Innehållsförteckning
11. Utgångspunkt 3
a) Värdegrund 3
b) Språkstrategi 3
c) Verksamhetsidé 3
d) Mål för inlärning och fostran 4
2. Undervisning 5
a) Inlärnings- och kunskapssyn 5
b) Inlärningsmiljö 5
c) Arbetssätt 5
d) Elevmedverkan 6
3. Undervisningsarrangemang 7
a) Timfördelning 7
b) Språkprogram 7
c) Skolans prioriteringar 8
d) Antagning av elever till grundskolan 8
e) Övriga beslut i anslutning till hur undervisningen ordnas 10
4. Elevhandledning 11
a) Lärarledd elevhandledning 11
5. Stöd för lärande och skolgång 12
a) Allmänt stöd 12
b) Intensifierat stöd 13
c) Särskilt stöd 15
d) Anordnandet av undervisningen 17
e) Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter 23
f) Flexibel grundläggande utbildning 24
6. Stöd för elevens välmående 26
a) Elevvård 26
b) Främjande av trygghet och säkerhet 28
7. Samarbete som stöd för undervisning och inlärning 29
a) Samarbete mellan hem och skola 29
b) Samarbete vid övergång till andra skolstadier 29
b 1) Samarbetsplan mellan daghem och skola 29
b 2) Rutiner vid övergången från förskola till skola 30
b 3) Rutiner vid övergången till högstadiet 30
c) Samarbete med närmiljön och andra förvaltningar 30
d) Samarbete med arbetslivet 31
e) Internationellt samarbete 31
8. Elevbedömning och utvärdering av skolans verksamhet 32
a) Elevbedömningens uppgift och principer 32
9. Målen för och innehållet i undervisningen 39
a) Temahelheter och helhetsundervisning 39
b) Ämnena och ämneshelheterna: mål, innehåll och utvärdering 46
Modersmål och litteratur 46
Finska 55
Modersmålsinriktad finska 59
Engelska 63
Tyska 69
Matematik 74
Miljö- och naturkunskap 82
Biologi 87
Geografi 89
Fysik och kemi 91
Åskådningsämnen 94
a) Den evangelisk-lutherska religionen 94
b) Den ortodoxa religionen 99
c) Livsåskådningskunskap 105
Historia 112
Musik 114
Bildkonst 119
Slöjd 125
Gymnastik 132
10. Bilagor 139
a) Betygsblanketter 139
b) Säkerhetspärmen 139
c) Kriterier för bedömning av uppförande 139
1. Utgångspunkt
a) Värdegrund I skolan
- har vi alla rätt att lära oss, att utveckla vår inlärning och bildning samt att växa mänskligt.
- har var och en möjlighet att växa till en ansvarsmedveten medlem av skolsamfundet och samhället och att kunna påverka gemensamma angelägenheter.
- satsar vi på vårt modersmål, svenska, för det ger oss redskap för all vidare inlärning och utveckling.
- högaktar vi vars och ens människovärde och tar vi tillsammans ansvar för en vänlig och positiv atmosfär, för trygghet och för varandras välmående.
- tillåter vi inte någon form av rasism, diskriminering, våld eller mobbning.
- arbetar vi för en hållbar utveckling och att växa till att ta ansvar för miljön och framtiden.
- lär vi oss att uppskatta den finlandssvenska och den finska kulturen, vars och ens kulturella bakgrund samt stödja en jämlik kommunikation mellan olika kulturer.
- lär vi oss om vår närmiljö samt om vår lokala kultur. Det är viktigt för oss att förstå och uppskatta vårt eget kulturarv.
b) Språkstrategi
Den svenska skolan är främst avsedd för de svensk- och tvåspråkiga barnen. Skolledaren bedömer i samband med antagningen om elevernas språkkunskaper räcker till för
skolgång på svenska.
Vi samarbetar med dagvården och förskolan för att kunna stödja barnens skolspråk. Vi kommer överens med föräldrarna om hur vi gemensamt kan bära ansvaret för barnens språkliga utveckling.
En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevernas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Den svenska skolan är en talande, läsande och skrivande skola.
För att utveckla elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material. Skolbiblioteken är föremål för särskild omsorg. Vi samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan. Vi utnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder.
Invandrarbarn ges möjlighet att utveckla både skolspråket och sitt eget modersmål.
Lärarna i den svenska skolan fungerar alltid som språkliga förebilder för eleverna. Vi strävar efter att all personal i skolan kan svenska.
Vårt språkprogram är ett ställningstagande för att stärka alla barns svenska och både de tvåspråkiga och enspråkigt svenska barnens finska.
c) Verksamhetsidé
Skolan arbetar för att utveckla och upprätthålla den trygghet, trivsel och samhörighet som vi uppnått genom att arbeta över klassgränserna i ett årskursindelat system. På det sättet blir vi alla bekanta med varandra.
Skolans mål vid inlärningen är att ge eleverna goda basfärdigheter i samtliga ämnen.
Läsning, skrivning och räkning utgör en integrerad del av alla läroämnen. Skolan satsar speciellt mycket på läsning.
Skolan arbetar för att eleverna skall kunna tillägna sig olika modeller för inlärning för att utveckla sitt eget arbetssätt.
d) Mål för inlärning och fostran
Gällande målen för inlärning ser Degerö lågstadieskola som sin viktigaste uppgift att ge eleverna följande:
- Basfärdigheter
- Färdigheter i att kunna se helheter. Här ingår också konst- och färdighetsämnen.
- Upprätthålla elevens nyfikenhet samt lägga grunden för det livslånga lärandet och utveckla eleven till en samhällsorienterad individ.
Målen för fostran i Degerö lågstadieskola är att utveckla elevernas självkänsla, ansvar och tolerans samt det svenska språket.
2. Undervisning
a) Inlärnings- och kunskapssyn
Vår inlärningssyn är att lärandet är en individuell och social process under vilken
kunskaper och färdigheter byggs upp och förändras samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen. Skolmiljön skall vara stimulerande för både elever och personal.
Lärandet är en målmedveten studieprocess som äger rum i olika situationer, både självständigt och tillsammans med andra i gruppen samt med läraren. Lärandet handlar om att inhämta ny kunskap men även om att tillägna sig inlärnings- och arbetssätt som redskap för ett livslångt lärande. Lärandet är en aktiv och målinriktad verksamhet, där eleverna utgående från sina tidigare kunskaper bearbetar och tolkar det stoff de skall lära sig.
b) Inlärningsmiljö
Degerö lågstadieskola verkar i ett skolhus från sekelskiftet samt i en fristående tillbyggnad.
Skolan är belägen mitt i den historiska miljön kring Hertonäs gård vid havet med närhet till stigar och vandringsstråk. I Degerö lågstadieskola arbetar vi för en trygg och trivsam inlärningsmiljö för elever och lärare som stöder elevens tillväxt och lärande. Ansvaret för att upprätthålla en sådan miljö ligger såväl på eleven som på läraren. Biblioteket och IT- utrustningen står till elevernas förfogande under skoldagen. Skolans alla rutiner, regler, handlings- och beteendemodeller samt värderingar är sådana att de konsekvent stöder skolan i fostrings- och utbildningsarbetet.
c) Arbetssätt
Skolan arbetar med flexibla grupper vilket betyder att ett samarbete mellan årskurserna pågår i olika ämnen där det är möjligt.
Skolan strävar mot enhetliga arbetsrutiner för att eleven skall få de ramar som ger trygghet inom skolan. Veckans arbete presenteras på liknande sätt i alla årskurser, här ingår också läxorna. I varje klassrum finns likadana tavlor för planeringen av veckans arbete. Eleverna deltar i planeringen.
Skolan strävar mot konstruktiva arbetsmetoder. Det betyder att kunskapen inte förflyttas utan att eleven skall ges möjlighet att konstruera den själv: eleven väljer och tolkar information, analyserar den på basen av tidigare inhämtad kunskap och som en del av den. Eleven formar en bild av den värld som han lever i och av sig själv som en del av den.
