Uppföljning av planen för Den Nära Vården 2014

Carina Westerelve ^Datum 2015-04-30

Processledare

Mobil: 0737 -73 14 09 carina.vesterelve@ale.se

Uppföljning av planen för Den Nära Vården 2014

Inledning

SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale.

Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten.

Patientens vård ska inte störas av organisatoriska gränser.

Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett

hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna.

För samverkansarbetet finns en politiskt antagen plan för Den Nära Vården.

År 2013 reviderades planen som sträcker sig till och med 2015. Revisionen möjliggör tydligare fokusering på väsentliga samverkansfrågor och skapar bättre förutsättningar för att mäta och följa utvecklingen inom respektive målområde.

SIMBAs samordningsgrupp har med utgångspunkt i planen för den Nära Vården tagit fram en handlingsplan med nyckeltal (kontrollstationer) för att följa utvecklingen och öka förutsättningarna för att samverkansarbetet leder mot de uppsatta målen i planen för den Nära Vården.

Resultat och analys

Målområde 1

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Delmål

1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas

År 2012 År 2013 År 2014

Adina Hälsan AB 1,60% 1,20% 7,50%

Almö Läkarhus 6,50% 6,30% 5,00%

Centrumpraktiken 2,90% 3,30% 3,55%

Närhälsan Nordmanna 2,70% 2,10% Ingen uppgift Närhälsan Solgärde 2,10% 2,10% Ingen uppgift Närhälsan Stenungsund 1,60% 1,60% 1,15%

Närhälsan Storahöga 1,80% 4,00% 1,69%

Närhälsan Tjörn 2,80% 2,50% 2,70%

Närhälsan Älvängen 3,60% 3,70% 1,93%

Stenungstorgs Läkarhus 2,00% 1,70% 3,45%

VC Bohuspraktiken 3,10% 2,00% 5,20%

VC Nödinge 0,50% 0,50% 0,60%

VC Kusten 2,20% 2,00% Ingen uppgift

VG -snitt 1,70% 1,60% 1,82%

 SIMBA har följt i hur stor utsträckning fysiskt aktivtet på recept (FaR) skrivs ut med målsättningen att det ska öka.

Vid jämförelse de seanste tre åren finns det ingen tydlig trend att andelen recept har ökat. Några vårdcentraler har ökat sin andel medan andra har minst.

På Kungälvssjuhus skrevs 463 recept ut år 2014 jämfört med 496 recept år 2013 Detta är en minskning med drygt 6,5 procent jämfört med år 2013. Antalet förskrivare (73 stycken) har ökat med ca 49 procent. Antal diagnoser (40 stycken) har ökat med 43 procent jämfört med år 2013. Uppföljning av patienter med fysisk aktivitet på recept i primärvården fungerar bra enligt representanter från respektive kommun som deltar i nätverk för FaR. Under år 2014 har 94 procent av recepten innehållit en planerad uppföljning jämfört med 75 procent under år 2013.

 SIMBA har också följt identifieringen av riskbruk och missbruk av alkohol vid

psykiatriska kliniken på Kungälvs sjukhusgenom registrering i AUDIT. Även här med målsättningen att det ska öka.

År 2013 genomfördes 366 skattningar och år 2014 964 skattningar, vilket är en ökning med 264%.

1:2 Vårdgivarna ska integrera hälsofrämjande och förebyggande arbete i all hälso- och sjukvård

 Här har vi som mål, i linje med den regionala handlingsplanen för de mest sjuka äldre att 100% av vårdcentralerna ska ha en funktion för erbjudande om kontroll över hälsan för personer över 65 år.

Samtliga vårdcentraler inom SIMBA erbjuder hälsossamtal. Närhälsan skickar ut erbjudande till alla listade patienter över 65 år. Några av våra privata vårdgivare erbjuder detta i samband med besök och andra i samband med besök om det bedöms finnas behov av detta.

 Ett annat mål under året har varit att under hösten 2014 tillsätta en arbetsgrupp för hälsofrämjande sjukvård och folkhälsoarbete.

SIMBA har i samverkan med Samordningsförbundet tagit beslut om att gemensamt tillsätta en samordnare för FaR-arbetet, omfattande 20%, och starta upp ett gemensamt FaR-nätverk . Syfte är att erbjuda vårdgivarna stöd till att arbeta med FaR på ett

strukturerat sätt, kopplat till ett befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete.

Målområde 2

Samverkan, vårdplanering, och omhändertagande på rätt nivå

Delmål

2:1 Förkortade väntetider vid akutmottagningen på Kungälvs sjukhus

 Ett mål som även följs regionalt är att 90% av de patienter som vid inledande triagering bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha träffat läkare inom 60 min

År 2013 var det i snitt 33 % som fick träffa läkare inom 60 minuter och år 2014 var det 31%. Här ligger SIMBA under det regionala snittet.

 Ett annat regionalt mål är att 90% av de patienter som vid inledande triagering bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha en total genomloppstid om högst 4 timmar.

År 2013 var snittet 56% och för år 2014 49%. Även här ligger SIMBA under det regionala snittet.

Hösten 2014 påbörjades ett förbättringsarbete på akutmottagningen på Kungälvs sjukhus i syfte att öka patientsäkerheten och arbetsmiljön genom att minska på belastningen på mottagningen och reducera ledtiderna.

