Ärenden Offentlighet Plats och tid Utbildningsnämnden 2020-10-28

(1)

3 - 36

2019/26 ^{37 - 44} 2019/73 ^{45 - 46}

2019/65 ^{47 - 57}

2020/30

2019/65 ^{58 - 73} 2020/29 ^{74 - 78}

2019/26 ^{79 - 121}

Kallelse/Underrättelse

1

1(2)

Utbildningsnämnden 2020-10-28

Plats och tid

Kommunhuset i Älmhult, sammanträdesrum Linnésalen, klockan 08:30 OBS heldag till cirka kl 16.

Gusten Mårtensson (C) Eva-Marie Andersson

Ordförande Sekreterare

Offentlighet

Sammanträdet är inte öppet för allmänheten.

Ärenden

Ärende

1 Fastställande av föredragningslista Informationsärenden

2 Information 3 Meddelanden

4 Informationssäkerhet 5 Trivselenkät förskola

6 Uppföljning Kommunala aktivitetsansvaret (KAA)

7 Återrapportering - utökad samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek

8 Uppföljning budgetprocess Beslutsärenden

9 Månadsrapport september

10 Redovisning av delegeringsbeslut 11 Övrigt

Informationsärenden

12 Kvalitetsarbete-dialog med verksamheterna

(2)

2

Kallelse/Underrättelse

2(2)

Punkt i

kallelse Min Tid

Ärende, UN

2020-10-28 Föredragande Typ

1 5 8.30

Fastställande av

föredragningslista beslut

2 5 8.35 Meddelanden info

3 20 8.40 Information Roger Johansson info 4 10 9.00 Informationssäkerhet Roger Johansson info

5 30 9.10

Kvalitetspunkt;

trivselenkät förskola Jenni Karlsson info 20 9.40 Kaffe

6 30 10.00

Uppföljning kommunala aktivitetsansvaret (KAA)

Alexander

Bråhammar info

7 30 10.30

Återrapportering -

utökad samverkan mellan folkbibliotek och

skolbibliotek

Roger Johansson info

8 15 11.00

Avstämning budgetprocess

Daniel Akilisson Roger Johansson info

9 15 11.15

Månadsrapport september

Daniel Akilisson

Roger Johansson beslut

10 5 11.30

Redovisning av

delegeringsbeslut beslut

11 5 11.35 Övrigt info/beslut

11.40 Lunch på egen hand 12 200 inkl

avbrott för kaffe

12.40

Skriva sig till lärande

Klara Lundgren, lärarare

Jessica Svensson, förstelärare

info

Skoltempen, fritidstempen och trivselenkät fritidshem.

Anmälan kränkningar jan- juni 2020.

Camila Svensson Anna Rix

Grönvall

Samuel Svensson

Skolornas förebyggande arbete för likabehandling, och åtgärdande arbete vid kränkningar.

Sophie Hansson, kurator

Elisabeth Lindén, rektor,

Lena Andersson, rektor

Andreas

Burander, rektor Lärdomar från våren,

Corona

Roger Johansson

16.00

(3)

Tjänsteskrivelse

3

2020-10-21 1(1)

Utbildningsförvaltning Utbildningsnämnden

Camilla Åström

camilla.astrom@almhult.se

Meddelanden 2020-10-28

Skolinspektionens beslut 2020-09-24 att avslå ansökan om godkännande av Ryssbygymnasiet AB som huvudman för fordons- och transportprogrammet med inriktning transport. UN 2020/70

Kommunfullmäktiges beslut 2020-09-28 att revidera friskvårdsersättningen genom att ta bort kravet på att högst 75 % av den faktiska kostnaden ersätts. 100

% av bidraget på 1 200 kr ersätts mot kvitto. Nämnderna uppmanas att tydligare informera medarbetarna om friskvårdsbidraget. KS 2020/26

Information från Skolinspektionen 2020-10-06 att de kommer genomföra sin Skolenkät i Älmhult under vårterminen 2021.

Inspektionsrapport från tillsyn på Montessori förskola av miljö- och byggförvaltningen. UN 2020/34

Inspektionsrapport från tillsyn på Hallaryds förskola av miljö- och byggförvaltningen. UN 2020/35

Skolinspektionens beslut 2020-10-19 att avsluta granskningen regelbunden kvalitetsgranskning vid Ryfors skola. UN 2019/122

Skolinspektionens återkoppling, daterad 2020-10-16, från granskning på Haganässkolan 2 avseende ”Rektors uppföljning och planering framåt mot bakgrund av distansundervisningen”, ”Stöd och stimulans till elever vars kunskapsutveckling påverkats negativt av distansundervisningen” samt

”Organisering och planering inför läsåret 2020/21 med anledning av pandemin”.

(4)

4

(5)

5

(6)

6

(7)

7

(8)

8

(9)

9

(10)

10

(11)

11

(12)

12

(13)

13

(14)

14

(15)

15

(16)

16

(17)

17

(18)

18

(19)

19

(20)

20

(21)

21

(22)

22

(23)

23

(24)

24

(25)

25

(26)

26

(27)

27

Uppföljningsbeslut

Älmhults kommun 2020-10-19

info@almhult.se 1 (4)

Dnr 2019:5754

Uppföljningsbeslut

efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Ryfors

skola i Älmhult kommun

(28)

28

Skolinspektionen

2 (4)

Inledning

Skolinspektionen har genomfört en regelbunden kvalitetsgranskning vid Ryfors skola.

