Årsredovisning 2017 med uppföljning av budget för Stockholms stad

(1)

Utlåtande Rotel I (Dnr 2018/000110, KS 2018/321, 183-679/2017, 2013/001769, 2013/001948, 2016/002127, 2017/001515,

2017/002049, 2017/001364, 2013/001319, 2016/000383, 2017/001129, 2017/001451, KS 2018/267, KS 2017/002062)

Årsredovisning 2017 med uppföljning av budget för Stockholms stad

Storstockholms Brandförsvars årsredovisning 2017, dnr KS 2018/321

Revisionsberättelse Samordningsförbundet Stockholms stad 2016, dnr 183-679/2017

Arkitektur Stockholm - Översyn av byggnadsordningen, hemställan från stadsbyggnadsnämnden, dnr 2013/001769 Den gröna promenadstaden, utställningsutlåtande och beslut om godkännande av tillägg till översiktsplan, hemställan från

stadsbyggnadsnämnden, dnr 2013/001948

Hemlösa personer i Stockholms stad 25 september 2016, rapport från socialnämnden, dnr 2016/002127

Förvaltarenhet i Stockholms stad, redovisning från överförmyndarnämnden, 2017/001515

Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott

2008-2016, rapport från socialnämnden, dnr 2017/002049

(2)

Medlemsavgifter 2018 för förbundets medlemskommuner, Storstockholms brandförsvar, dnr 2017/001364

Förslag till reviderade riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, riktlinjer från socialnämnden, dnr 2013/001319

Funktionshinderinspektörernas årsrapport 2015, rapport från socialnämnden, dnr 2016/000383

Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering år 2016, rapport från socialnämnden och äldrenämnden, dnr 2017/001129

Rapportering av energianvändningen och växthusgasutsläppen 2017, rapport från miljö- och hälsoskyddsnämnden, dnr

2017/001451

Guiden för hållbara evenemang, rapport från kulturnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, dnr 2015/001710, KS 2018/267 Redovisning av utredningsuppdrag gällande validering,

arbetsmarknadsnämnden, dnr 2017/002062

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

1. Årsredovisning 2017 med uppföljning av budget för Stockholms stad godkänns.

2. Redovisade avsättningar om 3 116,5 mnkr godkänns.

3. Nämnderna medges finansiering om 194,6 mnkr för sociala investeringar i åtta projekt med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

4. Kulturnämnden: stadsarkivet medges finansiering om 50,7 mnkr för eDok för 2017. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

(3)

5. Kommunstyrelsen medges finansiering om 250 mnkr för

Skolplattformen för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

6. Kommunstyrelsen medges finansiering om 560 mnkr för GSIT 2.0 för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

7. Kommunstyrelsen medges finansiering om 30 mnkr för versionsbyte Agresso för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

8. Kulturnämnden: stadsarkivet medges finansiering om 110 mnkr för e- dok för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

9. Kommunstyrelsen medges finansiering om 15 mnkr för uppgradering av e-tjänster för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

10. Kommunstyrelsen medges finansiering om 7 mnkr för fritt wifi för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

11. Kommunstyrelsen medges finansiering om 190 mnkr för Smart stad för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

uppgradering av sociala system för 2018-2020 under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om genomförande. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

13. Kommunstyrelsen medges finansiering om 25 mnkr för förberedelser för upphandling av SIKT-avtalen mnkr för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

14. Kommunstyrelsen medges finansiering om 10 mnkr för anpassningar för dataskyddsförordningen - GDPR för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

15. Kommunstyrelsen medges finansiering om 15 mnkr för uppgradering av stockholm.se för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

16. Kommunstyrelsen medges finansiering om 13 mnkr för uppgradering av stadens beslutstöd (LIS) för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

17. Kommunstyrelsen medges finansiering om 35 mnkr för kvarvarande beslutade projekt inom digital förnyelse för 2018-2020. Finansiering sker genom disposition av eget kapital.

18. Kommunstyrelsen ska beakta hållbarhetskommissionens rapporter i upprättande av förslag till kommunfullmäktiges budget för år 2019.

(4)

19. Nuvarande reservation av eget kapital avseende

verksamhetsutveckling med it utökas med 1 372,8 mnkr till 1 830 mnkr. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital.

20. Fastighetsnämndens avkastningskrav minskas med 7,2 mnkr med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

21. Fastighetsnämndens budgetram för kostnader för 2017 sänks som en följd av sänkt avkastningskrav med 17,1 mnkr för 2017 med

hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

22. Fastighetsnämndens budgetram för intäkter för 2017 sänks som en följd av sänkt avkastningskrav med 24,3 mnkr med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

23. Kommunstyrelsens beslut gällande uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda aktiebolag, enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, anmäls.

24. Uppföljning av större investeringsprojekt 2018 godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

25. Basnyckeltal med utfall för år 2017 godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

26. Nämndernas redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag under 2017 godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

27. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2017 godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

28. Direktionen för Kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar beviljas ansvarsfrihet, bilaga 9 till stadsledningskontorets

tjänsteutlåtande.

