades för utbildningsnämnden och stämdes av med förskolechefer, rektorer och verksamhetschefer. Därefter fattade förvaltningschefen beslut om vilka utvecklingsområden som skulle prioriteras, områden som skulle undersökas och analyseras vidare och om de åtgärder som skulle vidtas på huvudmannanivå. Resultatanalysen gav underlag för att prioritera följande utvecklingsområden läsåret 2017-2018:

Förskola Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasie-

särskola Vuxen- utbildning Jämställdhet Inflytande och

delaktighet i fritidshemmen

Bedömning för lärande

Genomströmning Betygsanalys Systematiskt kvalitetsarbete Digitalisering Synliggöra

fritidshem och förskoleklass i kvalitetsarbetet

Digitalisering Kunskapsresultat i yrkesämnen

Inflytande och

delaktighet Ökad

måluppfyllelse Likvärdighet/kön

Likvärdighet/kön

För följande områden planerades det fördjupade analyser:

Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning

Likabehandlingsarbetet Likabehandlingsarbetet Utbildningsnivå för personal Introduktionsplanen för nyanställda

lärare Introduktionsplanen för

nyanställda lärare Kostnadsbild Förutsättningar för fritidshemmen

Betyg i engelska

Introduktionsplanen för nyanställda lärare är kvarstående område att se över och förbättra.

Kommande prioriterade utvecklingsområden beslutas av förvaltningschef och processas med verksamhetschefer, förskolechefer samt rektorer. Förvaltning och utbildningsnämnd ansvarar för förutsättningar, genomförande och uppföljning på huvudmannanivå.

(13)

Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut

2017 Budget

2018 Prognos 2018

*

Andelen föräldrar som upplever att förskolan erbjuder en trygg och god pedagogisk miljö ska vara minst 90 %.

92 % 93 % 92 %,

resultat

*

Andelen föräldrar som upplever att

fritidshem erbjuder en trygg och god

pedagogisk miljö ska vara minst 90 %.

89 % 94 % 80 %

resultat

*

Andel elever som känner sig trygga ska enligt skolbarometerns undersökning i åk 5, åk 8 och gy 2, på lång sikt vara minst 90 %.

åk

5 87 % 93 % 87 %

prognos

*

^åk⁸ ^{93 %} ^{90 %} ^{93 %}^prognos

*

^Gy² ^{94 %} ^{95 %} ^{94 %}^prognos

*

Betygsmedelvärdet i årskurs 9 i de kommunala skolorna år 2020 ska vara minst 230 poäng, poäng.

205,3 225 210

resultat

*

Skillnaden i betygs- medelvärde mellan pojkar och flickor i åk 9 ska minska till max 15 poäng år 2020 genom att pojkarnas medelvärde ökar mer än flickornas poäng.

55,5 25 22

resultat Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola

Målsättningen definieras som en kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar.

Måluppfyllelsen av nämndens resultatmål redovisas genom * uppfyllt, * delvis uppfyllt och * ej uppfyllt.

(14)

Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut

2017 Budget

2018 Prognos 2018

*

Totalt antal elever på Haganässkolan*

skall motsvara 100 % av antal elever i målgrup- pen 16–18 år i Älmhults

kommun på sikt.

Mätdatum 15 september. %

*inkl elever från andra kommuner

87 % 100 % 94 %

prognos Mätpunkt 15/9.

I dagsläget (20180905) 533 elever på Gy samt 15 elever på GS Totalt 548 elever Gymnasiet ska vara så attraktivt så att eleverna väljer det

1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 2018-2019

Datum Verksamhet Rapport

2018-02-09 vuxenutbildning, SFI Kvalitetsarbete och prioriterade utvecklingsområden

2018-04-30 grundskola, gymnasieskola grundsärskola,

gymnasiesärskola, introduktionsprogram

Digitalt lärande

2018-05-31 grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, gymnasie- särskola,

introduktionsprogram, vuxenutbildning

Likabehandlingsplan

2018-06-30 förskola Prioriterade mål, likabehandlingsplan 2018-08-31 grundskola, gymnasieskola

grundsärskola, gymnasiesärskola, introduktionsprogram

Betyg och måluppfyllelse

2018-10-31 förvaltningen Övergripande kvalitetsrapport 2018-12-15 grundskola, gymnasieskola

grundsärskola, gymnasiesärskola,

Stödinsatser

(15)

2018-12-31 förskola Prioriterade mål

2019-02-28 grundskola, fritidshem, förskoleklass, grundsärskola, gymnasieskola,

Övriga läroplansområden

2019-02-28 vuxenutbildning Kvalitetsarbete och prioriterade utvecklingsområden

Digitalt lärande

2019-05-31 förskola, grundskola,

gymnasieskola, grundsärskola, gymnasiesärskola,

introduktionsprogram, vuxenutbildning

Likabehandlingsplan

2019-06-30 förskola Prioriterade mål

Betyg och måluppfyllelse

2019-10-31 förvaltningen Övergripande kvalitetsrapport

2. Förskolan

Det finns 18 kommunala förskolor och sammanlagt 63 avdelningar i Älmhults kommun samt en fristående förskola. Verksamhetschefen för förskolan leder verksamheten tillsammans med åtta förskolechefer och en pedagogisk utvecklare. Med huvudsyfte att sprida och utveckla arbetet med digitala verktyg i förskolan arbetar också en förste förskollärare inom IKT, informations- och kommunikationsteknologi.

