Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

(1)

1

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende: 411-00365-13 Huvudområde: Reproduktiv, perinatal och

sexuell hälsa (eget huvudområde sedan vt 2013) tidigare specifik inriktning till omvårdnad

Examen: Barnmorskeexamen

Information om utbildningens struktur, progression och pedagogiska upplägg presenteras först då detta är centralt för den fortsatta läsningen. Här presenteras även pedagogiska förutsättningar inklusive examinationer, examinationsformer och läraktiviteter.

BARNMORSKEPROGRAMMET I LUND Introduktion

Barnmorskeprogrammet kommer från och med intagningen höstterminen 2013 att ha ett eget huvudområde: Reproduktiv-perinatal- och sexuell hälsa, vilket har fastställts av Medicinska fakultetsstyrelsen

F.o.m. den utbildnings som startar hösten 2013 gäller en ny utbildningsplan med bl.a.

förändrade namn på några kurser. Innehållsmässigt i utbildningen är inga direkta skillnader.

Nedan följer länkar till båda utbildningsplanerna.

Äldre

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201201/uk_planer Ny:

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201302

Nedanstående text är hämtat från den nya utbildningsplanen. Citat:

”Målet för barnmorskeprogrammet är att erbjuda studenter både bredd och fördjupning av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt relaterat till reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (RPSH). Tidigare har huvudområdet varit

(2)

2

omvårdnad med specifik inriktning RPSH. Vidare är målet att studenterna tillägnar sig fördjupade och integrerade kunskaper i medicinsk vetenskap och ett omvårdnads och folkhälsovetenskapligt perspektiv innefattande samhälls och beteendevetenskap. Programmets profil speglas av den lokala forskningsprofilen som fokuserar på kvinnans och hennes familjs delaktighet i vård och beslutsfattande liksom på de sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik.”

Studenter i barnmorskeprogrammet startar direkt i första kursen att arbeta med mål som syftar till att ge en bild av den kommande professionen, både utifrån den praktiska delen av yrket och utifrån ett professionellt, barnmorsketeoretiskt, vetenskaplig och evidensbaserat synsätt (se mapp kurs sbmr10, barnmorskans yrkesfunktion). Examensarbetet initieras i första terminen. I utbildningen integreras teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning på ett sätt som ställer krav på studentens eget ansvar och lägger grunden till en reflekterande förmåga och ett aktivt kunskapssökande. Den pedagogiska grundsynen och modellen för barnmorskeprogrammet i Lund, utgår från att studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt eget lärande och kunskapsutveckling. Detta sker i form av studentstyrt lärande där undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. En progression från det basala och allmänna till det mer avancerade och specifika finns inom programmet där krav och fördjupning successivt ökar i förhållande till studenternas utveckling inom det nya ämnesområdet. Progressionen mellan kurser framgår i respektive kursplaner inom programmet. Här används SOLO-taxonomin enligt Biggs and Collins (1982) och Blooms taxonomi (1965). Studenternas kursvärderingar och programutvärdering ligger som en viktig grund för det kontinuerliga kvalitetsarbetet för att utveckla och förbättra program och kurser.

Oftast utvärderas kurserna webbaserat. Utvärderingen är uppbyggd i enlighet med ”constructive alignment”, att länka mål, innehåll och examination.

Följande text är hämtad ur programmets utbildningsplan, under 2012 relaterat till nedan beskrivna kurser.

Citat: ”Barnmorskeprogrammet syftar till att utbilda barnmorskor som är väl förberedda att medverka i dagens och morgondagens arbete inom reproduktiv- perinatal- och sexuell hälsa såväl i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv. Barnmorskans verksamhetsområde i Sverige omfattar idag kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa under hela hennes livscykel och vård av det nyfödda barnet samt familjen i ett omvårdnadsperspektiv. Barnmorskans ämnesområde är reproduktiv- perinatal- och sexuell hälsa (Midwifery Science), vilket innebär ett omvårdnadsvetenskapligt och folkhälsovetenskapligt perspektiv innefattande både

samhälls- beteendevetenskap och medicinsk vetenskap. Syntesen av dessa tvärvetenskapliga kunskaper utgör barnmorskans unika kunskapsochkompetensområde. Inom detta

ämnesområde genereras ny kunskap och utvecklas nya teorier. Programmets lokala profil speglas av områdets forskningsprofil vid medicinska fakulteten. Barnmorskeexamen (Graduate Diploma in Midwifery*) uppnås efter fullgjorda kursfordringar...

Svensk barnmorskeutbildning skall dessutom enligt beslut följa EES-avtalets direktiv angående barnmorskans yrkesberättigande (Ds 1992:34) för ömsesidigt erkännande av

(3)

3

kompetensbevis inom anslutna medlemsstater. Ett genomgånget barnmorskeprogram motsvarar nivån för magisterexamen (Master of Medical Science (60credits) Major:

Nursing*). Kurserna på avancerad nivå liksom det självständiga arbetet kan också ingå som en del av en masterexamen. (UTBILDNINGSPLAN Dnr M:G223 1432/06, Medicinska fakultetsstyrelsen) ” http://portal.omv.lu.se/publicfiles/u_kplaner/bm_prog/201201/VABMO.pdf Förkunskapskrav och Särskild behörighet

Legitimerad sjuksköterska med 180 hp eller motsvarande inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp

Yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska inom sluten somatisk vård. UrvalAkademiska poäng.

Nedan följer en presentation över de ingående kurserna och över progressionen i programmet enligt 2012 års utbildningsplan..

Tabell 1. Programöversikt, examinationer ¹, examinationsformer och läraktiviteter, Barnmorskeprogrammet, A, 90 hp vid Lunds universitet

Termin 1

SBMR10 Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa I, A, 9 hp

SBMN11 Kvinno- och mödrahälsovård, verksamhetsförlagd utbildning, A, 6 hp

SBMR12

Gynekologisk hälsa och ohälsa, A, 6 hp

SBMO13 Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa II, A, 9 hp

Provmoment:

1.Barnmorskans yrkesfunktion 2.Kvinnors livsvillkor

3.Gynekologisk hälsa och ohälsa

4.Antikonception, samlevnad och sexualitet

5.Graviditet, hälsoövervakning och föräldraskap

6.Omvårdnadshandledning

Provmoment:

.1Kvinno- och

mödrahälsovård (VFU) 2.Patientfall inom ämnesområdet 3-Stöd i föräldraskap 4.Omvårdnadshandledni ng

Provmoment:

1-4 Gynekologisk hälsa och ohälsa

Provmoment:

1.Obstetrik och obstetrisk omvårdnad

2.Neonatologi och neonatal omvårdnad

Examination:

1-3.Seminarium, muntlig gruppuppgift, muntlig

framställning individuellt och i grupp vid seminarium.

4-5.Individuell skriftlig sluttentamen,

6Individuell muntlig reflektion i grupp, obligatorisk närvaro Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, Film. CASE/

basgruppsarbete, identifiera problem, referera vetenskaplig litteratur/artiklar,

Seminarium/självständigt skriftlig inlämningsuppgift.

Praktisk metodövning.

Skönlitteratur

Examination:

1.Individuellt, muntligt, formativt och summativt enligt fastställda kriterier 2.Vårdseminarium, Individuell skriftlig uppgift samt muntlig gruppexamination 3.Skriftlig gruppuppgift 4.Individuell muntlig reflektion i grupp, obligatorisk närvaro Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, fältstudie, Individuella CASE/ grupparbete i vårdseminarier, identifiera, referera vetenskaplig littratur, skriftlig uppgift

Examination:

1-Individuell skriftlig uppgift

2.Kollegial granskning

3.Studiebesök inom ämnesområdet 4.Muntlig framställning Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, självständigt söka vetenskapliga artiklar studiebesök

sammanställa och presentera

fördjupning-uppgift kollegial granskning reflektion,

Examination:

1-2 Individuell skriftlig salstentamen

Läraktiviteter: Egna studier ,föreläsning,film,,idéforum,inför projektplan.