Granskningen genomfördes under höstterminen 2019.

Vid granskningen identifierade Skolinspektionen ett antal utvecklingsområden för skolenheten som angetts i beslut den 31 januari 2020.

Skolinspektionen har begärt att huvudmannen för Ryfors skola senast den 7 augusti 2020 ska redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån

identifierade utvecklingsbehov. Älmhults kommun har inkommit med en sådan redovisning den 7 augusti 2020.

Beslut:

Skolinspektionen bedömer redovisade åtgärder på följande sätt:

Rektors ledarskap

Huvudmannen har påbörjat ett arbete som ligger i linje med Skolinspektionens bedömning av vad som behövs för att höja kvaliteten på skolenheten.

Skolinspektionens samlade bedömning är att ytterligare åtgärder behövs för att höja kvaliteten. Myndigheten förutsätter att huvudmannen tar ansvar för ett fortsatt utvecklingsarbete.

Skolinspektionen avslutar granskningen.

Bakgrund

Rektors ledarskap Författningsstöd

1 kap. 5 §, 2 kap. 9-10 och 34 §§, 4 kap. 4-7 §§ skollagen

Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling, 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar

(29)

Skolinspektionen

3 (4)

29

Bedömningen var: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling. Ett utvecklingsarbete behövde inledas inom följande del:

 Att rektor utvecklar analysen av kunskapsresultaten.

Av huvudmannens svar framgår att rektorn genomfört ett utvecklingsarbete avseende kunskapsresultaten och det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Detta görs löpande genom arbetslagsträffar, APT (arbetsplatsträffar) samt studiedagar där resultat av skolans arbete och mål har granskats och analyserats på djupare plan.

Dessa möten har resulterat i en ökad förståelse för målens syfte och hur analysen vidareutvecklas. Rektorn följer upp resultat och slutsatser från analyserna och sammanställer detta så att det skapas en helhetsbild av skolan måluppfyllelse, påverkansfaktorer och utvecklingsområden. Huvudmannen genomför utöver det uppföljning och utvärdering av skolans arbete samt av de insatser som genomförts.

Huvudmannen redovisar vidare att en förstelärare med inriktning på systematiskt kvalitetsarbete har anställts på skolan. Uppdraget för försteläraren är att denne, på uppdrag av och i samarbete med rektorn, leder och handleder kollegialt pedagogiskt utvecklingsarbete. Det innebär enligt huvudmannen att försteläraren tillsammans med rektorn planerar, organiserar och leder utvecklingsprocesser. Dessa

utvecklingsprocesser är identifierade i skolans systematiska kvalitetsarbete för att leda till högre måluppfyllelse. Handledningen och det löpande arbetet sker enskilt eller i grupp av skolans lärare. Huvudmannen redovisar att det systematiska kvalitetsarbetet på detta sätt har blivit en kontinuerlig del av arbetslagens arbete och en ”röd tråd” i skolans arbete.

Huvudmannen skriver i sin redogörelse att genom den kontinuitet som finns i de nya processerna har rektorn och personal kommit djupare i sina analyser av aktiviteter och mål utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorn och personalen upplever nu att analyserna ligger till grund för planering och genomförande av skolans

utvecklingsarbete.

Framöver ska, enligt huvudmannens redogörelse, personalen planera

utvärderingsbara aktiviteter och mål kopplade till läroplanen och skolans prioriterade mål. Vidare har huvudmannen på kommunövergripande tagit fram en modell för det systematiska kvalitetsarbetet med utvecklingsområden. Denna modell gäller med start läsåret 20/21. Delar av den modellen innebär exempelvis att huvudmannen ska ha mer fokus på helheten än detaljer, att kontinuerligt anpassa stöd till rektorer och arbetslag, att ha hög tillit till och förväntan på att rektorer tar ansvar för sina verksamheters systematiska kvalitetsarbete enligt huvudmannens instruktioner.

(30)

30

Skolinspektionen

4 (4)

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen har påbörjat ett arbete som ligger i linje med Skolinspektionens bedömning av vad som behövs för att höja kvaliteten på skolenheten, men vill understryka vikten av att arbetet fortsätter och utvärderas.

