Budget Bilagor 1. Budget 2018 och flerårsplaner Kretslopp och vatten. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0007/17

(1)

Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 1 (1)

Budget 2018

Förslag till beslut

1. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till budget och investeringsplan för 2018.

2. Förvaltningens tjänsteutlåtande med bilaga översänds till Göteborgs kommunstyrelse.

3. Förvaltningschefen uppdras att leda genomförandet av budget 2018 i enlighet med upprättat tjänsteutlåtande.

Ärendet

Kretslopp och vatten lämnar ett förslag till Budget 2018 i enlighet med det inriktningsdokument som tidigare beslutats av Kretslopp och vattennämnden.

Förslag till budget 2018 har redovisats för personalorganisationerna och därefter varit föremål för samråd 2017-10-11.

Kretslopp och vatten

Henrik Kant

Förvaltningsdirektör

Bilagor

1. Budget 2018 och flerårsplaner 2019–2020.

Kretslopp och vatten

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-09-28 Diarienummer 0007/17

Handläggare

Hans Clausen, Ekonomistaben Telefon: 031-368 27 39

E-post: hans.clausen@kretsloppochvatten.goteborg.se

(2)

Budget 2018

Kretslopp och vattennämnden

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5

1.1 Sammanfattning ... 5

2 Förutsättningar ... 7

2.1 Styrning och ledning ... 7

2.2 Sammanfattande omvärldsanalys ... 8

3 Mål och uppdrag ... 10

3.1 Nämndens prioriterade områden ... 10

3.2 Stadens mål och uppdrag samt nämndens inriktningar ... 11

3.2.1 Miljö och klimat ... 12

3.2.2 Stadsutveckling och bostäder ... 13

3.2.3 Trafik ... 13

3.2.4 Personal... 13

3.2.5 Inköp och upphandling ... 14

3.2.6 Nämndens tolkning av uppdrag från KFs budget ... 14

3.2.7 Övriga mål, ansvar och uppdrag ... 14

3.3 Grunduppdraget - våra kärnprocesser ... 15

3.3.1 Förvaltningsgemensamt - effektiva processer ... 15

3.3.2 VA-verksamhet ... 17

3.3.2.1 Säker vattenleverans ... 18

3.3.2.2 Robust avloppsavledning ... 19

3.3.2.3 Tryggt för människa och miljö ... 19

3.3.3 Avfallsverksamhet ... 21

3.3.3.1 Robust avfallshantering ... 21

3.3.3.2 Tryggt för människa och miljö ... 21

3.3.4 Återbruket ... 22

3.3.4.1 Robust avfallshantering ... 22

3.3.5 Skattefinansierad verksamhet ... 22

3.3.5.1 Samordnande aktör för dagvatten och skyfall ... 22

3.3.5.2 Avfallsrelaterade projekt ... 22

3.4 Kund ... 23

3.4.1 God service ... 24

3.4.1.1 Definierad kundprocess - nöjda kunder ... 24

3.4.1.2 Modern och effektiv kunddialog ... 24

3.4.1.3 Cirkulära tjänster ... 25

3.5 Medarbetare ... 25

3.5.1 Attraktiv arbetsplats ... 26

(4)

3.5.1.1 Introduktion, feedback, samarbete och tydliga mål och uppdrag ... 26

3.6 Ekonomi... 26

3.6.1 Ekonomi i balans ... 28

3.6.1.1 God ekonomisk beredskap ... 28

3.7 Nyckeltal/Indikatorer ... 29

3.8 Uppföljning ... 31

4 Resursfördelning ... 32

4.1 Driftbudget... 32

4.1.1 Förvaltningsgemensamt ... 32

4.1.1.1 Intäkter ... 32

4.1.1.2 Kostnader ... 32

4.1.1.3 Resultaträkning ... 32

4.1.1.4 Eget kapital ... 34

4.1.2 VA-verksamheten ... 34

4.1.2.1 Intäkter ... 34

4.1.2.2 Kostnader ... 34

4.1.2.4 Eget kapital ... 36

4.1.3 Avfallsverksamheten ... 36

4.1.3.1 Intäkter ... 36

4.1.3.2 Kostnader ... 36

4.1.3.4 Eget kapital ... 38

4.1.4 Återbruksverksamheten ... 38

4.1.4.1 Intäkter ... 38

4.1.4.2 Kostnader ... 38

4.1.4.4 Eget kapital ... 40

4.2 Risk- och osäkerhetsbedömning ... 40

4.3 Investeringsbudget ... 41

4.3.1 Större investeringar ... 42

5 Flerårsplan 2018-2020 ... 44

5.1 Drift ... 44

5.1.1 Förvaltningsgemensamt ... 44

(5)

5.2 Investeringar ... 49

5.3 Eget kapital ... 49

(6)

1 Inledning

Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara

delaktiga i verksamhetens utveckling.

Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument.

Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument

Det är nämndens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten.

Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har nämnden tagit beslut om ett mål- och inriktningsdokument. Där värderas innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna nämndens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna

budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter förvaltningens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen.

När nämnden tagit beslut om budgeten, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplanerna. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen.

1.1 Sammanfattning

Budget 2018 fokuserar på vår kärnverksamhet. Att säkerställa hållbara VA- och avfallslösningar i en stad med allt snabbare tillväxttakt är en utmaning. Vi ska vårda och utveckla det uppdrag vi har, och budgeten beskriver var vi lägger mest resurser. Det inriktningsdokument som vår nämnd har gett oss för 2018 stärker oss i detta arbete. Vi har långsiktiga planer med tydliga mål på vatten-, avlopp- och avfallsområdet.

Nämnden vill också att vi särskilt beaktar några av målen i kommunfullmäktiges budget. Detta har vi vävt samman i en strategikarta som visar hur fokusområdena 2018 leder oss mot våra långsiktiga mål och mot visionen Vi gör det lätt att leva hållbart.

Samordning är ett nyckelord för vårt och stadens arbete framåt. Inte minst inom dagvatten och skyfall, där vi ska samordna stadens planerande och genomförande

parter, något som också framgår av vårt nya reglemente. En hållbar stadsbyggnad kräver samordning och utrymme för blågröna lösningar. Även inom avfallsområdet är

samordning av största vikt. Vi ska verka för att det avfallsstrategiska programmet finns med hos de planerande och genomförande aktörerna inom stadsbyggnaden. Vi behöver se till att det finns utrymme för ökad återvinning och återanvändning/cirkulära tjänster samt en effektiv avfallsinsamling när vi bygger i staden.

Ett av de viktigaste verksamhetsuppdragen är att försörja brukare och kunder med dricksvatten dygnet runt, året om. En hög säkerhet i både produktion och

distribution är därför ett prioriterat område. Vi har särskilt fokus på utbyggnad för att öka kapaciteten, och samarbete med kranskommunerna när det gäller nödvattenleverans och framtida dricksvattenförsörjning. Aktiviteter för att säkra den långsiktiga

råvattenförsörjningen och att arbeta vidare med frågor som läckage och tillskottsvatten

(7)

ur ett helastaden- och systemperspektiv är viktiga frågor för VA-verksamheten under 2018.

God service och tillgänglighet till våra tjänster är en grundbult i vår verksamhet. Inom avfallsområdet kommer vi att jobba vidare med hur vi kan göra våra kunder som äger flerbostadshus nöjdare. Digitala tjänster, närmare samverkan med kundgrupper och att ytterligare stärka kundbemötandet är några områden som kommer att prägla 2018.

Under året ska vi testa fastighetsnära insamling av förpackningar från villahushåll i Lundby och Kungsladugård. Efter en utvärdering kommer förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag på hur ett fastighetsnära system ska kunna erbjudas alla villahushållen i Göteborg.

I vårt reglemente och i mål- och inriktningsdokumentet från nämnden, framgår också att vi ska vara en proaktiv part när det gäller att skapa ett hållbart samhälle och

förutsättningar för en ökad andel cirkulära tjänster. Det uppdraget har vi med oss i allt vi gör. Delar av uppdraget ligger dock utanför det som kan finansieras med taxan, och finansieras därför istället med skattemedel. Det gäller dels samordningsuppdraget för dagvatten och skyfall, dels delar av vårt arbete inom exempelvis Tage och Skrota skräpet.