CASE.Praktisk metodövning:

HLR gravida, HLR nyfödda, Normal förlossning, Suturering-.

Skönlitteratur

(4)

4 Termin 2

SBMO14 Förlossning, puerperal och neonatal

vård, verksamhetsförlagd utbildning, A, 15 hp SBMN15 Förlossning, fördjupning,

verksamhetsförlagd utbildning, A, 7,5 hp

SBMO16 Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa III, A, 6 hp

P r o

Provmoment:

1.Förlossningsvård(VFU) 2.Neonatalvård(VFU) 3.Puerperalvård(VFU) 4.Amningsobservaion 5.Omvårdnadshandledning

Provmoment 1.Förlossningsvård(VFU) 2.Patientfallinomämnesområdet 3.Omvårdnadshandledning

Provmoment:

1.Obstetrik och obstetrisk omvårdnad.

2.Familjeplanering och antikonception.

p l a n

Examination Individuellt muntligt, formativt och summativt enligt fastställdakriterier:

Individuellskriftliguppgift Individuell muntlig reflektion i grupp, obligatorisk närvar

Läraktiviteter:

Amningsobservation eget CASE individuellt skriftligt. Praktisk metodövning, säte VE, tång.

Fortlöpande skriftlig reflektion dagligen..i form av förlossningsberättelser.

Examination:

Individuellt formativt och summativt enligt fastställda kriterier.

Vårdseminarium. Individuell skriftlig uppgift samt muntlig gruppexamination.

Läraktivitet: Vårdseminarium med CASE.

Förlossningsberättelser fortlöpande

Examination:

Individuell slutlig Läraktiviteter:

Föreläsningar, film, gruppdiskussion, helklass diskussion. Egna studier, CASE med komplexa problemlösningar, uppföljning. Seminarier.

s e m i n a r i u m

Termin 3

SBMO17 Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, fördjupning, verksamhetsförlagd utbildning, A, 9 hp

SBMN18 Komplicerad förlossning,

verksamhetsförlagd utbildning, A, 7,5 hp

SBMM50 Självständigt arbete inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa A 15 hp

Provmoment:

1.Kvinno-och mdrahälsovård (VFU)

2.Reproduktiv- och sexuell hälsa (antikonception) (VFU)

3.Specialist mödrahälsovård (VFU)

4.Reproduktiv- och sexuell hälsa (ungdomsmottagning) (VFU) 5.Reproduktiv hälsa ur ett globalt perspektiv

Provmoment:

1.Förlossningsvård (VFU) 2.Patientfall inom

ämnesområdet 3.Fosterövervakning (CTG)

Provmoment:

1.Magisteruppsats 2.Projektplan 3.Uppsatsmanus 4.Seminmarier 5Respondentskap 6.Opposition

Examination:

1-4 Individuellt muntligt, formativt och summativt enligt fastställda kriterier

5. Seminarium, muntlig gruppexamination

6.Individuell muntlig reflektion i grupp, obligatorisk närvaro

Examination:

1. Individuellt muntligt, formativt och summativt enligt fastställda kriterier 2.Vårdseminarium,Individ- uell skriftlig uppgift samt muntlig gruppexamination 3.Individuell skriftlig examination med uppföljning i grupp 4.Individuell muntlig reflektion i grupp, obligatorisk närvaro

Examination:

1.Författande av uppsats, skriftligt, individuellt och i grupp (två och två)

2.Skriftligt individuellt och i grupp (två och två).

Muntlig presentation vid seminarium, individuellt och i grupp.

3.Skriftlig och muntlig presentation vid

arbetsseminarium, individuellt och i grupp om två studenter.

4.Förutom eget/egna seminarier fullgjord aktiv närvaro vid minst fyra seminarier med projektplaner, minst tre

arbetsseminarier samt ett examinationsseminarium 5.Försvar av magisteruppsats individuellt och i grupp om två studenter.

6.Muntlig opposition av annat arbete individuellt och i grupp om två studenter.

(5)

5 Läraktiviteter: Föreläsning, film,

egna studier, gruppuppgift, individuell uppgift, reflektion, diskussionsseminarier, globalt perspektiv.

Antikonception 30 tim.

Barnmorskemottagning.

Läraktiviteter:

Vårdseminarier, CASE.

CTG-seminarier, fall, inlärningsseminarier.

Förlossningsberättelser fortlöpande

Läraktiviteter: Forskningsmetodik i strimma och integrerat i alla kurser från termin 1-

3.Grupphandledning i relation till metod. Individuell handledning. Arbetsseminarium. Examination i hel/halvklass. Närvaro vid offentlig

doktors/licentiatdisputation.

Generellt om läraktiviteter och examinationsformer

Olika arbetsformer och läraktiviteter förekommer i de olika kurserna såsom egna studier, individuellt arbete, basgruppsarbete, gruppuppgifter, rapportskrivning, kollegial granskning, seminarium, föreläsningar, färdighetsträning (medicintekniska/metod övningar) fältstudier och läsning av skönlitteratur. I läraktiviteter ingår att förutom att ta del av kurslitteratur, också att söka relevanta vetenskapliga artiklar samt granska och kvalitetsbedöma dem. Studenterna arbetar ofta kollaborativt med uppgifterna fyra-fem studenter per grupp i vårdseminarier, sex -sju i basgrupp och ibland två och två, Studenterna skall diskutera och reflektera över tilldelat fall med fokus på problemlösning; fakta, vilket/vilka problem, kompletterande uppgifter, orsak och bakgrund till problemen, konsekvenser om inget görs, psykologiskt, etiskt, genus och specifikt barnmorskeperspektiv. Dessutom ska relevanta lagar och föreskrifter belysas. Studenterna sammanställer skriftligt, och publicerar en Case-analys eller ett paper enligt angivna riktlinjer. I vissa fall granskar gruppen en annan grupps redovisning samt skriver och publicerar feedback enligt angivna riktlinjer. Aktiviteterna förbereder studenten i sin profession för att självständigt kunna identifiera och bedöma vårdbehov och att i senare VFU-kurs kunna integrera och omsätta de teoretiska kunskaperna i klinisk verksamhet. Studenterna skriver dagliga reflektioner över sina kliniska erfarenheter under sin vfu på förlossningsavdelning och dessa utgör ett värdefullt diskussionsunderlag vid bedömning av progression och måluppfyllelse i utbildningen.

Under kurserna förekommer färdighetsträning i form av praktiska övningar inom olika teman/områden. Färdighetsträning är obligatorisk och kan utgöras av särskilda moment inom specialområdet såsom A-HLR för gravida, Barn-HLR, Fri luftväg, Normal förlossning, Sätesförlossning, Kvarhållen moderkaka, Blödning, skulderdystoci mm. ges på Practicum/ Centra för klinisk färdighetsträning och medicinsk simulering i syfte att förbereda studenterna och ge möjlighet att träna särskilt svåra situationer eller moment. Fältstudier där studenten observerar situationsbaserad vård i en klinisk verklighet kan förekomma i teoretiska kurser. Under dessa fältstudietillfällen kan studenten skaffa sig kunskap om vad han/hon förväntas kunna hantera Studenten får då tillfälle att inhämta kunskaper på en mera praktiskt nivå och då sammanlänkas och integreras de teoretiska kunskaperna med de kliniska.

