Bredbandsstrategi 2015-2020 för Bergs kommun

Bredbandsstrategi 2015-2020 för

Bergs kommun

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte ... 4

1.2 Målgrupp ... 5

2 Bakgrund ... 5

2.1 Bredbandsstrategi för Sverige ... 5

2.2 Bredbandsstrategi för Jämtlands län ... 6

2.3 Regional utvecklingsstrategi ... 6

2.4 Regional Digital Agenda ... 7

3 Mål ... 7

4 Förutsättningar ... 7

4.1 Geografi ... 7

4.2 Hushåll / Befolkning ... 8

4.3 Näringsliv ... 8

4.4 Turism ... 9

4.5 Offentlig service, kommunal och privat ... 9

4.5.1 Kommun: ... 9

4.5.2 Region Jämtland/Härjedalen: ... 9

4.5.3 Skolor och Bibliotek: ... 9

5 Nuläge ... 9

5.1 Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur ... 9

5.2 Tillgång till bredband ... 10

5.3 Fibernät ... 12

5.4 Lokala nät ... 13

5.5 Fiber i byarna ... 14

5.5.1 Rätansböle ... 14

5.6 Nätägare ... 14

5.7 Mobilt bredband ... 15

6 Samverkan, inom länet och över Länsgränserna ... 15

6.1 Inom länet ... 15

6.2 Över länsgränserna ... 16

7 Behov av Bredband ... 16

7.1 Hushållen ... 16

7.2 Näringslivet ... 17

7.3 Turismen ... 17

7.4 Offentlig service ... 18

Bilaga 1: Handlingsplan ... 19 Kommunens roll ... 21 Bilaga 2: Finansieringsstöd ... 22

1 Inledning

Detta dokument är ett strategiskt underlag för kommunens fortsatta planering för utbyggnad av IT-infrastruktur samt utveckling av tillhörande tjänster.

Bredbandsstrategin är ett styrdokument som ska kunna användas som underlag vid ansökan om finansiering för IT-infrastrukturprojekt, samt som underlag i diskussioner rörande strategiska beslut inom ramen för olika IT-infrastrukturprojekt.

Eftersom förutsättningarna ständigt förändras vad gäller finansieringsstöd mm,är det troligt att dokumentet kommer att behöva uppdateras. Dessutom är det många olika aktörer att ta hänsyn till för att utbyggnad ska ske så effektivt som möjligt.

Viktigt att ta med är att länet de senaste åren har lidit genom avsaknad av samordning i bredbandsfrågan men där har nu länet en regional bredbandssamordnare som ska kunna se möjligheter till samordning ur ett regionalt perspektiv.

För att uppnå de nationella och regionala målen kommer det att krävas mer finansiellt stöd till länet.

1.1 Syfte

Bredbandsstrategins syfte är att visa på visioner och mål samt en handlingsplan vad gäller den fortsatta utbyggnaden av bredband i Bergs kommun.

Bredbandsfrågan är en samhällsfråga liksom annan kommunal infrastruktur, därför är det av största vikt att kommunen är engagerad i dessa frågor, i syfte att kommunicera med aktörer som har intressen i kommunen. Därmed kommer kommunen att vara en samordnande länk mellan blivande aktörer, byutvecklingsgrupper, företag, elbolag samt aktörer inom den egna organisationen, så att arbeten såsom grävning, etablering av nya elnät kan samordnas med planerade fiberdragningar.

1.2 Målgrupp

Dokumentet riktar sig till politiker och tjänstemän i Bergs kommun, samt till de samarbetspartners som är en viktig förutsättning för förverkligandet av de visioner och mål som förespeglas i strategin.

Bredbandsstrategin skall dessutom vara ett underlag för information till kommunmedborgare och för marknadsföring av kommunen.

2 Bakgrund

2.1 Bredbandsstrategi för Sverige

I den nationella bredbandsstrategin som antogs av regeringen 2009 står det att Sverige ska ha ett övergripande mål att ha bredband i världsklass. En förutsättning för att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle är en hög användning av internet och IT som bidrar till ökad tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Regeringens övergripande mål:

”År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den

hastigheten.”