2.1 Förutsättningar

Älmhults kommuns förskolor har på verksamhetsnivå liknande förutsättningar när det gäller utbildad personal, personaltäthet och antal barn per avdelning som medelvärdet för riket.

Gällande kostnaderna för att driva förskola har Älmhult har en lägre totalkostnad per Redovisningen utgår ifrån huvudmannens prioriterade utvecklingsområden, som utgår ifrån de nationella målen för utbildningen.

(16)

personal lokaler övrigt Totalt 0

50 000 100 000 150 000 200 000

Älmhult kommungrupp

genomsnitt samtliga kommuner

Kostnad per barn, 2017, kommunal förskola

kr/barn

Älmhult kommungrupp genomsnitt samtliga kommuner 0

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000

2015 2016 2017

Kostnad per inskrivet barn, förskola

kr/barn

44 45

22 22

45 42

22 25

44 43

29 27

Andel årsarbetare med förskollärarexamen,

Älmhult

Andel årsarbetare med förskollärarexamen,

Riket

Andel årsarbedtare utan utbildning för

barn, Älmhult

Andel årsarbetare utan utbildning för barn,

Riket 0

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

2015 2016 2017

Förutsättningar förskola - personal

%

15 17

5 5

12 12

15 16

6 5

13 12

16 15

6 5

13 12

Barn per avdelning,

Älmhult

Barn per avdelning,

Riket

Antal barn per årsarbetare,

Älmhult

Antal barn per årsarbetare,

Riket

Antal barn per årsarbetare förskollärare,

Älmhult

Antal barn per årsarbetare förskollärare,

Riket 0

2 4 6 8 10 12 14 16 18

2015 2016 2017

Förutsättningar förskola - personalresurser

(17)

2.2 Sammanfattning av läsåret 2017 - 2018

Förskolan har haft tre prioriterade utvecklingsområden under läsåret:

 Jämställdhetsarbete - vuxnas sätt att möta flickor och pojkar på förskolan, hur vi arbetar för att motverka traditionella könsmönster (Skolverket 2016).

 Digitaliseringen - All förskolepersonal använder digitalt lärande i verksamheten tillsammans med barnen men också i det systematiska kvalitetsarbetet. (Mål från Älmhultsmodellen)

 Delaktighet och inflytande - Vårdnadshavare behöver få uppleva sig delaktiga i högre grad i vad som händer på förskolan. Det som tidigare har erbjudits är utvecklingssamtal, drop-in och föräldramöten.

För att nå målen har förskolorna bl.a. genomfört kompetensutvecklingsinsatser, ökat användningen av digitala verktyg för personal och barn, arbetat efter förskolans handlingsplan för IT och förändrat arbetssätt för att öka vårdnadshavares upplevelse av möjligheten till inflytande och delaktighet. Frågan i enkäten till vårdnadshavare har formulerats om för att bättre stämma överens med skrivning i styrdokument.

Resultatet har blivit att pedagogernas förhållningssätt kännetecknas av en ökad medvetenhet om hur man tilltalar och samtalar med flickor och pojkar på ett könsneutralt sätt. Pedagogerna har att valt dela barnen i mindre grupper, som resulterar i att barnen bemöts på ett mer likvärdigt sätt. Pedagogerna utmanar också barnen i deras tankar om könsroller genom att vara närvarande i barnens lek och det erbjuds färre könsstereotypa leksaker. Exempel lyfts fram hur pedagogerna gjort en övning för att se förskolans miljö ur ett barns perspektiv och ur ett vuxet perspektiv. Pedagogerna möblerade då om och efter flera möten med diskussioner kring miljön resulterade det i att lärmiljön har blivit bättre anpassad till barnen. Några förskolor beskriver hur de mer medvetet inrett och skapat lärmiljöer för att skapa fler neutrala platser för barnen. Barnen ges möjlighet att uppmärksamma hur könen är representerade i litteratur, film men också i gruppens olika teman. Ökad medvetenhet över förhållningssätt kring jämställdhet, genus och normkreativitet har skapats hos varje enskild pedagog. Litteraturen har fungerat som ett konkret underlag för diskussioner i tvärgrupper, som givit tillfällen att problematisera kring gällande könsnormer, inkludering samt fördjupning i likabehandlingsplansarbetet med de sju diskrimineringsgrunderna.

Pedagogerna har givit varandra feedback utifrån föreläsning och den litteratur de läst och därigenom har medvetenheten om jämställdhet och övriga diskrimineringsgrunder vidgats att inte omfatta endast kön.