Samtliga examinationer, liksom övriga program inom Medicinska fakulteten, använder betygsgraderingen godkänd (G) eller underkänd (U). Kvalitativa kriterier för bedömning och gränsen mellan godkänd/underkänd utarbetas fortlöpande och ska finnas med vid alla examinationer. Där har vi ännu inte nått fram till fullständiga kriterier för samtliga examinationer

(6)

6

utan mått som 70-80 % korrekt svar används, där inget annat anges. Vid omtentamen kan gruppuppgifter ersättas av individuella uppgifter. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. För varje provmoment i teoretisk kurs anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Antalet examinationstillfällen i teoretisk kurs är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Student som underkänts två gånger vid examination kan hos programdirektören begära att annan examinator utses. Student som underkänts sex gånger får avbryta utbildningen.

I tabell 2 nedan visas studenternas självskattning av måluppfyllelse för varje kurs samt för hela programmet, över tid.

Tabell 2: Elektronisk Kursutvärdering. Svarsalternativ 1-4 (1 mycket dåligt och 4 mycket bra) Totala antalet frågor ca 14.

Kurs Anser du att

innehållet i kursen motsvarat

kursens målsättning Medelvärde (SD)

Var uppgifterna under kursen relevanta med

tanke på målsättningen?

Medelvärde (SD)

I vilken utsträckning har

kurslitteraturen hjälpt dig att uppnå kursens

mål?

Medelvärde (SD)

Har utbildningsplatsens

inriktning bidragit till att kursplanens mål kunde uppnås?

Medelvärde (SD) Våren 2012

Reproduktiv, perinatal & sexuell hälsa. VFU

n = 9

3,3 (0,7) Komplicerad

förlossning. VFU n = 13

3,9 (0,3) Termin 3.

Självständig arbete inom Reproduktiv, perinatal & sexuell hälsa

n= 15

3,0 (0,7) n = 14

3,0 (0,7) n = 15

3,0 (0,8)

Reproduktiv, perinatal & sexuell hälsa

n = 19

2,6 (0,7) n = 19

2,6 (0,8) n = 19

3,3 (0,8) Kvinno- och

mödrahälsovård.

VFU

n = 18

3,2 (0,7) Gynekologisk hälsa

och ohälsa, avancerad nivå

n = 18

3,5 (0,5) n = 18

3,3 (0,6) n = 18

3,5 (0,6) Reproduktiv,

perinatal & sexuell hälsa

n = 11

3,6 (0,5) n = 11

3,3 (0,7) n = 11

3,5 (0,5) Hösten 2012

Reproduktiv, perinatal & sexuell hälsa

n = 19

3,3 (0,6) n = 19

3,8 (0,4) Kvinno- och

mödrahälsovård.

VFU

n = 18

3,6 (0,8) Gynekologisk hälsa

och ohälsa, avancerad nivå

n = 14

3,1 (0,7) n = 13

3,5 (0,7) n = 14

3,5 (0,8)

(7)

7 Reproduktiv,

perinatal & sexuell hälsa

n = 18 3,0 (0,8)

n = 17 3,0 (0,8)

n = 18 3,3 (0,8) Förlossning,

puerperal &

neonatal vård. VFU

n = 11

3,6 (0,5) Förlossning

fördjupning. VFU

n = 10

3,6 (0,5) Reproduktiv,

perinatal & sexuell hälsa III

n = 6

3,3 (0,5) n = 6

3,7 (0,5)

Utvärdering av Barnmorskeprogrammet redovisas i Student- och alumnbarometern, Medicinska fakulteten 2011 vg. se länk

.http://www5.lu.se/upload/Planering_och_utvardering/Rapporter/UtvRapp267MedBaro2011.pdf Tabell. 3. Student-och alumnbarometern, Medicinska fakulteten 2011. Rapport nr 2012:267

Barnmorskorstudenter och alumners bedömningar av hur de under barnmorskeutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter, mätt på en fem-gradig skala där 1 = mycket missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd, 5

= mycket nöjd.

Färdigheter Studenter medelvärde Alumner

medelvärde Förstår förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa 4,2 4,2

Yrkesmässigt fungerar som barnmorska 3,9 4,6

Visa fördjupad kunskap inom reproduktiv hälsa 3,9 4,6 Visa fördjupad kunskap i att leda vård- och hälsoarbete inom

mitt ämnesområde 3,3 4,0

Visa fördjupad förmåga att självständigt initiera förebyggande

hälsoarbete 3,6 4,0

Visa självkännedom och empatisk förmåga 4,7 4,1

Visa förmåga att undervisa olika grupper inom ämnesområdet 3,2 3,9 Hantera komplexa frågeställningar och situationer inom

ämnesområdet 3,3 4,1

Alumni genomförd 2012 samt en enkel pappersenkät i samband med examen (kurs vk-11) visade att barnmorskestudenterna uppfattade utbildningen ansträngande med en hög nivå.

(8)

8

Detta var de i efterhand stolta och nöjda över. I Alumnin visade det sig att

barnmorskeprogrammet och läkarprogrammet hade mest nöjda studenter. Vad dessa två utbildningar också hade gemensamt var att studenterna värderat nivå och krav högt vilket tyder på att vår strävan att hålla hög både innehålls och vetenskaplig nivå gett resultat i form av nöjda studenter som upplever sig ha nått målen väl.

(9)

9

Del 1

Examensmål 1

För barnmorskeexamen skall studenten visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa

Länkarna i del 1 är samtliga till 2012 års utbildnings och kursplaner eftersom det är dessa som gällde 2012. Innehållsmässigt kommer inte de nya utbildnings och kursplanerna att skilja sig åt nämnvärt.

Barnmorskeprogrammets i sin helhet ligger på avancerad nivå i utbildningen och studenterna har i sin grundutbildning i omvårdnad fått inblick i inriktningen reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Arbetet mot examinationsmål 1. återfinnes i barnmorskeutbildningens samtliga kurser, vg.se Tabell 1 och länk till utbildningsplan

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201201/uk_planer I första terminen är avsikten att ge en bred bild av barnmorskans kunskaps- och kompetens område Succesivt fördjupas kunskaperna dels genom progression i utbildningen i termin 2 och 3 och dels genom individuella fördjupningsuppgifter i olika kurser.

Varje studentintag bildar en sammanhållen kurs/kull genom hela utbildningen som är tre terminer och ett exempel är intaget vårterminen 2012, som liksom övriga studentintag , har en egen webbplats.

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201201/webbplatser/

vabmo Här finns all information och kommunikation om samtliga kurser. Vissa forum kräver dock särskild inloggningskod.