Utgångspunkten är att det är marknaden som ska bygga ut IT-infrastruktur såsom telefoni och datakommunikation. I de områden som marknaden inte räknar med

lönsamhet och där man inte tänker bygga ut, går staten in och finansierar utbyggnaden.

Utgångspunkten är densamma som i tidigare bredbandsutbyggnader att staten tar ansvar för att finansiera utbyggnaden där marknaden inte ser lönsamhet.

Skillnaden är att man på ett tydligare sätt lägger ett större ansvar på kommunerna och övriga offentliga myndigheter att driva på och stimulera utvecklingen av nya tjänster och etableringen av infrastruktur.

För att realisera utbyggnaden på landsbygden där lönsamheten är låg betonar man att alla har ett ansvar för att samverka eftersom infrastruktur är kostsamt och där måste man samverka med samtliga aktörer för att få till stånd nödvändiga investeringar.

Exempel är att byalag bygger bynät när elbolag anlägger infrastruktur i ett område.

När fler och fler samhällstjänster blir digitala och fler och fler tjänster på nätet förutsätter höghastighetsbredband är det viktigt att tillse att infrastruktur etableras till varje hushåll och företag som en demokrati-och rättighetsfråga.

2.2 Bredbandsstrategi för Jämtlands län

Regionförbundet i Jämtland antog våren 2013 strategidokumentet ”Bredbandsstrategi för Jämtlands län – mot år 2020!

I den regionala bredbandsstrategin står det:

Vision

”Alla boende och arbetsställen, oavsett var i länet, ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället.”

Mål

” I länets alla samhällen och byar ska åtkomst finnas till bredband i någon form senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag i länet ska ha tillgång till

bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha tillgång till minst 10 Mbit/s år 2020. Redan år 2015 bör 40 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband med den hastigheten.”

För att nå målen måste kommunerna utarbeta/uppdatera de kommunala bredbandsstrategierna/handlingsplanerna.

Andra viktiga punkter som påpekas för att nå målen, är samverkan i olika former, stöd till byalag, nyttja stödmedel samt att verka för ytterligare finansiellt stöd till länet.

Att en kommun har en väl utbyggd IT-infrastruktur är lika självklart som att det finns bra infrastruktur för vägar, vatten och avlopp, för att samhället ska fungera och därigenom vara en bidragande faktor att människor ska kunna bo och leva i den här delen av landet och kunna ta del av det moderna samhällets tjänster.

Samhället står inför det faktum att byar riskerar att tappa möjligheten till telefoni och bredband via det fasta telefonnätet genom det ”Teknikskifte” som pågår genom att kopparnätet allteftersom nermonteras.

2.3 Regional utvecklingsstrategi

Den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län reviderades 2009 och har en långsiktighet med siktet inställt på 2020. Strategin ska ses som ett samlande dokument för de organsationer som driver länsutvecklingsfrågor.

I målbeskrivningen påpekas vikten av en modern IT-infrastruktur som med

distansöverbryggande teknik underlättar företagande och boende även i de perifera delarna av länet.

Begreppet IT-infrastruktur innefattar även bra mobiltäckning som också är en förutsättning för företagsetableringar och för att människor i glesbygd ska ha samma möjligheter att kunna kommunicera som de som bor i tätare bebyggda områden. God mobiltelefonitäckning även i skogs- och fjällområden är viktigt för skogsnäringen, rennäringen och turistnäringen.

Målen ovan ska, när det gäller satsningar i infrastruktur, ligga till grund för kommande länstransportplaner och utbyggnadsplaner för IT-infrastruktur.

2.4 Regional Digital Agenda

Europeiska unionens mål för bredbandsutvecklingen i Europa beskrivs i Den digitala agendan för Europa. Det huvudsakliga målet i EU:s digitala agenda är att skapa en digital inre marknad i Europa och att bidra till hållbar tillväxt för alla.

