S O L L E N T U N A K O M M U N
PRELIMINÄR BUDGET
MED VERKSAMHETSPLAN 2015 OCH EKONOMISK
PLAN 2015-2017 Sollentuna kommun
Inför kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-03-26
Innehållsförteckning
1 P o l i t i s k i n r i k t n i n g f ö r b u d g e t å r e t 1
1.1 Inledning 1 1.2 Näringsliv och arbetsmarknad 1
1.3 Utbildning 1 1.4 Förebyggande insatser och omsorg 2
1.5 Miljö och samhällsutveckling 2
1.6 Kommunikation 3
2 S o l l e n t u n a k o m m u n s e k o n o m i s k a s i t u a t i o n 4
2.1 Samhällsekonomin 4 2.2 Kommunernas ekonomi 5 2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen 5
2.4 Sollentunas ekonomi 2009 - 2013 7 2.5 Kommunens ekonomiska mål för perioden 8
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi 2014 - 2016 9
3 B o s t a d s b y g g a n d e o c h b e f o l k n i n g 1 0
3.1 Bostadsbyggande 10 3.2 Befolkningsutveckling 10
4 F o k u s o m r å d e n o c h m å l 1 2
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik 12 4.2 Näringsliv och arbetsmarknad 13
4.3 Utbildning 13 4.4 Förebyggande insatser och omsorg 14
4.5 Miljö och samhällsutveckling 14
4.6 Kommunikation 15
7.1 Skattesats 20 7.2 Utjämning och fastighetsavgift 20
8 U t d e l n i n g f r å n k o m m u n a l a b o l a g 2 0
9 D r i f t b u d g e t 21
1 0 I n v e s t e r i n g s b u d g e t 2 2
11 N ä m n d e r n a 2 3
11.1 Kommunstyrelsen 24 11.2 Kommunstyrelsen - exploateringsverksamhet 26
11.3 Barn- och ungdomsnämnden 28 11.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 31
11.5 Vård- och omsorgsnämnden 34
11.6 Socialnämnden 37 11.7 Kultur- och fritidsnämnden 40
11.8 Miljö - och byggnadsnämnden 43 11.9 Trafik - och fastighetsnämnden 46
11.10 Rösjöstyrelsen 48
11.11 Överförmyndarnämnden 49
1 Politisk inriktning för budgetåret 1.1 Inledning
Sollentuna är en välmående och växande kommun där invånarna kan utvecklas efter sin egen förmåga.
Skattesatsen är en av de lägsta i landet och kommunen har inga lån. Majoriteten tar ansvar för ekonomin och de engagerade medarbetarna bidrar starkt till att utveckla verksamheten.
För majoriteten är det viktigt att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Ökade kostnader i skatteutjämningssystemet understryker vikten av en ansvarsfull ekonomisk politik. Målet är att höja kvaliteten för varje använd krona. För att höja kvaliteten i det interna arbetet, såväl inom kommunens verksamheter som i samarbete med dess bolag, är det viktigt att införa strategiska funktioner för att kunna följa upp beslut samt effektivisera och samordna aktiviteter. Vidare är det viktigt med kvalitativa omvärldsanalyser för att lära av andra kommuner samt uppnå eventuella samordningsvinster. För att upphandlingar ska ge rätt kvalitet till rätt pris kommer vi att förstärka detta arbete.
1.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Kommunen ska fortsätta att förbättra samarbetet med näringslivet. Det ska vara än mer attraktivt för företagare att vilja etablera sig och expandera i Sollentuna. Kommunen ska erbjuda god service till företagen, vilket även ska komma kommuninvånarna till del. Vårt mål är att Sollentuna ska placera sig på första plats när Svenskt näringsliv 2015 rankar Sveriges företagsvänligaste kommuner.
Sollentunabor som saknar tillräcklig utbildning eller arbete ska ges stöd för att komma i egen försörjning. Arbete är det viktigaste verktyget i kampen mot utanförskap. Majoriteten kommer att fortsätta med särskilda satsningar på sommarjobb och v i ska medverka till att öka antalet praktikplatser för ungdomar. Ingen ungdom ska vara utanför samhället.
Sollentuna kommun ska kontinuerligt utveckla förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Majoriteten vill implementera yrkesintroduktionsavtalen för unga arbetslösa. Detta skulle inte enbart minska arbetslösheten bland unga utan även bidra till att säkra kommunens
kompetensförsörjning.
1.3 Utbildning
Lärandet är en livslång process. De utbildningsverksamheter som erbjuds i Sollentuna håller hög kvalitet och v i är en av Sveriges bästa skolkommuner. Det till trots så finns det förbättringspotential.
Skillnaderna mellan pojkar och flickor och mellan skolor måste minska och det är viktigt att varje elev utvecklas och utmanas efter sin egen förmåga.
En framgångsrik skolgång är avgörande för ett gott fortsatt liv. Det är särskilt viktigt att Sollentuna fortsätter arbetet med att säkra en god skolgång för de placerade barn och unga som samhället har tagit över ansvaret för.
Satsningen på lärarna fortsätter. Lönerna höjs, såväl inom grundskolan som gymnasiet, och
karriärtjänsterna blir fler. Sollentunas skolor är och ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som erbjuder höga, individuellt anpassade, löner, karriär- och utvecklingsmöjligheter.
Förskolans och skolans lokaler är barnens och personalens arbetsplats och arbetsmiljön ska vara god.
Sollentuna har de senaste åren gjort stora investeringar för att förbättra skollokalerna. Det arbetet ska
För att underlätta elevers val av gymnasial utbildning och framtida karriärval ska studievägledningen stärkas. Elever behöver bland annat få ökad kunskap och förståelse om olika yrken.
