PM Naturvärdesinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer: FÖR GRANSKNING

PM Naturvärdesinventering

Infart västra Trosa

Trosa kommun, Södermanlands län

2016-03-14

Projektnummer: 22030890

FÖR GRANSKNING

2

Trafikverket

Postadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: PM Naturvärdesinventering Infart västra Trosa.

Trosa kommun, Södermanlands län

Författare: Gundula Kolb, Sweco Environment AB Dokumentdatum: 2016-03-14

FÖR GRANSKNING

3

Innehåll

1. SAMMANFATTNING 4

2. INLEDNING 5

2.1. Bakgrund 5

2.2. Syfte 5

2.3. Avgränsningar 5

3. METOD 7

3.1. Osäkerhet 9

4. OMRÅDESBESKRIVNING 10

5. NATURVÄRDESOBJEKTBESKRIVNING 12

6. GENERELLT BIOTOPSKYDD 26

7. VÄGENS FÖRVÄNTADE BARRIÄREFFEKT FÖR SMÅVILT 31

7.1. Småvilt 32

7.2. Groddjur 33

8. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER 34

9. KÄLLOR 35

BILAGOR 36

Bilaga 1 Naturvårdsarter 36

FÖR GRANSKNING

4

1. Sammanfattning

Trosa kommun arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling av Trosa tätort. Den nya vägen ska utformats så att naturmiljö med höga värden kan bibehålla sina kvaliteter och har förutsättningar för att utvecklas och synliggöras.

Tidigare har en förstudie och en samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ tagits fram. Med samrådshandlingen för val av lokaliseringsalternativ som grund har Trafikverket beslutat att alternativ Mitt Syd ska ligga till grund för den fortsatta planeringen. För att identifiera, avgränsa och bedöma de geografiska områden inom vägkorridoren som är av betydelse för biologisk mångfald har en naturvärdesinventering genomförts.

Inom vägkorridoren ligger 14 naturvärdesobjekt. Tre av dessa bedöms ha påtagligt naturvärde och elva bedöms ha visst naturvärde. Objekten med påtagligt värdet i området utgörs av Trosaån med tillhörande albård samt en hällmarkstallskog med gamla senvuxna tallar. Dessa naturvärdesobjekt med påtagligt värde bör bevaras. Biotopvärden som lång trädkontinuitet och gamla träd är så gott som irreparabla och mycket svåra att kompensera inom en rimlig tidsrymd. Även intrång i naturvärdesobjekt med visst naturvärde bör undvikas så långt som möjligt.

Om det inte är möjligt att fullständigt undvika intrång i naturvärdesobjekt bör skyddsåtgärder vidtas för att minimera den negativa påverkan på den biologiska

mångfalden. Vidare bör de negativa konsekvenserna som intrånget för med sig kompenseras så långt det är möjligt. I detta syfte bör en kompensationsplan utarbetas.

Av de biotoper som omfattas av miljöbalkens biotopskyddsbestämmelser påträffades fem diken, två småvatten och en allé.

Skogsområdet norr om Trosa utgör livsmiljö för småvilt som grävling, räv, utter, harar, igelkottar och fåglar. Vid en utterinventering i Stockholms län (2007 – 2008) fanns utter i Trosaåns avrinningsområde. Vidare utgör diken, småvatten och angränsande skogsmiljöer livsmiljöer för groddjur.

FÖR GRANSKNING

5

2. Inledning

2.1. Bakgrund

Trosa kommun arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling av Trosa tätort. Ambitionen är att skapa attraktiva boendemiljöer, öka trafiksäkerheten, bidra till ett bra och kreativt företagsklimat samt en fortsatt tillväxt för kommunen som helhet. Projektet ”infart Västra Trosa” har som mål att förbättra framkomligheten i centrala Trosa, att minska restiden mellan östra och västra delarna av Trosa samt att förbättra trafiksäkerheten med avseende på att minska antalet döda och svårt skadade i centrala Trosa. Trosa tätort ska kunna expandera och utveckla sig så att de nya områdena väster om staden når både väg 218, 782 och 785 utan negativ påverkan på befintlig trafikmiljö i centrala Trosa. Den planerade nya vägen kommer att vara ca nio meter bred och ca 2,5 km lång med en hastighet på 60 km/h.

Tidigare har en förstudie och en samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ tagits fram. I samband med detta har även en översiktlig naturvärdesinventering genomförts. I samrådshandlingen för val av lokaliseringsalternativ behandlades flera alternativa

sträckningar. Länsstyrelsen har med förstudien som underlag beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Med samrådshandlingen för val av

lokaliseringsalternativ som grund har Trafikverket beslutat att alternativ Mitt Syd ska ligga till grund för den fortsatta planeringen.

2.2. Syfte

Syftet med naturvärdesinventeringen är att identifiera och avgränsa de geografiska områden inom inventeringsområdet som är av betydelse för biologisk mångfald, samt bedöma och dokumentera dessa. Vidare ska barriäreffekten av den nya vägen på småvilt bedömas.

2.3. Avgränsningar

Inventeringsområdet är 35, 98 ha stort och omfattar vägkorridoren alternativ Mitt Syd (Figur 1 och 2).

FÖR GRANSKNING

6

Figur 1. Översiktskarta över inventeringsområde ”Korridor Mitt Syd”, Trosa kommun.

FÖR GRANSKNING

7

3. Metod

Inventeringen har genomförts enligt standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (SS 199000:2014) med tillhörande teknisk rapport (SIS-TR

199001:2014). Området har inventerats på nivå detalj, vilket innebär att ytor ner till 10 m² och linjeformade objekt med en längd av 10 meter eller mer och en bredd av 0,5 meter eller mer har noterats. Tilläggen naturvärdesklass 4, generellt biotopskydd och detaljerad redovisning av artförekomst har ingått i inventeringen. Objekten har bedömts i

naturvärdesklasser 1-4, där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde, klass 3 är påtagligt naturvärde och klass 4 är visst naturvärde (Tabell 1).

Tabell 1. Naturvärdesobjekt bedöms i naturvärdesklass 1-4.

Naturvärdesklass Definition Beskrivning Naturvärdesklass 1 Högsta

naturvärde

Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå.

Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde

Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.

Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper,

lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1–3,

ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt

åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1–3, limniska nyckel-biotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde.

Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde

Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.

Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten.

Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde

Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätt-hålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.

Geografiska områden som i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa omfattning bidrar till biologisk mångfald bedöms ha lågt naturvärde, vilket inte utgör en naturvärdes- klass.