På Skolinspektionens vägnar

X

Jenny Fahlman

Beslutsfattare

Signerat av: Jenny Fahlman

X

Peter Sääw

Föredragande Signerat av: Peter Sääw

(31)

31

(32)

32

(33)

33

(34)

34

(35)

35

(36)

36

(37)

2020

37

RESULTATRAPPORT

TRIVSELUNDERSÖKNING

FÖRSKOLA 2020

(38)

38

Svarsfrekvens

Förskola Antal

svar

Antal barn

Uppskattad svars- frekvens 2020

upp- skattad svars- frekvens 2019 Kommunala förskolor

Arnebo 16 33 48% 64%

Diö 41 62 66% 92%

Early Years Programme 41 75 55% 59%

Eneryda 13 21 62% 100%

Haga 79 98 81% 84%

Hallaryd 17 31 55% 60%

Häradsbäck, Solrosen 12 18 67% 67%

Liatorp 29 38 76% 100%

Liljebacken 85 129 66% 81%

Lyckan 22 58 38% 39%

Montessori 32 46 70% 78%

Möckeln 38 59 64% 80%

Norregård 42 102 41% 70%

Pedagogisk omsorg 3 12 25% 42%

Pjätteryd 15 18 83% 93%

Ryforsgården 35 46 76% 72%

Tornet 49 80 61% 64%

Violen 27 34 79% 83%

Vitsippan 51 99 52% 66%

Totalt kommunala

förskolor 647 1 059 61% 73%

Enskilda förskolor

Bråthult 23 30 77% 73%

Virestad 23 34 68% 76%

Totalt enskilda förskolor 46 64 72% 75%

Samtliga verksamheter 693 1 123 62% 73%

(39)

Allmänt

Enskilda Kommunala

Namn % %

Stämmer mycket bra 56,5 62,4

Stämmer bra 31,2 21,2

Stämmer delvis 6,5 7

Stämmer inte alls 2,2 2,9

Vet inte 3,6 6,5

Total 100 100

39

(40)

Barns delaktighet och inflytande

Namn % %

Stämmer delvis 9,8 6,7

Vet inte 2,2 6,9

Total 100 100

40

(41)

Förskola och hem

Namn % %

Stämmer mycket bra 54 58,3

Vet inte 4,7 7,9

Total 100 100

41

(42)

Omsorg utveckling och lärande

Namn % %

Stämmer inte alls 3,9 3

Vet inte 0,4 3,3

Total 100 100

42

(43)

Normer och värden

Namn % %

Stämmer delvis 10 7,3

Stämmer inte alls. 3 3,9

Vet inte 8,3 6,8

Total 100 100

43

(44)

Jag tycker personalen erbjuder mitt barn en likvärdig utbildning oberoende om det är en flicka eller en pojke.

Namn % %

Stämmer mycket bra 60,9 70

Stämmer bra 17,4 16

Stämmer inte alls. 2,2 2,2

Vet inte 17,4 9,3

Total 100 100

44

(45)

45

2020-10-16 1(2)

Alexander Bråhammar

Killar Tjejer Går i skola Annan aktör Jobbar Har flyttat I aktivitet Ej kontakt

4

Lägesrapport KAA

Går i skola: Fel i administrativa modulen.

KAA-statistik 200312

Annan aktör: T.ex. insats från BUP som huvudaktivitet.

34 Jobbar: Har arbete. Följer upp dessa

34 individer och påminner om vikten av att ta en gymnasieexamen.

7 Har flyttat: Fel i administrativa modulen.

De är inte folkbokförda i Älmhults

14 kommun. Jobbar med att lösa det

problemet.

24 I aktivitet: Vi har en längre planering med

8 kontinuerliga träffar. T.ex. studiebesök,

samtal och arbetssökande.

11 Ej kontakt: 4 har avböjt stöd och 7

0 10 20 30 40 hembesök kommer ske inom kort.

KAA-statistik 201016

Går i skola Har examen Avböjt stöd 1

Ej kontakt Har flyttat Annan aktör I aktivitet hos KAA Anställd i KAA-projekt Jobbar Killar Tjejer

11 8

6 6

7

14

15

32

38

56

0 10 20 30 40 50 60

Det är fortsatt hög felprocent i den lista som systemet tar fram, felsökning har pågått under ett halvår.

När vi plockar bort de felplacerade individerna har vi alltså 43 individer som ska vara på KAA-listan. I mars var den korrekta siffran 37.

Post Box 500, 343 23 Älmhult Besök Stortorget 1, Älmhult Telefon 0476-550 00 Fax 0476-552 00 E-post info@almhult.se Webbplats www.almhult.se Organisationsnummer 212000-0647 Bankgiro 5720-0073

(46)

46

2020-10-16 2(2)

Alexander Bråhammar

Jämförelse av KAA-statistik vår och höst

14 8

4

11

7

23 6

14

Jobbar I aktivitet hos KAA Annan aktör Ej kontakt

0 5 10 15 20 25

Höst Vår

Orsaken till den stora skillnaden av ”I aktivitet hos KAA” är de projekt som jag startat tillsammans med:

Carl Lundkvist, Sara Vaarning Vetter och Emil Gustavsson. Samarbetet med Arbetsmarknadsenheten har möjliggjort projektanställningar för ungdomar. Förutom anställningar för ungdomar inom KAA har vi även kunnat anställa ungdomar som är över 20 år och är med i projekt UNGSAM som Emil arbetar med.

Ungdomarna har fått anställningar i kommunen inom parkförvaltningen, på fritidsgård samt inom

projekt KurTur. Arbetsmarknadsenheten anställer ungdomarna och det finansieras av statsbidrag. I våras var 5 ungdomar med och renoverade Röda villan, där AME och KAA nu har kontor.