Faktorer som påverkar måluppfyllelsen är ökad medvetenhet, reflektion och intresse för arbetet med jämställdhet. Ett kollegialt lärande sker med en kontinuitet i tvärgrupper på förskolan eller förskolorna, där teori och praktik blandats. Effekten av det kollegiala lärandet både syns och inte. Förändring i sitt förhållningssätt utifrån ett jämställdhetsperspektiv kräver en process med tankegångar, nya insikter samt ett förändrat arbetssätt som tar tid. Det beskrivs hur pedagogerna är öppna, ärliga och vågar fördjupa frågeställningar och analysera sig själva. I utvärderingarna framkommer det på olika sätt hur pedagogerna har ett reflekterande arbetssätt där inga färdiga svar eller metoder

(18)

Även miljö och material skrivs fram som framgångsfaktorer. Verksamheter som erbjuder möjlighet till mötesplatser som skapar frågor och diskussioner bland barn och personal i ämnet jämställdhet. Pedagoger kombinerar miljö och material i barnens lek på ett normbrytande sätt, val av könsneutrala leksaksaker, blanda leksaker samt medvetenhet om placeringen av leksaker och material har betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. I exempel från utvärderingarna beskrivs hur pedagoger har konkretiserat läroplanens mål och synliggjort demokratiska värden för att främja jämställdhet och jämlikhet tex genom att skapa ett familjerum, där olika konstellationer av familjer presenteras. Likaså har barnlitteratur påverkat måluppfyllelsen. Barnen har genom den uppmärksammat hur könen är representerade. I diskussioner tillsammans med barnen om olikheter kring innehållet i böckerna har barnen fått möjlighet att skapa förståelse för olika normer och inte bara de som finns i deras egen erfarenhetsvärld. Flera beskriver en medvetenhet hos pedagogerna där barnböcker noga väljs, tittas igenom innan, hur text och bild är utformade samt val av litteratur som främjar ett jämställdhetsperspektiv. Även äldre böcker kommer till användning, där innehållet med traditionella könsroller utmanas. Trots flera faktorer som tyder på måluppfyllelser i utvärderingarna finns det förbättringsinsatser att göra och fördjupningar inom det prioriterade målområdet jämställdhet bör processas vidare.

Flera framgångsfaktorer blir synliga som påverkat måluppfyllelsen i utvärderingen kring det prioriterade målet, digitalisering. Workshop som metod för pedagogerna att lära av och med varandra beskrivs som en framgång. I förhållningssättet kring de digitala verktygen finns en större medvetenhet i varför barnen erbjuds digitalisering. Det finns i större utsträckning syfte och mål med varför digitala verktyg ska användas i verksamheten. Framförallt har lärplattans användningsområde förändrats då det inte längre liknar det som sker i hemmet, fokus ligger mer på förskolans uppdrag. Även tillgängligheten av digital teknik är en faktor som påverkar måluppfyllelsen. Ökad tillgänglighet av digital teknik avdramatiserar tex lärplattan då alla ges samma möjligheter att använda den under dagen. Pedagogerna uttrycker att de är mer tillåtande med att låta barnen själva använda kameran och lärplattan, för att på egen hand dokumentera men också att utforska tekniken. Genom förste förskolläraren för IKT, IKT piloterna och det nätverk som organiserats kan effekter utläsas i utvärderingarna. I nätverket för IKT piloter sker det ett kollegialt lärande, olika kunskaper från förskolorna i digitalisering blandas tillsammans med förste förskollärarens specialkompetens.

Nätverksföreläsaren Erika Kyrk Seger gav inspiration för utveckling av nya sätt att tänka kring digitalisering.

Arbete med källkritiken beskrivs till viss del i utvärderingarna, den kommer ha en stor betydelse för användandet av IKT i framtiden. För att barnen ska få en större förståelse över vad som är sant och osant, krävs ett större utvecklat arbete kring källkritiken på förskolan.

Huvudmannen behöver fortsättningsvis kvalitetssäkra arbetsprocessen inom digitalisering. Förskolorna i Älmhults kommun har kommit en bra bit på väg där all personal i olika utsträckningar har kunskap om och använder sig av digital teknik. Även förståelsen för hur ett digitalt lärande ska ske i verksamheten skiljer

(19)

sig. Insatser som kommer att göras för en ökad måluppfyllelse sker genom förskolans handlingsplan för digitalisering.

Faktorerna som påverkat måluppfyllelsen inom det prioriterade målet delaktighet och inflytande är Instagram/Prion till vårdnadshavarna som ny form till delaktighet och inflytande. Instagram och Prion ger vårdnadshavarna små korta intryck av vad som pågår i verksamheten, text och bild med aktiviteter från verksamheten. Med Prion går det att översätta texten till flera andra språk vilket ger vårdnadshavare större delaktighet och inflytande när texten visas på deras hemspråk.