Regeringen har i IT i människans tjänst – En digital agenda för Sverige satt upp ambitiösa mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av

digitaliseringens möjligheter. En förutsättning är att det finns en infrastruktur i form av bredband som kan bära de digitala tjänsterna och att alla har tillgång till bredband.

Därför har regeringen tagit fram en Bredbandsstrategi för Sverige som står som en viktig hörnpelare i den digitala agendan.

Tillsammans med den regionala bredbandsstrategin och den regionala

innovationsstrategin utgör den regionala digitala agendan en strategisk plattform för handlingsplaner, projektinitiativ och genomföranden av utvecklingsinsatser som direkt eller indirekt är IT-relaterade. Regional Digital Agenda för Jämtland Härjedalen syftar till att ta tillvara digitaliseringens möjligheter genom att prioritera områden och insatser som horisontellt kan bidra i förverkligandet av den vision och de målbilder som lyfts fram i den regionala utvecklingsstrategin.

3 Mål

Förutom de nationella och regionala målen har Bergs kommun följande mål:

 I Bergs kommun ska minst 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha tillgång till minst 10 Mbit/s år 2020. Redan år 2015 bör 40 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband med den hastigheten.

 Minst 30% av fritidshusboende hushållen ska ha kopplat in fiber vid samma tidpunkt.

 Fiberutbyggnaden ska även ge goda förutsättningar för en bra utbyggd mobiltäckning.

 Alla som bor, verkar och vistas i Bergs kommun bör ha tillgång till Internet för enklare tjänster oavsett var de befinner sig.

4 Förutsättningar

Bergs kommun bildades 1971 genom sammanslagning av Bergs, Ovikens, Rätans och Övre Ljungadalens kommuner samt Hackås församling.

Bergs kommun är belägen i västra delen av Jämtlands län. Kommunen gränsar i väster till Norge, i norr till Åre kommun, i nordost till Östersunds kommun, i öster till Bräcke och Ånge kommuner samt i söder till Härjedalens kommun.

Kommunen har en areal omfattande 6080 km² och är med detta en arealmässigt mellanstor kommun i länet.

Landskapsbilden inom kommunen är mycket variationsrik. I väster dominerar fjällen med t ex Helags 1 797 m ö h, medan området i öster utgörs av en bördig, mjuk och öppen jordbruksbygd. Dessutom finns vidsträckta myr- och skogsområden

Kommunens centralort är Svenstavik, andra viktiga orter är Hackås, Åsarna, Klövsjö, Rätan och Myrviken. Inom kommunen finns ett antal större vägar, de största är E45 vilken förbinder Svenstavik med Göteborg i söder samt Östersund och Karesuando i norr. Avståndet från Svenstavik till närmaste städerna Östersund, Sundsvall och Sollefteå är 62, 200 respektive 204 kilometer.

4.2 Hushåll / Befolkning

Bergs kommun har ett exceptionellt spritt boende och är den kommun i Sverige som enl SCB:s statistik har lägsta andelen tätortsboende med 31% mot riksgenomsnittet på 85%.

Antalet innevånare är ca 7100 invånare, befolkningstätheten är med detta cirka 1,3 innevånare per km² vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på ca 21,6 innevånare per km².

Åldersfördelningen i kommunen påvisar ett överskott av innevånare i åldersgrupper 50 år och äldre i förhållande till riket som helhet. Motsvarande underskott finns i

åldersgrupp 20-40 år.

Statistik visar att pendling in och ut från kommunen är relativt stor, utpendling från kommunen är mera omfattande än inpendlingen till kommunen.

4.3 Näringsliv

I kommunen finns över 1 300 företag men bara ett fåtal med fler än 20 anställda. Det innebär att merparten är små företag och även att det är en stor geografisk spridning över hela kommunen. Antalet företagare per invånare är mycket hög i Bergs kommun och rankas högt i nationella mätningar. Många företag är kopplade till arealer, som tex turism eller jord, skog och fiske.