29. Styrelsen för Samordningsförbundet Stockholms stad beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016, bilaga 10 och 11 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

30. Uppföljning av sommarkoloniverksamheten i Stockholms stad 2017 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

31. Uppföljning av fritidsverksamheten i Stockholms stad 2017 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets

tjänsteutlåtande.

(5)

32. Fastighetsnämnden upphör att vara en sluten redovisningsenhet den 31 december 2018, och övergår från och med den 1 januari 2019 till att följa samma modell för redovisning som övriga nämnder.

33. Fördelning av generalschablon för flyktingmottagande på grund av ny lagstiftning godkänns med hänvisning till vad som sägs i

stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

34. Fördelning av statliga medel för feriejobb 2017 godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

35. Medlemsavgifter 2018 för förbundets medlemskommuner, Storstockholms brandförsvar, dnr 2017/001364 godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 12 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

36. Förslag till reviderade riktlinjer för bistånd enligt SoL och LSS, socialnämnden, dnr 2013/001319, avslutas med hänvisning till att nya riktlinjer är under framtagande.

37. Rapport om Hemlösa personer i Stockholms stad 25 september 2016, socialnämnden, dnr 2016/002127, godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 2 till utlåtandet.

38. Förvaltarenhet i Stockholms stad, redovisning från

överförmyndarnämnden, dnr 2017/001515, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

39. Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott 2008-2016, socialnämnden, dnr 2017/002049, godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 14 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

40. Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering år 2016, rapport från socialnämnden och äldrenämnden, dnr 2017/001129, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

41. Hemställan från stadsbyggnadsnämnden ”Arkitektur Stockholm - Översyn av byggnadsordningen”, dnr 2013/001769 anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets

tjänsteutlåtande.

42. Hemställan från stadsbyggnadsnämnden ”Den gröna promenadstaden, utställningsutlåtande och beslut om godkännande av tillägg till översiktsplan”, dnr 2013/001948 anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

43. Rapportering av energianvändningen och växthusgasutsläppen 2017, miljö- och hälsoskyddsnämnden, dnr 2017/001451, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

(6)

44. Kulturnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag, dnr 2015/001710, att ta fram riktlinjer för miljöanpassning av evenemang godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och i bilaga 13 till tjänsteutlåtandet, KS 2018/267.

45. Redovisning av utredningsuppdrag gällande validering, arbetsmarknadsnämnden, dnr 2017/002062, godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 15 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande.

1. Nämnderna medges budgetjustering för ökade kostnader med 7,8 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till

kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2017 års budget, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

2. Nämnderna medges ombudgetering till 2018 för ökade kostnader inom driftverksamheten med 65,7 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2018 års budget, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

3. Nämnderna medges ombudgetering till 2018 för ökade utgifter inom investeringsplanen med 58,3 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2018 års budget, bilaga 1 till

4. Stadens hel- och delägda aktiebolag, enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, har bedrivit sina

verksamheter i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet för respektive bolag och inom ramen för de kommunala befogenheterna.

5. Funktionshindersinspektörernas årsrapport för 2015, rapport från socialnämnden, dnr 2016/000383, godkänns med hänvisning till vad som sägs i bilaga 3 till utlåtandet.

6. Redogörelsen för färdigställda rapporter från hållbarhetskommissionen 2017 godkänns.

7. Övriga framställningar från nämnderna avslås.

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

(7)

Ärendet

Kommunfullmäktiges inriktningsmål

Kommunfullmäktige har i budget 2017 beslutat om följande fyra inriktningsmål:

Ett Stockholm som håller samman Ett klimatsmart Stockholm

Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm

Inriktningsmålen utgör ramen för stadens styrning av verksamheterna.

Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdesmålet konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som finns staden.

För varje mål finns ett antal indikatorer och för varje indikator har satts ett årsmål. Årsmål för indikatorerna sätts utifrån läge, förutsättningar och ambitionsnivå och utifrån vilken nivå som ska uppnås för respektive år.

Bedömning av måluppfyllelse för året grundas på utfall för

kommunfullmäktiges indikatorer och aktiviteter, huruvida nämnderna uppfyllt sina egna nämndmål, nämndindikatorer och i vilken utsträckning de genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Utifrån ovan har en bedömning av samtliga kommunfullmäktiges verksamhetsmål gjorts. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2017.

Beredning

Ärendet har beretts av stadsledningskontoret.

Mina synpunkter

Vår vision är ett Stockholm för alla. Stockholm ska vara en stad där alla människor kan utvecklas och uppnå sina egna drömmar och ambitioner. En stad där alla får plats och alla kan vara delaktiga. Genom en aktiv politik skapar vi förutsättningar att bygga ett Stockholm som håller samman och är ekologiskt, ekonomiskt och demokratiskt hållbart.

Stockholm är en del av ett globalt sammanhang. Därför bedriver staden ett aktivt internationellt arbete och under 2017 har staden fortsatt att medverka i olika internationella sammanhang. Syftet är att stärka bilden av Stockholm

(8)

som en jämlik och hållbar stad samt för att få kunskap om hur andra städer arbetar framgångsrikt med utmaningar som staden står inför.