I mätningen av enkäten kan vi utläsa en skillnad då fler vårdnadshavare har svarat, andelen som känner sig mer delaktiga och kan påverka och har svarat ”stämmer mycket bra” har ökat med 10 procentenheter. Totalt har svarsfrekvensen ökat med en procentenhet från 49%-50%. Av våra 18 förskolor har 11 förskolor haft färre antal svarande medan 7 har haft fler antal svarande sedan förra mätningen.

Förändringar som gjorts för att bättre stämma överens med styrdokumenten är en fråga som ändrats från jag kan till jag är nöjd.

För att öka svarsfrekvensen har pedagoger och förskolechefer lagt ner mer tid för att påminna och förklara vikten av dokumentet vilket också har lett till framgång.

Förskolor kan utläsa en skillnad från förra årets antal svar mot årets, kopplat till hur mycket de har påmint vårdnadshavare. Enkäten har blivit lättare att hitta för vårdnadshavarna. Förskolan däremot har svårare att ha koll på själva besvarandet av enkäten då den helt sköts på nätet. Vårdnadshavare med flera barn i förskolan har i vissa fall endast svarat på en enkät, vilket blir missvisande i svarsfrekvensen.

Graden av nöjdhet med förskolan påverkar om man svarar eller inte. För att fortsätta att öka svarsfrekvensen på enkäten framkom följande förslag:

 Ytterligare förklaringar för vårdnadshavare kring syftet med enkäten kan förtydligas, tex enkätens betydelse kan stå i förväntansdokumentet.

 Ett annat förslag är att utforma enkäten på ett annat sätt, ge färre alternativ att svara på och istället någon följdfråga om man inte är helt nöjd och i så fall vad som kan bli bättre.

Resultat på förskolornas trivselenkät

I april var 1 064 barn inskrivna i förskola. Totalt 530 personer besvarade enkäten. Uppskattningsvis har svar för cirka 50 % av barnen lämnats in.

Jämfört med 2017 har 41 fler svar lämnats in och uppskattade svarsfrekvensen ökat med en procentenhet.

(20)

82

68

83 83

68 80

Stämmer mycket bra eller stämmer bra, % 0

20 40 60 80 100

Jag får information om förskolans uppdrag och mål

Som vårdnadshavare känner jag mig nöjd med mina möjligheter att kunna påverka och vara delaktig i förskolan.

Som vårdnadshavare känner jag mig nöjd med förskolans sätt att arbeta med mitt barns utveckling och lärande.

Mitt barn erbjuds en stimulerande och utvecklande verksamhet Jag upplever föräldramötena/föräldraaktiviteterna som värdefulla.

Jag upplever utvecklingssamtalen som värdefull

Verksamhet och pedagogik

%

89 91

Personalens bemötande mot mig som vårdnadshavare är bra

Personalens bemötande mot barnen är bra 0

20 40 60 80 100

Stämmer mycket bra eller stämmer bra, %

Bemötande

%

94 92 91

Mitt barn trivs på förskolan

Mitt barn trivs med personalen

på förskolan

Mitt barn trivs med kamraterna

på förskolan 0

20 40 60 80 100

Barnets trivsel

%

83 78 84

Förskolan har tillgång till bra

utemiljö

Förskolan har tillgång till en bra innemiljö

Förskolan har bra rutiner vid lämning och

hämtning 0

20 40 60 80 100

Miljö och rutin

%

92% 94%

80% 85%

92% 90%

77% 81%

Barnets trivsel Personalen Verksamhet och pedagogik

Miljö och rutin 0%

20%

40%

60%

80%

100%

2017 2018

Andel positiva svar

Klagomål som framkommit under året på förskolorna har i störstadel handlat om vikariefrågan, olika vikarie och vikare som

(21)

dålig kommunikation och bemötande från förskolans sida. Fastighet och lokalvård har det inkommit klagomål kring. Klagomålen följs upp på olika instanser.

2.3 Prioriterade mål inom förskolan för läsåret 2018-2019

 Normkritiskt förhållningssätt – Öka vår normmedvetenhet i vårt förhållningssätt, genom att kritiskt granska sig själv och sin verksamhet. (Vilka grupper som utgör normen och vilka som ses som avvikande.) Förskolans uppdrag att motverka traditionella könsroller och könsmönster handlar till stor del om att rasera gamla föreställningar om vad som är normalt beteende för pojkar respektive flickor, och om att vidga gränserna för vad en människa tillåts vara, känna och uttrycka oberoende av kön. (SOU 2006:75, s149)

 Digitalisering - All personal använder sig av digital teknik tillsammans med barnen.

Alla pedagoger arbetar i främjande syfte för att göra barnen uppmärksamma på källkritik.

 Delaktighet och inflytande - Av 18 förskolor har 11 förskolor haft färre antal svarande medan 7 har haft fler antal svarande sedan förra mätningen. Målet är att de 7 förskolorna ska behålla och de 11 ska öka sin svarsfrekvens.

3. Grundskolan (inkl. förskoleklass och fritidshem)

Grundskolan bestod läsåret 2017-2018 av nio kommunala skolor; Diö skola, nystartade Elmeskolan, Gemöskolan, International school, Klöxhultsskolan, Liatorps skola, Linnéskolan, Montessoriskolan samt Ryfors skola.