Just nu arbetar 4 ungdomar på fritidsgården, 2 ungdomar inventerar kommunens vägnät och röjer vid vägräcken, 10 ungdomar arbetar med projekt KurTur. Det är ett projekt med målet att bryta äldres isolering. Detta ska vi göra genom filmer, VR-teknik och utbildning i sociala medier. De tio

ungdomarna kommer utforma allt material. Arbetsleder gör jag tillsammans med Emil Gustavsson, ungdomskoordinator i projekt Ungsam.

Jag arbetar fortsatt förebyggande genom att ha möten med elever som riskerar att ej klara sina studier eller signalerar att de vill hoppa av. Det gör skillnad när man i ett tidigt skede kan berätta för ungdomen vikten av att slutföra sina studier. En del elever har även planeringar hos mig som innebär att de är fortsatt inskrivna i skolan samtidigt som jag vägleder och hjälper till att hitta ny motivation, i vissa fall genom en praktikplats.

Efter höstlovet kommer jag, tillsammans med SYV och kurator, arbeta på Linnéskolan med tio elever som riskerar att inte fortsätta studera efter nian. Detta projekt kallas Framtidsverkstaden och har testats i Lessebo kommun. Genom KAA-nätverket har jag fått tillgång till materialet och ser nu fram emot att testa detta under 10 tillfällen på Linnéskolan.

Förutom detta arbete är jag också delaktig i regionens KAA-nätverk där jag försöker få genom så många gemensamma rutiner som möjligt för att effektivisera KAA-arbetet. Nyligen spelade jag och Emil in en film om hur vi arbetar med ungdomar för spridningskonferensen ”Gör små saker med stor kärlek”. Det ska bli intressant att se hur vårt arbete kan sprida sig. Jag är även delaktig i kommunens ungdomsgrupp där vi strategiskt tittar på hur vi kan samarbeta för att lösa de problem som kommunens ungdomar skapar och möter, bl.a. polisen och representanter från HVB-hem deltar vid dessa möten.

(47)

47

Datum 1(2)

Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden

Roger Johansson

roger.johansson@almhult.se

Samverkan skolbibliotek och folkbibliotek

Ärendenummer UN 2019/65

Sammanfattning av ärendet

I samband med delårsrapport 1 § 58 fick utbildningsförvaltningen i samråd med kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda och presentera förslag på utökad samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek i syfte att mer effektivt utnyttja våra kommunala biblioteksresurser. Koppling skulle finnas till befintlig biblioteksplan och uppdraget skulle redovisas senast i oktober 2020.

Utbildningsförvaltningen har gjort en utredning som visar på tre möjliga vägar att gå. Sedan beslutet fattades har skolbiblioteksorganisationen ändrats till en central funktion, där arbetsformerna håller på att arbetas fram. I arbetet med utredningen har behovet av en ny skolbiblioteksplan blivit uppenbart.

Förvaltningen föreslår därför att nämnden avvaktar beslut om eventuellt utökat samarbete, till dess en ny skolbiblioteksplan är klar.

Beslutsnivå

Utbildningsnämnden

Beslutsunderlag

 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2020-10-23

 Utbildningsförvaltningens utredning Samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek, daterad 2020-10-08

 Utbildningsnämndens beslut Delårsrapport 1, daterat 2020-04-30

Ärendeberedning

Utbildningsförvaltningens förslag till beslut

 Utbildningsnämnden har tagit del av utredningen Samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek och beslutar att uppdraget är utfört.

Roger Johansson Underskrift

Utbildningschef Titel

(48)

48

Datum 2(2)

Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Kultur- och fritidsnämnden

(49)

2020-10-08 1(8)

49 Utbildningsförvaltningen

Roger Johansson 0476-550 32

roger.johansson@almhult.se

Rapport/utredning

Samverkan mellan skolbibliotek

och folkbibliotek

(50)

Biblioteksutredning

50

2020-10-08 2(8)

Innehåll

Samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek ...3 Nuläge...3 Skolbibliotekens roll ...4 Möjliga vägar...5 Scenario 1 – fortsatt samverkan på samma nivå som idag ...5 Scenario 2 – utökad samverkan ...5 Scenario 3 – gemensam organisation...6 Sammanfattning ...7

(51)

51

2020-10-08 3(8)

Samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek

Utbildningschefen har fått i uppdrag av ordförandena i utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att undersöka vilka möjligheter det finns för utökad samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek.

För att ge en rättvis och korrekt lägesbeskrivning har såväl folkbiblioteket som personal från skolbiblioteken fått komma med input till denna utredning. De har också fått möjlighet att yttra sig om den färdiga rapporten.

Den här rapporten är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag för vilka möjliga samverkansformer som finns, utöver det goda samarbete som redan är etablerat. Om man väljer att gå vidare med något av förslagen kräver detta ytterligare beredning. Det behöver tas fram förslag till avtal, som reglerar kostnadsfördelning mellan kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden.

En djupare konsekvensanalys behöver också genomföras utifrån vilken påverkan det skulle få på folkbibliotekets verksamhet, såväl som skobiblioteken.