Läraren fungerar som handledare i inlärningsprocessen. Arbetsmetoderna skall också ge möjligheter till skapande verksamhet, lek och upplevelser på ett sätt som kännetecknar åldersgruppen. Läraren tränar eleverna i förmågan att arbeta i grupper och att arbeta med projekt. Samarbetsövningar börjar redan i årskurs 1. I årskurs 2 tränas eleverna i
processinriktad forskning. Det betyder att eleverna får lära sig metoder som verkar över längre tid. Det kan vara fråga om längre grupparbeten, problembaserad och
upplevelsebaserad inlärning och undersökande arbetsmetodik. På detta sätt förbereds
ännu mera tid och plats att göra sina undersökningar, tillämpa sina kunskaper, redovisa sina resultat m.m. På detta sätt tränas eleven med lärarens handledning i att utveckla sina egna inlärnings- och arbetssätt.
Samtliga undervisningsutrymmen har IT-utrustning som används som en naturlig del i inlärningsarbetet.
Fadderverksamheten inleds redan innan de nya ettorna börjar skolan. De får stifta bekantskap med sina faddrar, som börjar i årskurs 4 när ettorna kommer till skolan.
Faddrarna gör sina fadderelever bekanta med skolans utrymmen och rutiner samt utgör en trygghetsfaktor för de nya eleverna.
En period under läsåret har skolan lästräning i läsgrupper. Då samlas läsgrupperna dagligen för att läsa och utveckla sin lästeknik. Varje grupp har en vuxen "lästränare", en lärare eller förälder.
d) Elevmedverkan
I vissa klasser i skolan medverkar eleverna i planering av skolarbetet.
I skolan fungerar en elevkårsstyrelse med elevrepresentation från varje årskurs. Gruppen träffas regelbundet tillsammans med en lärare.
3. Undervisningsarrangemang
a) Timfördelning
ÅRSKURS 1 2 3 4 5 6
Modersmål och litteratur 7 7 6 6 4 4
A1-språk (finska/modersmåls- 2 2 2 2
inriktad finska)
A2-språk (engelska/tyska) 2 2 2
Matematik 4 4 4 4 4 4
Miljö- och naturkunskap 2 2 3 3
Biologi och geografi 2 2
Fysik och kemi 1 1
Religion/Livsåskådningskunskap 1 1 1 1 2 2
(ev.luth.re, ort.re)
Historia 2 2
Musik 2 1 1 1 1 1
Bildkonst 1 1 2 2 2 2
Slöjd 1 2 2 2 2 2
Gymnastik 2 2 2 2 3 3
20 20 23 25 27 27
Slöjd
I åk 3 och 4 har eleverna halva läsåret textilslöjd och halva läsåret teknisk slöjd.
I åk 5 och 6 väljer eleverna antingen textilslöjd eller teknisk slöjd, men arbetar under en 6-veckors period med det ämne de inte valt.
b) Språkprogram
Undervisningen i A1-finska samt modersmålsinriktad finska inleds i årskurs 3.
Undervisningen i A2-engelska samt A2-tyska inleds i årskurs 4.
Det är också möjligt att läsa A2-franska i Brändö lågstadieskola. Timfördelningen är den samma som för de övriga A2-språken.
c) Skolans prioriteringar
Våra mål för inlärning och fostran utgör skolans prioriteringar.
Vi prioriterar även kontakten mellan hem och skola samt samarbetet med våra förskolor och andra närliggande skolor.
Vi verkar för att upprätthålla en trygg och trivsam skolmiljö där alla känner alla och där vi håller ordning och reda.
d) Antagning av elever till grundskolorna Helsingforselever
Principer för elevantagning
i första hand
Rätten till en närskola
Staden är indelad i elevupptagningsområden och inom varje område finns det en
grundskola. Eleven har rätt att gå i skola inom det elevupptagningsområde han eller hon bor i. Det är den skolan som är elevens s.k. närskola, som eleven har rätt att i första hand gå i. Samma förstahandsrätt gäller också de elever som enligt 27 § i lagen om
grundläggande utbildning har fått rätt att börja skolan ett år före läroplikts-åldern.
Rätten till en annan lämplig skola
En elev har förstahandsrätt till en plats i en annan lämplig skola:
- om eleven inte i sin närskola kan fortsätta med studierna i ett främmande språk,
- om eleven önskar undervisning i ett A-språk (franska eller tyska) som inleds i åk 4 eller 5, men den inte ordnas i elevens närskola,
- om den egna skolan av hälsoskäl eller andra särskilda orsaker inte är lämplig för eleven (förutsätter vid behov sakkunnigutlåtande).
För de elever i specialundervisning som bor i Helsingfors är hela staden deras
elevupptagningsområde och de har rätt till en för dem lämplig skola (GrUL 6 § 2 mom.).
Elevantagning i första hand berättigar till skolreseförmån.
Principer för elevantagning
i andra hand
Till undervisning med elevantagning i andra hand enligt 28 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning antas i första hand elever som är bosatta i kommunen.
Elevantagning på basis av lämplighetstest
- Om eleven i årskurs 3 eller 7 önskar få intensifierad undervisning i musik, till vilken man antas efter ett godkänt lämplighetstest. Antalet platser är på förhand fastställt så att det i årskurserna 3 – 6 i Minervaskolan får finnas sammanlagt två undervisningsgrupper, och i årskurserna 7 – 9 i Högstadieskolan Lönkan en undervisningsgrupp per årskurs. Om
antalet sökanden med godkänt lämplighetstest överskrider antalet platser, lottas de sista platserna ut bland dem som står näst i tur med samma poäng i godkänt lämplighetstest.
- Om eleven i årskurs 7 önskar få undervisning i latin, till vilken man antas efter ett godkänt lämplighetstest. Antalet platser är på förhand fastställt så att det i Högstadieskolan
Svenska normallyceum får finnas en undervisningsgrupp per årskurs. Om antalet sökanden med godkänt lämplighetstest överskrider antalet platser, lottas de sista
platserna ut bland dem som står näst i tur med samma poäng i godkänt lämplighetstest.
Elever som antagits till en skola med lämplighetstest har rätt till skolreseförmån.
Annan elevantagning
i andra hand
Om det finns plats i skolan efter antagningen i första hand, kan platserna fyllas med elevantagning i andra hand, och då först med Helsingforselever. Efter det kan elever från andra kommuner antas. Enhetliga antagningsgrunder tillämpas på samtliga sökande.
Antagning i andra hand får inte medföra att en ny undervisningsgrupp måste bildas i årskurserna 1–6.
Följande principer tillämpas i prioritetsordning. Vid behov används lottdragning för varje kriterium, om det i skolan inte finns rum för alla de elever som söker till skolan och uppfyller ifrågavarande kriterium.
- Eleven har rätt att börja skolan inom det elevupptagningsområde där han eller hon har fått förskoleundervisning.
- Om en elev har antagits till en lågstadieskola i ett annat elevupptagningsområde än det egna kan han eller hon söka till områdets högstadieskola.
- Eleven har syskon i skolan.
- Om skolvägens längd, trygghet eller trafikförbindelserna ger belägg för det.
- Vid behov kan skolan ha ett eget antagningskriterium som i så fall specificeras i skolans läroplan.
- Vid behov använder man sig av lottdragning.
-Elevantagning i andra hand berättigar inte till skolresförmån.
Utsocknes elever
Principer för elevantagning
i första hand
För elever som söker till någon av stadens svenska grundskolor gäller följande principer:
- En utsocknes elev som bor i Helsingfors har rätt att gå i skola i Helsingfors enligt samma principer som Helsingforselever.
- Specialelever kan antas till specialklasser i Minervaskolan, Zachariasskolan och Ulfåsaskolan förutsatt att motsvarande
undervisning inte kan ordnas i den egna kommunen och den kommun där eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand. Den kommun där eleven bor ersätter de
verkliga kostnaderna och ansvarar för arrangemang och ersättning för skolresorna enligt § 32 i lagen om grundläggande utbildning.