Grundsärskolan redovisas under egen rubrik. Dessutom fanns tre fristående grundskolenheter i kommunen.

Samtliga enheter utom Linnéskolan för år 7-9 har förskoleklass och fritidshem.

Verksamhetschefen för grundskolan har lett verksamheten tillsammans med åtta rektorer och tre biträdande rektorer.

Inom grundskolan finns 15 förstelärare, varav några har utvecklingsuppdrag inom den enskilda skolan och några har kommunövergripande uppdrag.

Skoluppdragen styrs och följs upp av rektor, och kommunuppdragen av utvecklingsstrateg. Utvecklingsuppdragen handlar om olika områden, exempelvis digitalisering/IKT, bedömning för lärande, optimering av

undervisning, engelska, matematik samt läs- och skrivutveckling. Kommande Redovisningen utgår ifrån huvudmannens prioriterade områden i

”Älmhultsmodellen” som har de nationella målen och forskning om framgångsrika skolor som utgångspunkt.

(22)

länsgemensamt arbete med övriga utvecklingsledare kommer att fokusera på karriärtjänsternas genomförande och effekter.

3.1 Förutsättningar

Förutsättningar som redovisas för grundskolan rör elevantal, personaltäthet och behörighetsgrad samt kostnader. Förskoleklass och fritidshem redovisas separat för att tydliggöra förutsättningar i dessa verksamheter. Jämförelser görs inom kommunen över tid och med riket.

3.1.1 Elever och personal Förskoleklass

I Älmhults kommun var det under 2017 i genomsnitt 13 elever per

heltidsanställd i förskoleklasserna. Det är en minskning jämfört med året innan.

Jämfört med riket är det färre elever per vuxen i Älmhult.

16 17

13

18

Antal elever per lärare (heltid), Älmhult Antal elever per lärare (heltid), Riket 0

5 10 15 20 25 30

2016 2017

Förutsättningar förskoleklass - personalresurs

antal elever per lärare

I Älmhult har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass ökat fem procentenheter sedan 2016. Skillnaden mot riket har dock ökat under samma period, från fem procentenheters skillnad till 8 procentenheter, där Älmhult ligger lägre än riket.

(23)

74 79 79 87

Andel lärare med pedagogisk

högskoleexamen, Älmhult Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, Riket 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2016 2017

Förutsättningar förskoleklass - personal

%

Gällande andelen elever med annat modersmål än svenska så har Älmhults kommun de senaste två åren legat högre än riket. Siffrorna för 2017 visar att i Älmhult är nu andelen elever med annat modersmål än svenska något lägre än i riket som helhet.

36

33 24

24 26 26

Andel elever med annat modersmål än

svenska, Älmhult Andel elever med annat modersmål än svenska, Riket

0 20 40 60 80 100

2015 2016 2017

Förutsättningar förskoleklass - andel med annat modersmål än svenska

%

(24)

Elevantalet i de kommunala förskoleklasserna har ökat under läsåret 2017-2018.

Förskoleklass september 2017 september 2018 minskning ökning

Diö 19 16 -3

Elmeskolan 16 35 + 19

Gemö 37 37 oförändrat antal

Internat 39 47 + 8

Klöxhult 63 63 oförändrat antal

Liatorp 11 13 + 2

Montessori 11 13 + 2

Ryfors 10 14 + 4

SUMMA 206 238 + 32

Tidigare har det varit valfritt för vårdnadshavare om barnet ska delta i

förskoleklass. Från och med höstterminen 2018 är förskoleklassen obligatorisk i grundskolan utifrån beslut av riksdagen. I denna kvalitetsrapport räknas

förskoleklassen inte in i nedanstående statistik för läsåret 2017-2018 om grundskolan.

Fritidshem

Huvudmannen fick under läsåret 2017-2018 kritik av Skolinspektionen bland annat på grund av stora elevgrupper inom fritidshemmen. Intern granskning av verksamhetsutvecklare har under våren bland annat visat att fritidsavdelningarna haft god organisation i sina verksamheter. Några avdelningar har, sett till antalet, skiljt sig markant från riket (se diagram nedan) men statistiken som redovisats har inte alltid speglat verkligheten på fritidshemmen. Några avdelningar med riktigt många elever har haft ”osynliga” grupper inom avdelningarna, och några fritidshem har i praktiken dagligen haft betydligt färre närvarande elever jämfört med antalet inskrivna.