Att Stockholm är en stad i världen och inte kan frånkopplas omvärlden blev vi varse den 7 april 2017 då staden drabbades av ett terrordåd som krävde fem människors liv. Terrordådet kom att prägla stadens trygghets- och

säkerhetsarbete under året. Utvärderingen av stadens hantering av terrordådet visar att staden agerade snabbt och effektivt men att det också finns lärdomar att dra för att utveckla stadens arbete i händelse av kris.

Ett intensivt arbete pågår för att Stockholm ska vara en trygg och säker stad. Stockholmarnas upplevda trygghet har minskat och den utvecklingen måste vändas. Stadens centrala säkerhetsfunktion har förstärkts och ett nytt trygghets- och säkerhetsprogram har tagits fram. Det gemensamma arbetet med polisen fortsätter att utvecklas med tät samverkan. Även samarbetet med det lokala civilsamhället har förstärkts och utvecklats. Stadsdelsnämndernas lokala utvecklingsprogram utgör utgångspunkt i samarbetet mellan berörda nämnder och styrelser bland annat när det gäller identifierade behov av trygghetsskapande åtgärder. Under året har det prioriterade arbetet för ett samordnat och tydligt agerande mot den våldsbejakande extremismen fortsatt.

Trygghetsinsatser görs både lokalt och centralt i staden. Flera insatser av akut karaktär görs men det allra mesta av stadens trygghetsarbete sker med långsiktigt fokus. Det förebyggande sociala arbetet prioriteras tillsammans med tidiga insatser för barn och unga. Sociala insatsgrupper (SIG) och skolsociala team utgör goda exempel på samverkansarbete och ett långsiktigt trygghetsarbete som syftar till att kunna ge utsatta ungdomar ett tidigt, koordinerat stöd. Stadens arbete för att säkerställa att barn och unga i

familjehemsvård har goda uppväxtvillkor och en sammanhållen skolgång har fortsatt under året. Staden arbetar också med att utveckla en evidensbaserad missbruksvård och barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och

beroendevården har stärkts.

Arbetsmarknaden i Stockholm fortsätter att växa. Sysselsättningen ligger på en mycket hög nivå och antalet sysselsatta fortsätter att öka. Dock ökar antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen. Förklaringen till det är att fler nyanlända deltar i etableringsinsatser. Det är glädjande att fler nyanlända nu förbereds för att komma i arbete i Stockholm. Särskilda satsningar görs för att få kvinnor som står långt från arbetsmarknaden till arbete och studier. Det är också glädjande att den starka arbetsmarknaden tillsammans med

verkningsfulla arbetsmarknadsåtgärder leder till minskat behov av ekonomiskt bistånd. En stark konjunktur och växande befolkning ger goda förutsättningar för en stark arbetsmarknad även framöver.

(9)

Stockholms befolkning ökade med 7090 personer under 2017. Den ålderskategori som främst flyttar till Stockholm är 20-30-åringar vilket ger staden en ung befolkningsprofil. Liksom föregående år ökar utflyttningen till andra delar av Stockholms län.

Stockholm har en god ekonomi och sunda finanser. Det ska vi värna. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2017. Årets resultat uppgår till drygt 2,3 miljarder kronor.

Hela medfinansieringen för infrastrukturinvesteringar inom ramen för

Sverigeförhandlingen om 3 miljarder kronor är avräknat resultatet. Staden har en god budgetföljsamhet och samtliga finansiella årsmål har uppfyllts under året.

Under året har 25 473 nya företag startats i Stockholm vilket är fler företag jämfört med 2016. Stockholm är en attraktiv stad för småföretagare.

Entreprenörskap och eget företagande bland kvinnor och utrikes födda stödjs särskilt.

Bostadsbyggandet fortsätter i hög takt. Fokus ligger på klimatsmarta bostäder med rimliga hyror och fler hyresrätter i hela staden. 7 614 bostäder påbörjades i Stockholms stad under året, vilket är 5 procent mer än 2016 års rekordutfall. Årsmålet 7 000 uppnåddes med god marginal.

Det är mycket glädjande att se att skolresultaten fortsätter att förbättras. För första gången på flera år minskar också skillnaderna mellan Stockholms skolor. Det är tack vare ett enträget arbete att göra skolan likvärdig och se till att nyanlända elever tas emot på alla skolor över hela staden. Det är främst skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar som har förbättrat sina resultat.

Ett aktivt arbete sker för att öka antalet inskrivna barn i förskolan, framförallt med fokus på socioekonomiskt utsatta områden. Satsningen på introduktionsförskolor fortsätter i flera stadsdelar med goda resultat. Arbetet för att öka andelen förskollärare i staden har fortsatt genom en rad olika kompetensförsörjningsinsatser.