Naturvärdet för respektive objekt bedöms utifrån art och biotop, och ska avse den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunden art omfattar både naturvårdsarter och artrikedom och är en sammanvägning av dessa två. Naturvårdsarter omfattar arter som indikerar ett högt naturvärde och som i sig själva är av betydelse för biologisk mångfald. Det kan vara skyddade arter, rödlistade arter, signalarter, typiska arter och ansvarsarter.

Till naturvårdsarter räknas:

 Skyddade arter; arter som omfattas av juridiskt skydd enligt

Artskyddsförordningen. Markeras med (§) i beskrivningarna nedan.

FÖR GRANSKNING

8

 Typiska arter; arter vars förekomst indikerar så kallad gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

 Rödlistade arter; arter som bedöms löpa risk att försvinna ur landet. Delas in i kategorierna RE – nationellt utdöd, CR – akut hotad, EN – starkt hotad, VU – sårbar, NT – nära hotad och LC – livskraftig.

 Ansvarsarter; arter där en särskilt stor andel av dess totala population finns i en begränsad del av det totala utbredningsområdet.

 Signalarter; arter som med sin närvaro eller frekvens indikerar att ett område har höga naturvärden. Markeras med (S) i beskrivningarna nedan.

 Nyckelarter; arter som direkt eller indirekt har en särskilt viktig funktion för andra arter.

Olika naturvårdsarter är synliga under olika delar av säsongen varför arter som inte varit möjliga att se vid inventeringstillfället inte har noterats. Endast de arter som identifierats vid denna naturvärdesinventering tas upp i sammanställningen av naturvårdsarter för respektive naturvärdesobjekt. Eventuella tidigare noterade arter tas dock med i bedömningen av objektets naturvärde.

Artrikedomen bedöms utifrån artantal och artdiversitet. Bedömningsgrunden biotop omfattar aspekterna biotopkvalitet (det som formar en biotop) samt sällsynthet och hot.

Bedömningsgrunderna värderas efter obetydligt värde, visst värde, påtagligt värde samt högt värde. SIS-standarden ger skalan för respektive bedömning. Bedömningsgrunderna vägs sedan ihop till en naturvärdesklass. Till hjälp finns en matris i standarden (Figur 2).

Den ska dock ses som just en hjälp och inte som en exakthet, utan viss bedömning av klasserna görs i samband med fältbesök.

Figur 2. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass.

FÖR GRANSKNING

9 Naturvärdesobjekten redovisas på kartor.

Tillägget generellt biotopskydd innebär att alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalkens 7 kap 11 § och förordningen om områdesskydd, ska kartläggas, oavsett storlek. Tillägget detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomst av naturvårdsarter redovisas på karta eller med koordinater med en noggrannhet av 10-25 meter. Varje påträffad art redovisas, men de eftersöks inte specifikt.

Inför fältarbetet inhämtades uppgifter om skyddad natur, sumpskogar och nyckelbiotoper från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Uppgifter om tidigare observerade fåglar och eventuella rapporterade förekomster av rödlistade och fridlysta arter har hämtats från Artportalen. Även uppgifter om sekretessbelagda fynd inhämtades. Berggrundskarta och jordartskarta erhölls från Lantmäteriet och SGU.

Fältinventering genomfördes den 29 september 2015 av Gundula Kolb, Sweco Environment AB. Hela inventeringsområdet inventerades i fält. Identifierade naturvärdesobjekt

avgränsades med GPS och dokumenterades med fotografier. Fridlysta och rödlistade arter koordinatsattes. För registrering av naturvärdesobjekt och naturvårdsarter i fält har kartprogrammet ArcGIS online använts.

Litteratur och internetsidor som använts för informationsinhämtning och för identifiering av arter med mera listas i referenslistan sist i rapporten.

3.1. Osäkerhet

En viss osäkerhetsfaktor i denna inventering är att tidpunkten för inventeringsarbetet inte är anpassad för att kunna identifiera alla förekommande arter. För att kunna göra det måste inventeringar utföras under olika tidpunkter på året. Vid tidpunkten för inventeringen (slutet av september) är t.ex. groddjur och groddjurslekplatser svåra att upptäcka. Även vårblommande kärlväxtarter kan ha förbisetts. Om

FÖR GRANSKNING

10 råd

4. Områdesbeskrivning

Runt 60% av inventeringsområdet utgörs av skogsmark, runt 40% av jordbruksmark (Figur 3 och 4). Genom odlingslandskapet rinner Trosaån. Längs ån finns bitvis ridåer av delvis ganska grov klibbal.

Större delen av skogsområdet omfattas av produktionsskog med hyggen, ungskog, uppvuxen och äldre skog. Stora delar av det ostliga skogsområdet öster om Sörmlandsleden har relativt nyligen avverkats. Stora delar av den resterande skogen är talldominerad dock är inslaget av andra träd bitvis stort t. ex. gran, ek, björk, asp och sälg. I centrala delen är landskapet kuperat och domineras av hällmarkstallskog. I områdets västra del ökar andel lövträd och det finns mindre ekdominerade områden.

Inventeringsområdets östra del utgörs av odlingslandskap. Odlingslandskapet består mest av åkrar med några öppna diken, småvatten och brynmiljöer. Även längst västerut ligger en remsa med åkermark.

Figur 3. Översiktskarta inventeringsområde.

FÖR GRANSKNING

11

Figur 4. Översiktskarta inventeringsområde med naturvärdesobjekt.

FÖR GRANSKNING

12

5. Naturvärdesobjektbeskrivning

Figur 5. Karta över inventeringsområdets västra del med naturvärdesträd I (asp med bohål), naturvärdesobjekt 1 - 3 och naturvårdsarter A (murgröna) och B (blåsippa).

Naturvärdesobjekt 1: Askallé längs Hungavägen Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Skog Biotop: Allé

Den enkelsidiga allén längs Hungavägen består av åtta askar och en ek. Askarna är angripna av askskottssjukan. Inget av träden bär på synliga tecken av att vara innanmurkna. Den genomsnittliga diametern är ca 40 cm.

Allén omfattas av det generella biotopskyddet.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde består av att visst biotopvärde som utgörs av naturvärdesträd i form av uppvuxna askar som också bidrar till ett visst artvärde. Allén bedöms ha ett visst

naturvärde.

FÖR GRANSKNING

13

Figur 6. Askallé längs Hungavägen.

Naturvärdesobjekt 2: Ekhage nordost om Grindstugan Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Skog

Biotop: Näringsfattig ekskog

Figur 7. Ekhage med uppvuxna ekar och mossbevuxna stenblock.