För att lyckas med vårt uppdrag behöver vi stärka våra interna processer under kommande budgetår. Det gör vi genom att ta fram en tydlig IT-strategi och genom att se till att vår samlokalisering på Alelyckan blir en katalysator till nya arbetssätt för ökad effektivitet och samordning. För att verksamheten ska lyckas måste vi också ha motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare. Rekrytering på en het

arbetsmarknad, introduktion och utveckling för våra medarbetare är något vi ska jobba aktivt med även under 2018 för att skapa en attraktiv arbetsplats.

Ett av våra fokusområden är ekonomi i balans. Ändrade redovisningsprinciper 2017, en utmanande projektportfölj med stora kommande investeringar, höga ambitioner i

utförandet av vårt uppdrag, tuffa marknadsförutsättningar med stor konkurrens inom såväl bemanning som entreprenader är några utmaningar som vi har att hantera under 2018. Det är förändringar som påverkar oss ekonomiskt och därmed även kommer att påverka taxan på kort och lång sikt. Det egna kapitalet är för högt för att följa normer och regler för både VA och Avfall och kommer att behöva justeras framöver. En plan för att minska det egna kapitalet har tagits fram.

(8)

2 Förutsättningar

2.1 Styrning och ledning

Uppdrag och inriktning

Kretslopp och vattennämnden fick i mars 2017 ett nytt reglemente som tydliggör vårt uppdrag.

Vårt nya reglemente fastslår det ansvar vi har som huvudman för vatten-, avlopp- och avfallshantering inom Göteborgs Stad. Det innebär att Kretslopp och vattens

huvudsakliga verksamhet är att fullgöra det ansvar staden har för vattenförsörjning, avloppshantering och avfallshantering samt uppgifter som hänger samman med dessa.

Av reglementet framgår det också tydligt att vi är Göteborgs Stads beställare för de direkttilldelade uppdragen till Renova AB och Gryaab AB och att vi ska stötta kommunfullmäktige med analyser och underlag för beslut som berör viktiga frågor i de regionala bolagens verksamhet.

Enligt reglementet ska vi bidra till att skapa ett kretsloppssamhälle. Vi ska tillgodose brukares och kunders behov av en säker, effektiv och miljömässig vattenförsörjning och avloppshantering samt verka för en god resurshushållning. Vi ska också tillgodose invånarnas behov av att på ett effektivt och miljömässigt sätt få sitt hushållsavfall omhändertaget, återanvänt, återvunnet eller bortforslat.

Vi har också i och med vårt nya reglemente fått ett utökat uppdrag att samordna och driva dagvatten- och skyfallsfrågan inom Göteborgs Stad. Uppdraget gäller både i nya och befintliga områden, och innebär att vi ska samordna och stödja andra nämnder i deras uppdrag, indirekt även andra intressenter som bygger vår stad. Uppdraget innebär att vi behöver göra tydligt vilken nytta exempelvis blågröna lösningar som regnparker och översvämningsytor har för staden och dess invånare på kort och lång sikt. Det kräver också att vi tillsammans skapar modeller för hur investeringar, drift och underhåll ska hanteras inom dagvattenområdet. Behovet av någon form av

analysverktyg för att tydligare visa på nytta, är något som nämnden har efterfrågat i inriktningsdokumentet (se 3.2.6 nedan).

I det nya reglementet framgår också att vi ska driva återbruksverksamhet.

Kretslopp och vatten ska utföra uppdraget med en helhetssyn på samhällets, regionens och Göteborgs VA- och avfallshanteringsbehov i nära samarbete med statliga, regionala och kommunala aktörer samt övriga intressenter. Vi ska också svara för övergripande information och rådgivning i VA- och avfallsfrågor i syfte att utveckla brukarnas beteende och förhållningssätt.

Vision och strategier

Reglementet är basen för vår verksamhet och ur reglementet kommer vår vision Vi gör det lätt att leva hållbart, en vision som baseras på stadens huvudbudskap Hållbar stad - Öppen för världen.

Som ett övergripande strategiskt styrdokument för att visa vägen mot visionen har Kretslopp och vatten utarbetat en strategikarta. Strategikartan beskriver mål på kort (2018), mellan och lång sikt, utifrån de politiska beslut som styr verksamheten och våra förhållningssätt. I förarbetet ingick exempelvis en genomgripande riskanalys.

I strategikartan finns våra strategiska långsiktiga mål. De sammanfattar mål i våra långsiktiga planer som Åtgärdsplan vatten, Åtgärdsplan avloppsavledning, den Regionala vattenförsörjningsplanen, Avfallsstrategiskt program, den regionala

avfallsplanen A2020 och den strategiska planen för Attraktiv arbetsplats samt andra mål

(9)

som är kritiska för en väl fungerande verksamhet. De omfattar både vår

kärnverksamhet, våra processer och de ”möjliggörare” som behövs: kundfokus, en stabil ekonomi samt effektiva interna processer. Vi utgår från våra förhållningssätt som är samma som stadens när vi utför vårt uppdrag. I strategikartan och dess underliggande aktiviteter ingår även mål från nämndens inriktningsdokument.

Målen kan hänföras till de fyra perspektiven:

• Kund – god service

• Ekonomi – ekonomi i balans

• Processer - effektiva kärnprocesser

• Medarbetare – attraktiv arbetsplats

Till respektive mål har vi knutit mål och aktiviteter som förvaltningen och nämnden kommer att följa upp under året. I denna uppföljning ingår vår kärnverksamhet och de områden nämnden särskilt identifierat i sitt inriktningsdokument, se avsnitt 3.

Verksamhetsområden

Kretslopp och vattens verksamhet omfattar de tre verksamhetsområdena VA, Avfall och Återbruk. Därutöver har vi verksamhet som är relaterad till vår kärnverksamhet, men som inte ingår i taxekollektivets ramar utan finansieras via skattemedel.

I kapitel tre beskrivs förutsättningar för vår verksamhet och vilken inriktning verksamheten 2018 ska ha för att vi ska nå våra mål och närma oss visionen.

Beskrivningen är uppdelad utifrån perspektiven från strategikartan ovan: Kunder, Processer (uppdelat på våra olika verksamhetsområden), Medarbetare samt Ekonomi.

Skattefinansierad verksamhet beskriv i ett särskilt avsnitt.

2.2 Sammanfattande omvärldsanalys

Några av de viktigaste omvärldsfaktorerna som påverkar Kretslopp och vatten, både på

(10)

kort och längre sikt, är:

• klimatförändringar och de anpassningar de kräver

• förändrad ansvarsfördelning vid extremt väder utifrån statlig utredning

• konsumtionsutveckling och cirkulära ekonomiska modeller

• stadsutveckling och inflyttning

• avfallslagstiftning, särskilt frågan om ansvarsfördelning när det gäller förpackningar och tidningar

• ökande kvalitetskrav på avloppsrening, såväl på utsläppskrav som på slam och läkemedelsrester

• ekonomiska osäkerheter

• tillgång till medarbetare med rätt kompetens

• en ökad digitalisering och automatisering - möjligheter och utmaningar

Ansvaret för avfallshantering kan komma att förändras. Det pågår diskussioner mellan branschföreträdare och regeringen om omfattningen av det kommunala

avfallsuppdraget, och det finns planer på att ta det vidare till riksdagen. Detta kan få stora konsekvenser för omfattningen på Kretslopp och vattennämndens

avfallsverksamhet. Ett alternativ som diskuteras är att kommunerna får ansvar för att samla in förpackningar och tidningar från hushåll nära fastigheten och att

verksamheterna får välja om de vill ha kommunen som insamlare för sitt

hushållsliknande avfall. Detta skulle påverka avfallsmängderna, insamlingssystem, kundbasen, kostnader och taxeutformning. Vi behöver följa utvecklingen och de förslag som läggs fram. Även utredningen om cirkulär ekonomi och de förslag som läggs fram där påverkar omfattningen av uppdraget. Vi har inte tagit höjd för eventuella

förändringar i årets budget, eftersom det än så länge är oklart vilken omfattning och när i tiden de kan komma att påverka oss.