Stadens brukarundersökning visar att 86 procent av brukarna inom äldreomsorgen är nöjda med den vård och omsorg som de får. Ramtid införs succesivt i stadsdelsnämnderna för att brukarens dagsaktuella behov och önskemål i högre grad ska styra hur hemtjänsten utförs. Seniorboende med aktivitetscenter har under året inrättats genom omvandling av stadens trygghetsboenden. Aktivitetscentrets främsta uppgift är att ordna aktiviteter och främja social gemenskap, motverka otrygghet samt bidra till fysisk aktivitet för de boende i seniorboendet och äldre i närområdet.

(10)

En av vår tids största utmaningar handlar om klimatet och hur vi minskar effekterna av de klimatförändringar som är verklighet redan idag. Stockholm ska ligga i framkant och vara en förebild för andra städer när det kommer till hållbarhet. Genom de avsatta klimatinvesteringsmedlen ska åtgärder göras för att uppnå de långsiktiga målen att minska koldioxidutsläppen samt ha en hög beredskap för kommande klimatförändringar. Under 2017 fördelades medel till bland annat energieffektiviseringar i stadens verksamheter.

Staden arbetar vidare för förbättrad luftkvalitet, främst genom åtgärder för att minska mängden skadliga partiklar. Fortsatt utbyggnad och förbättring av cykelinfrastrukturen ska leda till att fler stockholmare använder cykeln som transportmedel. Målet om minskad biltrafik uppnås inte. Detta är en avgörande fråga för minskad klimatpåverkan och bättre framkomlighet. Staden behöver få fler verktyg för att kunna förbättra måluppfyllelsen samt driva på för att få till stånd nödvändiga insatser och åtgärder som beslutas av andra än staden.

Arbetet mot en jämställd stad fri från diskriminering fortsätter med förnyad intensitet. Ett jämställdhetsperspektiv förs in i beslutsfattandet och i ordinarie styrning. Ett särskilt fokus har varit att utveckla arbetet med

jämställdhetsanalyser.

Staden genomför en rad utvecklingsinsatser för att stödja ett närvarande ledarskap, vilket samtidigt främjar ett aktivt medarbetarskap. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter fördjupas, liksom det systematiska arbetet med kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Välfärdsprofessionens kunnande är i fokus liksom att minska den administrativa bördan. Vi ser de överlag goda resultaten från medarbetarundersökningen, den minskande sjukfrånvaron och den ökade andelen heltidsanställda som steg på vägen mot ett mer hållbart arbetsliv.

Strategiskt arbete bedrivs för att säkerhetsställa rättigheter samt förebygga diskriminering. De under året framtagna stadsövergripande programmen om barns rättigheter och inflytande samt om hbtq-personers rättigheter bidrar till detta. En studie om diskriminering i Stockholms stads verksamheter har sammanställts. Diplomutbildningen för ett hbtq-kompetent bemötande och andra kompetenshöjande insatser har också bidragit till utveckling av arbetssätt för att tillgodose stockholmarnas mänskliga rättigheter. Staden har prioriterat och genomfört ett antal åtgärder för att utveckla arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Staden har tillsammans med Göteborg och Malmö färdigställt arbetet med att ta fram särskilda arbetsrättsliga villkor inom byggområdet för ett 50-tal olika yrkeskategorier. Genom att ställa ut särskilda arbetsrättsliga villkor i

(11)

upphandlingar minskar risken för osund konkurrens och oskäliga villkor på den svenska arbetsmarknaden.

Stockholm är och ska fortsätta vara en fantastisk stad att leva och verka i.

Under 2017 togs flera steg som för oss närmare målet om ett Stockholm för alla.

Bilagor

1. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande med 15 underbilagor.

2. Hemlösa i Stockholms stad 2016

3. Årsrapport 2015 - Funktionshinderinspektörer

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.

Särskilt uttalande gjordes av borgarråden Anna König Jerlmyr, Joakim Larsson och Cecilia Brinck (alla M) och borgarrådet Lotta Edholm (L) enligt följande.

Föreliggande ärende förhåller sig till de ekonomiska ramar och de mål som anges i kommunfullmäktiges budget. Eftersom vi har reserverat oss mot budgeten i kommunfullmäktige har vi skiljaktig mening avseende de mål som följs upp i årsredovisningen.

Årsredovisningen grundar sig i målen i den socialdemokratiskt ledda majoritetens budget och återspeglar därmed med all önskvärd tydlighet kontrasten mellan

Alliansens politik majoritetens dito.

Principiellt ser vi allvarligast på att den socialdemokratiskt ledda majoriteten håller fast vid en politisk kurs som utgör ett hot mot mångfalden och valfriheten i välfärden.

Inom förskola och äldreomsorg hotas den fria etableringsrätten, vilket endast kan leda till en urholkning av mångfalden och allvarligt försvårar småföretagande i

kvinnodominerade branscher. Socialdemokraternas hotfulla retorik kring fristående utförare inom såväl det pedagogiska området som inom äldreomsorgen inger oro för förutsättningarna att framöver kunna bedriva dessa verksamheter i fristående regi, en oro som stärks av de regelbundet återkommande kommunaliseringarna av

välfungerande och uppskattade fristående verksamheter.