Majoritetens vilja är att alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg. Det är dock viktigt att de elever som av olika anledningar inte lyckas med det ges möjlighet att läsa upp sina betyg. Ungdomar ska även kunna komplettera sina betyg för att uppnå högskolebehörighet. Det ska även vara möjligt att efter gymnasiet genomgå en yrkesutbildning för den som är arbetslös. Målet ska alltid vara att insatserna ska leda till att personen i fråga får arbete.
1.4 Förebyggande insatser och omsorg
Kommunens samtliga verksamheter ska arbeta för att fånga upp personer som behöver hjälp. Inte minst förskolan och skolan, som dagligen träffar barn och föräldrar, fyller en viktig funktion i detta arbete. I övrigt fortsätter arbetet med att stärka och utveckla de förebyggande insatserna, bland annat stödet till föräldrar. Fokus ska bland annat ligga på att förstärka samarbetet mellan kommunens verksamheter.
Bara och unga förtjänar att må bra. Elevhälsan har till uppgift att hjälpa de elever som behöver stöd och det arbetet kan aldrig bli för omfattande. Mobbning ska inte förekomma i Sollentunas skolor.
Fritidsverksamhet är viktig för alla barn och ungdomar. Samverkan med den ideella sektorn är betydelsefull. V i fortsätter att planera och bygga idrottshallar för främst skolans behov och
föreningslivet. Inte minst för barn och unga med funktionsnedsättningar är det angeläget att hitta former för att stödja deras fritidssysselsättning, gärna i samverkan med andra kommuner i regionen. Dialogen med barn och ungdomar i kommunen ska utvecklas.
Den sociala samvaron är även viktig för äldre som ofta drabbas av ensamhet. Ett varierat utbud av aktiviteter är en viktig del av det förebyggande arbetet.
Arbetet med att stärka kvalitén i omsorgen ska fortsätta. Det handlar dels om att utveckla upphandlingsarbetet, samt att stärka samverkan med kommunens utförare.
Sollentuna har inlett ett dialogarbete som syftar till att ta fram hur framtidens boenden för seniorer ska se ut. Det är viktigt att ta hjälp av de som ska bo i boendena för att skapa rätt bostäder.
Utanförskap ska brytas Alla behövs och är en resurs. I samverkan med kommuninvånare, föreningar, myndigheter med flera ska Sollentuna kommun ta ett ökat ansvar i detta arbete.
1.5 Miljö och samhällsutveckling
Ett fortsatt fokus på att minska påverkan från buller och partiklar kommer att prägla kommunens arbete.
Det nyligen inrättade miljöutskottet under kommunstyrelsen har en strategisk funktion för att driva detta framåt.
Ett växande Sollentuna är inget miljöproblem utan snarare något positivt. En ökad befolkning i tätorter är bra för miljön av bland annat två skäl - det ger underlag för en attraktiv kollektivtrafik respektive en väl utbyggd fjärrvärme. Den ökade tätheten i bebyggelsen med kortare avstånd mellan boende, service och arbetsplatser underlättar också för invånarna att gå eller cykla. Genom ökade investeringar i
cykelnätet är det vår ambition att cyklandet ska öka till minst 20 procent av resorna år 2030 från dagens 7 procent.
Den fortsatta utbyggnaden ska främst ske i redan ianspråktagna miljöer kring pendeltågsstationerna och stor vikt ska läggas vid att tillkommande bebyggelse stödjer våra ambitioner att minska utsläppen av
Arbetet med den urbana grönstrukturen ska fortsätta med full kraft och ett grannlaga arbete kommer att göras med en kartering av grönytornas lämplighet för olika typer av understödjande och reglerande ekosystemtjänster. Omhändertagandet av dagvatten är en utmaning i takt med att bebyggelsen växer. V i är redo att anta den utmaningen.
Det ska vara en god medborgardialog med kommunens invånare när planen om urban grönstruktur tas fram. Samarbetet med andra aktörer är även fortsättningsvis viktigt. Sollentuna kommer därför fortsatt att föra en aktiv dialog med statliga och kommunala aktörer på miljöområdet. Även samarbetet genom de olika organisationer för vattensamverkan som Sollentuna kommun ingår i , är prioriterat. Därtill fortskrider arbetet för att utveckla kommunens egen vattenvård.
1.6 Kommunikation
Ett viktigt område att fortsätta utvecklingen av är e-tjänster och dialogen som arbetsform. Särskilt betydelsefull är dialog när det gäller stadsbyggnadsfrågor. För att det ska finnas en god kunskap och insyn hos invånarna om vad som händer i kommunen och varför det händer måste dialogen föras med uthållighet och vara tydlig. Med dialogen som arbetsmetod ökar vi graden av inkludering.
Det ska vara lätt att komma i kontakt med kommunen vilket ärende det än gäller om man som invånare har en fråga, synpunkt eller behov av hjälp. En fortsatt utveckling av Kontaktcenter är ett prioriterat område.
Den interna kommunikationen är likaledes central. Kommunen är Sollentunas största arbetsgivare och varje medarbetare ska betraktas som en ambassadör för sin arbetsplats. Väl informerade anställda blir en kanal för att kommunicera beslut och mål som fattats av kommunledningen. För att man ska kunna känna delaktighet och inflytande är den interna kommunikationen väsentlig. Det ställs därför höga krav på ledarskapet inom kommunens alla verksamheter för att detta ska förverkligas.