En utredning om att införa en avfallsförbränningsskatt ska presenteras under hösten 2017. Resultatet kan påverka ekonomin inom avfallsverksamheten, men vi vet i nuläget inte i vilken omfattning och när. Vi har därför inte tagit höjd för effekter av en

avfallsförbränningsskatt i årets budget.

Det föränderliga klimatet är av stor betydelse för främst VA-verksamheten.

Råvattenkvaliteten påverkas av ökande nederbördsmängder. Mera regn ökar antalet bräddningar, avrinning över industrimark och betesmark samt risken för skred. Risken för källaröversvämningar och inläckage i avloppsledningsnätet ökar med ökande nederbördsmängder och stigande vattennivåer i haven. Investeringar i avloppsrening, med ökade krav på kväve och fosforrening och rening av läkemedelsrester, kan få en stor påverkan på våra avloppsreningskostnader.

Ansvarsfrågan för klimatåtgärder och kostnader för nödvändiga åtgärder är under statlig utredning. Utvecklingen av Göteborgsområdet kommer att vara fortsatt intensiv i många år framöver. Att se till att hållbara avfalls- och VA-lösningar integreras i en tät

stadsbyggnad är en utmaning för vår verksamhet idag och i framtiden. Vi behöver ta höjd för ökande utgifter för underhåll och utveckling av ledningsnätet, för en intensiv utbyggnadstakt i staden kopplad till exploateringar samt för åtgärder för att hantera klimatpåverkan.

En fortsatt hög aktivitet inom stadsutveckling och utbyggnad av infrastruktur innebär att mycket personalresurser koncentreras här, vilket gör rekrytering och prioritering viktig.

Det heta marknadsläget inom konsult- och byggbranschen påverkar även kostnadsläget för mark- och byggentreprenader.

(11)

3 Mål och uppdrag

I kapitel 3 beskriver vi hur vi utgår från stadens mål och uppdrag, nämndens

inriktningar och mål och hur vi avser att uppfylla dessa. Under 3.1 anges nämndens högst prioriterade målområden. Under 3.2 beskrivs stadens mål och uppdrag och hur nämnden omhändertar dessa. Under 3.3 anges förutsättningar samt målområden för nämndens grunduppdrag med inriktning på det som ska ske 2018. Under 3.4 respektive 3.5 beskrivs personal respektive ekonomi. Under 3.6 presenteras ett antal mål och indikatorer för det som kan mätas. Uppföljning redovisas under 3.7.

3.1 Nämndens prioriterade områden

Kretslopp och vatten har åtta strategiska långsiktiga målområden. Dessa finns i vår strategikarta (Se 2.1.2)

Under respektive målrubrik nedan anger vi hur vi under 2018 har tänkt att nå ökad måluppfyllelse:

God service - vi ser att vi med en mer utvecklad och definierad kundprocess kan få intern effektivitet och ökad kundnöjdhet, att vi än mer aktivt ska verka för en modern och effektiv kunddialog och att vi utvecklar vår roll i, och utbud av, cirkulära tjänster.

Säker vattenleverans - uppnår vi genom att vi 2018 fokuserar på att ta fram en plan för långsiktig vattenförsörjning och en plan för ett hållbart transportsystem för vatten vilken bland annat visar hur vi ska agera när det gäller läckage.

Robust avloppsavledning - här är årets fokusområde att ta fram en plan för ett hållbart transportsystem för avlopp, där bland annat tillskottsvattenfrågan hanteras.

Trygghet för människa och miljö - att skapa ett hållbart samhälle innebär för vår del att vi 2018 kommer att arbeta för att ta en mer förankrad roll i stadsplaneringen för hållbara VA-lösningar, samt utveckla den roll vi fått i nya reglementet att vara samordnande aktör för dagvatten och skyfallsplanering. Vi ska aktivt verka för att vi har en god samverkan i staden och regionen och har relevanta och styrande planer för all planering. Det senare kan låta självklart men är kritiskt och säkerställer att vi "gör rätt saker" och tillsammans med relevanta parter.

Robust avfallshantering - här ska vi ta fram strategi för avfallsinsamling med

kundanpassade koncept: vilka olika koncept som behövs för att möta kundernas behov och ge en effektiv och miljöanpassad avfallsinsamling. En strategi för

återbruksverksamhet kompletterar detta och för att lyckas behöver vi skapa oss en mer förankrad roll i stadsplaneringen för hållbara avfallslösningar.

Attraktiv arbetsplats - i en växande och förnyad organisation ser vi att vi framförallt behöver fokusera på introduktion, feedback, samarbete och tydliga mål och uppdrag så att vi attraherar nya medarbetare samt utvecklar och behåller de medarbetare vi har.

Ekonomi i balans - för att kunna genomföra våra planerade aktiviteter krävs att vi har god ekonomisk beredskap; att vi på kort och lång sikt ser till att taxebetalarna får hållbara lösningar utifrån både VA- och avfallsperspektiv och har en god ekonomisk analys av allt från investeringar till andra vägval.

Effektiva processer - vi vill tydligt se att vi under 2018 tar rätt steg mot en realiserad effektnytta av samlokaliseringen. För intern effektivitet krävs en IT-strategi med syfte att ge fungerande koppling mellan IT (teknik/ plattformar/ infrastruktur) och

verksamhetens behov och att vi digitaliserar vår verksamhet.

De kursivt markerade fokusområdena inom varje målområde känns igen nedan i avsnitt 3.3. Där beskrivs dessa mer utförligt, och hur vi kommer att knyta mål och aktiviteter

(12)

under 2018 för att uppnå de långsiktiga målen.

3.2 Stadens mål och uppdrag samt nämndens inriktningar I kommunfullmäktiges budget finns 18 mål med generella eller mer specifika inriktningar beskrivna.

I nedan tabell framgår mål som nämnden anser Kretslopp och vatten ska hantera, vilka vi kan bidra till samt mål som valts bort.

Mål från KF budget

Ska omhänder

ta

Bidra till Valts bort

Jämlikhet - Göteborg skall vara en jämlik stad. X

Mänskliga rättigheter - De mänskliga rättigheterna ska

genomsyra alla Göteborgs Stads verksamheter. X

Jämställdhet - Den strukturella könsdiskrimineringen ska

upphöra. X

Demokrati - Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och

inflytande ska öka. X

Fritid, idrott och Förening - Idrotts- och föreningslivet ska nå

fler målgrupper. X

Funktionsnedsättning - Livsvillkoren för personer med fysisk,

psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. X Individ- och familjeomsorg - Individ-och familjeomsorgen ska

skapa mer jämlika livschanser för Göteborgs invånare. X Förskola och skola - Alla elever ska oavsett bakgrund nå

målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential. X

Äldre - Äldres livsvillkor ska förbättras. X

Miljö och Klimat - Göteborg ska minska sin miljö- och

klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp.

X

Stadsutveckling och bostäder - Bostadsbristen ska byggas

bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre. X

Trafik - Det hållbara resandet ska öka. X

Arbetsmarknad och vuxenutbildning - Sysselsättningen för

grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. X

Näringsliv - Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med

ökande jobbtillväxt. X

Turism och Evenemang - Göteborgarnas möjligheter att turista

i sin egen stad ska öka. X

Kultur - Tillgängligheten till kultur ska öka. X

Personal - Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor

ska upphöra. X

Inköp och upphandling - Göteborgs Stad ska öka andelen

hållbara upphandlingar. X

Mål där nämnden bedömer att verksamheten kan bidra till god måluppfyllelse i staden har klassificerats som mål vi ska bidra till. I avsnitt 3.2.1 - 3.2.5 beskrivs hur vi avser omhänderta dessa mål i Kretslopp och vattens verksamhet. Dessa mål har så långt det är möjligt arbetats in i strategikartans (2.1.2) fokusområden för 2018, medan några ligger som särskilda uppdrag riktade till verksamheten.

Mål som vi kan bidra till är sådana där nämnden ser att vi genom att öka insatsen eller med hjälp av ökad samverkan kan bidra till. Dessa har inarbetats i ordinarie aktiviteter i

(13)

förvaltningsplanen samt underliggande verksamhets- och enhetsplaner. Dessa mål beskrivs därför inte djupare i budgethandlingen.