Nuläge

Skolbiblioteken regleras i två paragrafer i skollagen. I 2 kap. 35 § står ”för utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas” och i 36 § står ”eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek”

Lagstiftningen ger inte mycket vägledning kring hur skolbiblioteksverksamheten ska utformas. Den beskriver bara att eleverna ska ha tillgång till ett

skolbibliotek. Det finns dock lite mer vägledning i kursplaner och läroplan, där det står att rektor ansvarar för att skolbiblioteken blir en resurs i undervisningen.

I dag har skolbiblioteken och folkbiblioteket ett väl utarbetat samarbete.

Folkbiblioteket har huvudansvaret för det gemensamma biblioteksdatasystemet, Book-it, som används idag. Det innebär att skolbiblioteken får avlastning när det gäller systemfrågor. Man har också en gemensam katalog, vilket innebär att det är enkelt att beställa och låna böcker från varandras bestånd.

Skolbiblioteken och folkbiblioteket har också ett gemensamt nätverk där barn- och ungdomsbibliotekarien ingår. De träffas 6-8 ggr per år och där hanteras

(52)

52

2020-10-08 4(8)

samarbetsfrågor. Exempel på sådana samarbeten är en gemensam ansökan till kulturrådet för inköp av medier.

Läsfrämjande åtgärder som genomförs är 6-årsboken där alla sexåringar kommer till biblioteket och får ta del av högläsning tillsammans med en bibliotekarie.

Barnen får gå på skattjakt i biblioteket och sedan får de träffa Carl von Linné.

Alla barn får en bok. Tillsammans med förskolorna genomför folkbiblioteket läståget. Där gör folkbiblioteket utskick till förskolorna och detta avslutas med en bokgåva till förskolorna.

Sommarlovsboken genomförs som ett samarbete mellan folkbiblioteket och skolbiblioteken. I Älmhult är deltagandet högt och det går ut på att barnen läser fem böcker på sommarlovet och sedan får man en bok. För eleverna i årskurs 4 genomförs en aktivitet ”Professor Hjärnstråle”, som innebär att eleverna själva får utforska biblioteket. Även denna aktivitet avslutas med en bokgåva.

Skolbibliotekens roll

En ny biblioteksplan behöver arbetas fram för skolbiblioteken. Rollen har förändrats och det är viktigt att detta belyses i den skolbiblioteksplan som gäller för Älmhult. Omorganisationen för skolbiblioteken där funktionen har

centraliserats innebär nya möjligheter, men de innebär också ett antal utmaningar. I de reviderade läroplanerna 2018 lyfts också skolbibliotekens förändrade roll fram.

Skolinspektionen genomförde 2018 en granskning av skolbiblioteken. En av de saker som lyfts i denna granskning är att funktionen skolbibliotek behöver lyftas in ännu mer i verksamheten och i planeringen av undervisningen. Ett bra

skolbibliotek handlar inte bara om att ha ett bra rum med böcker, det handlar om samarbete i planering och genomförande. Inspektionen lyfter också vikten av att tillvarata bibliotekariernas kompetens när det gäller media och källkritik.

”I den reviderade läroplanen får skolbiblioteken ett uttalat uppdrag att arbeta med elevers digitala kompetens. Regeringens nationella digitaliseringsstrategi anger att ett bra samarbete mellan personal som arbetar med barn och elever och skolbiblioteken är av vikt för att barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt. Skolbiblioteken har en viktig pedagogisk uppgift att fylla när det gäller att stärka elevers kompetenser i bland annat informationssökning och källkritik.”

(53)

53

2020-10-08 5(8)

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs – Skolinspektionen 2018

Centralisering till en skolbibliotekscentral ger möjlighet till en likvärdig tillgång till skolbibliotekets kompetens, men det ställer stora krav på en god planering av

verksamheten för att detta ska bli verklighet. Rektor har ett stort ansvar för att se till att denna kompetens tillvaratas. Det är viktigt att ta fram former för hur rektors behov av inflytande över verksamheten ska tillvaratas i den nya organisationen. Vid arbetet med en ny skolbiblioteksplan är det därför viktigt att rektorerna är delaktiga i framtagandet av en ny plan, tillsammans med skolbibliotekarierna.

(54)

54

2020-10-08 6(8)

Möjliga vägar

Det finns tre möjliga vägar kring samverkan mellan skolbibliotek och

folkbibliotek. Dessa kommer att beskrivas i tre scenarier nedan. Det finns för- och nackdelar med alla scenarier och det försöker den här utredningen att belys

Scenario 1 – fortsatt samverkan på samma nivå som idag

Samverkan sker idag genom samma bibliotekssystem, d v s att alla böcker är inlagda och sökbara i ett digitalt system. Även elevernas läromedel är idag registrerade och lånas ut genom detta system.

Utöver den administrativa samverkan görs en hel del läsfrämjande åtgärder tillsammans. Detta scenario är till stora delar beskrivet under nuläge.

Scenario 2 – utökad samverkan

I Älmhults kommun finns idag ett antal filialbibliotek. En variant som finns i andra kommuner, är att filialbiblioteken är samlokaliserade med skolbiblioteken.

I dessa fall är det möjligt att göra samordningsvinster med personalen.

I Älmhults kommun är två av filialbiblioteken samlokaliserade med

skolbiblioteken. Det är i Liatorp och i Diö. Det är tänkbart att man samordnar bemanning av skolbibliotek med bemanning av folkbibliotek. Vinsten kan vara att minska tiden som går åt att transportera personal centralorten och filialerna.