Sysselsättningen i Berg är spridd inom många branscher. 13% av jobben finns inom jord, skog och fiske. Bygg, transport och handel står tillsammans för 23% av

sysselsättningen. Inom tillverkning har sysselsättningen minskat sedan finanskrisen år 2008 och står nu för 6%.

En tredjedel av arbetsplatserna finns inom offentliga tjänster som utbildning och vård.

Övriga privata jobb fördelas på tjänster av olika typer och många företag har en stark koppling till turismen i kommunen. Pendlingen till grannkommuner är relativt

omfattande och kommunens invånare får då en bredare arbetsmarknad inom fler branscher.

4.4 Turism

Fjällområdena i väster är synnerligen attraktiva för besökare och här blomstrar turismen i områden som Klövsjö, Storhogna, Åsarna, Ljungdalen och Gräftåvallen.

Här ökar antalet fastigheter och många olika branscher ökar sin sysselsättning genom turismens utveckling. Bergs kommun kategoriseras som en turistkommun av Sveriges kommuner och landsting – SKL – och en anledning är det stora antalet fritidshus som finns runtom i kommunen.

4.5 Offentlig service, kommunal och privat 4.5.1 Kommun:

Kommunen har sin verksamhet i huvudsak lokaliserad till de större orterna, I Svenstavik återfinns kommunens administration, korttidsboendet Bergsgården och det särskilda boendet Myltblomman. Vidare finns äldreboenden i orterna Myrviken, Åsarna, Hackås och Rätan.

4.5.2 Region Jämtland/Härjedalen:

Region J/H har sin verksamhet koncentrerad till orterna Svenstavik och Myrviken där hälsocentraler finns placerade. Folktandvård finns i Svenstavik.

Distriktssköterskemottagning finns i Svenstavik, Myrviken, Storsjö kapell, Hackås och Rätan.

4.5.3 Skolor och Bibliotek:

Högstadieskolor återfinns på orterna Svenstavik och Myrviken. Distansteknik används i bl a för hemspråksundervisning som t ex samiska språk.

Mellan- och lågstadieskolor finns i Svenstavik, Myrviken, Åsarna, Ljungdalen, Rätan, Hackås och Klövsjö.

I Hackås, Rätan och Myrviken finns filialbibliotek till kommunens huvudbibliotek som återfinns i Svenstavik.

5 Nuläge

5.1 Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur

Genom bredbandsutbyggnaden som etablerades fram till slutet av 2004 uppnådde Bergs kommun en täckningsgrad på drygt 90% av befolkningen. Bredbandet går i huvudsak via det kopparbaserade telenätet (ADSL). Teracom AB stod som leverantör av nätet och fram till 2009 även som nätägare. Under senare delen av 2009 köptes Teracoms

bredbandsbolag upp av Quadracom AB som därmed tog över avtalet med kommunen.

Avtalet med Quadracom AB löpte fram till 26 januari 2014. Därefter tog Bergs

kommun beslut om att drifta nätet i egen regi, dock längst fram till 2015-12-31. Under den tiden kommer ADSL-noder att släckas ner allteftersom fiberutbyggnaden blir klar.

Jämtkraft har i och med vädersäkringen av elnätet 2010 i den norra delen av kommunen, byggt en fiberinfrastruktur där företag och privatpersoner haft möjlighet att ansluta sig till. Anslutning av byanät eller enskilda företag eller hushåll blev tyvärr inte i den omfattningen som man hade hoppats på, men det befintliga fibernätet hoppas vi kunna betyda mycket för den framtida utbyggnaden i och med nya förutsättningar.

Det kommunala bostadsbolaget Bergs Hyreshus tecknade 2012 avtal med Telia om att dra fiber till ca 500 lägenheter och vissa kommunala fastigheter som t ex skolor och äldreboende. I och med detta har hyresgästerna i kommunala bostadsnyttan tillgång till TV och höghastighetsbredband med tillhörande tjänster.