De mål som valts bort anses av nämnden vara perifera för vår verksamhet eller att vår påverkan på måluppfyllelse är mycket liten.

I stadens budget för 2018 finns de uppdrag som kommunfullmäktiges budget fördelat på bolag och nämnder. Det finns generella uppdrag till alla nämnder och styrelser som handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter, funktionsnedsättning, arbetsmarknad och vuxenutbildning samt personal. Hur vi ämnar omhänderta dessa mål beskrivs i avsnitt 3.2.6 och de mer specifika uppdragen beskrivs i 3.2.7.

3.2.1 Miljö och klimat

Mål: Göteborg ska minska sin miljö- och klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp.

Stora delar av Kretslopp och vattens kärnverksamhet handlar om miljö- och

klimatfrågor, se mer under avsnitt 3.3. Nedan följer några övriga exempel på hur vi omhändertar målet i vår verksamhet:

Kretslopp och vatten fortsätter att byta ut fossil energi mot förnybar, och planerar en effektivisering av Alelyckans vattenverks energisystem. Tidigare har vattenverket värmts upp av en grundvattenvärmepump, spillvärme från kolreaktiveringen och oljepannor. Spillvärmen från kolreaktiveringen på vattenverket kommer även i fortsättningen att tas tillvara, men istället för grundvattenvärmepump installeras

bergvärme och oljepannorna ersätts med biogaspannor. Ersättningen av fossila bränslen minskar klimatpåverkan med omkring 200 ton koldioxidekvivalenter per år.

Den enskilt största faktorn som påverkar elanvändningen är utläckage från

dricksvattenrörnätet, eftersom det innebär att dricksvatten bereds och pumpas i onödan.

Vi fortsätter därför arbetet 2018 med att hitta var det läcker genom att bygga fler mätstationer i lågzonen och testa ny teknik. Även arbetet med att minska inläckage till avloppsrörnätet är högprioriterat eftersom det medför onödig energiåtgång vid

pumpning och rening.

Vi fortsätter att genomföra kemikalieplanen. Arbetet med att byta ut eller ta bort ämnen eller produkter som innehåller utfasningsämnen är i princip klart. Vi har börjat se över våra entreprenörers kemikalieanvändning.

Solceller ska sättas upp på Alelyckans ställverk för reservkraft. Projektet påbörjades under 2017 och kommer att avslutas under 2018. Vi tar även fram en Energiplan som visar på övriga möjligheter till solceller och utvinning av energi ur olika flöden.

Metangasproduktionen i Brudaremossen varierar och minskar sakta. För att kunna nyttja gasen på ett kostnadseffektivt sätt behöver vi ha en verksamhet i direkt anslutning till anläggningen. Vi planerar inga åtgärder under 2018 när det gäller deponigasen, men om en verksamhet som har behov av el och värme etableras i direkt anslutning till deponin kan frågan behöva väckas på nytt.

För att öka insamlingen av matavfall kommer vi framförallt att fokusera på insatser riktade mot flerbostadshus. Vi ska under 2018 undersöka olika möjligheter att minska rejektmängderna från Marieholms förbehandlingsanläggning för matavfall, alltså det material som inte går vidare till rötning. Detta förväntas ge effekter både på

näringsåterföring och biogasproduktion. Vi vill återigen lyfta upp förslaget om en torrötningsanläggning för rejektet som kan flytta energiproduktion från värme och el till biogas men vi också kommer att undersöka andra lösningar.

(14)

3.2.2 Stadsutveckling och bostäder

Mål: Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre.

Kretslopp och vatten bidrar till stadsutvecklingen genom att aktivt delta i alla

detaljplaner och exploateringsprojekt som pågår i staden. Kretslopp och vatten ska ha en tillräckligt stor organisation för att inte bli en flaskhals i stadsbyggandet. Mer om det arbetet skriver vi under avsnitten Tryggt för människa och miljö inom både VA- och avfallsverksamheten.

För att öka möjligheterna att källsortera avfall i enhetliga kärl i Göteborgs offentliga miljöer, både inomhus och utomhus och på såväl fasta som tillfälliga arrangemang, kommer vi att göra ett processledningsarbete under året. Arbetet kommer att bedrivas inom en befintlig arbetsgrupp som skapats för att utöka källsorteringen på kommunens anläggningar för allmänheten.

Arbetet med att utöka med beslutade 20 dricksvattenfontäner i stadsmiljön kommer att slutföras och följas upp under 2018.

Under året planerar förvaltningen att i samarbete med andra aktörer göra åtgärder för att minska avfallsmängderna vid byggande och rivning, genom återvinning och återbruk.

Detta gör vi med hjälp av skattefinansierade projekt inom Cirkulära Göteborg.

3.2.3 Trafik

Mål: Det hållbara resandet ska öka

Förvaltningen har genom sin reseanvisning slagit fast att vi i första hand ska använda kollektivtrafik och cykel för resor i tjänsten. I annat fall ska samåkning med

förvaltningens poolbilar eftersträvas.

Det pågår ett kontinuerligt arbete inom förvaltningen med att byta ut äldre fordon och att få in miljöbilar som drivs på förnyelsebart bränsle i så stor utsträckning som möjligt.

De resor som görs med fossilbränsledrivna bilar och flyg inom förvaltningen klimatkompenseras.

Förvaltningen arbetar med att underlätta resandet för allmänheten. Vid lämning av avfall kommer vi under 2018 att:

• testa bemannade minicentraler för återbruk eller avfall som kan öka möjligheten för boende att återbruka, reparera samt återvinna grovavfall och farligt avfall på gång- och cykelavstånd

• fortsätta verka för att alla fastighetsförvaltare uppfyller sitt uppdrag om grovavfallsinsamling för de boende

• eventuellt testa en mobil mini-ÅVC

Under 2018 kommer vi att intensifiera arbetet med att få till stånd bättre kollektivtrafik till vår nya samlokaliserade anläggning vid Alelyckan. En väl fungerande kollektivtrafik i området kommer att utgöra ett viktigt incitament för medarbetarna att inte använda bil när man tar sig till arbetet. En dialog med Trafikkontoret pågår enligt ordinarie

planeringsprocess för kollektivtrafiken.

3.2.4 Personal

Mål: Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra.

Inga särskilda satsningar planeras utifrån detta mål då tidigare kartläggningar inte visar på något behov.

(15)

Uppdrag: Andelen chefer födda utanför Norden ska öka kraftigt och aktivt följas upp.

Det finns idag inga chefer födda utanför Norden. I rekryteringsarbetet under 2018 ska vi därför arbeta för att tillvarata mångfaldsperspektivet och sträva efter att andelen födda utanför Norden ska öka på chefsnivå, dock utan att göra avkall på kompetenskrav. En av aktiviteterna handlar om att se över våra platsannonser utifrån ett

likabehandlingsperspektiv.

Uppdrag: Andelen kvinnliga chefer inom manligt dominerade verksamheter ska överstiga andelen kvinnor inom samma verksamhet.

Eftersom andelen kvinnliga chefer uppfyller det som uppdraget anger planeras inga aktiviteter under 2018.

3.2.5 Inköp och upphandling

Mål: Göteborgs Stad ska öka andelen hållbara upphandlingar.

Arbete med att se över hur förvaltningens upphandlingar kan bli mer klimatneutrala pågår och kommer att intensifieras under 2018. Vi gör detta bland annat för att gå i linje med de nya uppdaterade miljökraven för upphandling av entreprenader. Förvaltningen har även tagit fram en checklista och en webbutbildning för att förebygga avfall i samband med inköp och upphandling. Arbetet med att tillämpa dessa kommer att påbörjas under 2018.

För att undvika onödigt elektronikavfall kommer vi att köpa in IT-utrustning som i så stor utsträckning som möjligt uppfyller kriterierna hög reparerbarhet, uppgraderbarhet, återbruk och frihet från konfliktmineraler.

I övrigt följer förvaltningen stadens arbete med att implementera ambitioner i riktlinjer och modeller för upphandlingar med social hänsyn.