Öppettiderna skiljer sig däremot åt, så den delen leder inte till någon samordningsvinst.

Det är viktigt att förstå att skolbibliotekariens uppdrag skiljer sig åt från det som en vanlig bibliotekarie har. Risken med detta sätt kan vara att skolbiblioteket blir en fristående verksamhet från övriga skolan och med detta fungerar som ett filialbibliotek även under skoltid. Detta kan naturligtvis arbetas bort, men kommer att kräva en del samverkan även mellan ledningen för de två olika verksamheterna.

Andra former för utökad samverkan skulle kunna vara gemensamma satsningar på utbildningar och fortbildningar. Plockning av böcker till skolor och enskilda låntagare skulle kunna göras tillsammans. Även kravverksamheten skulle kunna vara gemensam. För att detta ska vara genomförbart krävs samlokalisering, d v s att mediebeståndet för skolan ska var placerat i eller i omedelbar närhet av

(55)

55

2020-10-08 7(8)

folkbibliotekets lokaler. Folkbiblioteket har idag, som lokalerna är utformade inte någon möjlighet att också inhysa skolornas mediebestånd.

Scenario 3 – gemensam organisation

En form av samverkan är att all personal organisatoriskt tillhör folkbiblioteket och att skolbibliotek blir en tjänst som köps av folkbiblioteket.

Det är fullt möjligt att ha en gemensam organisation för de två

biblioteksverksamheterna och det finns även med detta sätt att organisera sig fördelar såväl som nackdelar. Den viktigaste frågan att lösa i ett sådant här scenario är hur rektor, som enligt kurs- och läroplaner ansvarar för att

biblioteksresurserna används som en del i undervisning, för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens, får möjlighet att utöva inflytande över

verksamheten. Det finns goda exempel från andra kommuner, som har lyckats med detta sätt att organisera sig.

En fördel som man kan lyfta fram är att skolbibliotekarierna i denna form får en chef med gedigen bibliotekskompetens. Med en central

skolbiblioteksorganisation kan behovet av ledning, som är väl insatt i frågorna, vara viktig. Skolbibliotekarierna lyfter själva fram att med en gemensam organisation kan det finnas fördelar för f-6 skolorna, medan det inte är lika fördelaktigt för de som arbetar med de äldre barnen och ungdomarna.

Skolbiblioteken och folkbiblioteken har olika uppdrag och styrdokument och det är därför inte givet att man utan tvekan kan gå in och göra varandras uppgifter.

Däremot finns det vinster genom att samordna administrativa uppgifter.

Om man väljer denna väg, är det viktigt att man upprättar ett avtal som reglerar vad skolorna behöver och vad folkbiblioteket ska leverera. Man kan också tänka sig att man reglerar ett grundavtal, som alla kan ta del av och där det också kan finans möjlighet att köpa ett antal tilläggstjänster.

(56)

56

2020-10-08 8(8)

Sammanfattning

Det finns inget givet sätt att organisera sig. Det finns för- och nackdelar med de olika sätten att tänka. Oavsett vilken form av organisation man väljer, är grunden att det är en välfungerande verksamhet, som är till gagn för elevernas utveckling.

I och med att steget är tagit i Älmhults kommun kring en centraliserad skolbiblioteksverksamhet, är den första frågan som behöver besvaras hur vi utnyttjar de resurser som står till vårt förfogande på bästa sätt.

Skolbiblioteksverksamheten ska vara likvärdig och alla elever ska ha tillgång till skolbibliotekariernas kompetens.

Prioritet ett blir att ta fram skolbiblioteksplanen och se över innehållet i denna.

Den behöver också förankras i rektorsgrupperna, så att det finns en samsyn kring hur resursen skolbibliotek används på bästa sätt.

(57)

57

_____

Sammanträdesprotokoll

2020-10-14 Sidnummer, beslut 1(1)

Utbildningsnämndens utskott

§ 80 Återrapportering - utökad samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek

Sammanfattning

Utbildningsnämnden i samråd med kultur– och fritidsnämnden gav, i samband med delårsrapport 1, utbildningsförvaltningen i uppdrag att presentera förslag på utökad samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek i syfte att mer effektivt utnyttja våra kommunala biblioteksresurser.

Utbildningschefen Roger Johansson informerar om olika scenarier kring utökat samarbete.

Justerandes signaturer

Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande

(58)

58

2020-10-22 1(1)

Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden

Daniel Akilisson

Daniel.akilisson@almhult.se

Månadsrapport september

Sammanfattning av ärendet

Utbildningsnämnden har fattat beslut om att göra budgetuppföljningar vid varje nämndsmöte. Uppföljningen i september visar på ett underskott på 2,4 mkr. Det är en förbättring med 5,9 mkr jämfört med delårsrapporten efter uppföljningen i augusti.

Beslutsnivå

Utbildningsnämnden

Beslutsunderlag

 Tjänsteskrivelse daterad 2020-10-22

 Månadsrapport september

 Volymer september

Utbildningsförvaltningens förslag till beslut

 Utbildningsnämnden beslutar att godkänna utbildningsförvaltningens månadsrapport för september.