- Svenska elever från finska kommuner, som inte kan erbjuda svensk
grundskolundervisning, kan antas till en svensk grundskola i Helsingfors om den kommun där eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand. Den kommun där eleven bor ersätter de verkliga kostnaderna och ansvarar för arrangemang och ersättning av skolresorna enligt § 32 i lagen om grundläggande utbildning.
Principer för elevantagning
i andra hand
- En utsocknes elev kan antas till en skola i andra hand i enlighet med 28 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning förutsatt att det finns lediga platser efter antagning av
Helsingforselever i första och andra hand. Det här får inte innebära att nya
undervisningsgrupper inrättas i grundskolor med årskurserna 1–6. Hemkommunen beslutar om arrangemang och ersättning för skolresorna.
- Principerna för elevantagning i andra hand för Helsingforselever gäller på samma sätt också utsocknes elever.
- Den kommun där eleven bor beslutar om skolreseförmåner.
Andra principer
Elever som flyttar inom Helsingfors har rätt att fullfölja sin skolgång i den skola de har gått i före flyttningen.
Elever som flyttar ut från Helsingfors har rätt att fullfölja läsåret i den skola de har gått i före flyttningen. Efter det kan eleven antas som utsocknes elev till en Helsingforsskola, om det finns plats i skolan. Härvid
tillämpas principer för antagning av utsocknes elever i andra hand
e) Övriga beslut i anslutning till hur undervisningen ordnas Vad gäller gemensamma undervisningsarrangemang samarbetar vi med Brändö
lågstadieskola inom undervisningen i franska och tyska. Elever från Degerö lågstadieskola åker till Brändö lågstadieskola för att få undervisning i franska och elever från Brändö lågstadieskola åker till Degerö lågstadieskola för att få undervisning i tyska.
Vi har tre terminer per läsår. Höstterminen avslutas vid höstlovet, mellanterminen avslutas vid sportlovet samt vårterminen som avslutas vid läsårets slut. Bedömning tas upp mera i detalj i avsnittet om bedömning av elever.
4. Elevhandledning
a) Lärarledd handledning
Lärarna handleder eleverna i samband med den normala undervisningen. I samband med utvecklingssamtalen handleds eleverna i samråd med föräldrarna. Vid behov ges enskild elevhandledning.
5. Stöd för lärande och skolgång
Utgångspunkterna för ordnandet av undervisning och stöd ska vara såväl hela undervisningsgruppens som den enskilda elevens starka sidor samt behoven för lärande och utveckling.
Då undervisningen och stödet planeras ska man beakta att behovet av stöd kan variera från tillfälligt till fortlöpande, från mindre till mer omfattande och från behov av en form av stöd till behov av flera former av stöd. Det är särskilt viktigt att i ett tidigt skede identifiera inlärningssvårigheter och ingripa i faktorer som utgör hinder för lärandet. Arrangemangen i undervisningen och de stöd som eleven ges ska vara flexibla och långsiktiga och förändras i enlighet med behovet av stöd. Det är särskilt viktigt att se till att stödet fortsätter i övergångsskedet från dagvård till förskoleundervisning och från förskoleundervisning till den övriga grundläggande utbildningen samt från den grundläggande utbildningen till andra stadiet, eller från en skola till en annan inom den grundläggande utbildningen.
Klassläraren eller ämnesläraren utvärderar eleven och följer med utvecklingen.
Specialläraren utför test i rättskrivning och läsförståelse samt eventuella andra test för att identifiera elever som är i behov av stöd. Innan elever övergår till ett nytt stadium inom den grundläggande utbildningen hålls överlåtelsemöten för att göra övergången så smidig som möjlig.
Specialläraren och klassläraren/ämnesläraren besluter tillsammans över hur man bäst kan stöda elever med svaga skolprestationer och testresultat. Vid behov kan skolpsykologen utföra ytterligare tester med enskilda elever.
Elevvårdsgruppen utreder vilka åtgärder som vidtas för att på bästa sätt stöda elever med inlärningssvårigheter.
För elever som har inlärningssvårigheter görs vid behov en pedagogisk bedömning för att utvärdera vilken typ av stödform som är lämplig. I elevvårdsgruppen planerar man hur skolans stödresurser fördelas.
a) Allmänt stöd
I Helsingfors är allmänt stöd att främja samtliga elevers inlärning och välmåga. Detta betyder att man genom arrangemang gällande inlärningsmiljö och val av mångsidiga och varierande arbetssätt möjliggör det för eleven att utifrån sina egna förutsättningar få uppleva framgång i lärandet, utvecklas som en lärande individ och växa och bildas som människa. Elevens inlärning och utveckling stöds och säkras genom en högklassig
allmänundervisning och fungerande strukturer. Uppmärksamhet fästs vid att utveckla skolans verksamhetskultur och – miljö. Centralt är att i skolan skapa och främja en kultur där alla parter är delaktiga i att utveckla skolans verksamhet.
Skolmiljön stöder elevens tillväxt och inlärning. Skolan ska vara en trygg och trivsam inlärningsmiljö för både elever och lärare. Ansvaret för att upprätthålla en sådan miljö ligger såväl på eleven som på personalen.
En elev kan tillfälligt behöva stöd, antingen i form av stödundervisning eller i form av specialundervisning.
Vid behov ordnar skolan flexibla undervisningsarrangemang enligt elevernas behov.
b) Intensifierat stöd
En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt, ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. Intensifierat stöd ges då allmänt stöd inte är tillräckligt.
Det intensifierade stödet planeras som en helhet för den enskilda eleven. Det intensifierade stödet är mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Med det intensifierade stödet stödjer man elevens lärande, skolgång och utveckling systematiskt, samtidigt som syftet med stödet är att motverka att problemen växer, anhopas och blir komplicerade.
För en elev som får intensifierat stöd nedtecknas alltid en plan för elevens lärande.
Elevens lärande och växande ska följas upp och utvärderas regelbundet under den tid det intensifierade stödet ges. Då intensifierat stöd ges kan alla former av stöd som tillämpas i den grundläggande utbildningen användas, utom specialundervisning som ges i enlighet med beslut om särkilt stöd. Inom det intensifierade stödet är det inte möjligt att individualisera lärokurserna i olika läroämnen. Elevvårdens andel i arbetet att främja och upprätthålla elevens välbefinnande stärks.
Då allmänt stöd inte är tillräckligt kan en pedagogisk bedömning göras. Vid uppgörandet av den pedagogiska bedömningen bör elevens vårdnadshavare höras.
Vid behov kontaktas andra sakkunniga.
På basen av den pedagogiska bedömningen tar elevvården ställning till om eleven övergår till intensifierat stöd.
Intensifierat stöd kräver en plan för elevens lärande.
Då läraren/lärarna gör upp planen för elevens lärande utgår de från informationen i den pedagogiska bedömningen. Planen för elevens lärande görs upp i samarbete med eleven och vårdnadshavarna och vid behov deltar även andra sakkunniga i uppgörandet av planen.
Den personal som jobbar kring eleven bör alla vara medvetna om arbetssätt och mål för eleven, för att så mångsidigt som möjligt kunna stöda elevens utveckling.
Pedagogisk bedömning
Inledandet av det intensifierade stödet ska basera sig på en pedagogisk bedömning. Den pedagogiska bedömningen nedtecknas på blanketten som är gemensam för stadens svenska skolor.
Den skriftliga pedagogiska bedömningen ska göras av en eller flera av elevens lärare tillsammans. Vid behov anlitas även andra sakkunniga för att göra bedömningen. Då den pedagogiska bedömningen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp inom det allmänna stödet. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den.
Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet samt vid behov elevens övergång till det allmänna stödet ska behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i den yrkesövergripande elevvårdsgruppen. I det fall elevvårdsgruppen besluter att eleven skall få intensifierat stöd ska det stöd som ordnas för eleven skrivas in i planen för elevens lärande.
Plan för elevens lärande
Planen för elevens lärande är en plan för elevens framsteg i studier och skolgång, de undervisningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. Den kan vid behov användas inom det allmänna stödet och den ska användas inom det intensifierade stödet.