Den socialdemokratiskt ledda majoritetens tilltro till politiska beslut är lika stor som respekten för enskilda människors val är liten. Mot bakgrund av de

kommunaliseringar som redan har genomförts eller aviserats runt om i staden går det inte att finna något annat motiv för de översyner och inskränkningar av välfungerande fristående verksamheter som Socialdemokraterna vidtar. Det är en politik som är verklighetsfrämmande, i otakt med stockholmarnas önskemål och som undergräver drivkrafter för förnyelse i välfärden.

(12)

Socialdemokraternas tillkortakommanden i att styra staden har ända sedan mandatperiodens början varit som mest uppenbara avseende stadens långsiktiga ekonomiska utveckling. Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har hela denna mandatperiod bedrivit en medvetet kortsiktig ekonomisk politik som på sikt urholkar Stockholms soliditet och försvagar stadens finansiella ställning. Det är ett

ofrånkomligt resultat av Socialdemokraternas politik att kraftigt höja

investeringstakten och samtidigt drastiskt minska intäkterna från realisationsvinster och beståndsförsäljningar. Facit är att kommunkoncernens upplåning har mer än fördubblats sedan 2012 och limiten för kommunkoncernens externa upplåning två år i rad har höjts med tio miljarder kronor.

Prognosen för kommunkoncernens externa upplåning är mot den bakgrunden oroväckande. Den externa upplåningen bedöms mer än fördubblas under denna mandatperiod, från 23 miljarder kronor i september 2014 till omkring 50 miljarder kronor i september i år. En sådan ökningstakt på kommunkoncernens låneskuld inte är långsiktigt hållbar. Den ökade skuldutvecklingen kan komma att medföra en

försämrad kreditvärdighet vilket, tillsammans med en normalisering av ränteläget, riskerar att öka kapitalkostnaderna på ett sätt som på sikt kommer att tränga undan driftmedel. Resultatet blir en kommunkoncern med påtagligt försvagad soliditet, ökad skuldbörda och allt större kapitalkostnader som inkräktar på driftbudgeten för verksamheterna.

Vi är likaså kritiska till den spretande målstyrningen och växande byråkratiska bördan. Det framgår tydligt av årsredovisningen att Socialdemokraterna brister betänkligt i sin målstyrning, när en fjärdedel av kommunfullmäktiges 26 verksamhetsmål endast uppfylls delvis.

Vi konstaterar att den socialdemokratiskt ledda majoritetens retorik och praktik som vanligt skiljer sig åt, särskilt jämfört med hur de rödgröna partierna

argumenterade när de befann sig i opposition. I den mån som redovisningen i tertialrapporten är rättvisande välkomnar vi givetvis om Stockholm utvecklas i en positiv riktning. Men det är iögonfallande att tre fjärdedelar av kommunfullmäktiges verksamhetsmål, varav många är mycket högt ställda, bedöms uppfyllas helt. Det tenderar att sänka trovärdigheten för stadens målstyrning att ett mål som ”Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld” bedöms uppfyllas helt, när vi så gott som dagligen tar del av rapportering om det motsatta förhållandet.

Likaså ifrågasätter vi hur rättvisande det är att årsmålet ”Stockholm är en

företagsvänlig stad” bedöms uppfyllas helt, samtidigt som Stockholm tre år i följd har sjunkit i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Från att under samtliga år med Alliansmajoritet ha legat stabilt över rikssnittet har Stockholm sjunkit under rikssnittet.

På samma sätt ifrågasätter vi rimligheten i bedömningen att årsmålet ”Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar” bedöms uppfyllas helt, när stadens låneskuld ökar kraftigt för varje månad som går och exempelvis Svenska Bostäder i sin årsredovisning flaggar för de kännbara effekterna av kommande räntehöjningar till följd av en stor låneskuld.

(13)

Särskilt ironiska blir bedömningarna i tertialrapporteringen när vi betänker hur tongångarna gick från Socialdemokraterna i opposition. I samband med tertialrapport 1 för kommunstyrelsen 2013 den 19 juni 2013 skrev det nuvarande finansborgarrådet följande i ett särskilt uttalande: ”I likhet med vad vi tidigare tyckt anser vi fortfarande att tillämpningen av ILS har gått över styr. Att hävda att målet: ’attraktiviteten i ytterstadens stadsdelar ska öka’ är helt uppfyllt samtidigt som förorter i Stockholm periodvis präglas av upplopp och bränder är bara en illustration på hur parodiskt majoriteten behandlar systemet. Hade det inte funnits allvarliga samhällsproblem bakom som kräver åtgärder hade det kunnat varit lustigt. I verkligheten utanför T1:an ser allt fler att det behövs politiska åtgärder för fler jobb, bättre utbildning och ett Stockholm som håller ihop.”