Daniel Akilisson Roger Johansson

Controller Utbildningschef

Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom

Kommunstyrelsen

Controller Daniel Akilisson

(59)

September

Verksamhet (tkr)

Bokslut 2019 Budget 2020

Prognos September

Budget- avvikelse

2020

Intäkter -131 012 -100 412 -108 628 8 216

Personalkostnader 391 580 406 050 407 161 -1 111

Övriga kostnader 211 997 182 511 192 058 -9 547

Summa 472 565 488 149 490 591 -2 442

100 Nämnd- styrelseverksamhet 658 1 300 550 750

400 Öppen förskola (familjecentralen) 1 220 1 500 2 050 -550

407 Förskola 112 444 108 248 109 352 -1104

425 Fritidshem 24 369 25 000 27 928 -2928

435 Förskoleklass 11 752 13 500 14 665 -1165

440 Grundskola 208 331 220 593 227 559 -6966

443 Grundsärskola 9 969 10 000 10 554 -554

450 Gymnasieskola 79 740 80 500 82 064 -1564

453 Gymnasiesärskola 3 400 3 225 5 078 -1853

470 Grundläggande vuxenutbildning 8 895 2 300 5 151 -2851

472 Gymnasial vuxenutbildning 1 255 4 500 3 088 1412

474 Särvux 607 732 810 -78

475 Yrkesvux 3 536 2 200 -367 2567

476 Svenska för invandrare (SFI) 295 2 974 3 691 -717

478 Uppdragsutbildning 0 0 30 -30

490 Ledning 6 094 11 577 -1 612 13189

980 Framtid & Utveckling 0 0 0 0

Summa 472 565 488 149 490 591 -2 442

59

(60)

2020-10-05 1(13)

60 Utbildningsförvaltningen

Camilla Åström 0476-551 48

Camilla.astrom@almhult.se

september 2020

Volymer

(61)

volymer

61

2020-10-05 2(13)

Innehåll

Antal invånare jämfört med befolkningsprognos ...3 Förskola – barn folkbokförda i Älmhults kommun...5 Förskola – barn i kommunens förskolor...6 Fritidshem – elever folkbokförda i Älmhults kommun...7 Grundskola – elever folkbokförda i Älmhults kommun...9 Grundskola – elever i kommunens skolor ...10 Gymnasieskola – elever folkbokförda i Älmhults kommun...11 Gymnasieskola – elever på kommunens gymnasieskola, Haganässkolan ...12 Komvux – antal elever på kommunens vuxenutbildning, Haganässkolan...13

(62)

62

volymer

2020-10-05 3(13)

Antal invånare jämfört med befolkningsprognos

Nedan redovisa faktiskt antal invånare per månad under 2020 (mörkblå staplar).

Stapeln längst till höger (ljusblå) visar prognostiserat antal 31 december 2020 enligt befolkningsprognos gjord hösten 2019. Den vågräta linjen visar

befolkningsprognosen (gjord hösten 2018) som var underlag för kommunfullmäktiges budget 2020.

Under årets första månader har antalet invånare 1-18 år varit relativt konstant, men från maj har det skett en ökning.

Jämfört med budgetunderlaget är antal invånare 6-15 år något färre, och stämmer bättre med den nya befolkningsprognosen från hösten 2019 som inte prognostiserar lika kraftig ökning som tidigare prognos. Under 2019 var antalet i grundskoleålder betydligt fler än dåvarande budgetunderlag.

Antalet invånare 1-5 år är dock något fler än vad som prognostiserats.

Åldersgruppen 16-18 år stämmer väl med befolkningsprognosen. I gymnasieskolan finns dock ett flertal elever som är äldre än 18 år.

Antal invånare 1-5 år

1 400

Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Faktiskt Prognos antal jan antal feb antal antal antal maj antal juni antal juli antal aug antal sep antal okt antal nov antal dec dec 2020 2020 2020 mars april 2020 2020 2020 2020 2020 2020 2020 2020 (prognos 2020 Invånare 1-5 år 2020 Underlag KF-budget 2020 (prognos hösten 2018) hösten

2019)

1 187 1 188 1 190 1 199 1 203 1 217 1 230 1 198 1 190

1 180 1 184

0 200 400 600 800 1 000 1 200

antal elever

(63)

632

63

volymer

2020-10-05 4(13)

Antal invånare 6-15 år

3 000

2 477

2 419 2 410 2 410 2 425 2 432 2 563

2 479 2 411 2 445 2 595

2 500

2 000

antal elever

1 500

1 000

500

0

2019)

Antal invånare 16-18 år

610 608 604 604 603 603 605 610

616 612

0 100 200 300 400 500 600 700

antal elever

2019)

(64)

64

volymer

2020-10-05 5(13)

Förskola – barn folkbokförda i Älmhults kommun

I diagrammet nedan redovisas antal barn i förskola som nämnden har ”betalningsansvar” för fördelat på egen regi, friskolor och andra kommuner. Som jämförelse redovisas budgeterat antal barn under 2020 som en linjär linje. Budgetsiffran är en snittsiffra för våren respektive hösten. Budgeten baseras på befolkningsprognos samt andel inskrivna barn av befolkningen. Normalt är det fler barn inskrivna under våren än hösten.