Termin 1

Introduktionskursen SBMR 10 Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa I, A, 9 hp. Under år 2012 har denna kurs gått två gånger. Dels på våren

dels på hösten

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201202%20/webbplat ser/vabmo/sbmp10. Studenterna arbetar med mål som syftar till att ge en bild av studierna, ämnet och professionen. Detta avser såväl den teoretiska kunskapen i ämnet som ett

vetenskapligt synsätt och evidensbaserad vård. Kursen är ämnad att ge en bas för hela kunskapsområdet med hjälp av målinriktade läraktiviteter såsom bland annat egna studier föreläsningar, film basgruppsarbete enligt CASE-modellen då studenterna identifierar problem, diskuterar åtgärder och förväntat resultat samt refererar till vetenskaplig

litteratur/artiklar. I kursen ingår också praktisk metodövning som gynekologisk undersökning, spiralinsättning etc. Kursens mål spänner över hela kunskapsområdet som t.ex.: fördjupad kunskap genom att kunna

• Diskutera och reflektera över barnmorskeprofessionen ur ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv • Diskutera och reflektera över kvinnors livsvillkor genom att identifiera problem samt visa på samband och sammanhang ur ett historiskt, kulturellt, psykosocialt- och genus perspektiv *

Provmomenten som redovisas i tabell 1 är kopplade till kursens olika mål, till läraktiviteter och till examination och därmed till examensmål 1. Målet nås genom varierande

(10)

10

examinationsformer såsom seminarium, muntlig gruppuppgift, muntlig framställning individuellt och i grupp vid seminarium, individuell skriftlig salstentamen och

Individuell muntlig reflektion i grupp. Bedömningskriterier vid examination av de olika provmomenten är förmåga att beskriva relevant faktainnehåll, samband och sammanhang samt förmåga till struktur och egen reflektion. För godkänt i gruppexaminationer som ex.

seminarier krävs dessutomaktivt deltagande av samtliga i gruppen, Det pedagogiska framförandet värderas också.

Som exempel kan nämnas muntligt examinationsseminarium om Barnmorskans

yrkesprofesson). Studenterna ska ha förberett sig genom att läsa och reflektera över relevant litteratur. Examinationen börjar med 1 timmes grupparbete och sedan sker diskussion i helklass då dialog med de andra grupperna genomförs. Relevant vetenskaplig artikel och lämplig barnmorsketeori ska kopplas till diskussionen av respektive grupp. Referenslista på använd litteratur ska skickas till kursledaren dagen före seminariet

Relevanta kursmål är : att kunna

• ”Redogöra för förskrivningsrätt av antikonceptionsmedel i enlighet med

Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter genom att beskriva och förklara olika antikonceptionsmetoder samt i förekommande fall dess farmakologiska verkan.

samt kunna • Beskriva och förklara metoder att övervaka fostrets utveckling och den normala graviditeten, identifiera problem och formulera frågeställningar avseende vård och omvårdnad samt åtgärder vid avvikelser från det normala”. Tentamen utgår från fallbeskrivningar för respektive tema som skall besvaras enligt problemlösningsmodellen och öppna frågor. Poäng på varje fall/fråga är angivet liksom totala antalet poäng och antalet poäng som krävs för godkänt.

För att belysa etikstrimman i utbildningen genomförs ett diskussionsseminarium om etik och abort. Relaterat till kursmålet:visa förmåga till • självkännedom i samband med

diskussioner kring inducerad abort samt diskutera och reflektera över

detta utifrån ett empatiskt och etiskt perspektiv. Studenterna arbetar två och två och förbereder sig genom att läsa ARG-Rapport nt. 54 , inducerad abort. SFOG 2006, samt relevant vetenskaplig artikel. Studenterna ska reflektera över sin egen ståndpunkt när det gäller: vilka olika metoder för legal abort som finns, ”dagen efter piller”, När börjar livet?, När är fostret en människa? Vid konception? I vecka 12? Vecka 22? Efter födelsen? (fostrets moraliska status). Övre gränsen för legal abort (fostrets juridiska status). Nedre gränsen för neonatal vård. Kvinnans rättigheter. Mannens rättigheter. Vid seminariet sitter studenterna i grupper om 6-7 studenter/grupp och diskuterar utifrån fyra olika fallsituationer under ca 1½ timme. Därefter sker diskussion i helklass där varje grupp muntligen redogör för sina

diskussioner

Bedömningskriterier för respektive examinationsseminarium är: För godkänt krävs aktivt deltagande av samtliga i gruppen, förmåga att beskriva relevant faktainnehåll, samband och sammanhang samt förmåga till struktur och egen reflektion. Det pedagogiska framförandet värderas också.

(11)

11

Studenternas utvärdering angående måluppfyllelse vg. se tabell 2

Nästa kurs i termin 1 är SBMN 11 Kvinno- och mödrahälsovård, verksamhetsförlagd utbildning, A, 6 hp. Även denna gick både på våren och hösten 2012.

vabmo/sbmn11 respektive

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201202%20/webbplat ser/vabmo/sbmn11. Följande två exempel från kursmålen illustrerar del av måluppfyllelse av examensmål 1. Efter avslutad kurs skall studenten visa fördjupad förmåga att: • ” i

samband med preventivmedelsrådgivning och familjeplanering självständigt uppta föreskriven anamnes, bedöma kvinnans gynekologiska status samt hennes allmänna fysiska och psykiska hälsotillstånd samt • självständigt utföra graviditetstest samt identifiera, bedöma och tillgodose kvinnans och hennes partners behov av information och stöd i samband med detta.” Läraktiviteter för att uppnå examensmål 1 och kursmålen är följande. : VFU. Egna studier, föreläsningar, fältstudie, Individuella CASE/ grupparbete i vårdseminarier identifiera, referera vetenskaplig litteratur, skriftlig uppgift ”stöd i

föräldraskapet” Provmoment och tillhörande examinationer presenteras i Tabell 1.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs vårdseminarium som en form av examination. Vid vårdseminarium diskuteras tillsammans med lärare/och handledare, fall/CASE från verksamheten Studieanvisningar illustrerar vårdseminariernas upplägg.

vabmo/studieanvisning_allmnt_termin1 I kurs SBMN 11 hämtas fallet från Barnmorskemottagning (antikonception alt. Graviditet). Fallen ska laddas upp i

Forum Meningen med ett vårdseminarium är, förutom examination, att studenten ska övas i att knyta samman teori och klinisk verksamhet samt utveckla handlingsberedskap inför sin kommande yrkesroll. Studenterna instrueras i att fallet skall skrivas i två former:- en kortfattad beskrivningen (kortfall) av fallet utan att det ger en information om lösningen.

Detta lägger studenten ut i "Forum för vårdseminarium" till de andra deltagarna i seminariet (totalt 5 studenter/grupp). Fallet ska vara problematiserat. Dessutom formuleras en mer detaljerad beskrivning (långfall) och fördjupning av fallet, knuten till kurslitteratur och minst en vetenskaplig artikel. Antal ord 1500-2500, exklusive titelsida, innehållsförteckning och referenslista Artiklar och teori ska integreras i texten. Fördjupningsuppgiften ska även innehålla egna reflektioner. Vetenskapliga artiklar medtages till seminariet. Studenterna ska ladda upp sin fördjupning (långa versionen) av fallet i sitt ”individuella forum”. Den korta versionen laddas upp " i Forum för vårdseminarium. Under vårdseminariet diskuteras fallet i grupp tillsammans med examinatorn. Studenten ansvarar själv för att presentera sitt fall för gruppen.. Under diskussionen används problemlösningsmodellen (se sid. som underlag för diskussionen (redovisas på tavlan) (mapp övergripande dokument). Övriga i gruppen ska vara aktiva och lösa fallet utifrån litteratur och egna erfarenheter, Gruppen ska resonera kring:

- vilka fakta finns?- vilket/vilka problem finns? - finns här något huvudproblem?- för vem är

(12)

12

det problem?- vilka kompletterande uppgifter kan behövas?- vad kan ha orsakat problemet/problemen?

- bakgrund till orsakerna- vilka konsekvenser kan det/de leda till?(om ingenting görs)

- på vilka sätt kan man lösa problemet/problemen?- varför? I samtliga vårdseminarier belyses- psykologiskt perspektiv?- genusperspektiv? - finns det etiska dilemman?- lagar och

föreskrifter?