FÖR GRANSKNING

14

Objektet utgörs av en ekhage som omges av tallskog. Trädskiktet domineras av uppvuxen ek, lönn samt ung ask och rönn. Marken är blockig och mager. Fältskiktet domineras av gräs, ormbunkar, liljekonvalj och murgröna. Död ved förekommer mycket sparsamt.

Naturvårdsarter: murgröna (fridlyst)

Objektets naturvärde består främst av ett visst biotopvärde som utgörs av uppvuxna ekar och mossbevuxna sten samt ett visst artvärde som utgörs främst av en livskraftig förekomst av murgröna. Objektet är dock av begränsad storlek, därmed bedöms objektet ha ett visst naturvärde.

Naturvärdesobjekt 3: Rasbrant med senvuxna träd Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Skog

Biotop: Trädklädd rasbrant

Figur 8. Trädklädd rasbrant med senvuxna träd och mossbevuxna stenblock.

Objektet utgörs av en blockig och trädklädd bergsbrant samt hällmarkstallskog. I trädskiktet dominerar tall med inslag av björk, ek och gran. Träden är olikåldriga och det förekommer gamla grova tallar samt gamla björkar med pansarbark. I fältskiktet dominerar blåbärsris, stensöta och ormbunkar. I markskiktet växer brunmossor. Död ved förekommer sparsamt i form av grov stående död ved.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde består främst av ett visst biotopvärde i form av senvuxna träd och björkar med pansarbark som ger substrat för lavar samt stenblock som ger substrat för

FÖR GRANSKNING

15 mossor och kan utgöra gömställen för djur som t. ex .groddjur. Artvärdet bedöms som obetydligt. Objektet bedöms ha ett visst naturvärde.

Figur 9. Karta över inventeringsområdets centrala del med naturvärdesobjekt 4 -11, naturvärdesträd I (asp med bohål) och II (gammal tall) och naturvårdsarter C (tallticka), D (spillkråka)., E (tallticka) F (blomkålssvamp), G (korallfingersvamp) och H (granbarkgnagare).

Naturvärdesobjekt 4: Liten bergsbrant med gamla tallar Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Skog och berg och sten Biotop: Hällmarkstallskog, bergsbrant

Objektet utgörs av en liten bergsbrant som domineras av en klippa med lodyta och en senvuxna tall samt en hällmark med ca sex gamla delvis senvuxna tallar. Bland tallarna står unga ekar, granar och enbuskar.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde utgörs av en brant klippa med lodyta, mossbevuxna stenar och naturvärdesträd i form av gamla tallar. Artvärdet bedöms som obetydligt. Objektet bedöms ha ett visst naturvärde.

FÖR GRANSKNING

16

Figur 10. Liten bergsbrant med gamla tallar.

Naturvärdesobjekt 5: Hällmarkstallskog Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Skog

Biotop: Hällmarkstallskog

Figur 11. Flerskiktad hällmarkstallskog.

FÖR GRANSKNING

17 Objektet utgörs av hällmarkstallskog av varierad ålder. Några tallar är runt 120 år. Bland tallarna växer björkar. I fältskiktet dominerar blåbär och ljung. Det förekommer flera moss- och lavbevuxna stenblock. Död ved förekommer mycket sparsamt.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde består främst av ett visst biotopvärde som utgörs av en flerskiktad gles skog med äldre tallar samt riklig förekomst av stenblock och mindre hällar som ger substrat för mossor och lavar. Artvärdet bedöms som obetydlig. Objektet bedöms ha ett visst

naturvärde.

Naturvärdesobjekt 6: Hällmarkstallskog med öppna hällmarker och gamla tallar

Naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) Naturtyp: Skog och berg och sten

Biotop: Hällmarkstallskog, hällmark

Figur 12. Hällmarkstallskog med gamla tallar och öppna berghällar.

Objektet utgörs av hällmark som delvis är bevuxen med främst tall. Delar av hällmarken är öppen och bevuxen med renlav, fönsterlav, tuschlav och islandslav. Bland lavarna växer sandsopp. Där det finns ett jordtäcke växer tallar av blandad ålder samt unga björkar. En del av tallarna är riktig gamla runt 150 – 200 år dock förekommer även yngre tallar i olika åldrar. I fältskiktet växer ljung och blåbärsris. Död ved förekommer mycket sparsamt.

Naturvårdsarter: tallticka (NT)

FÖR GRANSKNING

18

Objektets naturvärde består av ett påtagligt biotopvärde som utgörs av naturvärdesträd i form av gamla, senvuxna och delvis solbelysta tallar, hålträd, flerskiktad och gles

skogsstruktur med lång trädkontinuitet samt stora öppna berghällar med lång kontinuitet av öppenhet som ger substrat för olika lavarter samt ett visst artvärde. Artvärdet utgörs av tallticka som signalerar skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Naturvärdet bedöms som påtagligt.

Naturvärdesobjekt 7: Trädklädd bergsbrant Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Skog

Biotop: Trädklädd bergsbrant

Figur 13. Trädklädd bergsbrant nedanför hällmarken.

Objektet utgörs av en trädklädd bergsbrant med hög andel ek. Förutom ek finns björk, tall, rönn och gran i trädskiktet. I buskskiktet växer unga träd och enstaka enbuskar. Bland de mestadels relativt unga ekarna finns ett fåtal senvuxna exemplar. Fältskiktet domineras av blåbärsris, ljung och gräs.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde består av ett visst biotopvärde som utgörs av en ekdominerad skogsstruktur i en bergsbrant. Artvärdet bedöms som obetydligt. Objektet bedöms ha ett visst naturvärde.

FÖR GRANSKNING

19 Naturvärdesobjekt 8: Tallskog i utkanten av ett hygge

Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde) Naturtyp: Skog

Biotop: Tallskog

Figur 14. Tallskog med gamla tallar.

Tallskog med gamla tallar samt yngre gran och björk. Delar av objektet domineras av stora stenblock med en viss hällmarkkaraktär. På stenblocken och hällarna växer ren – och fönsterlav. I de fuktiga sänkorna dominerar starr- och tågväxter. I resten av objektet domineras fältskiktet av blåbärsris, gräs och ormbunkar Objektet angränsar till avverkad skog där några frötallar har sparats. I objektets utkant finns spår av avverkning som körskador och mycket liggande grenar. I andra delar av objektet förekommer liggande klen död ved måttligt.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde består av ett visst biotopvärde som utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla spärrgrenig tallar samt substrat för kryptogamer i form av stora stenblock.

Artvärdet bedöms som obetydligt. Objektet bedöms ha ett visst naturvärde.