5.2 Tillgång till bredband

PTS kartläggning av tillgång till bredband i Bergs kommun visar att 16% har tillgång till 100 Mbit/s. Tabellen visar också att det är långt kvar till regeringens målsättning om att 90% av befolkningen ska ha minst 100 Mbit/s år 2020.

Tabellen visar också att 98% eller mer har minst 3 Mbit/s men som har med den förra bredbandsutbyggnaden att göra där drygt 90% av befolkningen fick tillgång till bredband via ADSL. Ca hälften av de ADSL-noderna som finns i kommunen har beslutats ska avvecklas p g a dålig lönsamhet och som kommunen driver fram till 2015- 12-31.

5.3 Fibernät

Kartan nedan visar den befintliga fibersträckningen av ortsammanbindande nät 2015- 08-03 samt fibersträckningen mellan Mittådalen och Åsarna som ska vara klar och driftsatt i november 2016 (gul markering). Finansieringen av fibern har gjorts med bidrag från Post-och Telestyrelsen PTS på 20 miljoner. Genom upphandling av Länsstyrelsen uppdrogs det kommunägda elbolaget BTEA att anlägga

fiberförbindelsen och därmed också ikläda sig rollen som nätägare. Syfte i första hand är att skapa en redundans för västra Härjedalen i händelse av avbrott på befintlig fiber men som kommer att bidra till att byarna i området får möjlighet att ansluta sig.

Utöver detta etablerar Skanova under 2015-2016 en ny fiberinfrastruktur på 125 mil genom kommunen från Örebro i söder till Luleå i norr, i syfte att säkerställa ytterligare kapacitet genom landet.

Borrning under Arån för Mittådalsfibern Plöjning av kanalisation mellan Skålan och Fotingen

5.4 Lokala nät

Nedanstående karta visar på vilka orter ADSL-noder som är etablerade i Bergs kommun.

De gröna noderna visar på Telias ADSL-noder och de med grön/gul markering de som Bergs kommun driver i egen regi som man har åtagit sig att driva fram till 2015-12-31 då ADSL på den orten läggs ner.

TeliaSonera

Nedanstående tabell visar vilka av TeliaSoneras telestationer som är utrustade för att kunna distribuera DSL-tjänster. Ingenting tyder f n på att de ADSL-tjänsterna på dessa orter kommer att avvecklas.

Svenstavik Hoverberg Hackås Myrviken Kövra Åsarna Klövsjö Rätansbyn Vigge Storhogna

5.5 Fiber i byarna

Under de senaste åren har flera byar arbetat med att bygga fiber. Samtidigt har planering pågått och informationsmöten har hållits runt om i kommunen i syfte att informera om vilka möjligheter och under vilka förutsättningar det finns att etablera fiber på orten.

Inom Jämtkrafts el-nätområde finns redan fiber på flera orter genom Jämtkrafts tidigare utbyggnad. För förtätning av fiber inom Jämtkrafts el-nätområde pågår planering och det senaste är Hackås-området där avtal finns mellan Servanet och Jämtkraft att ansluta ca 300 hushåll/företag. Efter försäljning av Jämtkrafts fiberinfrastruktur till IP-Only flyttas avtalet över.

5.5.1 Rätansböle

Första året med fiber i Böle och Röjan Nu har invånarna i Böle och Röjan haft fiber i drygt ett år. Redan vid den första kommunala informationen om fiber i december 2010 nappade Böle på att satsa på fiber till byn. Intresse-

anmälningar togs in, förstudie-pengar söktes och planeringen började. 2012 bildades fiberföreningen och på hösten samma år skickade Böle-Röjan in en ansökan om bidrag till Landsbygds- programmet. Det blev ett positivt beslut och därefter tog arbets-gruppen tag i den omfattande projekteringen. Efter mycket arbete och stort engagemang från alla bybor har nu alla anslutna fiber sedan mars 2014.

Anslutningsgraden för Böle-Röjan är 91%. För att arbeta vidare med

utveckling finns nu några temagrupper som arbetar med aktuella utvecklings- insatser. Böle-Röjanborna är stolta och glada att man tillsammans lyckats bygga ett välfungerande fibernät!