Taveluppställningsmall (Word för Windows-fil; öppnas i nytt fönster)

Måluppfyllelse av examensmål 1 illustreras med ett exempel från vårdseminarium En fallfördjupning som kan kopplas till kursmålen att visa fördjupad förmåga att ”• övervaka fostret och självständigt handlägga den normala graviditeten samt att • identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer i ett livscykelsperspektiv” som presenteras i gruppen

Bedömningskriterier från VFU är Godkända kursmål. Mitt- och slutbedömning enligt särskilt formulär där student och handledare skriver sina reflektioner. Bedömningskriterierna är teoretiska kunskaper, problemlösningsförmåga, handlingsberedskap, förmåga att uppfatta egna begränsningar, samarbete och kommunikation

Bedömningen av vårdseminarium sker utifrån studentens beskrivning av sitt fall, fördjupning, presentation och aktivt deltagande i diskussioner och resonemang kring de andra fallen Studenternas utvärdering V.G. SE Tabell 2

Kursen SBMR 12 Gynekologisk hälsa och ohälsa, A, 6 hp Vårens kurs:

vabmo/sbmp12 Höstens kurs:

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201202%20/webbplat ser/vabmo/sbmr12

Kursen bygger lärandemålen på studenternas grundkunskaper från sjuksköterskeutbildning och de får en bredare och djupare kunskap inom det gynekologiska området. Studenterna ska också ha fullföljt introduktionskursen SBMR 10

Exempel på kursmål är:-kunskapsmål • Identifiera problem och formulera

frågeställningar avseende den postmenopausala kvinnans hälsa och sexualitet samt kvinnors behov kring klimakteriet • Relatera kvinnors inkontinens- och

prolapsproblem till etiologi samt föreslå behandlingsmetoder och beskriva förväntade resultat” För att uppnå kursmålen används läraktiviteterna: enligt tabell 1 där också

provmoment och tillhörande examinationer presenteras.

Kursen har fem olika ämnesområden 1. Hormonella rubbningar och blödningsrubbningar 2. Klimakteriet och den postmenopausala kvinnans hälsa och sexualitet 3. Infertilitet/IVF 4.Inkontinens och prolaps 5. Maligna tumörer och palliativ vård. Ämnesområde 1-4 motsvaras av provmoment. För att erhålla betyget godkänd ska samtliga provmoment vara

(13)

13

genomförda. Studenterna ska i första momentet välja två av fem områden för sin individuella inlämningsuppgift och ladda upp denna i speciellt forum på kursens webbplats.

Ett exempel på fördjupningsuppgift är ”Klimakteriet och den postmenopausala kvinnans hälsa och sexualitet (mapp sbmr12)

Citat från diskussionen i uppgiften: ”Den äldre kvinnans hälsa och sexualitet- ett tabubelagt ämne? Sammanfattningsvis kan det konstateras att barnmorskan spelar en viktig roll i arbetet med hälsofrågor och sexualitet för den äldre kvinnan. För att knyta an till tidigare nämnd studie av Vårdförbundet (2004) visade den dock att endast en liten andel av barnmorskorna ansåg sig ha fördjupad kunskap på området. Vad beror detta på?:

I andra momentet sker kollegial granskning av annans students inlämningsuppgifter

enligt schema och föreskriven mall. Mall för Kollegial granskning (mapp 1bmr12). Nedan följer delar av ett exempel (mapp sbmr12).

KRITERIER FÖR KOLLEGIAL GRANSKNING, Inlämningsuppgift av (Klimakteriet) Granskad av medstudent angående fakta och innehåll, se nedan citat:

Definitioner . Tydliga och lättförståliga, kommer i början av arbetet vilket gör det lätt att förstå benämningarna senare i arbete

Behandling och diagnostik Mycket bra beskrivet, visar på olika behandlingar samt för- och nackdelar och aktuell forskning, samt svårigheter med behandling eller ej. Bra att alternativa behandlingar har beskrivits.

I tredje provmomentet görs momentet av ett studiebesök inom ämnesområdet. Detta redovisas i moment fyra som utgörs av en redovisning inom ett område som fördjupning med Power-point presentation vid ett seminarium. Här arbetar studenterna två och två.

Text enligt Studieanvisning citat: Reflektera över punkterna i er seminarie uppgift, tänk på fakta, innebörd, samband och sammanhang samt egna reflektioner. Tag med kulturella och etiska aspekter när det är relevant. Koppla till kurslitteratur, referenslitteratur och relevanta vetenskapliga artiklar. Nivån på er presentation ska vara att den vänder sig till sjuksköterskor och barnmorskor som inte har några direkt specifika kunskaper i ämnet.

 ämnesfördjupning, koppla till vetenskapliga artiklar.

 gör en Powerpoint presentation som ni använder under er muntliga redovisning

 presentera studiebesöket antingen integrerat i fördjupningen eller separat (vilket som är relevant)

 en disposition av er presentation inklusive litteraturlista på den litteratur ni använt skickas in i Forum (max 500 ord) dagen före examinationen senast kl. 12.00.

 muntlig presentation av er ämnesfördjupning. Ni har 30 minuter till ert förfogande (ca 25 min presentation och 5 min diskussion)

(14)

14

 Ni kommer alla att på en "liten lapp" få bedöma och kommentera varandras presentation. Denna bedömning kommer inte vi lärare att läsa.

Uppgiften bedöms utifrån er förmåga att beskriva relevant faktainnehåll, samband och sammanhang, er förmåga till struktur, egen reflektion, Power-point presentation samt pedagogiskt framförande.”

Exempel:Disposition – Prolaps

Bedömning av de skriftliga inlämningsuppgifterna sker utifrån studentens förmåga att beskriva relevant faktainnehåll, samband och sammanhang samt förmåga till struktur och egen reflektion. Både de skriftliga uppgifterna och den kollegiala granskningen inkluderas i bedömningen vid examinationen. Intyg på genomfört studiebesök ska lämnas.

Vid samtliga gruppexaminationer krävs förutom muntlig framställning aktivt individuellt deltagande.

Studenternas utvärdering angående måluppfyllelse vg. se tabell 2.

Studenterna var nöjda med att få arbeta individuellt och de tyckte att de skriftliga uppgifterna var lärorika gällande ämnesområdet och tillika en bra övning inför kommande

magisteruppsats. Studenterna önskar återkoppling i individuella forum, vilket de också kommer att få i fortsättningen.

Den sista kursen i termin 1 SBMO 13 Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa II, A, 9 hp Länk till hemsida för kurs sbmo13, höstens kurs, hk-12

Höstens kurs:

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201202%20/webbplatser/

vabmo/sbmo13

Denna kurs har huvudfokus på den okomplicerade födseln, men förbereder även för komplicerade förlossningar och på både moderns och faderns/partnerns roll och reaktion.

Exempel på kursmål relaterade till examensmål 1 är följande kunskapsmål: • ”Beskriva och förklara förlossningens normala förlopp och handläggning relaterat till områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. • Tolka cardiotocografi (CTG) under förlossningens olika skeden. • Förklara fysiska och psykiska tillstånd, reaktioner och förändringar hos blivande mödrar i förlossningsarbete och hos nyblivna mödrar, samt diskutera adekvata åtgärder”. Med hjälp av olika läraktiviteter: inom kursens områden nås målen. Egna studier ,föreläsningar, film, ,idéforum, CASE. Praktisk metodövning: såsom HLR för gravida, HLR nyfödda, Normal förlossning, Cervixpalpation, Pudendusblockad,, Suturering. För provmoment och examination vg. se Tabell 1.