Observera att i egen regi ingår inte barn från andra kommuner. Se diagram på nästa sida för totalt barnantal i kommunens förskolor.

De ljusare staplarna avser 2019.

Antal inskrivna barn i förskola per månad jämfört med budget 2020 (vågrät linje) - barn folkbokförda i Älmhults kommun

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0 jan 19 jan 20 feb 19 feb 20 mar 19 mar 20 apr 19 apr 20 maj 19 maj 20 jun 19 jun 20 jul 19 jul 20 aug 19 aug 20 sep 19 sep 20 okt 19 okt 20 nov 19 nov 20 dec 19 dec 20

andra kommuner 5 5 5 5 7 5 7 6 9 6 9 6 8 3 7 4 6 2 4 4 5

enskilda förskolor 62 54 63 54 64 56 64 58 66 58 66 58 66 59 50 46 51 57 51 51 51

egen regi (skrivna i Älmhult) 1 029 1017 1 044 1024 1 066 1035 1 066 1052 1 073 1050 1 066 1037 1 063 1030 898 852 938 914 961 967 969

budget 2020, snitt per termin 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1027 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031 1031

antal inskrivna barn

(65)

65

volymer

2020-10-05 6(13)

Förskola – barn i kommunens förskolor

Av 931 barn i september 2020 kommer 17 stycken från andra kommuner, vilket motsvarar 2 % av barnantalet.

Antal inskrivna barn i kommunens förskolor, jan 2019 - sep 2020

1 400

1 200

jan 19 feb 19 mar 19 apr 19 maj 19 jun 19 jul 19 aug 19 sep 19 okt 19 nov 19 dec 19 jan 20 feb 20 mar 20 apr 20 maj 20 jun 20 jul 20 aug 20 sep 20

från andra kommuner 23 27 28 28 28 28 23 23 19 21 21 19 21 21 24 20 23 23 13 13 17

invånare Älmhults kommun 1 02 9 1 04

4 1 06 6 1 06

6 1 07 3 1 06

6 1 06

3 898 938 961 967 969 1 01 7 1 02 4 1 03

5 1 05 2 1 05

0 1 03 7 1 03

0 852 914 0

200 400 600 800 1 000

(66)

66

volymer

2020-10-05 7(13)

Fritidshem – elever folkbokförda i Älmhults kommun

I diagrammet nedan redovisas antal elever i fritidshem som nämnden har ”betalningsansvar” för fördelat på egen regi, friskolor och andra kommuner. Som jämförelse redovisas budgeterat antal elever under 2020 som en linjär linje. Budgetsiffran är en snittsiffra för våren respektive hösten. Budgeten baseras på befolkningsprognos samt andel inskrivna elever av befolkningen. Antalet invånare i

grundskoleålder är något lägre än befolkningsprognosen som är budgetunderlag. Andelen inskrivna är normalt högre under hösten än våren.

Observera att i egen regi ingår inte elever från andra kommuner. Se diagram på nästa sida för totalt elevantal i kommunens fritidshem.

De ljusare staplarna avser 2019.

Antal inskrivna elever i fritidshem per månad jämfört med budget 2020 (vågrät linje)

1 400

1 200

1 000

antal inskrivna barn ₈₀₀

600

400

200

0 jan jan 19 20 feb feb 19 20 mar mars 19 20 apr apr 19 20 maj maj 19 20 jun jun 19 20 jul 19 jul 20 aug aug 19 20 sep sep 19 20 okt okt 19 20 nov nov 19 20 dec dec 19 20

andra kommuner 8 5 8 5 8 6 8 6 7 7 7 7 5 7 6 7 8 7 5 5 5

enskilda fritidshem 106 122 106 122 106 118 106 118 106 118 106 117 106 117 123 132 121 124 121 122 122

egen regi (skrivna i Älmhult) 1 019 1015 1 002 1001 997 996 1 003 990 988 970 942 932 908 873 1 113 1084 1 069 1088 1 053 1 040 1 031 budget 2020, snitt per termin 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1261 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329 1329

(67)

67

volymer

2020-10-05 8(13)

Fritidshem – elever i kommunens fritidshem

Av 1 113 elever i september 2020 kommer 25 stycken från andra kommuner, vilket motsvarar 2 % av elevantalet.

Antal inskrivna elever i kommunens fritidshem, jan 2019 - sep 2020

1 400

1 200

jan 19 feb 19 mar 19 apr 19 maj 19 jun 19 jul 19 aug 19 sep 19 okt 19 nov 19 dec 19 jan 20 feb 20 mars 20 apr 20 maj 20 jun 20 jul 20 aug 20 sep 20

från andra kommuner 32 32 34 35 34 32 32 33 33 28 26 26 22 22 29 29 30 30 29 25 25

invånare Älmhults kommun 1 01 9

1 00

2 997 1 00

3 988 942 908 1 11 3

1 06 9

1 05 3

1 04 0

1 03 1

1 01 5

1 00

1 996 990 970 932 873 1 08

4

1 08 8 0

200 400 600 800 1 000