(25)

47 46 47 50 45

41

Andel heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen, Älmhult

Andel heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen, Riket 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2015 2016 2017

Förutsättningar fritidshem - personal

%

22 21

69

41

28 21

74

40

26 21

78

39

Antal elever per heltidstjänst,

Älmhult

Antal elever per heltidstjänst, Riket

Antal elever per avdelning, Älmhult

Antal elever per avdelning, Riket 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2015 2016 2017

Förutsättningar fritidshem - personalresurser

antal elever

I syfte att närma sig rikets siffror och därmed låta statistiken spegla

förutsättningarna gällande elevgruppernas storlek har utbildningsförvaltningen beslutat att fritidshemmen skulle omorganiseras till fler avdelningar med färre elever per grupp inför läsåret 2018-2019. När denna rapport skrivs är det genomsnittliga elevantalet per barngrupp på fritidshemmen i Älmhult 40 elever.

I Älmhult är det fler barn per vuxen (heltidstjänst) på fritidshemmen, än i riket.

Till fritidshemmen är det särskilt utmanande att hitta och rekrytera behörig personal, en situation som råder i hela riket. Det är inte ens hälften av personalen som har pedagogisk högskoleexamen. Skillnaden mot riket har ökat det senaste året, till Älmhults fördel. Kompetensförsörjningen inom fritidshemmen måste fokuseras de kommande åren.

(26)

Grundskolan

Det gick 1953 elever på de kommunala grundskolorna i Älmhult september 2017 (grundsärskolan inte inräknad, redovisas i kapitel 4). I september 2018 låg motsvarande siffra på 2091 elever, en ökning med 138 elever. Som tabellen nedan visar har nyöppnade Elmeskolan och the International School of Älmhult (ISÄ) ökat mest.

Förutsättningarna på grundskolorna gällande antal elever per lärare var 2017 likartade som för riket.

11,8 11,5 12,0 12,2 12,0 12,0

Antal elever per lärare (heltid), Älmhult Antal elever per lärare (heltid), Riket 0

5 10 15 20 25 30

2015 2016 2017

Förutsättningar grundskola - lärarpersonal

antal elever per lärare

Andelen personal med pedagogisk högskolexamen inom grundskolan har ökat sedan förra läsåret, men skiljer sig fortfarande negativt från riket. Älmhult har de senaste tre åren legat sämre till än riket. Skillnaden var dock betydligt lägre 2017 (7 %) än 2016 (14 %) jämfört med rikets siffror.

Skola

Elevantal

september 2017 september 2018

Förändring under läsåret 17/18

Diö F-6 140 125 - 15

Elme F-6 83 187 + 104

Gemö F-6 318 298 + 20

International School F-9 316 374 + 58

Klöxhult F-6 493 494 + 1

Liatorp F-3 43 51 + 8

Montessori F-6 79 78 - 1

Ryfors skola F-6 43 43 0

(27)

79 87 73

78 85 84

Andel med pedagogisk högskoleexamen, Älmhult Andel med pedagogisk högskoleexamen, Riket 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2015 2016 2017

Förutsättningar grundskola - personal

%

Av de elever som har rätt till modersmål inom grundskolan är det lite mindre än två tredjedelar som deltar i SVA-undervisning, svenska som andraspråk. I

jämförelse med riket är det en betydligt högre andel som deltar i SVA i Älmhults kommun. Deltagandegraden har ökat något sedan tidigare år.

28 25

17 10

34 27

21

11

30 27

19 12

Rätt till modersmålsund.,

Älmhult

Rätt till modersmålsund.,

Riket

Deltar i SVA- undervisning,

Älmhult

Deltar i SVA- undervisning, Riket 0

20 40 60 80 100

2015 2016 2017

Förutsättningar grundskola - rätt till modersmål och deltar i SVA

%

Att personal inom utbildningsverksamheterna har adekvat utbildning är en viktig faktor för god utbildningskvalitet och hög måluppfyllelse. Inom samtliga

verksamheter, från förskola till vuxenutbildning, är det en utmaning att hitta och anställa behörig personal. Inte bara i Älmhults kommun utan i riket som helhet ser läget ut så här.

Kompetensförsörjningen inom utbildningsorganisationen är därför ett område som behöver hållas fokus på och prioriteras inför kommande verksamhetsår.

(28)

20 000 40 000 60 000 80 000

Älmhult kommungrupp samtliga

Kostnad per elev 2017, förskoleklass

kr/elev

2015 2016 2017

0 20000 40000 60000 80000

Kostnad per elev, förskoleklass

10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

Kostnad per elev 2017, fritidshem

kr/elev

Älmhult kommungrupp genomsnitt samtliga kommuner 0

10000 20000 30000 40000 50000

2015 2016 2017

Kostnad per elev, fritidshem

kr/elev

3.1.2 Kostnader

Kostnader redovisas för förskoleklass, fritidshem respektive grundskola som helhet. Jämförelser görs över tid samt både med kommungruppen och med riket som helhet.

En analys av kostnadsläget behöver göras i samverkan med verksamheterna och på huvudmannanivå.

Kostnaden per elev i förskoleklass ligger på jämförbar nivå med riket. I jämförelse med kommungruppen ligger Älmhult däremot totalt sett lägre.