Douglas Lithborn ( M ) Anna-Lena Johansson (FP) Magnus Ramstrand ( K D )
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation 2.1 Samhällsekonomin
Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att tillväxten i omvärlden under 2013 har fatt bättre fart. Tunga ekonomier som USA och Storbritannien visar betydande styrka. Sysselsättningen stiger samtidigt som arbetslösheten gradvis backar. Även Tyskland visar prov på bättre fart och i mer problemtyngda Euroländer märks en övergång från negativ till positiv tillväxt. Utvecklingen i våra nordiska grannländer har däremot överraskat negativt. I Danmark och Finland har den ekonomiska utvecklingen hackat betänkligt samtidigt som den tidigare så starka norska tillväxten försvagats något. I Kina har BNP däremot fortsatt växa med imponerande 7-8 procent. Till den förbättring som
sammantaget kan skönjas i den internationella statistiken kan läggas att en rad internationella indikatorer under det senaste halvåret pekar uppåt. Förväntningar om framtiden har förbytts från pessimism till vad som kan beskrivas som försiktig optimism. För svensk del är det framförallt utvecklingen i Europa och då inte minst i våra nordiska grannländer som är av intresse. BNP-tillväxten på våra viktigaste
exportmarknader, där länderna viktats med respektive lands betydelse som mottagare av svensk export, ökar från 0,9 procent 2013 till 2,1 procent 2014 vilket innebär en dryg fördubbling. Det är fortfarande för tidigt att tala om en konjunkturuppgång på våra exportmarknader utan det är snarare en utplåning.
I Sverige har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt svag under 2013 trots positiva signaler från omvärlden. Den svenska exporten har utvecklats fortsatt svagt vilket gjort att också investeringarna har vikit och inte minst då inom industrin. Exporten och investeringarna har därmed gett ett klart negativt bidrag till utvecklingen av svensk BNP. Att produktionen trots allt ökar sammanhänger med en fortsatt tillväxt i privat och offentlig konsumtion.
Trots att tillväxten i svensk ekonomi varit fortsatt svag under sommaren och hösten har en rad framtidsinriktade indikatorer tydligt pekat uppåt. Till exempel har företagens förväntningar om framtiden avsevärt förbättrats i Konjunkturinstitutets månatliga barometerundersökningar.
Ett undantag är dock sysselsättningen. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. Enligt nationalräkenskaperna ökade antalet arbetade timmar i svensk ekonomi med 0,9 procent mellan tredje kvartalet i f j o l och tredje kvartalet i år samtidigt som svensk BNP endast ökade med 0,3 procent2. Det är högst ovanligt att sysselsättningen ökar så pass mycket samtidigt som produktionstillväxten är så svag. Det mesta pekar uppåt och sysselsättningen har också fortsatt öka under oktober och november månad.
Utgångspunkten för SKL:s bedömning av svensk ekonomi är att en allt starkare tillväxt i omvärlden i kombination med de stigande framtidsförväntningar som kunnat konstateras här på hemmaplan starkt talar för att svensk ekonomi kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år.
Förutsättningar för en starkare svensk tillväxt finns också i hushållens och företagens mycket höga finansiella sparande. SKL bedömer att BNP växer med 2,7 procent 2014 jämfört med 0,9 procent i år. I hög grad är det den inhemska efterfrågan som bidrar till tillväxten såväl investeringarna som hushållens konsumtionsutgifter förväntas växa i relativt snabb takt.
Trots den överraskande starka arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Det förklaras av att både befolkningen i arbetsför ålder och den andel av befolkningen som deltar i arbetskraften har ökat sedan 2009. Nu avtar befolkningsökningen något och det är rimligt att
arbetskraftsdeltagandet inte fortsätter att öka i samma omfattning. Därför kan arbetslösheten minska mer markant när sysselsättningen tar bättre fart mot slutet av 2014.
SKL:s bedömning för åren 2015-2017 utgår från att en viss konjunkturell förbättring fortsättningsvis sker internationellt. Det är liktydigt med en BNP-tillväxt på 2,4 procent på Sveriges viktigaste exportmarknader och innebär att svensk export kan växa 6-654 procent årligen.
Denna exporttillväxt är i sig inte tillräcklig för att lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. För att resursutnyttjandet ska normaliseras och sysselsättningen stiga i en sådan grad att arbetslösheten pressas tillbaka ner till 6,6 procent krävs att den inhemska efterfrågan ger ett starkt stöd till tillväxten.
Tabell 1. SKL bedömning av den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
2012 2013 2014 2015 2016 2017
BNP 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9
Sysselsättning, timmar 0.7 0.4 0.6 1.4 1.7 0,8 Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,8 7,4 6,8 6,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2.5 2,8 3,2 3,6 4,0 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 1,3 2.4 2.9 3,2 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
2.2 Kommunernas ekonomi
Trots mycket återhållsam kostnadsutveckling räknar SKL med ett resultat 2014 för kommunerna på 5 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av skatter och statsbidrag.
Flera kommuner än beräknat har aviserat skattehöjningar inför 2014. sammanlagt höjer 23 kommuner skattesatsen medan 7 sänker. Medelskattesatsen ökar med 3 öre.
Nästa år växer skatteunderlaget betydligt långsammare än i år och det blir inga nya statliga tillskott av betydelse. Samtidigt ser SKL att allt fler unga och äldre fortsätter att sätta press på kommuner att anpassa sina verksamheter. Investeringsbehoven är också fortsatt stor.
Tabell 2. SKL:s skatteunderlagsprognos dec 2013 Procentuell förändring
2012 2013 2014 2015 2016 2017 SKL, dec 2013 4,0 3,6 2,9 4.6 5,5 5.0 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
Kommunernas resultat uppgick till 14 miljarder 2012. Det motsvarar drygt 3 procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2000-
talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna.