Syftet med planen för elevens lärande är att trygga goda förutsättningar för eleven att gå framåt i studierna. Planen ökar lärarens kunskap om elevens situation och underlättar därigenom den enskilda lärarens planering av sitt arbete och samarbetet mellan lärarna, samt det samarbete som ska genomföras med hemmet. Planen ger vårdnadshavaren kunskap som gör att han eller hon bättre kan stödja sitt barn. Syftet med planen är också att eleven småningom ska lära sig att ta ansvar för sina studier och att studera mer målmedvetet. Planen är underlag för utvärdering av elevens framsteg.
Den plan för elevens lärande som ska göras upp i anslutning till intensifierat stöd ska bygga på den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Lärarna ska
behov deltar även övriga sakkunniga i uppgörandet av planen. Elevens andel i planeringen ökar vid förflyttningen till de högre årskurserna inom den grundläggande utbildningen.
Planen för elevens lärande nedtecknas på den blankett som är gemensam för stadens svenska skolor. Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp för eleven som en del av det allmänna stödet, samt den pedagogiska bedömningen och den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. För elever i årskurs ett kan planen bygga på den plan för barnets lärande som gjorts upp inom förskoleundervisningen. Elevens personliga egenskaper ska inte beskrivas i planen för elevens lärande. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen.
I fall en elev studerar enligt ett eget studieprogram i stället för i den årskursindelade lärokursen ska en plan för elevens lärande göras upp. I den ska nämnas vilka studiehelheter som ingår i elevens studieprogram, i vilken ordning de ska studeras, enligt vilken tidtabell och eventuella särskilda mål.
En elev i årskurs 7–9 kan väljas till flexibel grundläggande utbildning, och då ska en plan för elevens lärande göras upp. Planen ska i tillämpliga delar innehålla samma delområden som i den plan för elevens lärande som görs upp inom det intensifierade stödet. I planen ska dessutom beskrivas hur den flexibla grundläggande utbildningen ska ordnas i skolan och i andra inlärningsmiljöer.
Om eleven flyttar till en annan skola eller läroinrättning krävs vårdnadshavarens tillåtelse för att planen skall överlåtas till den emottagande skolan eller läroinrättningen. För en elev som har fått beslut om särskilt stöd uppgörs istället för en plan för elevens lärande en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas.
c) Särskilt stöd
I det fall det intensifierade stödet konstateras vara otillräckligt kan eleven ges särskilt stöd.
Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt av andra former av stöd inom den grundläggande utbildningen. För att ge särskilt stöd ska det fattas ett skriftligt beslut som granskas senast under den vårterminen eleven går i årskurs tre eller årskurs sex, samt då behov föreligger.
Innan beslut om särskilt stöd fattas görs en pedagogisk utredning om eleven. Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning utan en föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för lärandet, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för eleven på grund av
därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt. Om ett beslut om särskilt stöd fattas under den grundläggande utbildningen utan att eleven fått intensifierat stöd, ska beslutet basera sig på en ny bedömning av elevens situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom. Individualisering av en lärokurs förutsätter ett beslut om särskilt stöd.
Då behovet av särskilt stöd ska granskas görs en ny pedagogisk utredning om eleven. Ett nytt beslut om särskilt stöd ska fattas för eleven om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. Eleven övergår då till att få intensifierat stöd.
Beslut i anknytning till särskilt stöd fattas av undervisningschefen.
Pedagogisk utredning
Innan beslut om särskilt stöd fattas ska utbildningsanordnaren höra eleven och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare och göra en pedagogisk utredning om eleven. Den pedagogiska utredningen görs på den blankett som är gemensam för stadens svenska skolor. För den pedagogiska utredningen görs av de lärare som ansvarar för undervisning av eleven en utredning om elevens framsteg i studierna, en utredning om det intensifierade stöd som eleven fått och om elevens helhetssituation. Den pedagogiska utredningen sammanställs inom ett yrkesövergripande samarbete, till exempel i skolans elevvårdsgrupp.
För beredningen av beslutet om särskilt stöd ska utöver den pedagogiska utredningen, också vid behov andra utlåtanden införskaffas, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning. Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska man utnyttja den pedagogiska bedömningen och planen för elevens lärande som tidigare gjorts upp. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den.
Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas
För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp för eleven. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas är ett pedagogiskt dokument, och om den fattas inget förvaltningsbeslut. Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts upp för eleven som en del av det intensifierade stödet, samt den pedagogiska utredningen och den information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja
den. Den individuella planen för elevens lärande nedtecknas på blanketten som är gemensam för stadens svenska skolor.
Planen ska utarbetas av flere av elevens lärare och i samarbete med eleven och vårdnadshavaren, om det inte föreligger uppenbart hinder för det. Till behövliga delar ska planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete.
Syftet med den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är att på lång sikt stödja elevens individuella process för växande och lärande. Den individuella planen är en plan med målsättningar för elevens lärande och skolgång och en plan över undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder.
Elevens personliga egenskaper ska inte beskrivas i den individuella planen.
Vårdnadshavarens specifika samtycke till överlåtande av information kan bifogas. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen.
Planen ska granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. Den individuella planen för hur undervisningen ska anordnas ska ändras alltid då det sker förändringar i elevens behov av stöd eller i målen för undervisningen. Ifall eleven övergår till intensifierat stöd ska en plan för elevens lärande göras upp.
Om eleven flyttar till en annan skola eller läroinrättning krävs vårdnadshavarens tillåtelse för att planen skall överlåtas till den emottagande skolan eller läroinrättningen. Den information som ingår i planen kan utgöra utgångspunkten för att förverkliga undervisningen för eleven i den nya skolan.
d) Anordnandet av undervisningen
Det väsentliga ur lärandets synvinkel är att resurserna planeras och tillämpas på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt och att man använder varierande arbetssätt och metoder.
Gemensamma undervisningsarrangemang
Med gemensamma undervisningsarrangemang avses en kvalitativ grundundervisning m.a.o. god inlärningsmiljö, engagerande verksamhetskultur, varierande och mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt, kompanjonundervisning, flexibla undervisningsarrangemang, stödundervisning och specialundervisning på deltid. Samtliga elever har rätt att vid behov ta del av de gemensamma undervisningsarrangemangen.
De centrala verksamhetsmodellerna för kollektivt lärande är kompanjonundervisning och flexibla grupperingar. Kompanjonundervisning baserar sig på gemensamma målsättningar och delat ansvar. Undervisningen planeras, förverkligas och utvärderas gemensamt. Det centrala är att utveckla samarbets- och kommunikationsfärdigheter mot ett mer kollektivt
Elevernas sätt att lära sig varierar och de behöver olika undervisningsarrangemang för sin inlärning. En flexibel gruppering möjliggör att elevernas olika och individuella behov beaktas inom gruppen. Sålunda har varje elev möjlighet till en god inlärningsmiljö och positiva erfarenheter. Med hjälp av flexibla grupperingar kan man stöda sociala relationer och samhörighet i skolan.
Gemensamma förfaringssätt för uppföljning av elevens lärande och framsteg i studierna:
Uppföljningen av elevens lärande och framsteg sker via utvecklingssamtal och betyg. Detta baserar sig på bl.a. prov, förhör, samt iakttagelser av läraren eller övrig personal. Utöver detta gör specialläraren läs- och skrivtest med alla elever. Dessa resultat delges både eleverna och vårdnadshavaren. Elevvården följer vid behov med elevers utveckling och framsteg.
Hur skolan förverkligar kompanjonundervisning.
Kompanjonundervisningen utgår från klassens behov. Kompanjon-undervisningen och arrangemangen kring den kan se ut på olika sätt i klasserna.
Hur man i praktiken går tillväga för att upptäcka inlärningssvårigheter.