Förskoleklass

Fritidshem

Gällande fritidshem avviker Älmhult negativt mot både kommungruppen och riket. Personalkostnaden i Älmhult är lägre än i riket. Personalkostnaden kan relateras till antalet vuxna med pedagogisk högskoleexamen (löneläget ser olika ut för behörig kontra obehörig personal) men också till antalet elever per

heltidsanställd vuxen (där Älmhult ligger på 26 mot rikets 21, år 2017). En förklaring till Älmhults låga värde inom Övrigt behöver göras på enhetsnivå.

(29)

Älmhult kommungrupp samtliga 0

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

undervisning lokaler lärverktyg elevhälsa måltider övrigt

Kostnad per elev 2017, grundskola

kr/elev

undervisni ng

lokaler lärve

rktyg elevhälsa

målti

der övrigt Totalt 0

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

Kostnad per elev 2017, grundskola

kr/elev

2015 2016 2017

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000

Kostnad per elev, grundskola

kr/elev

Älmhult kommungrupp samtliga 0

50 000 100 000 150 000 200 000 250 000

förskoleklass grundskola fritidshem

Kostnad per elev 2017

kr/elev

Nedanstående diagram visar kostnadsfördelningen inom grundskolan. Älmhults skolorganisation har satsat mer på lärverktyg än övriga men mindre på elevhälsa.

Undervisningskostnaden är lägre i Älmhult. Totalkostnaden är lägre i Älmhults kommun jämfört med riket som helhet och kommungruppen.

Eftersom förskoleklass, grundskola och fritidshem i viss mån bedrivs integrerat, kan kostnadsfördelningen bli olika.

(30)

3.2 Stödinsatser

Kvalitetsrapporten för stödinsatser upprättas senast 15 december enligt årshjulet, dvs. redovisningen omfattar december 2016 - december 2017. Det är de nationella målen som är utgångspunkten för huvudmannens arbete och det finns inga uttalade lokala mål på huvudmannanivå i dagsläget. Stödinsatser på skolenhetsnivå allokeras mot och förväntas ge effekter på utbildningsnämndens prioriterade utvecklingsområden, som redovisas i kvalitetsrapport 2016 - 2017, och fastställda resultatmål, som redovisas i utbildningsnämndens bokslut.

Centrala barn- och elevhälsan (CBEH) fördelar ekonomiska resurser i form av så kallat tilläggsbelopp till skolenheterna för specifika stödinsatser utifrån fastställda kriterier på nationell nivå. CBEH ansvarar dessutom för vissa utredningar och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser på övergripande nivå.

CBEH:s arbete är viktigt för skolornas måluppfyllelse. I den organisationen ingår Enheten för mångfald (numera under annan benämning, se nedan). Den samlade elevhälsans mål är att undanröja hinder för inlärning och skapa hälsosamma miljöer som gynnar inlärning och utveckling. Uppdraget för mångfaldsenheten är samordningen för nyanlända så att de nationella mål och riktlinjer som finns i lag och förordning inom kartläggning, studiehandledning och modersmålsundervisning kan uppfyllas.

Centrala barn- och elevhälsan inklusive Mångfald hade planerat att genomföra och bidra till ett antal aktiviteter:

 Utbildning i specialpedagogik på olika nivåer och med olika omfattning för att höja kvaliteten på stöd och anpassningar.

 Utredning av mottagande och ny organisation för nyanlända för att öka genomströmningen och måluppfyllelsen.

 Anställning av heltidsmentorer på grundskolans högstadium för att skapa ökade möjligheter för lärare att utveckla sin undervisning och samarbeta kring

undervisning.

 Utveckling av CBEH:s webbsida för att skapa en tillgänglig kunskapsbank.

 Medverkan på skolornas lokala EHT–möten för att ge handledning och rådgivning på grupp- och individnivå.

 Skapande av utvecklingsplan för grundskola och gymnasium för att ge enheterna stöd i arbetet med nyanlända elever.

 Initiering av arbete med att följa årskurser över tid (förädlingsvärde)

 Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper för att kunna göra en bedömning så att rektor kan fatta beslut om placering av elev i årskurs och

undervisningsgrupp.

 Utbildning av studiehandledare för att öka studiehandledarnas kunskap om

Stödinsatser är en del av ”Älmhultsmodellen” och omfattar exempelvis arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och screeningtester. Enligt Skollagen ska barn och elever ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

(31)

 Kompetensutveckling av modersmålslärare för att öka modersmålslärarnas kunskaper om läroplan och kursplan i modersmål samt betyg och bedömning.

Av utvecklingsplanens 12 insatser (beslutade i januari 2017) har, enligt kvalitetsredovisningen under läsåret 2017/2018, i januari 2018 två avslutats, åtta påbörjats och två ännu inte inletts. Under 2017 har 64 elever kartlagts och två elever väntar på kartläggning. Samtliga grundskolenheter har tagit emot nyanlända elever. Ingen elev på gymnasieskolan har kartlagts. Fyra utbildnings- tillfällen (á två timmar) har ägt rum för studiehandledare och kompetensutvecklingsdag har erbjudits inom ”Studiehandledning på modersmålet”. Kompetensutveckling för modersmålslärare var i planeringsstadiet i december 2017.