3.2.6 Nämndens tolkning av uppdrag från KFs budget

I stadens budget för 2018 finns de uppdrag som kommunfullmäktiges budget fördelat på bolag och nämnder. Vi har fått ett riktat uppdrag att genomföra en utredning om att minska användning av engångsartiklar. Hur vi angriper detta uppdrag beskrivs under Skattefinansierad verksamhet. Det finns också generella uppdrag till alla nämnder och styrelser som handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter, funktionsnedsättning, arbetsmarknad och vuxenutbildning samt personal. Mål och aktiviteter för dessa ingår i hur vi agerar inom vårt grunduppdrag. Nedan beskrivs dock kort hur vi angriper dem:

Jämlikhet och mänskliga rättigheter - frågan hanteras i vår Likabehandlingsplan. En gällande plan för 2018 finns, denna ska uppdateras med eventuella nya mål och en plan för 2019-2020 ska arbetas fram under 2018. Den planen behöver kompletteras med invånarperspektivet som saknas i den nuvarande planen.

Funktionsnedsättning - vi planerar att delta i den kompetensutveckling som Fastighetsnämnden erbjuder.

Arbetsmarknads- och vuxenutbildning - vi arbetar med målet genom de

arbetsmarknadsåtgärder vi erbjuder på Kretsloppsparken. En Plan för att skapa arbete ska tas fram i samverkan med Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning.

Personal beskrivs under avsnittet 3.4 Medarbetare.

3.2.7 Övriga mål, ansvar och uppdrag

Kretslopp och vatten har av kommunfullmäktige tilldelats ett särskilt ansvar för att

(16)

minska avfallsmängderna och öka återvinningen. Under 2018 kommer det arbetet att fortsätta bland annat genom Skrota Skräpets stöd till stadens verksamheter. Ansvaret är även en grundbult i det kommande arbetet med revidering av A2020 till en ny

avfallsplan.

Därtill har nämnden gett förvaltningen ett särskilt uppdrag att ta fram bättre

analysverktyg för att beräkna nyttan med vår verksamhet. Syftet är att ha ett mer heltäckande analysverktyg som kvantifierar eller på annat sätt tydliggör både kostnad och nytta med olika åtgärder. Förvaltningen kommer att, i dialog med nämnden, se över olika modeller för att tydligare beskriva nyttor i såväl projekt som kärnverksamhet. Som ett exempel som införs i budget och uppföljning under 2018 har nyckeltalen i avsnitt 3.7 kompletteras med en indikator för position i avfallstrappan. Indikatorn visar hur långt kommunen har klättrat i avfallstrappan och ger därmed ett övergripande mått på hur hela kommunens avfallsbehandling har utvecklats utifrån avfallshierarkins prioritering.

Genom att följa indikatorn över tid visas om vi rör oss uppåt i avfallstrappan på det sätt som eftersträvas.

3.3 Grunduppdraget - våra kärnprocesser

3.3.1 Förvaltningsgemensamt - effektiva processer Forskning och utveckling/innovation - FoU-agenda

Den forsknings- och utvecklingsagenda som vi tog fram 2017 kommer under 2018 ytterligare att tydliggöra, prioritera och rikta vårt FoU-arbete. Nedan beskrivs detta arbete med ett antal exempel.

Kretslopp och vatten håller sig uppdaterade i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv för att ta tillvara ny forskning och kunskap. Vi medverkar i forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med forskningsinstitut och akademiska institutioner. Vi är delaktiga på olika sätt inom Svenskt Vattens och Avfall Sveriges forsknings- och utvecklingsarbete.

Inom VA-området satsar Kretslopp och vatten cirka 7,2 miljoner kronor på forskning och utveckling under 2018, dessutom stödjer vi forskning tillsammans med Gryaab. Vi har även två adjungerade professorer knutna till Chalmers. Ett nära samarbete finns med DRICKS-programmet på Chalmers genom deltagande och finansiellt stöd. Den

forskning och utveckling som kommer att pågå 2018 rör projekt om bland annat mikrobiologisk säkerhet, värderingsmodell för vattenresurser, projekt om att säkra råvattentillgången och om läckageområdet, modellering av skyfall och Ryaverkets tillrinning.

Inom ledningsnät satsar vi tillsammans med övriga GR-kommuner på en doktorand under fem år, 2015-2019. Kretslopp och vatten har också ett samarbete med

forskningscentret VA-Teknik Södra kring avancerad avloppsrening, bland annat om rening av läkemedelsrester i avlopp.

Kretslopp och vatten ingår i ett samarbete med HSB Living Lab, ett experimenthus för studenter på Chalmersområdet där forskning ska bedrivas under 10 år. Vi deltar i utformning av lösningar för extrem fördröjning av dagvatten och dialog om olika avfallslösningar för att nå ut till fastighetsbranschen.

Inom avfallsområdet satsar vi totalt cirka 14 miljoner kronor, inklusive 1,5 miljoner kronor i extern finansiering, på forskning och utveckling under 2018. I ett tvåårigt samverkansprojekt med förvaltningar och bolag i staden samt med Chalmers och Hyresgästföreningen kommer två kvartersnära minikretsloppsparker och två

återbrukscentraler att testas och utvärderas. Projektet finansieras av parterna samt via

(17)

extern finansiering. Insamling, återvinning och förebyggande av textilavfall kommer att hanteras i ett antal samarbetsprojekt. Förvaltningen ska också arbeta med

matavfallsinsamling i flerbostadshus och behandling av matavfall. Möjligheten att framställa biokol från trädgårdsavfall ska utredas. Testet och utvärdering av

fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i villaområden kommer att pågå under året. Förvaltningen medverkar också i olika avfallsbehandlingsprojekt,

fordonsutvecklingsprojekt och medverkar till att en ny struktur för avfallsinsamling i Frihamnen utvecklas.

Inom regionen sker forsknings- och utvecklingssamarbete med främst Gryaab och Renova som kompletterar Kretslopp och vattens projekt samt utvecklingsprojekt inom Göteborgsregionen, GR. Vi medverkar också i det strategiska innovationsprogrammet för att minimera och få nytta av avfall, RE:Source. Förvaltningen planerar att fortsatt medverka i ansökningar om projektmedel bland annat i samarbete med parter från avfallsforskningsnätverket Waste Refinery. Både vårt deltagande i Waste Refinery och Competence Centre for Recycling, CCR, ger oss möjlighet att vara med i framtida avfallsforskning och utvecklingssatsningar.

Realiserad effektnytta av samlokaliseringen

Genomförandefasen av Kretslopp och vattens projekt för att samlokalisera verksamheten vid Alelyckan går enligt byggtidplanen. Slutbesiktningen av anläggningen är planerad till april 2019.

Efter flytten kommer våra lokalkostnader att öka, vilket inte ger en helt rättvisande bild då vi inte har möjlighet att vara kvar i befintliga lokaler. Detta dels av stadbyggnadsskäl då Ringön ska exploateras, dels av arbetsmiljöskäl. Att hitta alternativ som motsvarar dagens lokaler hade därmed också medfört en förhöjd kostnad. Vi bedömer att en samlokalisering blir effektivare såväl ekonomiskt som miljömässigt.

Sedan tidigare finns ett beslut om att gå över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt inom hela förvaltningen. Den nya anläggningen på Alelyckan kommer att vara utformad för det nya arbetssättet medan det på övriga arbetsplatser finns behov av att anpassa

lokalerna i samband med att de ska renoveras. Vi har genomfört en förstudie med kalkyl för att definiera vilka ombyggnationer som behöver genomföras samt kostnader

kopplade till dessa. Vi återkommer i investeringsplanen med vilka investeringar som behövs för dessa ombyggnationer.

I de nya lokalerna kan en unik och positiv arbetsmiljö skapas när det gäller

kompetensutveckling och ökad effektivitet. Inför samlokaliseringen måste vi utveckla vårt arbetssätt i hela förvaltningen, såväl för ökad effektivitet och kvalitet som för att skapa en kultur och miljö som bidrar till en attraktiv arbetsplats. Förvaltningens chefer kommer att ha en nyckelroll, både att leda förändringen samt att realisera nyttan av ett aktivitetsbaserat arbetssätt. För att ge cheferna goda förutsättningar genomförs

utbildningar under 2018 i det utvecklande ledarskapet och förändringsledning. Under året kommer också alla medarbetare tydligare involveras i förändringsarbetet.