På bilden syns Pär Frohm och K-G Lindblad som varit med från början för att se till fibern kom till Böle.

5.6 Nätägare

De som i huvudsak är nätägare av fibernät i Bergs kommun är IP-only, Skanova, BTEA och Trafikverket.

Genom det helägda elbolaget BTEA är Bergs kommun delägare i ServaNet som med sitt öppna stadsnät i södra och mellersta Norrland levererar fiberbredband som möjliggör tjänster inom internet, tv och telefoni.

Med över 14 000 anslutna hushåll och företag i kommunerna Sundsvall, Härnösand, Timrå, Ånge, Strömsund, Ragunda och Berg har ServaNet Sveriges till ytan största stadsnät. Cirka 6 000 villor är anslutna och antalet ökar med ungefär 1 000 per år. Detta kommer att bidra till kommunens mål att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s, år 2020.

Bergs kommun har ambitionen att under de närmaste åren, i samverkan med ServaNet, BTEA och IP-only, åstadkomma förutsättningar för byar att bygga fibernät som

kommer att stärka och tillgodose behovet av bredband. För detta ändamål arbetar kommunen enligt en plan kring bredbandsutbyggnaden där kommunens eget elbolag BTEA är en viktig aktör vad gäller att dra fördelar av samverkan mellan olika infrastrukturägare.

5.7 Mobilt bredband

Det mobila bredbandsnätet byggs kontinuerligt ut och på platser där man inte har fiber eller ADSL kan det vara ett alternativ. Mobila operatörer som kan vara aktuella i Bergs kommun är Tele2, Telenor, Comvik, Net1, 3 och Telia.

På mätningar som har gjorts i kommunen har det visat sig att redan 2013 var

Tele2/Telenor först ut med utbyggnaden av 4G. Mätningarna visade på mellan 2 – 60 Mbit/s i praktiskt taget hela kommunen.

Under 2015 miljardsatsar Telia på utbyggnaden av 4G där man räknar med att ha en geografisk täckningsgrad på 90% på både 2G, 3G samt 4G.

När de ADSL-noder som kommunen driftar och som läggs ner 2015-12-31 kan ett mobilt alternativ bli aktuellt i de områden där fiber inte hinner byggas ut.

För de flesta accesstekniker används optisk fiber som grundinfrastruktur i stomnätet.

Därför är det viktigt att vara medveten om att utbyggnaden av mobilnätet till stora delar också är beroende av en väl utbyggd fiberinfrastruktur.

6 Samverkan, inom länet och över Länsgränserna

6.1 Inom länet

Samtliga kommuner i Jämtlands län har under ett flertal år samverkat i olika projekt och vid upphandlingar. Några exempel på detta är:

2001 ”Projektering av bredbandsutbyggnad i Jämtlands län”, projektägare var Länsstyrelsen i Jämtland.

2003 Projektet ”Etablering av IT-infrastruktur med bredbandskapacitet” vilket var ett ramprojekt där Strömsunds kommun stod som projektägare, samtliga kommuner i länet deltog. Resultatet blev att 261 områden i Jämtland fick bredband. I detta projekt ingick även att upprätta en regional trafikväxlingspunkt för länet, den så kallade länsnoden. Denna länsnod är placerad i de centrala delarna av

Östersund. Länsnoden ger goda förutsättningar till samverkan mellan kommunerna.

2011 Jamtnät, Landstinget och sju av länets åtta kommuner har upphandlat gemensam telefonifunktion.

2011 Gemensam datakommunikationsupphandling av förvaltningsnät. För Östersunds kommuns del ingick även telekommunikation (inkl växelfunktion och

stödsystem).

2014 Gemensam upphandling av internetkapacitet.

2015 Upphandling av länsgemensam e-tjänsteplattform.

6.2 Över länsgränserna

Under 2006-2007 har länet tillsammans med Västernorrlands och Västerbottens län genomfört ett projekt vars syfte var att öka säkerheten i de befintliga IT-

infrastrukturerna i respektive län. För Jämtlands läns del bestod projektet av att etablera ett fiberstråk på sträckan Ås-Länsgräns mot Dorotea samt byggnation av en kraftfull trafikväxlingsnod i Ragunda kommun.