Färdighetsmål i denna kursen innebär: • att integrera kunskap från olika källor,

identifiera problem, analysera samt finna lösningar/åtgärder och formulera förväntade resultat gällande komplexa situationer relevanta för kursinnehållet.

Examinationen utgörs av Individuell skriftlig salstentamen dels inom obstetrik och obstetrisk omvårdnad och dels inom Neonatologi och neonatal. Den skriftliga tentamen består av olika slags frågor, dels fall där ett tänkt förlopp ska beskrivas och dels öppna specifika frågor.

Tentamen: Obstetrik och obstetrisk omvårdnad Exempel på fall följer nedan:

(15)

15

Citat: Lös fallet (1), i den aktuella stunden, enligt problemlösnings modellen (problem,

orsak/orsakernas bakgrund, konsekvenser (om inget görs), och åtgärder. Etik, genus och lagar om det är relevant.

1. Amanda 28 år, väntar sitt första barn och inkommer till förlossningsavdelningen kl 04.45 med vattenavgång. Hon är i vecka 38+4. Graviditeten har varit normal. YP: huvudläge, fix i b-ing. CTG-

”doortest” visar en reaktiv kurva, flj. 132. Bltr. 135/85. Urin 0/0. Amanda känner svaga

sammandragningar och ska försöka vila lite. VU utförs ej.Kl. 06.30 känner sammandragningar med ca 5 min intervall. Kl. 09.45 sammandragningar med 3-4 min intervall och duration på 45 sek. VU: cx 1 cm, sakralt riktad, mm öppen 2 cm, ffd. hvd. nedträngt i b-ing. Klart fostervatten rinner.

Exempel på öppen fråga nedan, citat::

Tolka medföljande intagnings CTG (Door-test) enligt vedertagna parametrar, se kurva i bilaga.

Bedömningskriterier för rätt svar på frågan är: Basalfrekvens (basallinjen) - Här ca. 130. Normalt 110-150.Variabilitet - Svängningar kring medellinjen/basalfrekvensen. Här ca. 10-20. Normalt (5) 10- 25 Accelerationer - Här finns många. En acceleration är uppgångar från medellinjen under > 15 sekunder och > 15 slag. Deccelerationer – Här ser jag inga egentliga deccelerationer. En decceleration är nedgångar utifrån basalfrekvensen. Finns i olika former. Bedöms alltid i relation till värkarna.

Värkar – Här är det lite otydligt men ca. 1 värk på 7-10 minuter som varar ca. 60 sekunder.Slutgiltig bedömning är att detta är en normal reaktiv kurva.

Tentamen Neonatologi och neonatal omvårdnad. Exempel på tentamens frågor citat :Lisa är 12 timmar gammal, född i vecka 29 (vikt 1230 gram), på grund av att hennes mamma drabbades av en svår och snabbt uppseglande preeklampsi. Lisa förlöstes med ett akut sectio och vårdas på

neonatalavdelningen. Röntgen pulm visar att Lisa har en RDS. a) Vad står förkortningen RDS för? b) Vad är den bakomliggande orsaken till att RDS uppstår? c) Vilken påverkan har diagnosen på Lisas lungor och vad leder det till?

Bedömning av svaren i respektive tentamen sker utifrån studentens förmåga att beskriva relevant faktainnehåll, samband och sammanhang samt förmåga till struktur och relevant egen reflektion.

Kursutvärdering länknedan:

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201202%20/webbpl atser/vabmo/sbmo13/kurseval_rapport_sbmo13

Exempel från ovanstående kursutvärdering: Vad studenterna var nöjda med:

Citat: Studenterna är mycket nöjda med seminarierna, falluppföljningarna samt de prekliniska (kliniska) övningarna på Practicum. Speciellt sutureringsträningen nämns men också

förlossningsträningen och HLR för nyfödda. Även de flesta föreläsningarna nämns positivt.

Neonatalföreläsarna Pia och Bo får idel lovord, liksom Johan och Karin, men även föreläsningarna om förlossning och amning uppskattades. En läsuppgift om kvinnor och våld som studenterna hade haft under hösten nämndes också positivt. Denna tillhör inte specifikt aktuell kurs utan är övergripande.

Studenterna uppskattade också att de fick egen studietid före tentamen Se exempel, citat nedan:

- ”Seminariernas upplägg, att diskutera fram svaren tillsammans. Bra föreläsningar. Rätt ordning på upplägget.”

(16)

16

- ”De båda föreläsningarna i neonatologi var mycket bra! De prekliniska övningarna gav verkligen mycket! Fall är alltid bra att jobba med, svårt att hinna med att jobba med dem i grupp bara när det är mycket pressat schema och många fall. Då ger det förstås mindre när man inte ger det tid i gruppen först.”

- ”Bra föreläsare över lag. Neoföreläsare och seminariet där var väldigt bra och lärorikt.

Falluppföljning (i obstetrik) var jättebra och lärorika”

- ”Preeklinisk övning i sutureringsteknik var bra. Föreläsningen av xx var mycket bra, han är en klok man. Preeklinisk övning NEO-HLR var mycket bra..”

"Läsuppgiften om kvinnor och våld var bra, ett sätt att få upp ögonen för hur många kvinnor har det, trots att det är svårt att ta in, men ack så viktigt i vårt kommande yrke".

Förslag till förändring/utveckling av kursens uppläggning som skulle förbättra den! Citat:

Någon ansåg att kursen var väldigt kompakt och hade förslag på att något skulle tas bort. Tempot upplevdes tufft och innehållet komprimerat.

Del av kursledningens kommentar: citat:

Studenterna är i huvudsak nöjda med både upplägg och föreläsningar. De prekliniska övningarna på Prakticum upplevs, liksom falluppföljningar och seminarier som värdefulla. Våra "vanliga" föreläsare

"håller" och studenterna är mycket nöjda. Inga större förändringar kommer därför att göras vad gäller upplägg och huvudföreläsare.

Termin 2

Följande kurs inleder terminen, och här ges belägg för hur examensmål 1 kan uppfyllas avseende både bredd och djup i praktiken. SBMO 14 Förlossning, puerperal och neonatal vård, verksamhetsförlagd utbildning, A, 15 hp

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201202%20/webbplat ser/vabmo/sbmo14

Studenten ska under sin totala verksamhetsförlagda utbildning på förlossningsavdelning ha handlagt minst 50 förlossningar samt ha handhaft minst 100 kvinnor. Provmoment och examination tydliggörs i Tabell 1.

Exempel på kursmål som illustreras nedan är följande::”- ; Identifiera och diskutera fysiska och psykiska tillstånd, reaktioner och förändringar hos kvinnor i

förlossningsarbete samt föreslå adekvata åtgärder; Övervaka och handlägga

förlossningens normala förlopp; Självständigt kunna ge amningsstöd samt identifiera och bedöma amningskomplikationer”

Måluppfyllelse av examensmål 1 och godkända kursmål i VFU. bedöms av handledare, och i vissa fall tillsammans med lärare, vid mitt- och slutbedömning. Kriterierna utgår från teoretiska kunskaper, problemlösningsförmåga, handlingsberedskap, förmåga att uppfatta egna begränsningar, samarbete och kommunikation

Allmänna kriterier för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

http://portal.omv.lu.se/publicfiles/specutb/barnmorska/201101/studenter/kriterier_vfu.pdf Ett nytt bedömningsformulär för bedömning av måluppfyllelse under VFU är utarbetat och kommer att testas:

http://portal.omv.lu.se/publicfiles/specutb/barnmorska/201202/kursadm/sbmo14/Bed_%20for m_SBMO14_120814.pdf

Närvarointyg samt aktivt deltagande. krävs från VFU på Neonatalvård och Puerperalvård.