Framtagandet av en plan och nyckeltal för uppföljningen av en realiserad effektnytta kommer att påbörjas under året.

IT-riktlinje, förvaltning och organisation

För att få en effektiv organisation med nöjda medarbetare krävs en bättre fungerande koppling mellan IT - det vill säga teknik, plattformar och infrastruktur - och

verksamhetens behov. Vi behöver också analysera hur digitalisering kan förbättra de

(18)

gränssnitt där vi kommunicerar med våra brukare och kunder, för att nå en ännu bättre kundnöjdhet. För att lösa detta tar vi nu fram en ny IT-riktlinje. Den ska även beakta den nya dataskyddsförordningen, som gäller från och med 1 maj 2018.

För att undvika onödigt elektronikavfall ska vi jobba vidare med hur inköp av IT- lösningar kan genomföras så att IT-utrustningen, så långt det är möjligt, uppfyller kriterierna hög reparerbarhet, uppgraderbarhet, återbruk och frihet från

konfliktmineraler. Förvaltningen kommer även att genomföra utbildningsinsatser för att påverka medarbetarnas beteende när det gäller inköp, resefria möten och hantering av utrustning.

Samverkan i staden och regionen

Vi ska fortsatt verka för en god dialog och samverkan med berörda aktörer, framför allt de kommunala och regionala, men även universitet och verksamheter/näringsliv. Detta är en framgångsfaktor, dels för att få tillgång till ny kunskap, dels för att lyckas med att ta plats i stadens utveckling och få gehör för både dagens och framtida behov av

investeringar.

Något som kan vara en utmaning är snabb tillväxt i staden där exploatörernas intresse och totalentreprenad som arbetsform prioriteras högt. Vi måste utveckla vårt arbetssätt för att möta detta.

Det är viktigt att utveckla samarbetet på alla nivåer, såväl inom det operativa som det strategiska arbetet. Stadens miljöarbete är en viktig samordnande komponent. Detta behov är inte nytt, och här nedan beskrivs det arbete som redan är igång och som kommer att fortsätta utvecklas under 2018:

• Samverkan inom VA-området. Det finns flera aktuella områden för

samverkan: tematiskt tillägg till översiktsplanen, dagvatten- och skyfallsfrågor, utveckling av verksamheten på Gryaab utifrån ett hela-staden-perspektiv, regional vattenförsörjningsplan samt praktiska driftrelaterade områden. Denna samverkan sker främst med de som har närliggande uppdrag, till exempel Konsument och medborgarservice och Miljöförvaltningen, och de som påverkar hur vi kan utföra våra uppdrag, som Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret.

• Samverkan inom Avfallsområdet. Samverkan utifrån ett hela-staden-

perspektiv när det gäller utvecklingen av verksamheten inom Renova är viktig, inte minst då vi har allt större andel direkttilldelad verksamhet. Stadens gällande avfallsplan A2020 har arbetats fram i samarbete med Göteborgsregionen, GR.

Genom det regionala samarbetet gör vi även uppföljning av befintlig plan och utför gemensamma kommunikations-, utvecklings- och samordningsarbeten inom fastställda målområden. Det gemensamma arbetet ska fortsätta under 2018, med planer för projekt inom textilavfall, matavfall, färgrester, sortering och beteendepåverkande kommunikation. Målåret 2020 för den gällande

avfallsplanen närmar sig och därför kommer arbetet med nästa avfallsplan gå in i en ny fas under 2018, med beslut om igångsättande, formulering av mål och framtagande av underlag för den statistik som ska ingå i planen. Eftersom

kraven på vad en avfallsplan ska innehålla har förändrats sedan A2020 togs fram behövs ett bredare deltagande från övriga förvaltningar och bolag i staden.

3.3.2 VA-verksamhet Förutsättningar

En stor del av förvaltningens VA-verksamhet handlar om att sköta driften och

(19)

utvecklingen av våra anläggningar. Vi försörjer knappt 600 000 invånare och näringslivet i Göteborg med omnejd med cirka 44 miljoner kubikmeter dricksvatten varje år och avleder spillvatten i ungefär samma storleksordning. Förutom Göteborg försörjer vi även hela Öckerö kommun samt delar av Mölndal, Partille och Ale med dricksvatten. Vatten- och avloppsanläggningarna omfattar ett antal råvattenanläggningar (råvattenintag, råvattenpumpstationer, råvattentunnlar), två vattenverk (Alelyckan och Lackarebäck), cirka 177 mil dricksvattennät, cirka 254 mil avloppsnät, drygt 300 pumpstationer (vatten respektive avlopp) och 14 dricksvattenreservoarer.

Anläggningarnas höga värde, långa livslängd och viktiga samhällsfunktion medför att det är nödvändigt med en organisation som både kan sköta den dagliga verksamheten och upprätthålla planering och utveckling på lång sikt. Förvaltningen ska kunna underhålla och förnya anläggningarna, anpassa dem till ett framtida klimat, investera i ny teknik och ökad kapacitet.

Vi har långsiktiga mål och handlingsplaner för att utveckla verksamheten i planer som exempelvis Åtgärdsplan Vatten (ÅPV) och Åtgärdsplan Avloppsavledning (ÅPA).

Nedan beskrivs några av de åtgärder under närmsta året som vidtas för att uppfylla målen i dessa planer, samt övrigt som Kretslopp och vatten kommer att fokusera verksamheten på under 2018.

Fokusområden 2018

Nedan beskrivs de fokusområden inom vilka vi ser att vi framförallt behöver genomföra aktiviteter under 2018. Dessa fokusområden är knutna till våra långsiktiga mål: säker vattenleverans, robust avloppsavledning och tryggt för människa och miljö.

3.3.2.1 Säker vattenleverans

Plan för långsiktig vattenförsörjning

En förutsättning för en hållbar vattenförsörjning är tillgång till råvatten av god kvalitet och i tillräcklig kvantitet. Under 2018 fortsätter arbetet med att utreda kompletterande råvattentäkter i Gråbo/Mjörn samt Kungsbacka/Lygnern.

Arbetet med att göra vattenverken robusta vid klimatförändringar, till exempel mikrobiologiska risker, fortsätter i och med den förstudie som pågår för att installera ultrafilter på Alelyckans vattenverk. Parallellt pågår aktiviteter för att fullt ut nyttja potentialen i de redan gjorda investeringarna i bland annat ultrafilter på Lackarebäck.

Utbyggnad av produktionskapaciteten på vattenverken och höjd säkerhet i form av investeringar i utpumpningen är prioriterade aktiviteter under 2018.

För en långsiktig vattenförsörjning är väl fungerande underhållsplaner och

underhållsåtgärder av avgörande betydelse. Under 2018 görs riktade insatser för att införa de IT-verktyg som är en förutsättning för att på ett mer systematiskt sätt än tidigare förutse och förebygga underhållsåtgärder i större och mindre skala.

Plan för hållbart transportsystem för vatten

Att ha tillgång till dricksvatten dygnet runt, året om är en självklarhet i dagens samhälle.

Leveransavbrott kan få stora konsekvenser för staden beroende på var de inträffar och i vilken omfattning. För att ytterligare förbättra leveranssäkerheten behöver risken för oplanerade avbrott minska. Att identifiera läckage för att kunna reparera ledningar innan avbrott inträffar är avgörande. Likaså är det viktigt att minska utläckaget från

dricksvattenätet för att minska både energiförbrukning, och därmed miljöpåverkan, och kostnaderna samt öka effektiviteten i VA-nätet.

(20)

Arbetet med att förstå läckaget kommer att fortsätta under 2018. Erfarenheterna från utvärderingen i Litteraturgatans högzon kommer att ge oss nya möjligheter att välja vilka åtgärder som är prioriterade. Bättre kontroll på mätning av utgående vatten från vattenverken och fjärravlästa mätare hos kund ger oss också bättre förutsättningar i arbetet. Möjligheterna att ha tillgång till enskilda vattenmätare online kommer utredas.