För 2014 kommer kommunernas intäkter att öka betydligt svagare än de senaste åren. När
skatteunderlaget återhämtar sig 2015 och åren framåt tack vare en allt starkare arbetsmarknad förbättras resultatet
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.
Nuvarande system har gällt sedan 1 januari 2005. Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika delar:
inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift.
I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting.
Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga
skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten.
I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin.
Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur far ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfmansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra.
För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
2.3.1 Ny k o s t n a d s u t j ä m n i n g o c h s ä n k t i n k o m s t u t j ä m n i n g s a v g i f t f ö r k o m m u n e r o c h l a n d s t i n g f r . o . m . 2 0 1 4
Den 27 april 2011 överlämnade Utjämningskommittén sitt slutbetänkande till regeringen avseende förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringarna träder i kraft 2014.
När det gäller de stora dragen innebär inte förändringen någon omläggning i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringen innehåller ett antal större justeringar av kostnadsutjämningen främst i delmodellen för förskola och pedagogisk omsorg och individ- och familjeomsorg. För Sollentuna innebär förändringen ett försämrat utfall med sammanlagt ca 1 941 kronor per invånare.
Inom inkomstutjämningen justeras "marginaleffekten" genom en sänkning från 85 till 60 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften för de tolv kommunen och ett landsting (Stockholms läns landsting) vars medelskattekraft överstiger 115 procent av rikets medelskattekraft. F ö r Sollentuna innebär förändringen ett förbättrat u t f a l l med sammanlagt ca 955 kronor per invånare.
Totalt för Sollentuna motsvarar förändringen i inkomst- och kostnadsutjämningen en försämring med ca 70 miljoner kronor
För kommuner som får en negativa förändringarna införs förändringen successivt under högst sex år. De kommuner som förlorar på förändringen kommer att få en upptrappning av effekten med högst 250 kronor per invånare och år.
2.4 Sollentunas ekonomi 2009 - 2013
Sollentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Under perioden 2009 till 2013 har kommunen redovisat resultat som överensstämmer med målen om god ekonomisk hushållning Det är viktigt att kommunen kan säkerställa en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen av dagens verksamhet till kommande generationer.
Figur 2 Årets resultat före extraordinära som andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, 2009-2013, procent
Resultat före extraordinära p o s t e r
7,9%
6,0%
3,5%
2,8%
2,8%
2,5%
2009
i i
2010 2011
i 1 —
2012
i
2013
Det preliminära resultatet för 2013 exklusive realisationsvinster visar på ett överskott på 76,7 miljoner kronor. Resultatet innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra en negativ utveckling av kommunens ekonomi. Det prognostiserade resultatet är på en sådan nivå att det egna kapitalet värdesäkras och att det finansiella målet är uppfyllt.
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. De tillgångar som en kommun behöver för att driva en verksamhet kan finansieras på olika sätt, med eget eller med främmande kapital och oftast med en kombination av dessa. På lång sikt måste kommunen ha en balanserad finansiering av sina tillgångar vilket innebär att man inte kan ha hur mycket lån som helst. En bra soliditet är också av betydelse för att kunna möta tuffare tider utan att för den skull hamna på ekonomiskt obestånd.
Soliditeten anger hur stor andel av kommunens totala tillgångar som finansierats med eget kapital.
Figur 3 Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande, 2009 - 2013 procent
2009 2010 2011 2012 2013 o Soliditet, kommun • Soliditet inkl. pensioner, kommun
Figur 4 Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande, 2012 procent
Sollentuna Förortskommuner Länet Riket till storstäder
• Soliditet, kommun n Soliditet inkl. pensioner, kommun
Sollentuna kommun har en god soliditet. De senaste åren har soliditeten öka något. Detta hänger samman med positiva resultat för kommunen de senaste åren, se figur 3.
Sollentuna kommun har god soliditet jämfört med genomsnittet i riket och ett antal jämförelsegrupper, se figur 4.
2.5 Kommunens ekonomiska mål för perioden
• Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi 2014 - 2016
Sollentuna kommer som alla kommuner att gå in i en bättre ekonomisk utveckling de närmaste åren, gäller främst fr.o.m. 2015. Skatteintäkterna har efter den senaste prognosen i december 2013 ökat med ca 45 - 50 miljoner kronor for respektive år 2015 och 2016, se tabellerna nedan (i prognoserna ingår även den kommunala fastighetsavgiften).
Skatteprognoser för 2015 (SKL) i mkr
3 500,0 3 450,0 3 400,0 3 350,0 3 300,0 3 250,0 3 200,0 3 150,0 3 100,0 3 050,0 3 000,0
3 3 1 9 , 1 . ^ 3 316,0 3 279,3 3 272,4 é nV,T 3 305,5 ^ l O f l
Plan 2015 2013-02-14 2013-04-24 2013-06-17 2013-08-15 2013-10-10 2013-12-19 2014-02-14
Skatteprognoser för 2016 (SKL) i mkr
3 441,3 3 4 3 6 , 9 3 443,7 3 432,5
Plan 2016 2013-02-14 2013-04-24 2013-06-17 2013-08-15 2013-10-10 2013-12-19 2014-02-14
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
Enligt den senaste skatteprognosen kommer Sollentuna att klara resultatmålet för 2014 - 2015.
3 Bostadsbyggande och befolkning 3.1 Bostadsbyggande
För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en mycket viktig faktor för
befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.
Plan- och exploateringsutskottet fastställer årligen ett bostadsantagande. Detta antagande bygger på uppgifter hämtade från respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.
2014 års bostadsantagande visar att pågående projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott på knappt 6000 nya bostäder i Sollentuna, varav Sollentunahem ska bygga ca 800. Större delen av tillskottet är i flerbostadshus. Till bostadsantagandet har därefter tillförts en uppskattning gällande styckebyggen.