Överlåtelsemöte ordnas mellan dagvård-förskola eller förskola-skola. På mötet ges en möjlighet för personalen att överföra sådan information som behövs för att skolan skall kunna ta emot eleven på bästa sätt. Närvarande kan vara representanter från dagvård, grundskola, hela eller delar av skolans elevvårdsgrupp. Vid behov kan man även ordna enskilda överlåtelsemöten med vårdnadshavaren inför skolstarten. På det mötet har vårdnadshavare och skola möjlighet att diskutera och utbyta viktig information med tanke på det fortsatta samarbetet kring eleven. Tidig information om eventuella svårigheter gör att skolan är bättre förberedd och kan i ett tidigt skede planera stödåtgärder.
Skolans speciallärare träffar elever i åk 1 för att få en bild av deras färdigheter. På basen av dessa iakttagelser får skolan en uppfattning om vilka elever som kan vara i behov av någon stödform.
Klassläraren iakttar och följer med elevernas inlärning. Via elevvårdsmöten har klassläraren eller vårdnadshavaren möjlighet att föra fram sin oro över elevens inlärning och utveckling.
Specialläraren gör läs- och skrivtest med skolans alla elever. Dessa resultat ligger också till grund för diskussioner kring elevernas inlärning eller former av stöd.
Överlåtelsemöten med mottagande skola ordnas vid övergång till följande stadium.
Stödundervisning
En elev som tillfälligt har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Den baserar sig på lärarens bedömning av elevens inlärning och behov av stöd. Stödundervisningen ska inledas genast då inlärningssvårigheterna har upptäckts. Stödundervisning ska ordnas så ofta och i sådan utsträckning som eleven behöver den för att göra framsteg i studierna. Stödundervisning kan ges på alla nivåer av stöd. Initiativet till stödundervisning för en elev ska i första hand tas av elevens lärare. Initiativet kan även komma från eleven själv eller dennes vårdnadshavare.
Målet för stödundervisningen är att befästa basfärdigheter, uppnå mål för lärandet, förebygga inlärningssvårigheter, att stöda lärandet och utveckla en positiv självbild.
Stödundervisning är en form av differentiering och den karakteriseras av individuella uppgifter, individuell tidsanvändning och handledning. I stödundervisningen ska mångsidiga metoder och olika material användas, med vilka eleven kan hitta nya sätt att närma sig det som han eller hon ska lära sig. Den kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen, i en smågrupp eller individuellt.
Stödundervisningen kan också ges under lektionerna genom olika slags flexibla grupparrangemang.
Stödundervisningens mål, omfattning och resultat kan dokumenteras i en pedagogisk bedömning, plan för lärande, pedagogisk utredning och/eller i elevens IP. Eleven och vårdnadshavaren ska informeras om hur stödundervisningen genomförs och om den nytta och betydelse stödundervisningen har för elevens lärande och skolgång.
Principerna för samarbete med vårdnadshavarna i anknytning till stödundervisning.
Lärarna, eleverna eller föräldrarna kan ta initiativ till stödundervisning. Om det är skolan som tar initiativ, så meddelas vårdnadshavaren om att det finns ett behov av stödundervisning. Om vårdnadshavaren och eleven väljer att ta emot stödundervisningen, kommer man överens om hur stödundervisningen i skolan arrangeras. Stödundervisningen arrangeras oftast utanför skoltid, antingen före eller efter skoldagen och ges i första hand av läraren som undervisar ämnet i fråga.
Stödundervisningen är en tillfällig stödåtgärd. Vid ett större behov av stöd behöver man fundera på ifall det är specialundervisning på deltid som eleven skall få.
Specialundervisning på deltid
En elev som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Specialundervisning på deltid kan ges inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd.
Specialundervisning på deltid ges som kompanjonundervisning, i smågrupp eller som individuell undervisning. Målen och innehållet i specialundervisningen på deltid ska integreras i den övriga undervisning och ska utveckla elevens inlärnings- och studiefärdigheter. Specialundervisning på deltid planeras och elevens framsteg utvärderas i samarbete mellan lärarna och vid behov även av elevvårdspersonalen.
Mål, omfattning och resultat med anknytning till specialundervisning på deltid kan dokumenteras i en pedagogisk bedömning, plan för elevens lärande, pedagogisk utredning och/eller i elevens IP. Vårdnadshavaren ska informeras om hur specialundervisning på deltid förverkligas och om den nytta och betydelse den har för elevens lärande och skolgång.
Specialläraren jobbar individuellt, i smågrupp eller som kompanjonlärare i klass.
Specialläraren jobbar med elever som behöver hjälp p.g.a. läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter, språkliga svårigheter, talsvårigheter eller andra inlärningssvårigheter, samt svårigheter med studiefärdigheter eller sociala färdigheter. Specialundervisningen ges under skoldagen, men kan också ske före eller efter skoldagen enligt överenskommelse med vårdnadshavaren.
Specialundervisningen planeras i samråd med klass- och ämneslärarna. Vid behov utför specialläraren läs- och skrivkartläggning.
Kontinuerlig smågruppsundervisning för elever med inlärnings och andra svårigheter ordnas enligt behov och möjlighet.
Specialundervisning
Specialundervisningen är det centrala pedagogiska delområdet inom det särskilda stödet med syfte att stödja elevens lärande. Särskilt stöd omfattar specialundervisning och annat stöd som en elev behöver och har rätt till enligt lagen om grundläggande utbildning. Ett sådant stöd kan exempelvis vara samarbete inom elevvården.
Med beaktande av vad som är till elevens fördel samt förutsättningarna för ordnandet av undervisningen ordnas specialundervisningen i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i en specialklass eller på något annat lämpligt ställe. I specialundervisningen kan avvikelse göras från läroämnen och den riksomfattande timfördelningen som gäller dem i enlighet med vad som bestäms i beslutet om särskilt
Då undervisningsgrupperna bildas ska man beakta alla elevers möjlighet att nå de mål för undervisningen som uppställts i läroplanen. Om bildandet av undervisningsgrupper bestäms närmare i förordningen om den grundläggande utbildningen. Specialundervisning planeras och förverkligas i samarbete med hemmen och skolan samt tillsammans med nätverk bestående av olika yrkesgrupper. Eleven kan vid behov även få särskilt stöd av andra instanser såsom social- och hälsovården.
För en elev som har beviljats beslut om särskilt stöd nedtecknas en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas. Den individuella planen är ett pedagogiskt dokument som styr det systematiska genomförandet av beslutet om särskilt stöd. I planen beskrivs faktorer i anslutning till ordnandet av specialundervisningen, de centrala målen för specialundervisningen, innehåll och faktorer i anslutning till inlärningsmiljön och undervisningsmetoderna i enlighet med vad som anvisats för uppgörandet av den individuella planen.
Skolan håller elevvårdsmöten, där rektor, elevens lärare, hälsovårdare, psykolog/
kurator och/ eller studiehandledare, samt vid behov andra sakkunniga deltar.
Skolan håller kontakt med elevernas vårdnadshavare. Skolan informerar om hur specialundervisningen ordnas.
Dokumentering av stödåtgärder, samt beslut, sker med utbildningsverkets blanketter.
Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier
Det primära målet är att stödja elevens studier så att målen för den allmänna lärokursen kan nås i alla läroämnen. Om eleven trots stöd inte klarar av att nå minimimålen i ett ämne kan man överväga att individualisera målen för lärokursen ifråga. Elevens studier kan till exempel stödjas genom differentiering så att man koncentrerar sig på kärninnehållet i läroämnet. Dessa stödformer måste användas tillräckligt länge för att i utvärdering få pålitliga resultat av deras verkan.
Ifall det inte är möjligt för eleven att trots stöd med godkänt resultat nå målen i kärninnehållet, kan man individualisera målen i ett eller flera läroämnen. Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på motivation eller till exempel bristande studieteknik kan inte som sådana utgöra grund för att individualisera målen. Både i förberedande undervisning samt då det finns psykiska orsaker måste det finnas mycket vägande skäl för att man skall få individualiserad undervisning.