Projektets totala fiberetablering bestod av tre sträckor:

1. Liden – Bispgården - Sollefteå 2. Sollefteå - Hälla – Åsele

3. Östersund – Hammerdal – Strömsund – Dorotea

Finansieringen av detta projekt bestod av statliga stöd, Strukturfondsstöd (tidigare åtgärd 4.2 och numera åtgärd 1.5) samt kommunal medfinansiering.

7 Behov av Bredband

Inom den privata sektorn finns tjänster på Internet riktade till hushållen som helt bygger på att användarna har tillgång till bredbandstjänster. Exempel på detta är IP-telefoni, uppdatering av programvaror, TV, filmer och vidgad tillgänglighet till annat

kulturutbud. Utbildning och kompetensutveckling är ett annat exempel där allt mer av arbetet sker nätbaserat över bredbandsnät antingen som hemarbete eller på

arbetsplatsen.

Idag är det en självklarhet att använda IT-tjänster både i arbetet och privat. Det förutsätts därför även allt mer, att det finns tillgång till högkvalitativa så kallade

bredbandstjänster oberoende av var i landet man befinner sig. För att klara av en ökad användning av bredbandstjänster är det av stor vikt att näten har förmåga att klara av en ökad efterfrågan på överföringskapacitet.

7.2 Näringslivet

I en region som Jämtland Härjedalen med förhållandevis långa avstånd är tillgången till en god IT-infrastruktur av stor betydelse för all näringsverksamhet.

För all typ av handel förutses att det finns en väl utbyggd infrastruktur avsedd för betalterminaler, marknadsföring, stödtjänster mot leverantörer och bransch- organisationer.

Fler och fler molntjänster erbjuds idag i syfte att dra fördelar av stordrift. Istället för att drifta egna IT-system med tillhörande hårdvara kan företag utnyttja lämpliga

molntjänster som passar den egna verksamheten. De tjänsterna kräver i sin tur en stabil infrastruktur med hög säkerhet och tillgänglighet.

7.3 Turismen

En medveten satsning på att leverera bredband av hög kvalitet till turismföretagen bör också komma den omgivande orten och annat näringsliv till godo. Turismnäringen kan på detta sätt vara lite av en "dragare" för att höja standarden på orten.

Dels behöver turismföretagen för att bedriva sin egen verksamhet, administration, bokningssystem mm tillgång till en god infrastruktur men de behöver infrastrukturen även för sina gästers skull. Allt fler besökare förväntar sig att de kan koppla upp sin egen bärbara dator eller nå det egna företagets nätverk från den anläggning de befinner sig på. Konkurrensnackdelen för den anläggning och den destination som inte kan erbjuda denna service blir allt tydligare.

Fritidshusägare vistas alltmer i sina fastigheter och de visar stort intresse för fiber när den lokala planeringen pågår. En ökad tillgång till fiber för fritidshusägare är positivt för Bergs kommun eftersom omsättningen i området ökar när ägarna nyttjar sina hus i högre grad.

Distansarbete är i allra högsta grad en realitet som många utnyttjar parallellt med sitt fritidsintresse.

Kommunens turistföretag är ofta belägna på avlägsna och vackra platser dit besökarna vill åka. Det innebär att företagen har långt till infrastruktur och lösningarna är mer kostsamma och komplicerade. Inom turistbranschen sker försäljningen till största delen genom internet och företagen behöver därför bra uppkoppling för att sköta

verksamheten på sina hemsidor.

7.4 Offentlig service

Inom området e-hälsa förutses att det finns en väl utbyggd IT-infrastruktur där behov finns inom områdena

 e-hemtjänst

 digitala trygghetslarm

 e-tjänster för att effektivisera handläggningstider

 Högre tillgänglighet

 Mobil dokumentation

 Telemedicin

En länsgemensam satsning på e-tjänster i länet i syfta att förbättra den kommunala servicen, förutsätter att människor också kan nå tjänsterna.