FÖR GRANSKNING

20

Naturvärdesobjekt 9: Blandskog väster om Sörmlandsleden

Figur 15. Gammal sälg som ger substrat för ett flertal kryptogamer.

Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde) Naturtyp: Skog

Biotop: Blandskog

Objektet utgörs av flerskiktad blandskog längs en mindre bergsbrant. I norr står några gamla spärrgreniga granar, här växer även korallfingersvampar (se framsida av rapporten) som signalerar en lång trädkontinuitet. I den södra delen av objektet är skogen glesare - här står en grov asp, en ca 160-årig tall och en gammal grov sälg. Bland de grova träden växer ung asp, björk och gran. I fältskiktet växer blåbärsris och ormbunkar i norra delen och gräs i södra delen. I markskiktet växer delvis brunmossor som också finns på klipporna och stenblock.

Naturvårdsarter: korallfingersvamp

Objektets naturvärde består av ett visst biotopvärde som utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla grova träd och en lång trädkontinuitet samt ett visst artvärde. Artvärdet utgörs av korallfingersvamp som signalerar skog med höga naturvärden och långvarig kontinuitet. Eftersom objektet är av begränsad storlek bedöms naturvärdet som visst.

Naturvärdesobjekt 10: Trädklädd betesmark Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Äng- och betesmark Biotop: Trädklädd betesmark

FÖR GRANSKNING

21 Objektet utgörs av betesmark med uppvuxna lövträd i utkanten av en avverkad, nu mer betad, skog. I objektet står en uppvuxen solbelyst ek, björk och rönn samt flera uppvuxna klibbalar. Fältskiktet är örtrikt. Död ved förekommer måttligt, främst i form av liggande grova lågor i varierande tjocklek och nedbrytningsstadium.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde består av ett visst biotopvärde i form av uppvuxna solbelysta lövträd, förekomst av död ved och en relativ artrik fältflora som ger ett visst artvärde. Objektet bedöms ha ett visst naturvärde.

Figur 16. Trädklädd betesmark på utkanten av ett betat hygge.

Naturvärdesobjekt 11: Dunge med gamla träd norr om skidbacken Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Skog Biotop: Barrskog

Objektet utgörs av en dunge med 10-tals äldre, runt 120 år, tallar och granar samt flera yngre barrträd. Flera av granarna har spår av granbarkgnagare som är en signalart för kontinuitet av äldre gran. I objektet ligger ett fåtal stormfällda granar. I det glesa fältskiktet dominerar blåbärsris och gräs, på stenblock växer stensöta, björk- och husmossor.

Naturvårdsart: granbarkgnagare

Objektets naturvärde består av ett viss biotopvärde som utgörs av en relativt naturlig skogsstruktur med lång trädkontinuitet och värdeelement som stenblock och död ved samt

FÖR GRANSKNING

22

ett visst artvärde i form av granbarkgnagare som signalerar kontinuitet av äldre gran.

Eftersom dungen är av begränsad storlek bedöms objektet har ett visst naturvärde.

Figur 17. Dunge med äldre gran och tall.

Figur 18. Karta över inventeringsområdets östra sida med naturvärdesobjekt 12 -14, naturvärdesträd och naturvårdsarter.

FÖR GRANSKNING

23 Naturvärdesobjekt 12: Albårder längs Trosaån

Naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) Naturtyp: Limnisk strand

Biotop: Övrigt limnisk strand, strandskog

Figur 19. Albårder längs Trosaån.

Objektet utgörs av limnisk strand som till stora delar består av ridåer av klibbal. Flera av träden är grova och delvis angripna av olika vedsvampar. Stående döda klibbalar, delvis med håligheter, förekommer måttligt frekvent. På östra sidan angränsar avsnittsvis sly av

slånbärsbuskar. Marken är delvis blöt och fältskiktet domineras av älggräs, strandlysing och starr.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde utgörs av faktumet att området är en strand och därmed skapar speciella förutsättningar för arter och biologisk mångfald som inte kan uppstå någon annanstans och att naturtypen limnisk strand arealmässsigt utgör en liten yta. Biotopvärdet höjs av strandens relativa naturlighet och värdeelement som grova träd och död ved som ger substrat för kryptogamer och insekter, hålträd och snår som ger skydd och habitat åt

småfåglar. Stranden bedöms vara artrikare än det omgivande landskapet och innehåller därmed ett visst artvärde. Objektets naturvärde bedöms som påtagligt.

FÖR GRANSKNING

24

Naturvärdesobjekt 13: Trosaån

Naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) Naturtyp: Vattendrag

Biotop: Övrigt vattendrag

Figur 20. Trosaån.

Objektet utgörs av ett avsnitt av Trosaån. Inom korridoren är ån ca sex meter bred och lugnt flytande. Den angränsande albården skuggar delar av ån och håller därmed ned

vattentemperaturen, något som är viktigt för t ex havsöring. Strandkanterna är tätt bevuxna med gräs och starr, dyblad växer fläckvis nära strandkanten. Själva vattenmiljön har inte inventeras, men fiskeklubbens observationer har visat på en ganska artrik fiskfauna, med arter som havsöring, id, lake, sarv, stäm, grönling, nejonöga och sutare. Enligt den fiskevårdsplan som utarbetas under 2013 har ån två fiskerelaterade problem: Brist på struktur (t ex sten, grus och död ved) som ger lämpliga bottenbiotoper samt flera dammar längs loppet som utgör vandringshinder, helt eller partiellt. Detta gör att reproduktion av t ex havsöring i ån var mycket begränsad. 2014 genomfördes biotopvårdande åtgärder nedströms Husby kvarn i Vagnhärad med syftet att skapa ett lämpligt uppväxtområde för uppväxande öringungar och andra strömlevande fiskarter. Sammantaget tillfördes ca 200 ton sten i olika fraktioner till den sedan tidigare hårt rensade strömsträckan. Arbetet är en del i ett större långsiktigt projekt med ambitionen att öppna upp de fyra dammar som helt eller delvis hindrar fiskens vandring i Trosaån, med det slutliga målet att återskapa ån till ett levande strömvatten med fri vandring mellan Östersjön och källsjön Sillen. Den 17 augusti 2015 genomförde Sportfiskarna ett uppföljande elfiske av det område vid Husby kvarn som biotopvårdades sommaren 2014 (SportFiskarna 2015). Provfisket genomfördes vid två lokaler kring Husby kvarn under samma vecka som motsvarande år och var av

kvantitativtyp. En tydligt ökad förekomst av öring för den nedre lokalen, där miljön innan åtgärden var väldigt homogen kunde observeras. Tätheterna av öring per 100 m² har nästan fördubblats för den nedre lokalen, medan det var något lägre för den övre lokalen. Något som indikerar att den varierande sträckan som skapats vid den nedre lokalen utgör lämpliga

FÖR GRANSKNING

25 uppväxtmiljöer för öringar. Om avsnittet av Trosaån som ligger inom korridoren utgör en lämplig uppväxtmiljö för öringar är dock oklart.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde utgörs av ett visst biotopvärde i form av dess relativt naturliga strand, förekomsten av död ved och skuggande kantvegetation och ett visst artvärde i form av en relativt artrik fiskfauna. Vattendraget bidrar på ett påtagligt sätt till landskapets variation.