I beslutet om särskilt stöd bestäms om individualisering av lärokursen. Ett psykologutlåtande behövs alltid för ett sådant beslut. Beslutet om särskilt stöd föregås av
en pedagogisk utredning, som innehåller en bedömning av det särskilda stöd som eleven behöver och eventuella individuella mål i undervisningen.
Individualisering av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från studier i en lärokurs. Det ska finnas särskilt vägande skäl för befrielse från studier i en lärokurs. Om sådan befrielse fattas ett förvaltningsbeslut i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning. En elev med förlängd läroplikt kan befrias från en lärokurs enligt beslut om särskilt stöd. För en elev, som annat än tillfälligt har befriats från studier i ett läroämne, ska annan motsvarande undervisning eller handledd verksamhet ordnas
Efter att beslutet om särskilt stöd är fattat uppgörs för varje läroämne en individuell plan för hur undervisningen ordnas så att målen kan uppnås enligt individualiserad lärokurs. I skolan kan man definiera lärokurshelheter.
Förlängd läroplikt
Om ett handikapp eller en sjukdom hos ett barn medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås på nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11 år (Lag om grundläggande utbildning 25 § 2 mom.). Förlängd läroplikt behövs då den kognitiva utvecklingen är betydligt långsammare än normalt (utvecklingsstörning) eller då det finns en sinnesavvikelse, ett rörelsehinder eller en kontaktstörning som är så svår att eleven inte av den orsaken klarar av sin läroplikt på nio år. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Elever i Helsingfors med svåra språkstörningar går oftast i klasser för elever med förlängd läroplikt.
Undervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande alternativa sätt:
Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen.
Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen.
Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Inledandet av den grundläggande utbildningen skjuts då upp med ett år och barnet inleder den grundläggande utbildningen det år då barnet fyller åtta år. Om detta ska separat förvaltningsbeslut göras.
För en elev med förlängd läroplikt görs ett beslut om särskilt stöd, där det besluts om eleven studerar enligt allmän eller individuell läroplan, läroämnesvis eller enligt
särskilt stöd nedtecknas en individuell plan för hur undervisningen ordnas. I den beskrivs målen per läroämne eller verksamhetsområde. Verksamhetsområden kan definieras skolvis.
Studier enligt verksamhetsområde
För de gravast utvecklingsstörda eleverna, eller elever med annat funktionshinder eller allvarlig sjukdom kan undervisningen ordnas utgående från verksamhetsområden i stället för läroämnesvis. I beslutet om särskilt stöd bestäms om studier enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis. De verksamhetsområden som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Målsättningar, innehåll, uppföljning och bedömning för studier enligt verksamhetsområde ska definieras i elevens individuella plan för hur undervisningen skall ordnas.
e) Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter
Utgångspunkten för behandlingen av personuppgifter är ett förtroendefullt samarbete med eleven och vårdnadshavaren.
När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen.
De som deltar i elevvårdsarbetet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra samt till elevens lärare och den myndighet som enligt lagen om grundläggande utbildning ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för eleven.
Den uppgift som lämnas ut kan gälla bland annat en sådan sjukdom hos eleven som ska beaktas i undervisningssituationen. Även om det för utlämnandet av en uppgift finns en sådan i lagen nämnd grund som avses ovan, är det alltid i första hand skäl att sträva efter att få vårdnadshavarens samtycke till att lämna ut en uppgift som är sekretessbelagd för att bygga upp och försäkra sig om ett gott samarbete och förtroende.
Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även begäras från andra håll då det är nödvändigt för att ordna undervisningen.
För att kunna ordna undervisningen för en elev, har en utbildningsanordnare utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och
hälsovårdsmyndigheten, andra tjänsteproducenter inom socialservice och hälsovård samt av yrkesutbildade personer inom hälsovården.
Om en elev övergår till utbildning eller morgon- och eftermiddagsverksamhet som en annan utbildningsanordnare ordnar, ska den tidigare utbildningsanordnaren utan hinder av bestämmelserna om sekretess till den nya utbildningsanordnaren utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av undervisningen. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya utbildningsanordnaren. Sekretessbelagda uppgifter kan inte utan vårdnadshavarens samtycke ges ut då eleven övergår till annan undervisningen än undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning.
Överlåtelsemöten hålls mellan daghem och förskola och mellan förskola och skola, samt mellan årskurs 6 och 7. Individuella överlåtelsemöten i samband med stadieövergång tillsammans med vårdnadshavare kan vid behov ordnas.
Stadieövergången mellan årskurs 6 och 7 sker genom samarbete med mottagande skola.
Elever och föräldrar uppmanas att delta vid mottagande skolas infotillfällen.
Besöksdagar ordnas för eleverna. Detta gäller såväl nya elever i åk 1, som i åk 7.
f) Flexibel grundläggande utbildning
Syftet med flexibel grundläggande utbildning är att minska avbrotten i den grundläggande utbildningen och att förebygga utslagning. Den flexibla grundläggande utbildningen är avsedd för sådana elever i årskurserna 7–9 som underpresterar, saknar studiemotivation eller som ser ut att hotas av utslagning från fortsatt utbildning och arbetslivet.
Syftet med den flexibla grundläggande utbildningen är att allsidigt förstärka elevens studiemotivation och livshantering. Förutom att eleven ska slutföra den grundläggande utbildningen är målet att stödja honom eller henne vid övergången till studier på andra stadiet och ge honom eller henne sådana färdigheter som behövs för att genomföra studierna.
Med flexibel grundläggande utbildning avses sådan undervisning och sådant stöd för lärande och utveckling som ordnas i enlighet med läroplanen för den grundläggande utbildningen. Elev i åk 7–9 har rätt att söka till den flexibla grundläggande utbildningen som ordnas i form av mindre grupper i skolan, på arbetsplatser och i andra inlärningsmiljöer, genom yrkesövergripande samarbete samt med hjälp av stöd- och rådgivningstjänster. Enligt övervägande kan även en elev inom särskilt stöd väljas att ta del av verksamheten.
Under studieperioder som sker i andra inlärningsmiljöer, så som på arbetsplatser, ges eleven uppgifter i enlighet med målen i läroplanen. Framstegen och uppgifterna utvärderas som en del av elevbedömningen.
För en elev som deltar i flexibel grundläggande utbildning ska en plan för elevens lärande eller en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas göras upp. I verksamheten framhävs mångprofessionellt samarbete mellan olika förvaltningsgrenar och aktörer . I den flexibla grundläggande utbildningen arbetar en specialklasslärare och en ungdomsledare.
Elevens ansökan till flexibel grundläggande utbildning bereds yrkesövergripande inom elevvårdsarbetet. Beslutet bereds på basen av elevens och vårdnadshavarens ansökan och intervju i den yrkesövergripande expertgruppen. Antagning till så kallad flexklass kräver ett förvaltningsbeslut.
6. Stöd för elevens välmående
a) Elevvård
Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Elevvårdens uppgift är att som en del av verksamhetskulturen i skolan utveckla en inlärningsmiljö som stödjer välbefinnandet och stärker skolgemenskapen. Målet är att skapa en sund, trygg och säker inlärnings- och uppväxtmiljö, att värna om den mentala hälsan samt förebygga utslagning och främja välbefinnandet i skolgemenskapen.
Inom elevvården i Helsingfors utvecklar man, följer upp och utvärderar välbefinnandet i hela skolgemenskapen, i enskilda klasser och grupper, samt sörjer för att behov i anslutning till elevens individuella växande, utveckling och hälsa beaktas i skolans vardag.
Strävan är att i så tidigt skede som möjligt förebygga, upptäcka, lindra och eliminera hinder för växande och lärande, inlärningssvårigheter och andra problem. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att trygga elevens mentala hälsa. Förebyggande barnskydd enligt barnskyddslagen och främjande av hälsan som genomförs inom skolhälsovården, hälsorådgivningen och hälsoundersökningar stärker tidigt stöd och förebyggande av problem.
I samarbetet och i anvisningarna för verksamheten ska faktorer i uppväxtmiljön som eventuellt kan äventyra elevens sunda uppväxt och utveckling beaktas. Även barnskyddslagens anmälningsskyldighet för utredning av barnskyddsbehov ska beaktas.