(17)

17

Avseende individuellt skriftliga CASE sker bedömning utifrån studentens förmåga att beskriva relevant faktainnehåll, samband och sammanhang samt förmåga till struktur och relevant egen reflektion

Goda exempel på läraktiviteter för att nå måluppfyllelse ges nedan. vg.se Tabell 1.

Fortlöpande skriftlig reflektion sker dagligen. i form av förlossningsberättelser; Studenterna gör en kortfattad beskrivning och reflektion varje dag över vad de specifikt har lärt sig i olika situationer under en eller flera förlossningar. Efter förlossningar ska även postpartumsamtal . dokumenteras. Studenterna ska: citat: ”Reflektera över - Vad hände? Vad tänkte du? Vad kände du? Vad kändes positivt? Vad kändes negativt? Vad lärde du dig? Kunde du gjort något annat? Om det händer igen, vad skulle du göra då? Vad undrar du över? (Reflektionsprocess enligt Gibbs, 1988)”.Den kliniska handledaren ger skriftlig feed back till studenten.vg. se exempel nedan

Citat # Förlossning 5

Situation: Förlossning med (handl) som handledare

Frisk omföderska. Kommer för induktion. Öppen 3 cm med buktande hinnblåsa. Försöker sätta skalpelektrod och samtidigt amniotomera, går sådär. Vattnet går men skalpen fastnar aldrig… Typiskt, bättre tur nästa gång… Kvinnan skall induceras p g a makrosomi + 32% har även mycket fostervatten.

Bra att ha ett syntocinondropp förberett om det skulle behövas vid de sista värkarna, vilket behövdes.

Skillnaden också på att förlösa större mot mindre barn är att man som ny bm får vara mer aktiv och förlösa barnet på ett annan vis än med de mindre som kommer ut lättare av sig ”självt”. I den här situationen skulle jag behövt vara mer bestämd och ”styrt upp” situationen då hade en kvinna som var stark och lite okontrollerad. Viktigt att inte glömma fosterljuden att lyssna med jämna mellanrum.

Kanske skulle vi haft satt en skalp innan vi gjorde. Försöka hålla lugnet och arbeta systematiskt och se till att kvinnan förstår & lyssnar. En ngt tagen pojke föds som hämtar sig snabbt. Fick även erfara hur mycket fostervatten som kan stå bakom innanför barnet. Kändes som det kom en hel flod forsande ut i mina skor…

Handledaren:

*Viktigt att ibland styra upp situationen, få kvinnan med sig!

* Kom ihåg att titta (skydda) på perineum vid förlossning

* Bra att du reflekterar över att vi hade en kvinnan som väntade större barn samt har handlingsberedskap.

Passning”

Amningsobservation eget CASE individuellt skriftligt.

Studentens reflektion, citat: ”Vilket finlir det är med amning! Jag måste säga att är det något som jag har lärt mig under mina veckor på BB så är det hur oerhört viktigt det är att vara ödmjuk och lyhörd inför dessa kvinnor. Varje kvinna och barn är unika och när det kommer till amning kan man ge vissa generella råd, men för att öka chansen till en god amningsupplevelse tror jag att man måste lyssna på just den kvinna man har framför sig och ge specifika råd och individuellt stöd utifrån hennes situation.

Känner kvinnan att man engagerar sig i hennes specifika situation tror jag att detta kan bidra till ett ökat självförtroende hos kvinnan, detta oavsett om hennes val är att amma eller att inte amma, och är kanske en av de viktigaste uppgifterna man har när man träffar kvinnor på BB. Detta stöds i en studie av Bäckström, Hertfelt Wahn & Ekström (2010) där man fann att ett individualiserat amningsstöd förstärker självförtroende och tillfredsställelse.”

Studenternas utvärdering angående måluppfyllelse hk-12, vg. se tabell 2.

Kursledningens kommentar citat nedan:

”Studenterna är överlag nöjda med kursen. Handledarna är det mest positiva och merparten av studenterna är mycket nöjda med sina handledare. TACK alla engagerade handledare. Någon enstaka student har dock varit missnöjd med handledare. Detta har under kursens gång uppdagats och någon student har fått byta handledare.

(18)

18

Det som flest studenter vill ändra är neonatalplaceringen. Den upplevs för lång (4 dagar) för att vara studiebesök och för kort för att verkligen lära sig arbetet på neonatalavdelning vilket inte heller är syftet med placeringen. Detta speciellt om avdelningen haft litet antal barn vid det tillfälle studenten varit där. Detta är kritik som även tidigare studenter påtalat. I samband med framtida

kursplansändringar kommer detta att beaktas. Kanske ska neonatalplaceringen kortas till 2 dagar som då blir mer som studiebesök.

Amningsmottagningen har fått mycket bra utvärdering och flera studenter hade önskat byta ut BB- dagar mot amningsmottagning. Detta kan vara en god idé som kommer att framföras till

studerandeansvariga inom eftervård. Amningskunskap är det viktigaste syftet med placering på BB.

Sammanställning och kommentar är gjord 2013-01-08 av Eva Persson, kursansvarig”

Samma kurser, men som hör till olika studentintag bedrivs på ett likartat sätt där respektive kursansvarig drar nytta av förra kursens utvärderingar. Förändringar görs i samråd mellan de olika kursansvariga. Följande länk går till vk-12 kursens hemsida där ett flertal länkar och exempel hämtas

.http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201201/webbplatser/

vabmo

Nästa kurs i termin 2 är en fortsättning och fördjupning på den verksamhetsförlagda

utbildningen. SBMN 15 Förlossning, fördjupning, verksamhetsförlagd utbildning, A, 7,5 hp http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/barnmorskeprogram/start_201201/webbplatser/

vabmo/sbmn15

Nedanstående mål från kursplanen är exempel på färdigheter som studenterna ska uppnå undet kursens gång:

självständigt övervaka och handlägga förlossningens normala förlopp

• självständigt värdera och bedöma normalt cardiotocografi (CTG)

• identifiera avvikande cardiotocografi (CTG)

• självständigt identifiera och bedöma tillstånd, reaktioner och förändringar hos blivande mödrar iförlossningsarbete och efter förlossningen, samt planera och vidta adekvata åtgärder

Under kursen sker olika teoretiska läraktivitet för att studenterna ska kunna integrera teoretisk kunskap med klinisk förmåga exempel på sådana aktiviteter är : Vårdseminarium med

CASE.och Förlossningsberättelser fortlöpande så som i föregående kurs.

Under utbildningen på förlossningsavdelning tränar studenterna kontinuerligt sig i att lyssna med tratt, dels på förlossningsintaget dels under aktivt förlossningsarbete, även under utdrivningsskede och att ofta göra yttre palpation Studenterna skall också ofta träna på att bedöma värkstatus genom att planera uterus genom bukväggen.. Postpartumsamtal bör genomföras med varje kvinna som studenten förlöst. Under slutet av denna kurs bör

studenten, i samråd med barnmorska ”självständigt” kunna ta hand om en födande kvinna i normalt förlossningsarbete. Under denna kurs måste/ bör studenten också i samråd med sin barnmorska träna att samtidigt ha hand om mer än en kvinna i förlossningsarbete..