Naturvärdet bedöms som påtagligt. Information om vattenkvalitet samt exakta artförekomst saknas därmed är bedömningen preliminär.

Naturvärdesobjekt 14: Dike samt småvatten öster om Trosaån Naturvärdesklass 4 (visst naturvärde)

Naturtyp: Vattendrag Biotop: Dike (biotopskyddad)

Figur 21. Brett dike öster om Trosaån.

Ett ca tre meter brett dike som öppnar sig till ett mindre småvatten vid ett ställe. Diket ingår som sista steg i Trosa kommuns reningsverk och kommer från dammar norr om

Rådmansbackarna och vattnet släpps i Trosaån strax söder om korridoren. Delar av vattenytan är täckt med andmat. I strandkanten växer gräs och åkertistlar.

Naturvårdsarter: -

Objektets naturvärde består av ett visst biotopvärde som de flesta vattendragen åtminstone innehar. De bidrar på ett påtagligt sätt till landskapets variation och vatten är en

förutsättning för all biologisk mångfald även på land. Vidare kan objektet ha en betydelse som lekvatten för groddjur. Objektet bedöms ha ett visst naturvärde. Information om vattenkvalitet samt artförekomst saknas, därmed är bedömningen preliminär. En groddjursinventering bör genomföras.

FÖR GRANSKNING

26

6. Generellt biotopskydd

En inventering av generella biotopskydd genomfördes samtidigt med den övriga naturinventeringen.

Generella biotopskydd är sådana naturmiljöer som finns definierade i miljöbalkens 7 kap jämte bilaga 1 i förordningen om områdesskydd. Det är alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsröse i jordbruksmark, pilevall, småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmur i jordbruksmark, åkerholme. Diken går in under ”småvatten och våtmark i jordbruksmark” och är biotopskyddade om de är vattenförande eller har en fuktig yta större delen av året.

Inom inventeringsområde har det påträffats fem diken som är vattenförande/har en fuktig yta större delen av året, två småvatten samt en allé. Allén ligger i inventeringsområdets västra del och utgör naturvärdesobjekt 1 (Figur 22). Alla diken ligger i inventeringsområdets östra del (Figur 23 och 24).

Figur 22. Karta över inventeringsområdes västra del med biotopskyddade objekt (allé).

FÖR GRANSKNING

27

Figur 23. Karta över inventeringsområdets östra del med biotopskyddade objekt (dike 1 -4 samt småvatten 1 och 2).

Figur 24. Karta över inventeringsområdets östra del med biotopskyddade objekt (dike 4 och 5 samt småvatten 1 och 2).

Dike 1: Vattenförande vid besöket. Delvis med skuggande kantvegetation (yngre klibbal).

Inom korridoren ligger diket i kanten mellan skog och jordbruksmark.

FÖR GRANSKNING

28

Figur 25. Dike 1.

Dike 2: Vattenförande vid besöket. Delvis med skuggande kantvegetation (ung klibbal och videsly). Diket ligger i kanten mellan skog och jordbruksmark.

Figur 26. Dike 2.

Dike 3: Delvis vattenförande vid besök. Med skuggande kantvegetation och död ved. Diket ligger i kanten mellan skog och jordbrukslandskap.

FÖR GRANSKNING

29

Figur 27. Dike 3.

Dike 4 är så pass brett (>0,5 m) att det bedömts och beskrivits som naturvärdesobjekt (Naturvärdesobjekt 14) (se avsnitt 5). Detta dike öppnar sig och blir till ett småvatten (småvatten 1).

Dike 5: Vattenförande vid besök. Skuggande kantvegetation saknas till största delen.

Figur 28. Dike 5.

FÖR GRANSKNING

30

Småvatten 1: Del av dike 4 och naturvärdesobjekt 14 (se avsnitt 5).

Figur 29. Småvatten 1 (del av naturvärdesobjekt 14).

Småvatten 2: Mindre vattenansamling med gräs och halvgräs på åkern öster om dike 4.

.

Figur 30. Småvatten 2.

FÖR GRANSKNING

31

7. Vägens förväntade barriäreffekt för småvilt

Skogsområdet norr om Trosa utgör livsmiljö för småvilt som grävling, räv, utter, harar, igelkottar och fåglar. Vid en utterinventering i Stockholms län (2007 – 2008) fanns utter i Trosaåns avrinningsområde (ex Sjundasjön, Långsjön, Frösjön och Sillen). Vidare utgör diken, småvatten och angränsande skogsmiljöer livsmiljöer för groddjur.

Den planerade vägen kommer att dela skogsområdet mellan väg 782 och 218 norr om Trosa i ett mindre område mellan Trosa och den nya vägen och ett större område mellan den nya vägen och väg 785 (Figur 2). Även i jordbrukslandskapet i östra delen av korridoren kommer fragmenteringen av landskapet att öka. För småvilt och groddjur kommer den planerade vägen att utgöra en barriär. Vägens barriäreffekt beror på typ av väg (se tabell 2 nedan).

Tabell 2. Djurens möjlighet att ta sig över en väg (barriäreffekt) beror på typ av väg (Källor: Vilda djur och infrastruktur, handbok).

Fordon per dygn (ÅDT1) Exempel på väg Barriäreffekt

< 1 000 Vanlig landsväg, 6–8 m bred, 70–90 km/h, glesbygdsmiljö

Inget

Passeras av de flesta vilda arter i naturen, kan dock vara problem för t ex groddjur.

1 000–4 000 Vanlig landsväg, 7–10 m bred, 90 km/h

Lätt

En del arter passerar dessa vägar utan problem, men vägen är en barriär för speciellt sårbara arter,

t ex utter.

4 000–10 000 Landsväg, med eller utan mitträcke, 13–15 m bred, 90–110 km/h

Stark

Kraftiga barriärer, buller och rörelse verkar avskräckande på många enskilda djur.

Många som försöker passera blir påkörda.