Arbetet inom elevvården präglas av tillit, respektfullt förhållningssätt till eleven och vårdnadshavaren samt av att deras delaktighet stöds. I arbetet inom elevvården ska man försäkra sig om att lyssna till elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Både eleven och vårdnadshavaren ska informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten.
Vårdnadshavarna ska informeras om hur ett elevvårdsärende som gäller den enskilda eleven inleds och bereds.
Elevvårdsarbetet koordineras och utvecklas genom ett yrkesövergripande samarbete i elevvårdsgruppen. I elevvården ingår elevvård i enlighet med den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen samt elevvårdstjänster, vilka är sådan skolhälsovård som nämns i folkhälsolagen och sådant stöd för skolgång som nämns i barnskyddslagen.
I varje skola verkar en elevvårdsgrupp, som koordinerar elevvårdsarbetet. Elevvårdens tjänster inbegriper skolkurators och – psykologtjänster samt skolhälsovård.
Elevvårdsarbetet förverkligas i samarbete med andra förvaltningsområden och är en del av såväl allmänt, intensifierat som särskilt stöd.
Då elevvårdsarbetet planeras kommer man skilt överens om principer och förfaringssätt både för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolgemenskapen och för stödjandet av en enskild elev och hantering av hans eller hennes ärenden.
I samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter som hör till genomförandet av social- och hälsovården i Helsingfors avtalas om de allmänna principerna för samarbetet och hur samarbetet struktureras, om ordnandet av den praktiska verksamheten, och om den inbördes fördelningen av arbete och ansvar.
I skolans verksamhetsplan beskrivs processen för hur en elev blir kund hos skolpsykolog – eller kurator samt hur eleven vid behov leds vidare till tjänster utanför skolan.
Hälsovårdaren granskar elevernas hälsa vad gäller det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Vissa årskurser har dessutom en utförligare läkargranskning där elevens föräldrar kan delta.
Eleverna i varje klass behandlas en gång per termin under ett elevvårdsmöte.
Elevvården består av rektor, speciallärare, hälsovårdare, psykolog/kurator och studiehandledare. Tillsammans med klassläraren/ämnesläraren diskuteras elevfall.
Vid behov kontaktar elevvårdsteamet tjänster utanför skolan. Dessa kan t.ex. vara barnskydd, talterapeut, ergoterapeut, barnpsykiatriska kliniken, familjerådgivningen eller polis.
Rektorn ansvarar för skolans säkerhet och trygghet.
Skolans säkerhetsplan uppdateras årligen.
I skolan finns en antimobbningsplan. Personalen i skolan är ansvariga för att mobbning förebyggs. Skolans antimobbningsteam tar itu med problem som uppdagas. Skolorna använder vid behov Stegvis- och/eller Kiva-metoderna.
Varje läsår informeras vårdnadshavare och elever om elevvårdsarbetet samt antimobbningsprogrammet
b) Främjandet av trygghet och säkerhet
Eleven har rätt till en trygg studiemiljö. Till en trygg studiemiljö hör såväl fysisk, psykisk som social trygghet och säkerhet. Utgångspunkten i att ordna undervisningen är att garantera elevernas och skolpersonalens trygghet och säkerhet i alla situationer. Att främja tryggheten och säkerheten i inlärningsmiljön är en del av verksamhetskulturen i skolan. Tryggheten och säkerheten ska beaktas i all verksamhet.
Målet för elevvården är att stödja upprätthållandet av funktionsförmågan även i situationer som hotar den fysiska och psykiska tryggheten och säkerheten. Detta görs genom att sörja för det psykosociala stöd som behövs för den enskilda eleven eller för hela skolgemenskapen i olika problem-, olycksfalls-, och krissituationer och i efterbehandlingen av situationerna. För hinderfritt studerande och för trygghet och säkerhet och välbefinnande i skolgemenskapen ska det finnas ordningsregler eller ordningsbestämmelser som tillämpas i skolan, med vilka den interna ordningen främjas.
Skolan har en plan för att skydda eleven mot våld, mobbning och trakasserier samt en plan för förebyggande arbete och vård i samband med användning av rusmedel. I samarbetet inom elevvården avtalas om de förfaringssätt som ska tillämpas i anslutning till första hjälpen, hänvisande till vård och uppföljning av olycksfall samt förebyggandet av olyckor. Det stöd och den uppföljning som eleven behöver i fråga om vård av hälsa eller sjukdom ordnas i samarbete med skolhälsovården.
För att förebygga olovlig frånvaro har skolan kommit överens om gemensamma principer och förfaringssätt. Skolan ingriper direkt i olovlig frånvaro. Principerna för uppföljning och ingripande ska beskrivas i skolans verksamhetsplan.
Enligt lag kan skolan tillämpa följande disciplinära åtgärder; utvisning, kvarsittning, skriftlig varning, samt relegering.
Vid skriftlig varning har eleven rätt att få elevvård.
Vid relegering är elevvårdsgruppen är ansvarig för att eleven får undervisning och stöd enligt behov. Skolpsykolog/skolkurator kan stöda elev som har disciplinära svårigheter och specialläraren kan stöda skolgången genom studietekniska råd.
För säkerhet och trygghet i skolan finns utarbetat olika planer, som uppdateras årligen. Dessa planer är bl.a. krisplan, säkerhetsplan, och antimobbningsplan.
7. Samarbete som stöd för undervisning och inlärning
a) Samarbete mellan hem och skola
Skolan och hemmet samarbetar för att tillsammans förbereda eleven för dagens samhälle och framtiden.
I början av läsåret skickar föreståndaren ut information om skolan och skolåret till alla hem. Vid behov skickas information ut även under läsåret.
Direktionen ger ut ett informationsblad med aktualiteter två gånger per läsår.
Ett föräldramöte ordnas på hösten för att ge föräldrarna information om läsåret och läroplanen.
Vid behov ordnas ytterligare föräldramöten.
Vårdnadshavarna till de elever som börjar sin skolgång i årskurs 1 kallas till ett föräldramöte i maj innan höstens skolstart.
För det direkta samarbetet med hemmet ansvarar klassläraren. Tillsammans med klassombuden arrangerar klassläraren möten och fester för respektive klass.
Vid behov tar klassläraren kontakt med föräldrarna för enskilda samtal.
Inom skolan verkar en Hem och Skola-förening som stöder skolan med donationer och ordnar aktiviteter som samlar elever, föräldrar och lärare.
b) Samarbete vid övergång till andra skolstadier b 1) Samarbetsplan mellan daghem och skola
Mål:
Förskolebarnen blir bekanta med skolmiljön, utrymmena och får möta skolans personal.
Barnen blir bekanta med skolans rytm och rutiner. Skolstarten ska inte kännas s skrämmande.
Innehåll Höstterminen:
Förskolbarnen bekantar sig med skolgården.
Möte med förskolan och skolans personal.
Vårterminen:
Förskolan besöker skolan 1 gång/månad före påsk, och 2 gånger/månad efter påsk.
Besöken består av lek på gård, lektioner med skolans lärare för hela förskolegruppen/ en del av förskolegruppen, deltagande i morgonsamling och vårkyrka, ev. lunch.
Efter inskrivningen till skolan ordnas ett besök till skolan , där barnen får träffa sina kommande klasskamrater samt lärare. För föräldrarna ordnas ett föräldramöte där de får information om skolan och skolstarten.
Möte med förskolans och skolans personal (inkl. ev. skolpsykolog,
specialbarnträdgårdslärare, föreståndare).
Utvärdering Höstterminen:
På mötet på hösten utvärderas föregående års verksamhet och samarbetets detaljer finjusteras och utvecklas.