När det gäller Enheten för mångfald har uppföljningsmöte med rektorer skett för genomgång av de insatser som åligger dem enligt utvecklingsplanen och presentation av kartläggningsmaterialet för speciallärare/ specialpedagoger samt mentorer i samband med överlämning. Det står inte helt klart hur rektorerna använder sig av kartläggningen vid placering av elever i årskurs och undervisningsgrupp och inte heller hur kartläggningsmaterialet används av pedagogerna i verksamheten.

Det har varit svårt att nå alla studiehandledare med utbildningsinsatser, särskilt för dem som inte arbetar heltid. Flera nya modersmålslärare har anställts och det är en utmaning att utbilda dessa så att det kan säkerställas att eleverna får den undervisning som kursplanen anger samt att bedömning sker utifrån kunskapskraven.

Det kommer att krävas ytterligare genomgångar av kartläggningsmaterialet och resultatet av kartläggningen på strukturell nivå samt grupp- och individnivå för att skapa tydlighet och ökat ägande ute på skolenheterna. Utbildningen av studiehandledare och modersmålslärare behöver finna nya former så att roller tydliggöras och så elevernas rättigheter tillgodoses.

Inför uppstarten av läsåret 2018-2019 har samordnaren för modersmål och studiehandledning (tidigare Enheten för mångfald) organiserat för en kartläggning av elevernas måluppfyllelse och kommunens organisering för nyanlända elever, vilket resulterade i en omorganisation, där en särskild Språkenhet skapades vid Elmeskolan (F-6). Sedan april 2018 genomförs kartläggningen på Elmeskolan, som är den skola som tar emot flest nyanlända elever. De nya rutinerna avser att skapa tydlighet för kartläggningen och att åstadkomma enhetliga och likvärdiga bedömningar av elevers behov av studiehandledning och ge vägledning för hur stödet ska följas upp och utvärderas. Ansökan om särskilt stöd och extra anpassningar i form av

studiehandledning görs av rektor till CBEH. Avsikten är att i princip använda samma rutiner som idag används för att ansöka om medel för särskilt stöd. De nya rutinerna implementeras under höstterminen 2018 för att utvärderas efter ett halvår.

(32)

Modersmålsundervisning och studiehandledning erbjuds till alla elever som har rätt till det. I språket somaliska har studiehandledare inte gått att rekrytera, men språkstödet planeras istället erbjudas via digital online-tjänst.

3.2.1 Sammanfattning av enheternas rapporter december 2016 – december 2017

Skolenheterna kopplar sina lokala mål till skollagens 3 kapitel 3§ och till specifika mål som enhetens resultat och analysarbete har identifierat behöver åtgärdas eller utvecklas.

Resultatredovisningarna pekar på att vissa effekter har uppnåtts men att det tar tid att implementera och få nya arbetssätt och rutiner att omfattas av alla. Det som brister i rapporterna är att det ofta blir en sammanblandning av resultat och analys och att de förväntade effekterna av de olika åtgärderna och aktiviteterna inte har identifierats. En stor del av arbetet har handlat om att skapa förståelse och komma överens om en gemensam bild av vad som är ett nuläge och vad som ska ske (mentala modeller).

Påvisade effekter har införandet av mentorer på högstadiet fått och införandet av särskilda studierum. Det har ökat trivseln och medfört ett ökat lugn, som i sin tur förväntas påverka elevernas måluppfyllelse. Även arbetet med Bedömning för lärande har påvisbara positiva effekter, vilket kommer att framgå under det kapitlet och av resultat från Skolbarometern.

Höstterminen 2017 togs en ny skola i bruk, Elmeskolan, och här har planerade åtgärder och aktiviteter initialt inte kunnat genomföras eftersom tiden som inte var undervisningsbunden fick ägnas åt praktiska göromål. Överlämningarna var bristfälliga. Skolan har fått ta emot ett stort antal nyanlända elever och ett ökat behov av specialpedagoger, modersmålslärare och studiehandledare har aviserats av rektor.

Det som blir tydligt är vikten av att hålla i och hålla ut och att med smärre förändringar av planerade aktiviteter baserade på analys, där personal och elever ingår, successivt polera på åtgärderna för att nå ökad effekt och måluppfyllelse.

Vilka resultat de enskilda skolenheterna har nått och orsaker till detta samt vilka ytterligare åtgärder som har identifierats framgår av varje resultatrapport. Nedan följer några exempel:

 Inrättande av olika stödenheter (Basen; Studierummet) för elever i behov av särskilt stöd.

 Handledning och stöd kring NP-problematik.

 Projekt i samarbete med SPSM.

 Handlingsplaner och riktlinjer för EHT samt klassöversikter och individuella arbetsplaner för elever med anpassningar.

 Klassrumsrutiner – standarder för hur lektioner byggs upp och för hur anpassningar genomförs.

 Förbättrade rutiner för överlämning och årlig uppföljning av elevers resultat på