Vi ser hur trygghetsklyftorna klyver staden, där bostadsadressen avgör hur trygga stockholmarna är. Länsstyrelsens stora medborgarundersökning visar att tio procent uppger att de ofta känner rädsla när de vistas i centrala Stockholm. Det är den enskilt största ökningen jämfört med 2015. I fyra stadsdelar i ytterstaden – Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Farsta och Skärholmen – uppger mer än hälften att de upplevt otrygghet i sitt eget bostadsområde på kvällarna eller nattetid. Mer än var femte invånare i Stockholm är orolig för att utsättas för brott, en ökning från 16 till 21 procent jämfört med Stockholms stads senaste trygghetsundersökning för tre år sedan.

Allt fler stockholmare utsätts för brott och de litar allt mindre på att polisen sköter sitt jobb. Otryggheten påverkar också livskvaliteten i allt större utsträckning. 18 procent av stockholmarna anser att otryggheten påverkar deras liv, enligt siffror från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning nedbruten på regional nivå . Detta samtidigt som antalet poliser i Stockholms län blivit färre och antalet stockholmare fler. Tolv av 14 stadsdelsområden i Stockholms stad nådde inte upp till sina egna trygghetsmål under 2017. Socialdemokraternas senfärdighet och brist på konkreta och kraftfulla säkerhets- och trygghetsåtgärder hindrar Stockholms kamp mot brottslighet och otrygghet.

Årsredovisningen visar tydligt att Socialdemokraterna står overksamma mot en tilltagande otrygghet i stadens offentliga rum. Stockholmarnas missnöje med hur staden sköter belysningen har ökat i samtliga stadsdelsområden, enligt stadens medborgarundersökning för 2017. Undersökningen om stadsmiljö visar att skillnaderna mellan stadsdelarna är stor när det gäller nöjdhet med belysning och upplevd trygghet under kvällstid. I snitt 72 procent av medborgarna på Norrmalm anser att det är tryggt att gå hem på kvällen, mot bara 35 procent i Skärholmen.

Detsamma gäller nöjdhet med belysningen, där 73 procent på Norrmalm instämmer, men bara 53 procent i Skärholmen.

2017 blev ett rekordår när det gäller klotteranmälningar. Över 20 000 fall har stockholmarna anmält på stadens hemsida och trafiknämnden, som rapporterar dessa siffror, bekräftar att förekomsten av klotter ökar delvis. Trafiknämnden sanerade under 2017 över 10 600 fall till en kostnad av 15 miljoner kronor och den så kallade 24- timmarsgarantin har under 2017 inte alltid kunnat hållas. Detta ställer krav på tydliga åtgärder, åtgärder som dock uteblir från den socialdemokratiskt ledda majoriteten.

(14)

Under hela mandatperioden har stadens investeringsprojekt skenat i kostnader. Det handlar om alltifrån idrottsinvesteringar till gång- och cykelbanor, kulturfastigheter och andra större infrastrukturprojekt. Gemensamt för alla projekten är att

prognossäkerheten varit dålig till följd av bristande politisk vilja, förmåga att prioritera samt bristande förfrågningsunderlag vid upphandlingar. Det är ytterst problematiskt både för att det riskerar att tränga undan andra angelägna investeringsprojekt och för att det i förlängningen kommer att leda till än högre skattenivåer och fortsatt skuldsättning i en takt som inte är hållbar.

Inom förskolan är behovet av att hitta en lösning för att få fler förskollärare inom verksamheterna fortfarande trängande, då en av de viktigaste faktorerna för att förskolan ska kunna hålla en hög kvalitet är en välutbildad personal och att andelen förskollärare är hög. Andelen förskollärare sjönk i nio av 14 stadsdelsområden i fjol jämfört med året innan och i sju av 14 stadsdelsområden ökade barngruppernas storlek. Vi ser tyvärr att bristen på förskollärare riskerar påverka kvaliteten inom förskolan negativt under Socialdemokraternas styre. Särskilt allvarlig är

förskollärarbristen mot bakgrund av den rätt till heltid för barn till föräldralediga som Socialdemokraterna har infört, utan att tillföra extra resurser.

Vad det gäller skolan ser det tyvärr inte mycket bättre ut. Vi ser fortsatt en oroande utveckling av stora och ökande skillnader mellan skolorna, även om en liten

förbättring skett jämfört med de katastrofala resultaten för år 2016.

Resultatspridningen mellan skolor utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar är dock fortsatt stor, trots att det socioekonomiska tillägget idag står för en betydande del av utbildningsnämndens budget. Vad som inte framgår av föreliggande ärende är att 65 kommunala skolor går med underskott före resultatdispositioner som ett resultat av att Socialdemokraterna i budget 2017 gjorde den lägsta schablonhöjningen på tolv år. Inte ens hälften av de kommunala grundskolorna går alltså med nollresultat eller överskott på grund av besparingar, en mycket oroande utveckling för oss som vill arbeta för att garantera undervisning av hög kvalitet för alla elever i staden.

Stockholms skolor måste ha en politisk ledning som tar striden för skolan. Tyvärr har satsningarna på skolan i Stockholm uteblivit sedan valet, trots alla vidlyftiga löften.