Vårterminen:
På mötet efter inskrivningen går vi igenom barnens och gruppens starka och svaga sidor samt eventuella specialbehov.
b 2) Rutiner vid övergången från förskola till skola
Det första mötet med de blivande ettorna sker vid inskrivningen i februari. De möter då bl.a. skolans föreståndare och eventuellt deras blivande klasslärare. Mot slutet av vårterminen ordnar skolan ett längre besökstillfälle för de nya eleverna, så att de har möjlighet att bekanta sig med skolbyggnaden och klassläraren. Vid detta tillfälle får de även bekanta sig med de blivande faddrarna, som på våren är elever i årskurs 3. Allt detta gör att det känns tryggare för eleverna att börja i skolan om klassrummet, läraren,
byggnaden och faddrarna är bekanta.
Skolan ordnar även ett möte med personal från förskolan. Vid mötet medverkar vanligen specialbarnträdgårdsläraren, liksom även skolans föreståndare, speciallärare,
skolpsykolog, skolhälsovårdare och eventuellt den blivande klassläraren för årskurs 1. Vid mötet diskuteras sådant som direkt är av betydelse för de nya elevernas skolgång och skolframgång. Detta gör att skolan i ett tidigt skede kan förbereda sig för de nya eleverna.
Samtidigt får barnen en trygg skolstart.
b 3) Rutiner vid övergången till högstadiet
Vid början av vårterminen ordnar högstadierna vanligen informationsmöten för de blivande sjuorna och bereder eleverna möjlighet att bekanta sig med skolan och skolbyggnaden.
Senare på vårterminen, efter att eleverna valt högstadium, brukar ett nytt och längre besökstillfälle ordnas. Detta bidrar till att skapa trygghet inför övergången till högstadiet.
Elevvårdsgruppen vid Degerö lågstadieskola ser till att information som är väsentlig för elevens skolgång och skolframgång delges följande stadiums elevvårdsgrupp. Denna information kan vara skriftlig eller muntlig. Skolhälsovårdaren i lågstadiet träffar också högstadiernas skolhälsovårdare och för över elevinformation. Specialläraren i skolan utvärderar årligen elevernas läsning, samt skrivning, och de resultat eleverna fått i de senaste läs- och skrivtesten på vårterminen meddelas högstadiernas speciallärare. All denna information gör att högstadierna i god tid kan förbereda sig för de nya eleverna.
c) Samarbete med närmiljön och andra förvaltningar
Degerö lågstadieskola samarbetar aktivt med Kulturcentralen, Degerö bibliotek och Museiverket.
Vi använder gymnastiksalen och slöjdsalen i Herttoniemenrannan ala-aste.
skolbyggnaden.
Matteus församling är en del av vår vardag genom morgonsamlingar och gudstjänster.
d) Samarbete med arbetslivet
Samarbetet med arbetslivet sköts via föräldrar som kommer till skolan och berättar om sina yrken och arbetsplatser. Vart annat år ordnas en allaktivitetsdag då eleverna får stifta bekantskap med olika arbetsplatser.
e) Internationellt samarbete Mål:
- Lära känna sitt eget lands kultur, Finlands ansikte utåt.
- Väcka intresse för främmande kulturer och en tolerant inställning till det som är annorlunda.
Degerö lågstadieskola har som mål att knyta nya kontakter för samarbete och utnyttja befintliga kontakter.
8. Elevbedömning och utvärdering av skolans verksamhet
a) Elevbedömningens uppgift och principer
Elevbedömningens uppgift är att leda eleven i studierna, stöda elevens uppväxt, utveckling och inlärning samt att stärka elevens tro på sig själv och sin förmåga att lära sig.
Bedömningen leder även till att elevens förmåga att förstå hur han eller hon lär sig utvecklas. Via bedömningen får även läraren information som hon eller han har nytta av i planering och utveckling av undervisningen.
Elevbedömningen utgör en helhet där en kontinuerlig respons från läraren är viktig. Vid bedömningen skall dess betydelse för lärandeprocessen beaktas. Bedömningen är mångsidig, genomgripande, realistisk och sporrande. Via bedömningen får man även information om de inlärningsområden som behöver utvecklas. Elevbedömningen baserar sig på de mål som fastställts i läroplanen, på beskrivningen om elevens goda kunskaper eller på individuella mål i de fall eleven det för eleven nedtecknats en plan för elevens lärande. Respons ges på elevens kunskap och framsteg i läroämnen, samt elevens uppförande och arbete.
Elever i årskurserna 1–2 bedöms verbalt. Bedömningen berör främst elevens framsteg, arbete samt allmänna studiefärdigheter. I årskurserna 3–7 kan elevbedömningen ges verbalt, med siffervitsord eller som en kombination av dessa. På läsårsbetyget i årskurs 6 används siffervitsord, vilka kan kompletteras med verbal bedömning. En elev som studerar enligt eget studieprogram kan vid behov bedömas verbalt även på läsårsbetyget i årskurs 6.
Senast i årskurs 8 används siffervitsord för gemensamma ämnen. Om eleven dessförinnan har fullgjort alla studier i något gemensamt läroämne skall sifferbedömning användas på läsårsbetyget redan samma år som studierna i läroämnet i fråga avslutas.
Bedömningen bör vara mångsidig, varför eleven under hela den grundläggande utbildningen parallellt med siffror ges muntlig respons på sina framsteg i studierna.
Information om bedömningsgrundernas principer skall ges till eleven och vårdnadshavaren i förväg och på begäran skall i efterhand en utredning ges över hur principerna har tillämpats vid bedömningen. Elever och vårdnadshavare ges tillräcklig respons och information om bedömning utöver läsårsbetyget.
De beskrivningar på elevens goda kunskaper som ingår i den nationella läroplanen stöder lärarens arbete och ligger som grund då läraren bedömer hur väl eleven har uppnått målen. Siffervitsordet beskriver nivån på kunskapen. Med den verbala bedömningen beskrivs även de framsteg eleven gjort samt själva inlärningsprocessen.
Då siffervitsord används definieras i profilen för goda kunskaper den nivå som krävs för vitsordet åtta (8). Under läsårets gång får eleven, oberoende bedömningsform, mångsidig respons på sina framsteg och sitt kunnande.
Elevens självvärdering
En av den grundläggande utbildningens uppgifter är att utveckla elevens förutsättningar för självvärdering. Syftet med utvecklandet av självvärderingsförmågan är att ge stöd för ökad självkännedom och att utveckla elevens studieförmåga. Målet är att elevens självkänsla och positiva bild av sig själv som elev och känslan av delaktighet förstärks. I och med att förmågan till självärdering utvecklas lär sig eleven att bli medveten om sina framsteg och om de mål som ställts upp för lärandet, och att själv ställa upp mål för sina studier och styra sin inlärningsprocess.
För att förmågan till självvärdering skall utvecklas bör eleven lära sig att pejla sin inlärningsprocess och att bedöma sina inlärnings- och arbetsfärdigheter. Detta förutsätter att eleven får regelbunden respons på sitt arbete. Eleven skall ledas och uppmuntras till att bedöma sina kunskaper och sitt lärande på ett mångsidigt sätt.
Bedömning av arbetet
Bedömningen av arbetet utgör en del av bedömningen av elevens förmåga att lära sig.
Bedömningen av arbetet gäller elevens förmåga att planera, reglera, genomföra och bedöma sitt arbete. Vid bedömningen beaktas också hur ansvarsfullt eleven arbetar och hur han eller hon fungerar i samarbete med andra. Som grund för bedömning av arbetet ligger de mål som i skolans läroplan uppställts för arbetet allmänt och i olika läroämnen.
Bedömningen av arbetet ingår i bedömningen av läroämnet. För arbetet kan även ges en separat verbal bedömning.
Bedömning av uppförandet
Bedömningen av uppförandet fokuserar på elevens sätt att ta hänsyn till andra människor, till sin omgivning, och hur eleven följer regler. Bedömningen baseras på de mål för elevens uppförande som ingår i skolans läroplan. Uppförandet skall bedömas av alla lärare som undervisar eleven.
Bedömning av elev som behöver stöd
Elevens inlärningssvårigheter tas i beaktande i elevbedömningen. Detta gäller även de elever vars inlärningssvårigheter är lindriga och som inte har ett beslut på särskilt stöd. Vid