> 10 000 Motorväg, 20–35 m bred, 110 km/h

Total

Ogenomtränglig för de flesta arter.

1ÅDT: Årsdygnstrafik, antalet fordon i båda riktningar angivet som ett genomsnitt per dygn mätt över ett år på en mätpunkt på vägnätet

Det Omgivande vägnät och trafikflöde (fordon per årsmedeldygn) på dessa vissas i figur 31.

Väg 218 och 782 är asfalterade med bredder varierande mellan 4,5 meter (Smäckbron) och 9 meter. Väg 785 är grusväg. Hastigheten på vägnätet varierar från gångfart och 30 km/h i de centrala delarna av Trosa till 50 och 70 km/h på infartsvägarna. Vägarnas nuvarande och förväntade barriäreffekter vissas i tabell 3.

Tabell 3. Nuvarande och förväntade barriäreffekter av det omgivande vägnätet.

Väg Barriär, nuvarande trafik Barriär, förväntad trafik år 2040

782 Lätt Lätt

768 Lätt Lätt

785 Inget Inget

218 Stark Total

Infart västra Trosa

Lätt - stark

FÖR GRANSKNING

32

Figur 31. Omgivande vägnät och trafikflöde (fordon per årsmedeldygn) på dessa.

7.1. Småvilt

Liksom många andra mindre rovdjur påverkas grävling och räv negativt av vägar, framförallt genom att många dör i kollision med bilar men även genom att födosök och partnersök kan bli svårare. Grävling och räv behöver röra sig över relativt stora områden för att hitta och fånga sina byten. I det aktuella projektet kommer det troligen att innebära många passager över den nya vägen. Grävling och räv lär sig dock snabbt var de kan passera en väg om de erbjuds möjlighet till säker passage. Enkla lösningar som tunnlar fungerar utmärkt. En tunnel som används regelbundet av grävling används inte gärna av räv, åtminstone inte sommartid när grävlingen är aktiv. Bäst är det därför om flera alternativa passagemöjligheter finns inom några hundra meters avstånd (Ban- och Vägverket 2005). Harar lever hela sitt liv i samma område. De är nattdjur men rör sig företrädesvis morgon och kväll. Harar är det djur som näst efter grävling trafikdödas i störst antal i förhållande till den avskjutning som sker vid jakt. Harar använder ogärna tunnlar och andra ”trånga”

passager, de kräver öppna passager med fri sikt (Ban- och Vägverket 2005). Sådana öppna passager kommer att finnas i östra delen av den nya vägen där vägen går över

jordbruksmark.

I Sverige lever igelkotten, som är fridlyst, i nära anslutning till människan. Trosas

villaområden och angränsande skog söder om den planerade vägen utgör troligen livsrum för igelkottar. Den lever solitärt i ett hemområde som kan variera mellan 1 och 50 hektar.

Igelkotten är det djur som drabbas hårdast av trafikdöden i relation till dess totala population i landet. Drygt 30 procent dödas årligen i trafiken. Tunnlar under en väg i kombination med stängsel fungerar utmärkt som passager (Ban- och Vägverket 2005).

FÖR GRANSKNING

33

7.2. Groddjur

Diken och småvatten i utbredningsområdets östra del samt angränsande skogsområden utgör potentiella livsmiljöer för groddjur. Eftersom ingen groddjursinventering har

genomförts är det dock svårt att säga vilka arter och hur många groddjur som förekommer i detta område. Det är osäkert vilka vatten som används som lekvatten och eventuella vandringsvägar är okända. För att utreda detta bör en groddjursinventering under våren- försommaren genomföras (se kapitel 8).

Det är emellertid mycket troligt att byggandet av den planerade vägen kan påverka för groddjuren viktiga habitat negativt. Beroende på den exakta dragningen finns en risk att viktiga habitat som t.ex. lekvatten minskar. Vidare finns risken att groddjurens vandring blir störd av den nya vägen. En vanlig padda kan under vårvandringen röra sig 2 km genom optimala marker (t.ex. fuktlövskog med slätt fältskikt eller bäckar och diken) (Koffman 2012). Det finns en risk för att groddjurens akvatiska och terrestra livsmiljöer separeras från varandra genom den nya vägen.

En väg är inte bara en barriär som kan hindra vandrande djur att röra sig i landskapet och därför bidra till att fragmentera miljön för groddjurspopulationer, utan den kan också utgöra en dödsfälla. Ofta magasinerar vägbanan värme genom sin beläggning och är på kvällen varmare än omgivningen, just då groddjuren är som mest aktiva. Grodor, paddor och vattensalamandrar sitter därför ofta kvar på vägbanan för att utnyttja ledningsvärmen från underlaget. Vägen drar också till sig många småkryp som ingår i groddjurens föda och särskilt efter regn finns här gott om bytesdjur som mask och insekter. Detta gör att

groddjuren ofta uppehåller sig ganska lång tid på vägbanan. Dessutom har de lätt att röra sig på det släta underlaget, som gör det lättare att upptäcka och fånga bytesdjur.

Passager, så kallade ”grodtunnlar” kommer vara nödvändiga där den nya vägen skär av eller begränsar groddjurens möjlighet att vandra mellan lekvatten och miljöer för födosök och övervintring.

Groddjur

 Samtliga groddjursarter i Sverige är fridlysta enligt 6 § Artskyddsförordningen (2007:845).

 Under sin livscykel är groddjur beroende av flera miljöer; akvatisk miljö för fortplantning och yngelstadiet samt terrestra miljöer för födosök och övervintring. Lekvatten utgörs av småvatten eller strandkanter med vassar eller annan rik växtlighet som skyddar från fiskpredation. Lämpliga livsmiljöer på sommaren där groddjuren kan söka föda är lövskogar, sumpskogar, dikeskanter, trädgårdar, våtmarker, småbrutet odlingslandskap etc. Vidare behöver de gömställen under dagen, såsom under stenar, rötter, omkullfallna träd, tuvor, buskar, eller i lövhögar. De övervintrar i likande miljöer som födosöksområden på frostfritt djup.

 Gamla djur är ortstrogna och kommer tillbaka till samma lekvatten varje år. Runt lekvatten måste det finnas lämpliga födosöksområden som ligger tillräckligt nära lekvatten. Unga djur rör sig mer än gamla djur. Paddan blir könsmogen efter ca 3 år och rör sig max 6 km över flera säsonger i sökande efter lämpligt lekvatten.