Vi ser allvarligt på att företagsklimatet i Stockholms stad försämras i rask takt under Socialdemokraternas styre. Sedan maktskiftet har staden fallit över hundra placeringar, från plats 22 år 2014 till plats 123 år 2017. Det är en markant försämring under mandatperioden. Ett försämrat företagsklimat drabbar både jobb och tillväxt. Vi har upprepade gånger sedan 2014 sett att prioriteringarna ligger på att försvåra, inte underlätta, för nya företag att verka i Stockholm. Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har med ideologisk nit kommunaliserat framstående välfärdsföretag och försvårat för framkomligheten för Stockholms tjänsteföretag, samtidigt som den rödgröna regeringen gör allvar av sitt hot om vinstförbud för fristående

välfärdsverksamheter. Bristen på insikt om företagens villkor sprider oro bland de som har goda idéer eller vill investera i Stockholm.

Det är företagen och i synnerhet småföretagen som skapar jobb och nya

arbetstillfällen i Stockholm. Stockholm måste ha en politisk ledning som har förmåga

(15)

att inse företagandets avgörande betydelse för människors möjlighet att finna ett arbete och framgångsrikt integreras i Sverige och som samtidigt är kapabel att säkerställa byggandet av nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Samtidigt måste vi ta ansvar för att värna livsmiljön som finns i parker, grönområden och i närheten av vattnet. All den service som invånare i alla åldrar behöver ska vara tillgänglig och hålla hög kvalitet så att Stockholm är en attraktiv stad att söka sig till och arbeta.

Det är glädjande att den höga byggtakten fortsätter och att de övergripande målen för påbörjade och färdigställda bostäder uppnås. Med tanke på att Alliansen lämnade över 122 000 bostäder i olika skeden hade allt annat varit minst sagt anmärkningsvärt.

Det innebär också att samtliga bostäder som byggs fram till 2018 kommer att vara projekt som Alliansen initierade. Det vi nu ser är resultatet av det arbete Alliansen lade ned under förra mandatperioden.

Handläggningstiderna för såväl planarbetet som för bygglov har blivit betydligt längre under mandatperioden. Den genomsnittliga tiden från start-PM till beslutad detaljplan har gått från 17 månader till 22 månader under perioden 2014–2016. Vi kan konstatera att omloppstiderna fortsätter att öka även under 2017. Förskjutningar i projekt resulterar i stora avvikelser både i tidsåtgång och kostnader.

Stadsledningskontoret påpekar exempelvis att exploateringsnämndens prognosarbete kan förbättras.

Inte heller 2017 nås årsmålet om antalet studentbostäder. Årsmålet var 2 460 färdigställda studentbostäder, men under året färdigställdes endast 847. Antalet påbörjade hyresrätter når heller inte upp till årsmålet. De Stockholmshus

Socialdemokraterna lyfter fram som en boendeform som fler har råd att bo i har visat sig bli en dyrare boendeform än vad som utlovats.

Att Stockholms stad trots den ansträngda bostadsmarknaden lyckats hitta boendelösningar för de personer och familjer som anvisats staden i enlighet med bosättningslagen (ABO) beskrivs som en framgång. Då bortser man helt ifrån de tusentals människor som funnit eget boende (EBO) och där trångboddheten är ett faktum. Socialdemokraternas förslag till lösningar för att komma till rätta med den ökande trångboddheten lyser med sin frånvaro.

Det som oroar oss mest i sammanhanget är hur ovillig den socialdemokratiskt ledda majoriteten är att bygga en modern och hållbar stad. Gång efter annan läggs förslag till bostäder i detaljplaner vars karaktär till stor del påminner om

miljonprogrammets glesa struktur. Istället för slutna kvarter och hus ligger dikt an gatan och ger goda möjligheter till ett levande gatuliv bygger Socialdemokraterna punkthus och lamellhus i en utglesad och suboptimal struktur. Med få undantag ser stadsbyggandet ut att vara av 1960-talssnitt, vilket innebär en utglesad stad med ökat bilberoende och hus-i-park. Stadskvaliteterna lyser med sin frånvaro. Vi anser att Stockholm inte har råd med en gles bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen eftersom vi måste bygga en tät och hållbar stad, med fler bostäder i attraktiva lägen och korta avstånd. De byggnader vi bygger idag ska gälla under väldigt många år. Då är det viktigt att vi gör rätt från början.

(16)

Den socialdemokratiskt ledda majoriteten förefaller fortfarande vara nöjd med att samtliga stadsdelar idag kan erbjuda en kommunal hemtjänst och att Äldre Direkt

”tillhandahåller tydlig information om att kommunen är icke-valsalternativet i hemtjänsten”. Det är dock otydligt på vilket sätt detta främjar valfriheten och kvaliteten inom hemtjänsten i Stockholm. Vi är därutöver oroliga för att riktlinjerna för biståndsbedömning inom äldreomsorgen inte innebär en generösare bedömning av Stockholms äldres behov. De signaler vi får från stadsdelarna är att det är fortsatt svårt för äldre över 85 år som känner oro och/eller otrygghet i sitt hem att få ett positivt biståndsbeslut till ett lämpligt äldreboende. Det är uppenbart att en mandatperiod med socialdemokratiskt styre och skattehöjningar inte har medfört en ökad trygghet, ökad kvalitet eller ökad generositet för Stockholms äldre.

Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har som mål att Stockholms stad ska vara en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor. Därför är det beklämmande att i årsredovisningen kunna läsa att den totala sjukfrånvaron visserligen inte fortsätter att öka, men har stabiliserats på en hög nivå för både fack- och stadsdelsnämnder. Den positiva trend med sjunkande sjukskrivningstal som Alliansen lyckades åstadkomma tack vare målmedvetna och ambitiösa insatser för en förbättrad hälsa bland

medarbetarna är bruten.

Det är ett generellt problem i staden: sjukfrånvaron har sedan maktskiftet ökat i samtliga redovisade grupper, men särskilt oroväckande är den starka ökningen av kvinnors sjukfrånvaro. Inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv är det en angelägen fråga att kvinnors sjukfrånvaro är nästan dubbelt så hög som mäns. Att

Socialdemokraterna då helt saknar svar på hur denna utveckling varaktigt ska vändas är djupt beklagligt. Återigen blir det tydligt att det bakom den högstämda retoriken är helt tomt på konkreta politiska förslag.

Den socialdemokratiskt ledda majoritetens höga svansföring inom mänskliga rättigheter, jämställdhet och barnperspektiv har inte heller det fått genomslag i praktiken. Årsbokslutet visar tydligt att flertalet fack- och stadsdelsnämnder har misslyckats att uppfylla målen om att andelen tjänsteutlåtanden som innehåller en jämställdhetsanalys uppnår uppgår till 100 procent, att etablera rutiner för att följa upp HBTQ-personers upplevelser av verksamheternas utformning och bemötande, samt att utbilda och säkerställa kompetens om rasism och diskriminering hos chefer och personal som möter invånare. Även arbetet med att etablera rutiner för arbetet med barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor i enlighet med strategin för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad har inte uppfyllts av flertalet nämnder. Det hjälper inte att diskutera frågor om vad som borde genomföras, det måste också till handlingskraft för förändring. Detta är ytterligare ett exempel på hur målstyrningen brister.

Det är allvarligt att stadens årsmål för kvävedioxid i luft inte uppnås för 2017.

Redan i mitten av februari 2017 överskred staden vad som är tillåtet för hela 2017.

Utfallet beror till stor del på den höga andelen dieseldrivna fordon i

stockholmstrafiken och till viss del på ogynnsamma väderförhållanden. Därför är det av miljö- och hälsoskäl viktigt att kunna införa ekonomiska styrmedel och lokala

(17)

miljözoner för att komma tillrätta med utsläppen. Därutöver uppnås inte årsmålet för stadens cykelantal. Förklaringen som delges är att väderförhållandena under

mätperioden var dåliga. En förklaring som knappast duger om Stockholm på riktigt ska bli en ledande cykelstad. Det som krävs är ett intensifierat och strukturerat arbete för att förbättra förutsättningarna för stadens cyklister i form av säkerhet, parkeringar och ett sammanhängande cykelnät.

Årsmålet på 40 procent för matavfall som går till biologisk behandling är inte i närheten av att uppnås under 2017. Istället för att ta vid nödvändiga åtgärder som kan påskynda insamlingen väljer majoriteten istället att ändra målsättningen. Det

nationella målet för insamling av matavfall om att nå 70 procent förlängs nu från 2020 till 2021. Detta är dyster läsning och motsatsen till att ta politiskt ansvar och skruva upp reformtempot i form av fler fastighetsnära hämtställen samt möjliggöra för fler av stadens verksamheter att sortera ut sitt matavfall.

Att säkerställa god uppföljning och rapportering är centralt för att miljömålen ska kunna uppnås. Upplägget med att uppföljningsansvaret för delmålen kopplas till den verksamhet som har genomförandeansvar torde vara klokt och effektivt. Därutöver kan ansvarsfördelningen för indikatorerna, där bara nämnder och bolag som har störst påverkan åläggs att rapportera, bli kostnadseffektiv då staden kan jobba med fler indikatorer samtidigt som administrationen hålls nere. Vi vill dock uppmärksamma vikten av tydlighet kring vilka nämnder och bolag som ska ha ansvaret för den samordnade uppföljningen.

Sammanfattningsvis bekräftar årsredovisningen att Stockholm är en bra stad med en i grunden robust ekonomi och organisation men som under den gångna

mandatperioden har utvecklats i fel riktning, beroende på den socialdemokratiskt ledda majoritetens politik. Stockholm är en fantastisk stad med goda utvecklingsmöjligheter.

Enastående insatser utförs av stadens medarbetare och upphandlade företag varje dag.

Men ekonomiskt lättsinne, skuldsättning, underskott, skattehöjningar, kortsiktigt bostadsbyggande, höga sjukskrivningar, tilltagande otrygghet och ett raserat företagsklimat är tydliga signaler om att Stockholm behöver ett maktskifte i höst.

Alliansens partier är redo att axla ansvaret och vända Stockholms utveckling.

(18)

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.