Inom skolan kommer man fr o m hösten 2015 att övergå till en ny teknisk lösning benämnd Zappa, som bygger på molntjänstlösningar som kommer att ställa stora krav på infrastrukturen.

Sammanfattningsvis kan man definiera en väl utbyggd IT-infrastruktur att den ställer höga krav på kvalité, överföringshastighet, hög säkerhet och hög tillgänglighet.

Bilaga 1: Handlingsplan

Handlingsplanen får ses som ett levande dokument som ska uppdateras allteftersom utbyggnad och andra förändringar sker efter bredbandsstrategins intentioner.

Nedanstående karta visar på nuläget 2016-08-20, kring fiberutbyggnaden i Bergs kommun. Utifrån de förutsättningar som beskrivs i Bredbandsstrategin krävs ett lokalt engagemang som visas genom det faktum att i flera områden i kommunen är

utbyggnaden klar eller under etablering. Fiberföreningar har bildats, otaliga möten har hållits runt om i kommunen. Olika typer av stöd både för bynät, stomnät och

ortsammanbindande nät har beviljats som är en förutsättning för att kunna etablera den här typer av infrastruktur.

I flera av nedanstående fiberområden ansvarar BTEA/Servanet och IP-only för

ansökningar för bynät och ortsammanbindande nät i syfte att effektivisera hanteringen av bidragsansökningarna och för att underlätta för byarna att kunna etablera bynät.

Kommunens roll

Bergs kommun initierar samarbete med/mellan aktörer inom fiberutbyggnad

o BK har kontakt med de aktörer som finns och deltar aktivt i planeringsarbete o BK är behjälplig i att hitta lösningar till svåra områden

Bergs kommun driver på utbyggnad av stomnätet

o BK uppvaktar de myndigheter och organisationer som kan finansiera och bygga stomnät.

o Bergs kommun tar fram underlag som motiverar utbyggnad

Bergs kommun informerar och underlättar för byar att bygga sin egna bynät o BK är uppdaterad på de bidrag som finns

o BK ordnar information om bidrag och andra möjligheter till bynät o

Bergs kommun arbetar med nyttan av fiber o Nytta i allmänhet

o Nytta för hushåll o Nytta för företagare o Nytta för turister

o Nytta för kommunens verksamheter o

Inriktningar

Bergs kommun initierar samarbete med/mellan aktörer inom fiberutbyggnad Bergs kommun driver på utbyggnad av stomnätet

Bergs kommun informerar och underlättar för byar att bygga sina egna bynät Bergs kommun arbetar med nyttan av fiber

Bilaga 2: Finansieringsstöd

Landsbygdsprogrammet

Regeringen satsar 3,25 miljarder för att bygga ut snabbt bredband på landsbygden.

De utgifter du kan få stöd för är indelade i fem kategorier:

• projektering av bredbandsnätet

• anläggningsarbeten

• material

• dokumentation av bredbandsnätet

• administration av projektet jordbruksverket.se

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Tillväxtverket)

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) har totalt cirka 600 miljoner kronor som är avsedda att användas för stöd till bredbandsinvesteringar i form av ortsammanbindande nät. Tillväxtverket har information om stöd till bredband inom Regionalfonden.

tillvaxtverket.se

Regionala Bygdemedel

Bygdeavgiftsmedel är bidrag till bygder som direkt eller indirekt berörs av reglerade vattendrag för vattenkraft. Dessa medel kan enligt gällande förordning användas till

”investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna”. Det innebär att bygdemedel kan användas för investeringar i bredband.

Det är kommunerna som priorieterar bland inkomna ansökningar. Länsstyrelsen följer i de flesta fall kommunernas prioriteringar.

Ansökan från allmänna bygdemedelsfonden görs till Länsstyreslen senast den 31 januari varje år.

lansstyrelsen.se/jamtland