 För flera arter som vanlig groda, åkergroda, vanlig padda och mindre vattensalamander sker denna vandring mycket synkroniserat, så att en stor del av populationen vandrar till

lekdammen under några få dagar. Ofta sker vandringen längs samma linjer eller lite bredare zoner i landskapet år efter år.

Källa: Koffman 2012, Ban – och vägverket 2005

FÖR GRANSKNING

34

8. Sammanfattande bedömning och rekommendationer

Inom vägkorridoren ligger 14 naturvärdesobjekt. Tre av dessa bedöms ha påtagligt naturvärde och elva bedöms ha visst naturvärde. Objekten med påtagligt värdet i området utgörs av Trosaån med tillhörande albård samt en hällmarkstallskog med gamla senvuxna tallar. Dessa naturvärdesobjekt med påtagligt värde bör bevaras. Biotopvärden som lång trädkontinuitet och gamla träd är så gott som irreparabla och mycket svåra att kompensera inom en rimlig tidsrymd. Även intrång i naturvärdesobjekt med visst naturvärde bör undvikas så långt som möjligt.

Om det inte är möjligt att fullständigt undvika intrång i naturvärdesobjekt bör skyddsåtgärder vidtas för att minimera den negativa påverkan på den biologiska

mångfalden. Vidare bör de negativa konsekvenserna som intrånget för med sig kompenseras så långt det är möjligt. I detta syfte bör en kompensationsplan utarbetas. Tänkbara

kompensationsåtgärder är till exempel anläggande av faunadepåer, nyplantering av alléer med inhemska ädellövträd längs den nya vägen samt anläggande av en ny våtmark.

Som skyddsåtgärd för att minska vägens barriäreffekt för småvilt rekommenderas att alla broar och trummor som ska anläggas anpassas till utter och småvilt. Dessa trummor kan utformas antingen som en stor trumma som innehåller både vattendraget och en

strandremsa djuren kan passera eller som separata torrtrummor.

Om en groddjursinventering visar att en grodtunnel behövs ska en sådan anläggas vid lämpligt ställe.

För att upprätthålla funktionen av trummorna som småviltpassager och grodtunnel bör en långsiktig skötselplan fastställas.

FÖR GRANSKNING

9. Källor

Almqvist, K. 2014. PM Naturvärdesinventering. SAMRÅDSHANDLING. Väg 218 och 782, Förbifart Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län.

Artdatabanken, 2015. Artdatabankens Observationsdatabas.

Ban- och Vägverket 2005. Vilda djur och infrastruktur - en handbok för åtgärder.

Banverket Miljösektionen rapport 2005:5. Vägverket publikation 2005:72.

Koffman, A. 2012. Ekologiska landskapssamband i Järfälla kommun. Järfälla kommun och Calluna.

Länsstyrelsen Stockholms län, 2009. Utterns förekomst i Stockholms län 2007-2008.

Rapport 2009:02.

Länsstyrelsen Västernorrlands län, 2002. Metodmanualen för barmarksinventeringen av utter (Lutra lutra). Publikation 2002:2.

Naturvårdsverket 2015. Kartverktyget skyddad natur. Hämtat 2015-09-15.

http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Skogsstyrelse.

Skogsstyrelsen, 2015. Kartverktyget Skogens pärlor. Hämtat 2015-09-15.

https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/.

SportFiskarna 2015. Uppföljande elfiske i Trosaån.

Swedish Standard Institute (SIS), 2014. Svensk Standard SS 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdebedömning och redovisning. SIS 2014, Stockholm.

Swedish Standard Institute (SIS), 2014. Teknisk rapport SIS-TR 199001_2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000. SIS 2014, Stockholm.

Trafikverket. 2012. Förstudie Förbifart Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län.

Samrådshandling 2012-05-18, reviderad 2012-09-05.

Trafikverket 2014. Samrådshandling. Väg 218 och 782, Förbifart Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län. PM buller 2014-02-10.

.

FÖR GRANSKNING

36

Bilagor

Bilaga 1 Naturvårdsarter

Murgröna (Hedera helix)

Bilaga 2 Artskyddsförordningen, fridlyst i Jönöpings,

Kronobergs, Stockholms, Södermanlands och Västra Götalands län

Blåsippa (Anemone hepatica)

Bilaga 2 Artskyddsförordningen, fridlyst, signalart

helt fredad, i Skåne, Hallands, Stockholms och Västerbottens län. Detta gäller även i de delar av Västra Götalands län som tidigare tillhörde Göteborgs- och Bohus län.

I hela landet är det är förbjudet att gräva eller dra upp levande exemplar med rötterna, och att plocka blåsippor för försäljning

Tallticka (Phellinus pini)

Nära hotad (NT), signalart

Talltickan har sin utbredningstyngdpunkt i östra Syd- och Mellansverige. Därutöver förekommer den sällsynt spridd i hela landet. Den kan lokalt vara relativt vanlig på gammal tall, men i vissa trakter oförklarligt sällsynt trots förekomst av lämpliga träd. Arten bedöms ha minskat generellt på grund av skogsavverkningar av gammal tallskog samt kapning av gamla trädsolitärer i trädgårdar och stadsmiljöer. När talltickan påträffas i skogslandskapet signalerar den vanligtvis skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Sådana områden utgör ofta livsmiljön för många ovanliga och rödlistade arter, t. ex. olika insekter.

Spillkråka (Dryocopus martius)

Bilaga 1 Artskyddsförordningen, fridlyst, Nära hotad (NT)

Blomkålssvamp (Sparassis crispa)

Signalart

När blomkålssvamp påträffas i skogslandskapet signalerar den vanligtvis skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden Korallfingersvamp

(Ramaria subg.

Ramaria)

Signalart

Korallfingersvampar är goda indikatorer på skog med höga naturvärden . De är knutna till växtplatser där såväl skogs- som vegetationstyp har långvarig kontinuitet.

Granbarkgnagare (Microbregma emarginata)

Signalart

Signalerar kontinuitet av äldre gran.

Trafikverket, 632 20 Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se

FÖR GRANSKNING

PM Groddjursinventering

Infart västra Trosa

Trosa kommun, Södermanlands län

2016-05-23

Projektnummer: 22030890

2

Trafikverket

Postadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: PM Groddjursinventering Infart västra Trosa.