Tabell 4 Antagande om antal inflyttningsklara testäder i Sollentuna kommun under åren 2014-2023
Bostadstyp 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Summa Flerbostadshus 276 499 427 535 515 570 575 575 495 335 4 802
Smähus 36 12 71 131 111 115 120 110 00 cO 896
Kategoribostäder 11 6 125 117 67 67 50 0 0 0 443
Summa 323 537 623 793 693 752 745 585 5S5 415 6 141
3.2 Befolkningsutveckling
Under år 2013 ökade befolkningen i Sollentuna kommun med 1 286 personer från 66 859 till 68 145 invånare. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,9 procent.
Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den
samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.
Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens
kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs på entreprenad.
För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antagande om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.
Diagram 1 Ärlig befolkningsförändring i anta! personer i Sollentuna kommun historiskt sett samt enligt prognos för är 2014-2023
Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen öka med runt 14 000 personer mellan år 2013 och 2023 vilket är en ökning med 22 procent. År 2023 beräknas antalet invånare vara knappt 83 000.
Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2017 bedöms befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett relativt stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta år.
Under perioden fram till 2023 beräknas den största ökningen i absoluta tal ske för riktigt små barn, tonåringar samt för personer i åldrarna 25-40 år, 50-65 år och 75-80 år.
4 Fokusområden och mål
Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter.
Fokusområdet Ansvarsfull ekonomisk politik har fram till och med 2014 varit ett av flera fokusområden med kommunövergripande mål och därtill hörande åtaganden. Från och med 2015 innehåller
Ansvarsfull ekonomisk politik en grundbeskrivning gällande kommunens verksamheter och utvecklingen av kommunen som organisation.
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik
E n ansvarfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun.
För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. Det krävs också ett ständigt fokus på utveckling av verksamheternas effektivitet och kvalitet.
Nämndernas kontroll över den löpande användningen av budgeten följs upp genom måtten
prognossäkerhet och budgetawikelse. Detta utgör en del av nämndernas ekonomiska uppföljning och utvärdering.
Genom målstyrningsmodellen fokuseras vissa utvecklingsinsatser som direkt bidrar till de
kommunövergripande målen. För samtliga verksamheter måste också finnas ett systematiskt, långsiktigt och gemensamt utvecklingsarbete kring verksamhetens kvalitet och effektivitet. Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas både kommungemensamt och inom respektive nämnd.
Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet kring verksamheternas kvalitet och effektivitet är kommunens medarbetare och chefer. Kommunen präglas av att medarbetare och chefer utvecklar sig själva och kommunens verksamheter. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Mål 1 Kommunen s k a vara en aktiv aktör mot näringslivet
Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla
företagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv.
Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser.
Särskilt fokus ska läggas på att:
• tillvarata gemensamma intressen genom att utveckla samarbeten förbättra tillgängligheten och servicen till företagare
• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag
Mål 2 Fler i arbete
Varje människa är en resurs och ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga. Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om utanförskapet ska minska.
Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för behörighet till vidare studier.
För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg.
Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. Kompetensutveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmarknaden.
Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.
4.3 Utbildning
Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter s k a hålla en hög kvalitet
Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett vilken förskola/skola/fritids de väljer att gå i . Målet är att samtliga skolor ska ha höga kunskapsresultat. Den fysiska och psykiska skolmiljön ska vara god.
Det administrativa arbetet för både lärare och skolledare ska effektiviseras så att tid frigörs för kärnuppdraget.
FN:s barakonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland bara och ungdomar.
En förutsättning för att nå goda studieresultat är att eleverna är trygga. Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling ska alltid gälla.
4.4 Förebyggande insatser och omsorg
Mål 4 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete.
Skolan och civilsamhället är viktiga arenor. Där ska bara och ungas problem identifieras och fångas upp.
Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.
En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har boende och egen försörjning.
Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet.
Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet.
Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet.
E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.
4.5 Miljö och samhällsutveckling
Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö
En god bebyggd miljö ställer krav på luft- och vattenkvalitet. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara, liksom att bullerstörningarna ska minska och en giftfri miljö eftersträvas. Miljövänliga och
resurseffektiva val ska förespråkas vid såväl ny- som ombyggnation.
Boendet i kommunen ska möjliggöra miljövänlig livsstil med alternativa val vid resande. Förtätning bör främst ske i stationssamhällena. Grönområden fyller en viktig funktion i stadsutvecklingen.
Översiktsplanen ska ses över i en rullande process för att anpassas till de förändringar och den utveckling som sker i kommun och omvärld.
Det är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter människors behov. Att skapa delaktighet är därför av stor vikt.
Mål 7 Minska utsläppen av växthusgaser
Kommunens antagna klimatstrategi är en grund för det kommunövergripande målet.
V i ska minska utsläppen av växthusgaser i kommunens verksamheter samt skapa förutsättningar för invånare och verksamma att minska utsläpp av växthusgaser.
Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.
4.6 Kommunikation
Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Kontaktvägarna ska vara enkla och tydliga. Invånarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen till exempel genom medborgardialoger. Genom införandet av E-tjänster ges invånarna ytterligare möjlighet att vara aktiva medborgare.
Valmöjligheter är viktigt för att bemöta olika människors behov. Med många valmöjligheter behövs bra vägledning för att göra sina val.
Grunden för en god extern kommunikation är att den interna kommunikationen och samspelet fungerar väl och ska fortsätta att utvecklas.
5 Resultatbudget
Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns under avsnittet kommentarer till resultatbudget avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatter, fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Netto av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).
För att uppfylla god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommunens förmögenhet, det vill säga att årets resultat ska vara positivt. Enligt
balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå.