Underlag för bedömning av den verksamhetsförlagda utbildningen sker genom att före studenten startar den verksamhetsförlagda utbildning (vid samtliga placeringar) skriver ner sina egna mål.Studenten och handledaren ska i början avstudentens VFU-placering gå igenom målen, ett s.k. målsamtal. Bedömningssamtal sker via personlig kontakt studerande- handledare, dels mittsamtal och dels slutbedömning.

(19)

19

Slutbedömning: Bedömningsunderlaget där studenten själv skrivits sina mål används vid slutbedömningen. Studenten skriver ner sin egen självbedömning av sin verksamhetsförlagda utbildning på betygsunderlaget. Handledaren ska sedan skriva ner sin bedömning på

betygsunderlaget. Betygsunderlaget lämnas till kursansvarig lärare Vid eventuella problem ska både student och handledare genast omedelbart kontakta kursledningen.

Nedan följer ett exempel på Vårdseminarium CTG-förändring vid förlossning, CASE citat:

Stina är 38 år, hon kommer in på förlossningen för att föda sitt tredje barn. Det första barnet föddes 1996 och det andra 2003. Det väntande barnet är det första tillsammans med Stinas nye man Conny.

Stina är frisk sedan tidigare, har dock haft episoder av depression och ångest och behandlas med T.

Sertralin. Nuvarande graviditet har varit normal även om hon har haft hyperemesis och varit inlagd några dagar för dehydrering. Stina är i graviditetsvecka 39+6 och kommer in vid 12.15 på grund av värkar. Den vaginala undersökningen visar: sakral cervix, utplånad, modermunnen öppen 4 cm. Ffd huvud är inte uppskjutbart. Sutura sagitalis i tvärvidd. CTG door-test är normalt, en reaktiv kurva.

Stina har tilltagande värkar, önskar börja andas lustgas. Klockan 13.15 går vattnet, det är

mekoniumfärgat. Vid 14-tiden när eftermiddagspersonalen kommer in på rummet står Stina upp med stöttning av Conny och ett gåbord, hon känner att det trycker på. Värkarna är korta men kommer med 1 till 2 minuters mellanrum och är mycket smärtsamma. CTG visar nu ett saltatoriskt mönster och därefter decelerationer/bradykardi på 60-70 hjärtslag per minut. Stina är smått hysterisk,

hyperventilerar, då hon har mycket ont, det är svårt att få kontakt och personalen får knappt röra vid henne.

Kompletterande uppgifter

Barnets beräknade vikt? IUGR? Har kvinnan nyligen mikterat? Tidigare onormalt CTG? Hur ser de andra CTG-parametrarna ut? Förekomst av accelerationer? Normal variabilitet? Hur länge har decelerationerna varat? Vilken typ, uniforma sena, variabla, komplicerade etc?

Huvudproblem

1) Förändringar på CTG - djupa komplicerade decelerationer/bradykardi.

2) Spontant hypertunt värkarbete.

3) Smärtpåverkad och motsträvig kvinna.”

Här följer ett sammandrag av vad studenten skrivit om eventuella orsaker

 Vid akut asfyxi - sjunker syremättnaden och ger ökad koldioxidproduktion och barnets vävnader hotas av hypoxi

 Hyperaktivt värkarbete kännetecknas av en hög intensitet med ett intrauterint tryck över 60-70 mm Hg under kontraktionens höjdpunkt och också hög värkfrekvens, fem eller flera

kontraktioner på tio minuter

 Oro, ångest och kraftig smärta.

Orsakernas bakgrund , konsekvenser om inget görs och åtgärder samt psykologiska aspekter beskrivs utförligt av studenten.

Här följer en del av vad studenten skriver om Barnmorskans roll

Citat:” Barnmorskans roll är att agera som att det rör sig om en kvarstående bradykardi tills motsatsen är bevisad. Kvinnan bör få hjälp att ändra läge, lägga sig i sidoläge (helst vänster). Gör ett VU för att

(20)

20

se hur progressen är, om det blir nödvändigt med instrumentell förlossning är det bra att veta var huvudet står, och om kvinnan är i krystningsskede samt för att utesluta navelsträngsprolaps. Om urinblåsan inte är tömd på det senaste bör denna tömmas/tappas. Barnmorskan administrerar Tokolytika enligt ordination.

Det är viktigt att kvinnan och hennes partner får vara delaktig i det som sker, får information om vad som planeras och vilka åtgärder som bör göras. Om möjligt informera innan om ev. instrumentell förlossning eller kejsarsnitt skulle bli aktuellt.

Snart syntes bradykardi på 60-70 slag/minut. Då tillkallades förlossningsläkare, vid kl. 14.10. Läkaren övervägde att ta ett laktat, men med tanke på att decelerationer pågått en stund och att värkarna kom så tätt ordinerade läkaren istället inj. Bricanyl som administrerades kl. 14.15. Bara en kort stund därefter lugnade sig Stinas sammandragningar och hjärtljuden hämtade sig fint och fortsatte sedan att vara fina.

Snart kom sammandragningarna igång igen, men inte med samma intensitet som tidigare. 14.45 gjordes ett VU som visade att modermunnen var öppen 9 cm och huvudet stod vid spinae. Sedan tog det 10 minuter så föddes en liten pojke på 4230 gram till världen. Pojken mådde väl, fick 9-10-10 i apgar-poäng, hade venöst pH på 7,19 och arteriellt på 7, 10 och ett basöverskott på -14,9 respektive - 13,7. En aning blå i hudkostymen, men det normaliserades efter ett tag och även mer efter amning.”

Slutligen kopplas en Barnmorsketeori och en diskussion till fallet

Här följer ytterliggare färdigheter som studenten skall kunna inför handledare:

handlägga sätesförlossning

handlägga vacuumextraktion, tångförlossning och manuell placentalösning handlägga akut sectio

Nedan följer kursledares analys av studenternas kommentarer vk-12.

Citat: Vad fungerade bra/dåligt:

”Studenterna hade positiva kommentarer om placeringen, handledarna och lärarkontakten. Hela 64%

av de svarande gav vårdseminarierna högsta betyg med avseende på inlärning och ingen gav dem underbetyg. Man var nöjd med att inte vfu-byta ort. De som haft samma handledare var nöjd med detta, men en student hade haft många olika och var missnöjd med det. En student var missnöjd med bemötandet på förlossningsavdelningen i stort. En student efterlyste bättre dialog skola-vfu. En student anmärkte att det de dagliga skriftliga reflektionerna tog lång tid att skriva och ännu längre tid gick åt att hitta handledaren för att få underskrift. På en ort har vi haft ovanligt många studenter, vilket en student skrev att hon hade förståelse för, men ändå upplevde som negativt

Planerade åtgärder: Vi strävar efter att få en så jämn fördelning av studenter som möjligt på de olika orterna i relation till klinikens storlek. Detta styrs dock av antalet studenter vi har och av hur många som de olika verksamheterna har möjlighet att ta emot. Vi får påpeka på handledardag att det är viktigt att studenterna snabbt får hjälp med underskrift på sina skriftliga reflektioner.

Vid protokollet: Maria Ekelin”

För progression och måluppfyllelse av examensmål 1 innebär den sista kursen i termin 2 en stark fördjupning med fokus på komplicerade situationer och med läraktiviteter på hög pedagogisk nivå. .SBMO 16 Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa III, A, 6 hp http://portal.omv.lu.se/publicfiles/u_kplaner/bm_prog/201201/SBMO16.pdf

Exempel på kursmål relevanta för måluppfyllelse är följande: Studenterna ska visa fördjupade kunskaper genombeskriva och analysera avvikande tillstånd, reaktioner