Trosa kommun, Södermanlands län

Författare: Anders Selmer, Sweco Environment AB Granskare: Gundula Kolb, Sweco Environment AB Dokumentdatum: 2016-05-23

3

Innehåll

1. SAMMANFATTNING 4

2. INLEDNING 5

2.1. Bakgrund 5

2.2. Syfte 5

2.3. Inventering av groddjur - metodik 5

3. RESULTAT 6

3.1. Beskrivning av området 6

3.2. Fynd 8

3.3. Bedömning av värde för groddjur 8

4. FÖRESLAGNA SKYDDSÅTGÄRDER 9

5. REFERENSER 9

4

1. Sammanfattning

Trosa kommun arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling av Trosa tätort. En ny väg ska utformas så att naturmiljö med höga värden kan bibehålla sina kvaliteter och har förutsättningar för att utvecklas och synliggöras.

En inventering av förekomst av groddjur har genomförts i utredningskorridorens östra del där vattenansamlingar finns. Endast en vanlig juvenil padda påträffades. Området saknar potentiella lekvatten för groddjur. De vattenansamlingar som finns är antingen för små, för skuggade eller för strömmande. Dock kan strandzonen på båda sidor om Trosaån fungera som födosöksområde och spridningsväg för groddjur.

5

2. Inledning

2.1. Bakgrund

Projektet ”Infart Västra Trosa” har som mål att förbättra framkomligheten i centrala Trosa, att minska restiden mellan de östra och västra delarna av Trosa samt att förbättra trafiksäkerheten med avseende på antalet döda och svårt skadade i centrala Trosa. Trosa tätort skall kunna expandera och utveckla sig så att de nya områdena väster om staden når både väg 218, 782 och 785 utan negativ påverkan på befintlig trafikmiljö i centrala Trosa. Den planerade nya vägen kommer att vara cirka nio meter bred och cirka 2,5 km lång och ha en hastighetsbegränsning på 60 km/h.

2.2. Syfte

Den naturvärdesinventering som genomfördes under senhösten 2015, PM

Naturvärdesinventering, Infart västra Trosa, Trosa kommun, Södermanlands län, 2015- 12-28, Projektnummer: 22030890, pekar ut ett antal vattensamlingar i den östra delen av området som potentiella tillhåll/fortplantningslokaler för groddjur. På uppdrag av Trafikverket har därför denna groddjursinventering genomförts med syftet att

undersöka förekomsten av groddjur i de utpekade vattensamlingarna och för att bedöma värdet av vattnen ur ett groddjursperspektiv.

2.3. Inventering av groddjur - metodik

Fältinventeringen genomfördes kvällen den 4:e maj 2016. Vädret under dagen var klart och soligt med temperaturer på över 20 °C. Under kvällen var det klart och 12 – 14 °C med svag eller ingen vind.

Vid fältinventeringen avsöktes de diken och småvatten som pekats ut som intressanta i naturvärdesinventeringen med pannlampa efter mörkrets inbrott. Även strandzonen på båda sidor av Trosaån, gångstigen öster om Trosaån och de transportsträckor som krävdes mellan de olika objekten avsöktes. Stockar, stenar och diverse skräp i som påträffades i området vändes försiktigt och återplacerades sedan.

Om en groddjursinventering syftar till att konstatera förekomst av brungrodor, vanlig padda och salamandrar är bästa tiden för genomförande början av maj månad.

Brungrodorna och vanlig padda har då lekt klart och rom eller yngel är lätta att

observera. Salamandrarna har uppsökt sina lekvatten och kan relativt enkelt observeras i vattnet då vegetationen ej hunnit växa till och skymma sikten.

6

3. Resultat

3.1. Beskrivning av området

Området utgörs i huvudsak av två stora bitar åkermark, en på var sida om Trosaån. Vid naturvärdesinventeringen var båda bitarna gräsbevuxna men vid

groddjursinventeringen hade åkermarken öster om Trosaån plöjts upp och harvats.

Detta innebar att småvatten 2 i figur 2 nedan ej längre fanns kvar. De diken och småvatten som inventerades ramar in åkermarken och är markerade i figur 1 och 2 nedan.

Figur 1. Området som inventerats väster om Trosaån. (Figur från naturvärdesinventeringen) Dike 1 utgjordes vid inventeringstillfället av ett djupt liggande och ganska snabbt strömmande vattenflöde 30-50 centimeter brett. Längs diket växer glest med träd i varierande storlek.

Dike 2 och 3 var vid inventeringstillfället till stora delar torrlagda. Träd i varierande storlek växer i och söder om dikena.

Dike 4 med småvatten 1 utgör utloppet från avloppsreningsverket. Vattnet är strömmande och både dike och småvatten är bevuxna med ett kraftigt bestånd av kaveldun.

7

Figur 2. Området som inventerats öster om Trosaån. (Figur från naturvärdesinventeringen) Småvatten 2 fanns ej vid groddjursinventeringen då marken plöjts och harvats.

Dike 5 hade ersatts med rör och fanns ej vid groddjursinventeringen.

8

3.2. Fynd

Det enda fyndet var en juvenil vanlig padda (Bufo bufo) i dike 1 nära Trosaån.

Figur 3. Juvenil vanlig padda (Bufo bufo) påträffad i dike 1.

3.3. Bedömning av värde för groddjur

I detta avsnitt bedöms värdet av de olika vattnen ur ett groddjursperspektiv.

Dike 1: Vattnet är alltför strömmande och alltför skuggat (till följd av djup och träd) för att fungera för fortplantning av groddjur. Möjlig spridningsväg och möjligt

födosöksområde vilket bekräftas av fyndet av en juvenil vanlig padda.

Dike 2 och 3: Dessa diken innehåller för lite vatten och är alltför skuggade av träd för att fungera för fortplantning av groddjur. De utgör dock potentiella födosöksområden och spridningsvägar.

Dike 4 och småvatten 1: Dessa utgör utlopp från avloppsreningsverket. Detta behöver i sig inte utgöra något hinder för förekomst av groddjur även om inga påträffades vid inventeringstillfället. Nackdelar är dock strömningen och att temperaturen är låg långt fram på våren. Värdet för groddjur bedöms som begränsat.

Ytterligare besök förväntas inte förändra bedömningen. Hade lek skett i vattnen hade detta med största sannolikhet kunnat konstateras vid besöket. Förekomst av

salamandrar likaså. Hade området innehållit vatten som bedömts som mycket lämpliga för groddjur men inga fynd gjorts hade ett andra besök rekommenderats.

9

4. Föreslagna skyddsåtgärder

Strandzonen på båda sidor om Trosaån kan fungera som födosöksområde och spridningsväg för groddjur. Kommande bro bör utformas så att passage blir möjlig i strandzonen.

5. Referenser

PM Naturvärdesinventering, Infart västra Trosa, Trosa kommun, Södermanlands län, 2016-03-14

.

Trafikverket, Box 1140, 631 80 Eskilstuna Besöksadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

www.trafikverket.se