Resultatbudget 2014-2017, miljoner kronor
Budget Budget Plan 2016 Plan 2017
Verksamhetens nettokostnader -3 116,5 -3 249,3 -3 373,5 -3 519,0
Avskrivningar -92,0 -96,0 -96,0 -96,0
Verksamhetens nettokostnader -3 208,5 -3 345,3 -3 469,5 -3 615,0
Skatteintäkter 3 055,5 3 189,3 3 355,1 3 516,2
Kommunal fastighetsavgift 96,7 98,5 98,5 98,5
Generella statsbidrag och utjämning 25,7 28,2 -21,0 -66,5
Finansiella intäkter 66,3 66,3 66,3 66,3
Finansiella kostnader -4,0 -4,0 -4,0 -4,0
Årets resultat 31,8 33,0 25,5 ^ , 5
6 Kommentarer till resultatbudget
I tabell 1 framgår verksamhetens nettokostnader. Under benämningen KS oförutsedda har medel avsatts i två kategorier, bundna och ospecificerade. Den tänkta fördelningen av de bundna medlen presenteras i tabell 2. För 2014 avsattes en buffert som främst skulle användas om skatteintäkter och/eller finansnetto försämras. För perioden 2015-2017 har inte några medel avsatts för detta.
I tabell 3 avseende skatteintäkter med mera är skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,10 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per den 2014-02-14.
Inkomst- och kostnadsutjämningen avser omfördelning mellan landets kommuner.
Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via
inkomstutjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet.
Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivå får lämna ifrån sig den överstigande delen.
Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi.
De finansiella posterna i tabell 4 avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser administrativa kostnader samt så kallad finansiell pensionskostnad, vilken är en ränteberäkning på pensionsskulden.
Tabell 1 Verksamhetens Budget Budget Plan Plan nettokostnader 2014 2015 2016 2017
Nämnderna
Preliminärt budgetförslag -3 162,2 -3 297,7 -3 342,9 -3 390,3 Pris-och lönereserv 0,0 -67,1 -138,7
Kapitaltjänstkostnader 128,2 141,0 141,0 141,0
Pensioner -63,0 -59,5 -62,7 -62,5 (utöver det som påförts verksamheterna)
Övrigt
K S oförutsedda *) -19,5 -33,1 -41,8 -43,5 Osäkerhetsfaktorer 0,0 0,0 -25,0 Buffert/ täckning av underskott 0,0 0,0 0,0 0,0
Verksamhetens nettokostnader -3 116,5 -3 249,3 -3 373,5 -3 519,0
Tabell 2 Kommunstyrelsens oförutsedda Budget Plan Plan 2015 2016 2017 Bundna medel
- K S , Förebyggande insatser (social oro) -1,6 -0,8
- UAN, Länsprislistan Gymnasiet -6,0 -6,0 -6,0
- UAN, Yrkesvux -4,0 -4,0 -4,0
- UAN, Unga utanför -2,0 -2,0 -2,0
- UAN, Migrationscentret 20 platser i -1,5 -1,5 -1,5 Sollentuna
- VON, tillskott löneökn hemtjänsten mm -15,0 -15,0 -15,0 - KFN, Friidrottshall ökad kostnad -10,0 -10,0 - KFN, 2 st. nya idrottshallar -1,0 -2,5 -5,5
S u m m a bundna medel -31,1 -41,8 -44,0
Ospecificerade medel -2,0 0,0 0,0
Summa KS-oförutsedda -33,1 -41,8 -44,0
Tabell 3 Skatteintäkter, generella Budget Budget Plan Plan statsbidrag och utjämning 2014 2015 2016 2017
Kommunalskatt 2 970,0 3 189,3 3 355,1 3 516,2
Slutavräkning 2011, korrigering Slutavräkning 2012
Slutavräkning 2013 -28,0
Summa skatteintäkter 2 942,0 3 189,3 3 355,1 3 516,2
Kommunal fastighetsavgift 94,9 98,5 98,5 98,5
Inkomstutjämning -263,4 -195,8 -206,0 -215,9
Kostnadsutjämning, exkl 331,4 199,0 201,0 203,1
eftersläpningsersättning
Eftersläpningsersättning 0,0 0,0 0,0 0,0
Regleringsbidrag/-avgift 30,7 9,2 -10,4 -29,5
Införandebidrag 0,0 51,3 30,2 12,1
LSS-utjämning -34,4 -35,5 -35,9 -36,2
Summa statsbidrag och utjämning 64,3 28,2 -21,0 -66,5
S u m m a skatter, statsbidrag och utjämning 3101,2 3 316,0 3 432,6 3 548,2
Tabell 4 Finansiella poster Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017
Avkastningar, utdelningar och ränteintäkter
54,8 66,3 66,3 66,3
S u m m a finansiella intäkter 54,8 66,3 66,3 66,3
Administrativa kostnader och finansiell pensionskostnad
-5,0 -5,0 -5,0 -5,0
Finanschef, kostnad för tjänst överflyttad till kommunstyrelsen
1,0 1,0 1,0 1,0
S u m m a finansiella kostnader -4,0 -4,0 -4,0 •4,0
7 Finansiering 7.1 Skattesats
Skattesatsen för Sollentuna kommuns uppgår för 2014 på 18,10 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,27 respektive 20,65.
Kommunal skattesats 2014, kronor
Riket Länet Sollentuna
Kommun 20,65 18,27 18,10
Landsting 11,20 12,10 12,10
Summa 31,85 30,37 30,20
För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 17 miljoner kronor. Kommunens
skattekraft för taxeringsåret 2013 beräknas uppgå till 236 795 kronor per invånare. Motsvarande värde i riket som helhet uppgår till 185 792 kronor per invånare.