Information från dessa kommer i framtiden att vara viktig för att ha kontroll på dricksvattennätet och utläckagets omfattning. Arbetet med att testa och utvärdera nya metoder för att identifiera utläckage kommer att fortsätta eftersom teknik och metoder inom detta område utvecklas hela tiden. Även arbetet med att inrätta mindre mätzoner med hjälp av strategiskt placerade flödesmätare ute på dricksvattennätet kommer att fortsätta.

För att kunna upprätthålla leveranssäkerhet vid ett omfattande och långvarigt strömavbrott är tillgången till reservkraft och bränsle helt avgörande. Beståndet och möjligheter att säkerställa detta kommer att ske under 2018.

Det arbete som påbörjades under 2017 för att identifiera kritiska sträckor på

vattenledningsnätet samt anläggningar som måste förstärkas, kommer att fortsätta under 2018.

3.3.2.2 Robust avloppsavledning

Plan för hållbart transportsystem för avlopp

Arbetet med att minska mängderna tillskottsvatten är fortsatt ett prioriterat område 2018. Vi ska utifrån ett systemperspektiv beskriva och värdera åtgärder på ledningsnätet jämfört med utbyggnad av reningsverk och/eller andra alternativ.

Arbetet fortsätter med att vidareutveckla arbetssätt och metoder generellt, bland annat för att mer effektivt kunna identifiera och åtgärda fastigheter som är felaktigt anslutna till spillvattennätet.

Under 2018 kommer förvaltningen att inventera och se över vilka interna resurser som finns för att hantera oplanerade händelser. Det handlar bland annat om pumpkapacitet för provisorisk avledning vid driftstörningar, tillfällig övervakning och möjligheter att bygga provisoriska ledningar. Arbetet med att fullt ut datorisera alla

spillvattenpumpstationer fortsätter enligt plan under 2018. Det innebär att vi får större och bättre kontroll på våra anläggningar och kan åtgärda driftstörningar förebyggande men också snabbare när de väl inträffar.

Ett nytt IT-verktyg för bättre stöd för planering av drift och underhåll planeras att tas i bruk vilket kommer ge en ökad kontroll, kvalitet och effektivitet.

3.3.2.3 Tryggt för människa och miljö

Mer förankrad roll i stadsplaneringen för hållbara VA-lösningar

För att åstadkomma hållbar utformning av VA-systemet på kort och lång sikt behöver vi säkerställa vår roll i stadsbyggandet, fortsatt komma in tidigt i planprocesserna och vara en viktig aktör även i genomförandet. Vi ska vara en självklar del i stadens prioritering av vilka områden som ska bebyggas. Flertalet aktuella stadsbyggnadsprojekt sker ofta i tät stadsmiljö och innebär omfattande utbyggnad eller ombyggnad av VA-systemet där vi måste samverka för att hitta bra lösningar. Dagvatten, skyfall, samordning för renovering eller kapacitetsökningar av vårt ledningsnät är områden inom VA-sektorn som hanteras i processen.

I samband med nyexploatering och förtätning ska förvaltningen bevaka att förstärkning

(21)

av kapacitet och renovering av vårt ledningsnät underlättas.

Under 2018 fortsätter förvaltningen utveckla samverkan mellan drift och planering för att säkerställa ännu bättre framtida lösningar. Att säkra rätt kompetens i både i

utrednings-, projekterings- och byggskede för val och utformning av lösningar, är en viktig fråga.

Samordnande aktör för dagvatten och skyfallsplanering

Under 2018 ska vi göra klart strukturplanerna för skyfall för de områden som ligger i den så kallade mellanstaden, likaså en åtgärdsplan för recipienter. Detta kommer arbetas in i en uppdatering av Åtgärdsplan avlopp. Ambitionen är att förvaltningen under 2018 ska utföra samtliga dagvatten- och skyfallsutredningar som krävs för stadens ut- och ombyggnation.

Vidare ska vi se över möjligheter och metoder för att åstadkomma bättre

dagvattenhantering även i befintlig bebyggelse, till exempel genom nya regler i ABVA.

Det ska vi göra med klimatanpassningsutredningens analys som utgångspunkt, men vi ska även ta lärdom av hur man arbetar med detta i andra länder.

Kretslopp och vatten tar nu över som projektägare till jubileumsprojektet Världens bästa stad när det regnar, #VBSNDR, med en dedikerad resurs som konstnärlig ledare och projektledare. Det kommer fortsatt vara ett samarbete mellan oss, Park- och

naturförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Business Region Göteborg. Under 2018 fortsätter vi att sätta igång flera konkreta projekt att visa upp i staden. Parallellt med större dagvattenhanteringsprojekt ska vi även ta fram konkreta mindre och medelstora projekt, som till exempel konstprojekt, regnskydd på lyktstolpar, torra stråk och låneparaplysystem. Under 2017/2018 ska uppdraget förtydligas och vi har en

kommunikatör som kommer att arbeta deltid enbart med #VBSNDR för att vi ska få det genomslag vi önskar.

Under 2018 fortsätter arbetet med att förtydliga gränssnitt och roller i dagvatten- och skyfallsfrågor gentemot övriga berörda förvaltningar. De delar som hanterar det särskilda samordningsansvaret som det nya reglementet anger, finansieras via skattefinansiering. Mer om detta under avsnittet skattefinansierad verksamhet.

Relevanta och styrande planer för all planering

För en väl fungerande verksamhet som utvecklas mot de strategiska målen krävs att vi har relevanta och styrande planer. Under 2018 ska vi arbeta med att:

• Uppdatera de planer vi har: Åtgärdsplan Avlopp, Åtgärdsplan Vatten,

Avfallsplan 2020, Regional vattenförsörjningsplan och VA-utbyggnadsplan för befintliga fastigheter.

• Skapa en form för att hela tiden hålla planerna aktuella.

• Säkerställa tydlig koppling mellan planerna och vad förvaltningen behöver göra, det vill säga bryggan mellan planen och vår nämndförankrade strategi där prioriteringar och vägval kan behöva göras.

• Ta fram en långsiktig plan som omfattar olika påverkansområden för vattenkonsumtion, -produktion och -distribution och därmed såväl driftfinansierad verksamhet som investeringar. Planen syftar till att ge en indikation på vilket finansieringsbehov som kommer krävas på minst 20-25 års sikt.

(22)

3.3.3 Avfallsverksamhet Förutsättningar

Avfallsverksamheten på Kretslopp och vatten utgörs till stor del av en

beställarverksamhet av insamlings- och behandlingsentreprenader. Ett flertal av

tjänsterna köps av det regionala bolaget Renova AB, men även andra leverantörer finns.

Från totalt åtta insamlingsentreprenader med över 70 000 hämtställen samlas över 130 000 ton hushållsavfall in. Matavfallet behandlas genom rötning som ger biogas och biogödsel, och det brännbara avfallet ger fjärrvärme och el. Vi driver, i egen regi och tilldelat, fem återvinningscentraler med cirka 270 000 årliga besök och samlar även in hushållens farliga avfall på miljöstationer och i Farligt avfall-bilen. Stora mängder grovavfall samlas in både fastighetsnära och på återvinningscentralerna. Dessutom tar Kretslopp och vatten hand om slam från enskilda avlopp. Viktiga delar inom

avfallsverksamheten är också ett långsiktigt planerings- och utvecklingsarbete samt ett beteendepåverkande arbete för ökad resurshushållning.

Nedan beskrivs det fokusområden inom vilka vi ser vi framförallt behöver genomföra aktiviteter under 2018. Dessa fokusområden är knutna till våra långsiktiga mål robust avfallshantering och tryggt för människa och miljö.

3.3.3.1 Robust avfallshantering

Strategi för avfallsinsamling med kundanpassade koncept

Under 2018 kommer vi att ta fram en strategi för avfallsinsamling. Vi kommer att studera och värdera olika insamlingssystem utifrån stadens strategimål om minskade hushållsavfallsmängder och målen i avfallsplanen gällande bland annat god service och tryggt för människa och miljö.

Test av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i två villaområden kommer fortsätta under 2018 och utvärdering påbörjas. Detta test utgör underlag för de delar av strategin som handlar om insamling från småhus.

2018 påbörjar vi utvecklingen av en sorterande grovavfallsinsamlingstjänst som ska erbjuda fastighetsnära insamling för återanvändning, återvinning och behandling av grovavfall samt farligt avfall. Detta utgör en del av konceptet för grovavfall, men där ingår även den redan framtagna tjänsten för fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall som kommer att införas i fler områden under 2018.

3.3.3.2 Tryggt för människa och miljö

Mer förankrad roll i stadsplaneringen för hållbara avfallslösningar

Kretslopp och vatten ska fortsätta att ta aktiv plats i stadens arbete med planering av nya stadsdelar och områden för att möjliggöra system för fastighetsnära insamling inte bara av rest- och matavfall utan också av förpackningar, tidningar och till exempel textil.

Vårt arbete med en inriktning för avfallsinsamling i flerbostadshus kommer att utgöra ett stöd i stadsutvecklingsprocessen och så småningom kommer även kompletterande arbete med strategi för avfallsinsamling med kundanpassade koncept att bidra. Under 2018 ska planeringen av den nya avfalls- och godslösningen i Frihamnen, som bland annat innebär att alla avfallsslag kan lämnas utan tillgång till bil, intensifieras

ytterligare. För att lyckas med våra ambitioner, i såväl nya som befintliga områden, ska vi under 2018 ytterligare stärka samarbetet med Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret. Med hjälp av tydligare riktlinjer kring avfall i stadsbyggandet

(23)

och presentation av ansvarsfördelning enligt det avfallsstrategiska programmet ska förvaltningen öka kunskapen om avfall och förebyggandeåtgärder hos stadens

planhandläggare. Nätverk med avfallsplanerare i andra kommuner byggs också upp för utbyte av idéer och erfarenheter.

Under 2018 planerar vi att ta fram verktyg och metoder till nyckelaktörer i plan- och byggprocessen för att säkra upp ytor för återbruk, reparation och delandelösningar.

3.3.4 Återbruket Förutsättningar

Kretslopp och vatten driver Återbruket på Kretsloppsparken vid Alelyckan där mottaget begagnat byggmaterial säljs och får nytt liv. Ett utvecklat samarbete med verksamheter som levererar material ger goda förutsättningar för ett bra utbud.

Under 2018 kommer Återbruket fortsätta att drivas på samma sätt som tidigare. Det långsiktiga målet är robust avfallshantering mot vilket årets fokusområde styr.

Det nya varumärkeskonceptet som vi introducerade under 2017, ska implementeras i hela verksamheten. Vi ska fortsätta att marknadsföra verksamheten mot göteborgarna via till exempel sociala medier.

3.3.4.1 Robust avfallshantering Strategi för återbruksverksamhet

Under 2018 ska en strategi för Återbrukets verksamhet tas fram. Strategin ska innehålla översyn om framtida driftsform av Återbruket; fortsatt egen regi, entreprenad eller annan form. I översynen ska också framgå hur en kommande Återbruksverksamhet ska driftas på den framtida Kretsloppsparken Högsbo.

3.3.5 Skattefinansierad verksamhet

3.3.5.1 Samordnande aktör för dagvatten och skyfall

I samband med att vi fick ett nytt reglemente 2017 och att KFs budget för 2018

presenterades, blev det tydligt dels vilket ansvar Kretslopp och vatten har för dagvatten och skyfall, dels att det samordningsansvar vi fått ska finansieras med skattemedel.

Bidrag till detta kommer från Trafikkontoret, Park- och naturförvaltningen och Fastighetskontoret.

För att åstadkomma hållbara lösningar på kort och lång sikt när det gäller

dagvattenhantering och avledning av skyfall behöver vi tydliga roller och ansvar i staden. Samordningsansvaret innebär att tydliggöra dessa roller. Även nya arbetssätt, riktlinjer och rutiner för hur vi ska arbeta, i planprocessen såväl som i driften av skyfalls- och dagvattenanläggningar, ska tas fram och implementeras. Vi ska bedriva arbetet i enlighet med IWA:s principer om Water Wise Cities, Vattenkloka städer. Även arbetet med Världens bästa stad när det regnar, #VBSNDR, är delvis skattefinansierat.

Mer om vårt arbete med dagvatten och skyfall har beskrivits ovan under Samordnande aktör för dagvatten och skyfallsplanering.

3.3.5.2 Avfallsrelaterade projekt

Cirkulära Göteborg arbetar bland annat med att öka återbruk och delandetjänster. Under 2018 kommer vi att dela på finansieringen av processledaren för Cirkulära Göteborg med Konsument- och medborgarservice. Konsument- och medborgarservice kommer att

(24)

ansvara för en 3-årig MIST-ansökan för Cirkulära Göteborg till Miljö- och klimatnämnden.

Det av kommunfullmäktige tilldelade särskilda ansvaret för att minska

avfallsmängderna och öka återvinningen kommer 2018 bedrivas bland annat genom Skrota Skräpets stöd till stadens verksamheter. Skrota skräpet kommer att hjälpa till att öka sorteringen, driva bytessidan Tage och med coachande förebyggandearbete på förskolor, skolor, kontor och äldreboende.

Vi kommer även att ansöka om medel för att utöka Tage, bytessida för möbler för kommunens förvaltningar, med ett lager där uppgradering av inkomna möbler kan ske.

Skrota Skräpet kommer dessutom att stötta förvaltningar och bolag att införa den nya miljöprogramsåtgärd som innebär att alla förvaltningar ska ta fram avfallsplaner med handlingsplaner för att minska sitt avfall samt införa full sortering.

Kommunfullmäktiges uppdrag inför 2018 medför att vi kommer att göra en utredning om att minska användningen av engångsartiklar. Skattemedel har anslagits för 2018 för utredningen som kommer omfatta både stadens egen användning av engångsartiklar och hur staden kan skapa förutsättningar för göteborgarna att minska sin användning av engångsartiklar. Ett pilotprojekt kommer genomföras tillsammans med Göteborg & Co för att ersätta engångsmaterial och införa bättre sortering på Kulturkalaset 2018.

3.4 Kund Förutsättningar

God service innebär att sätta kunder och brukare i fokus. Göteborgare, fastighetsägare, företagare och företrädare för verksamheter och organisationer som nyttjar våra tjänster ska vara nöjda med vår service och vårt bemötande. De ska tycka att vi är en modern organisation med hög servicegrad.

Vår strävan är att kunder och brukare har förtroende för hur vi driver verksamheten och vet att det är hög kvalitet på kranvattnet, använder avloppet klokt, minskar sin

avfallsmängd, sorterar ut sitt matavfall och sina förpackningar och vet vad som är farligt och var det lämnas.

Ett fortsatt och ökat engagemang från våra kunder och brukare behövs för att nå ett hållbart samhälle. Men kommuninvånarna, företagare och fastighetsägare ställer också allt högre krav på förvaltningen när det gäller tillgänglighet, servicegrad och flexibilitet, att man ska kunna utföra sina ärenden när och hur man vill. Vi behöver möta våra kunder och brukare där de befinner sig och ha en återkommande kunddialog via olika kanaler för att informera om och utveckla våra tjänster. Återkoppling är viktigt för att upprätthålla motivationen hos alla dem som gör en insats för långsiktig god miljö.

Genom årliga attitydundersökningar och andra mätningar får vi svar på hur nöjda kunderna är med våra tjänster, i vilken grad de sorterar sitt avfall och om de anser att tjänsterna är prisvärda. Vi mäter också om göteborgarna har tillit till Kretslopp och vattens sätt att sköta verksamheten.

Kretslopp och vatten arbetar för hållbara lösningar och cirkulära tjänster inom vatten-, avlopps- och avfallsområdet, för att leva upp till uppdraget i vårt reglemente att bidra till att skapa ett kretsloppssamhälle. Genom att utveckla cirkulära tjänster och ha ett starkt kundfokus kan vi närma oss vår vision Vi gör det lätt att leva hållbart.

Nedan beskrivs det fokusområden inom vilka vi ser vi framförallt behöver genomföra aktiviteter under 2018. Dessa fokusområden är knutna till vårt långsiktiga mål god service.