7.2 Utjämning och fastighetsavgift
Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunal uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. Kommunerna erhåller även sedan 2008 intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften. Utöver detta sker det en omfördelning av resurser mellan kommunerna i ramen för den kommunalekonomiska utjämningen.
Bedömningen av dessa poster för Sollentuna för perioden 2015 till 2017 tar sin utgångspunkt i beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Intäkter från kommunal fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning, miljoner kronor Budget
2015
Plan 2016 Plan 2017
Kommunal fastighetsavgift 98,5 98,5 98,5 Statsbidrag och utjämning 28,2 -21,0 -66,5
Totalt 126,7 77,5 32,0
8 Utdelning från kommunala bolag
Utdelningen från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret 2014 beräknas bli uppgå till 24 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning.
Utdelning från A B Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2014 beräknas uppgå till maxbelopp enligt gällande lagstiftning, vilket beräknas till 24 miljoner kronor. A v beloppet avser 8 miljoner kronor finansiering för boendesamordnare, tryggt och snyggt samt social projekt enligt § 5 i Lag om
allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. "Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för
9 Driftbudget
A v driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2015 avser budget medan hela
treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de nettoanslag som kommunfullmäktige beviljar. Fullmäktige beviljar inte anslag till Rösjöstyrelsen, vars budget i stor utsträckning utgörs av check, peng samt beställningar från nämnder. Beloppen avser i stället det avkastningskrav som styrelsen har.
Driftbudget per nämnd 2014-2017, miljoner kronor Budget
2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Kommunstyrelsen -164,3 -163,3 -162,3 -161,3
Barn- och ungdomsnämnden -1 419,2 -1 504,1 -1 530,3 -1 557,4 Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-295,1 -302,5 -308,0 -315,7 Vård- och omsorgsnämnden -820,4 -845,0 -857,1 -870,9
Socialnämnden -246,7 -251,7 -251,7 -251,7
Kultur- och fritidsnämnden -117,6 -122,0 -124,4 -124,2
Miljö- och byggnadsnämnden -18,8 -18,2 -18,2 -18,2
Trafik- och fastighetsnämnden -74,9 -85,7 -85,7 -85,7
Rösjöstyrelsen 0,1 0,1 0,1 0.1
Överförmyndamämnden -5,3 -5,4 -5,4 -5,4
Summa -3 162,2 -3 297,7 -3 342,9 -3 390,3
Pensionskostnader -59,0 -59,5 -62,7 -62,5
Avgår internränta 44,0 45,0 45,0 45,0
Kommungemensamma poster* -77,0 -33,1 -108,9 -207,2
Totalt -3 254,2 -3 345,3 -3 469,5 -3 615,0
*) Specifikation av kommunqemensamma poster
Pris- och lönereserv 0,0 -67,1 -138,7
Volymer 0,0 0,0 0,0
Osäkerhetsfaktorer 0,0 0,0 -25,0
Buffert -15,0 0,0 0,0 0,0
K S oförutsedda, bundna medel -39,7 -31,1 -41,8 -43,5
K S oförutsedda, ospecificerade -22,3 -2,0 0,0 0,0
10 Investeringsbudget
Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska
specificeras. Särskilda medel anslås årligen av kommunfullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Investeringar far endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.
Investeringsbudget per nämnd 2014-2017, miljoner kronor Budget
2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Kommunstyrelsen -2,2 -2,2 -2,2 -2,2
Exploateringsverksamheten -68,6 -143,9 -161,1 101,5
Barn- och ungdomsnämnden -8,0 -8,0 -8,0 -8,0
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-1,4 -1,4 -1,4 -1,4
Vård- och omsorgsnämnden -6,3 -3,7 -3,7 -3,7
Socialnämnden -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Kultur- och fritidsnämnden -2,9 -1,7 -1,7 -1.7
Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -2,0 -2,0 -2,0
Trafik- och fastighetsnämnden -412,2 -308,9 -407,2 -314,3
Rösjöstyrelsen -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Överförmyndamämnden 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa -504,6 ^ 7 2 , 8 -588,3 -232,8
11 Nämnderna
Nedan följer en sammanställning av respektive nämnds budgetförutsättningar för åren 2015-2017.
För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.
För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.
I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag från kommunfullmäktige. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2015. För närvarande har inte några uppdrag fastställts.
I kommunstyrelsens anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget riktade medel avsatta för specifika satsningar för vissa nämnder. Medlen kan fördelas löpande av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret. I avsnittet, "Kommentarer till resultatbudget", finns tabell 2 som anger nämnd samt preliminärt belopp för aktuell satsning.
Internräntan uppgår fr.o.m. Budget 2014 till 2,0 procent.
Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017
11.1 Kommunstyrelsen
Nettoanslag, tkr -164 321 -163 296 -162 296 -161 296
Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200 -2 200 -2 200
11.1.1 N ä m n d e n s a n s v a r
Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar for att leda och samordna
kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.
11.1.2 S t ö r r e f ö r ä n d r i n g a r i n o m n ä m n d e n s v e r k s a m h e t s o m r å d e o c h b u d g e t
Kommunstyrelsens budgetram 2015 minskas med 1,0 miljoner kronor netto. Nettominskningen beror på att medel för IT-satsningar minskar samt att medel för genomförande av allmänna val 2014 tas bort.
Medel avseende tjänster för strategiska funktioner vid kommunledningskontoret motsvarande 4,0 miljoner kronor tillförs 2015. Beloppet minskas med 1,0 miljoner kronor per år för 2016 och 2017 när en tjänst vardera året övergår till att finansieras av pensionsavgångar. Plan- och exploaterings-
avdelningen tillförs 1,6 miljoner kronor motsvarande två tjänster. Upphandlingsverksamheten tillförs 0,8 miljoner kronor motsvarande en tjänst. I övrigt tillförs 0,2 miljoner kronor för ökning av bidraget till nyföretagarcentrum och 0,2 miljoner kronor för införande av tjänstecyklar. Medel för tjänstecyklar beviljades från kommunstyrelsens oförutsedda 2014 och blir fr.o.m. 2015 en permanent nivåhöjning.
I kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel har för 2016 och 2017 avsatts 1,6 respektive 0,8 miljoner kronor per år för förebyggande insatser (social oro).
Ingen generell pris- och lönekompensation för 2015 ingår i nämndens nettoanslag.
11.1.3 N ä m n d e n s u p p d r a g s o m s k a r e d o v i s a s u n d e r 2 0 1 5
Nedan ska uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden redovisas. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2015.
• För närvarande har inte några uppdrag fastställts.
11.1.4 B u d g e t 2 0 1 5 o c h plan 2 0 1 6 - 2 0 1 7 ( f ö r ä n d r i n g s l i s t a )
Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2014 års budgetram.
Budget Budget Budget 2015 2016 2017
2014 års budgetram -164 321 -164 321 -164 321 -164 321
Tidigare fattade beslut för perioden 17 700 17 700 17 700
Förändringar jämfört med 2014
Pris- och lönekompensation 0 0 0
Generell kompensation 0 0 0
Effektivisering 0 0 0
Tillägg/avdrag -16 675 -15 675 -14 675
Effekter av statliga beslut (+/-) 0 0 0
Effekter av tidigare beslut i kommunen (investeringar etc.) 0 0 0 (+/-)
Nivåpåverkande förändringar (+/-) -16 675 -15 675 -14 675
Tjänstecyklar -200 -200 -200
IT-strategiska satsningar -8 400 -8 400 -8 400
Projektledare IT-strategiska satsningar -1 500 -1 500 -1 500
Nyföretagarcentrum -175 -175 -175
Strategiska funktioner KLK -4 000 -3 000 -2 000
P E U -1 600 -1 600 -1 600
Upphandling - en tjänst -800 -800 -800
Tillfälliga satsningar (+/-) 0 0 0
Nettoanslag -164 321 -163 296 -162 296 -161 296
Årlig förändring, tkr 1 025 1 000 1 000
Från 2014, tkr 1 025 2 025 3 025
Årlig förändring, % -0,6% -0,6% -0,6%
11.2 Kommunstyrelsen - exploateringsverksamhet
BifsiiiiniiiikWjfciMJiB Plan 2017
Exploateringsverksamhet 2014 2015
Inkomster 156 040 194 560 120 893 316 283
Utgifter -224 663 -338 492 -281 990 -214 737
Netto -68 623 -143 932 -161 097 101 546
11.2.1 A l l m ä n t
Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål. Med industriändamål avses arbetsområden.
Kommunens budget och investeringsplan för exploateringsverksamheten berör kommunstyrelsen som ansvarig för exploateringsverksamheten och tillhörande investeringar.
Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter samt svarar för program, översiktsplaner och detaljplaner.
För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsav- stånd mellan utgifter och inkomster.
Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.
11.2.2 B u d g e t 2 0 1 5 s a m t i n v e s t e r i n g s p l a n 2 0 1 6 - 2 0 1 7
I budget 2015 har tagits höjd för Väsjö-projektets planer att bygga ut allmänna anläggningar, framför allt inom etappen för Väsjön Mellersta och Väsjön Norra. Markförsäljningar inom etapperna Väsjön
Mellersta och Väsjön Norra planeras till 2015 och framåt.
Under 2015 fortsätter program och förstudier för Västra Tureberg inklusive Mässområdet, Rotebro samt för Helenelunds centrum med anledning av planerna att dra Tvärbanan dit.
Stora genomföranden som planeras till 2015 är till exempel Tabellen där studentbostäder ska färdigställas, Ritsalen där studentbostäder och en idrottshall ska anläggas i en sammanhållande parkmiljö och Tidskriften där ny gatustruktur föreslås. Utbyggnaden av bostäder kring Sollentuna Centrum fortsätter under 2015.
11.2.3 F ö r ä n d r i n g a r
Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Avsikten är att budgeten ska balansera över tiden.
11.2.4 E x p l o a t e r i n g s b u d g e t p e r projekt Budget
2014
Budget 2015
Plan 2016 Plan 2017
Inkomster 156 040 194 560 120 893 316 283
Utgifter -224 663 -338 492 -281 990 -214 737
Netto -68 623 -143 932 -161 097 101 546
varav:
Väsjön Inkomster 43 309 135 600 65 143 271 783 Utgifter -187 673 -289 192 -255 600 -201 842 Netto -144 364 -153 592 -190 457 69 941
Tidskriften Inkomster 3 000 4 600 0 0
Utgifter -3 600 -13 820 -40 0
Netto -600 -9 220 -40 0
Helenelund 6:2 Inkomster 0 260 15 100 0
Utgifter 0 -310 -270 -85
Netto 0 -50 14 830 -85
Tabellen Inkomster 30 500 0 0 30 000
Utgifter -20 -4 600 -500 -5 000
Netto 30 480 -4 600 -500 25 000
Kronåsen Inkomster 0 8 000 1 900 0
Utgifter -50 -150 -1 850 -200
Netto -50 7 850 50 -200
övriga projekt Inkomster 0 46 100 38 750 14 500
Utgifter -50 -30 420 -23 730 -7 610
Netto -50 15 680 15 020 6 890