2:2 Samordning av patientens medicinska insatser inom primärvården

Med anledning av att dialog förts mellan vårdgivarna inom SIMBA och uppfattningarna är olika i vilken utsträckningen primärvården är kontaktad och har genomfört

hembesök innan patienter inskrivna i hemsjukvården besöker Kungälvs sjukhus har SIMBA vid fyra tillfällen ( v.35-v.36 2013, v.52-v.01 2013-2014, v.14-15 2014, 20141224—20150107) genomfört mätningar.

Vid analys av senaste mättillfället framträdde följande trender

 Kontakt med primärvården före besöket på akutmottagningen

Jämfört med tidigare mätperioder har hemsjukvården i mindre utsträckning kontaktat primärvården före besöket på akutmottagningen och

hemtjänstspersonalen i större utsträckning än vid tidigare mätningar tagit beslut om att skicka in patienten till sjukhuset utan föregående kontakt med tjänstgörande sjuksköterska inom hemsjukvården.

 Hembesök av primärvårdsläkaren före besöket på akutmottagningen

Vid jämförelse mellan de fyra mätperioderna är tendensen att färre och färre hembesök görs av primärvårdsläkaren under mätperioderna.

 Dygnsvariation

En avvikelse från tidigare mätperiodern är att större andel av patienterna skickats in till sjukhuset mellan kl.22-07.

 Vårdplan

Bedömingen denna gång är samma som vid förra mättillfället att flera av patienterna hade kunnat vårdats hemma av primärvården och hemsjukvården i samverkan om en långsiktig proaktiv plan funnits. Detta gäller företrädesvis patienter i livets slutskede och patienter med demenssjukdomar/symtom. Ett flertal av patienterna bodde på särskilt boende.

Av stor vikt är att uppdaterade vårdplaner är kända för både personal och anhöriga.

 Omhändertagande på rätt nivå

Bedömningen är att flertalet av de patienter som denna mätperiod skickades in till sjukhuset hade kunnat omhändertagits inom primärvården.

Om primärvården i högre utsträckning (100%) hade kontaktats först och flera hembesök av primärvårdsläkaren genomförts hade troligtvis många besök på

akutmottagningen kunnat undvikas och i paritet till detta inskrivningar på sjukhuset.

Om primärvården hade involverats i högre utskräckning även för de patienter som behöver sjukhusets specifika kompetens så hade en stor andel av patienterna inte behövt tillbringa flera timmar på akutmottagning med alla de negatvia konsekvenser detta medför. Primärvårdsläkarna har möjlighet att skriva röntgenremisser och därmed kan patienten transporteras direkt tillröntgenavdelningen från sitt boende.

Primärvårdsläkaren har även möjlighet att direktinlägga patienter på sjukhusetoch och på detta sätt undvika ett onödigt besök på akutmottagningen. Enligt regional statistik är SIMBA det område i Västra Götalandsregionen som har minst andel direktinläggningar per sjukhusområde för patienter över 75 år.

I enlighet med den regionala handlingsplanen för mest sjuka äldre följer SIMBA nedanstående parameterar

 Återinskrivningar inom 30 dagar ska minska och ligga under regionsnittet

 Den undvikbara slutenvården (UVS)ska under 2013 statistiskt säkerställt minskas

Angående återinskrivningar var andelen kvartal 4 år 2013 18,1 % för SIMBA och VG- snittet 17,8%. Samma period år 2014 var andelen för SIMBA 18,25% och för Västra Götaland 19,0%.

Förändring inom SIMBA 2006-2014:

- Ökade mellan 2006 och 2011, minskade mellan 2011 och 2013.

Förändringar på regional nivå:

- Andelen ökade mellan 2006 och 2012, för att sedan minska något mellan 2012 och 2014.

Andel undvikbar slutenvård var kvartal 4 år 2013 14,1% för SIMBA och VG-snittet 14,0%. Beräkningsgrunderna för måttet förändrades inför år 2014 och jämförs nu som andel vårdtillfällen (UVS)/100 invånare. För 2013 var SIMBAs resultat här 1,41 och för Västra Götaland 1,36. Årets resultat visar på 1,45 för SIMBA och 1,33 för Västra

Götaland.

Förändring inom SIMBA 2006-2014:

- Minskat sedan 2011.

Förändringar på regional nivå:

- Andelen har minskat kontinuerligt mellan 2006 och 2014, trots att antalet äldre ökat.

Båda måtten är hårt kritiserade både nationellt, regionalt och lokalt och tillförlitligheten är ifrågasatt.

Andel återinläggningar kan spegla hur väl utskrivningsprocessen fungerar. För att säkra upp utskrivningsprocessen genom en bättre informationsöverföring till primärvården och kommunerna som möjliggöra snabb uppföljning av sjukhusvistelser pågår ett förbättringsarbete på de somatiska vårdavdelningarna på Kungälvs sjukhus.

Andel undvikbar slutenvård kan spegla hur väl patienterna blir omhändertagna inom primärvården. Under hösten 2015 kommer ett förbättringsarbete genomföras med målsättningen att patienter inom hemsjukvården med komplexa och omfattande vård och omsorgsbehov i största möjliga utsträckning ska erhålla sin vård i hemmet och inte besöka vårdcentralen eller sjuhuset om det inte är absolut nödvändigt. Syftet med förbättringsarbetet är ökat läkarstöd till hemsjukvården för att i större utsträckning i lugn och ro kunna planera för vården och genomföra läkemedelsgenomgångar.

2:3 Effektiv avvikelsehantering

Syftet med avvikelsehantering är att synliggöra brister i samverkan för att få underlag till förbättringar. Med anledning av att det saknas IT-stöd för att hantera avvikelser i samverkan får detta göras manuellt. Manuell hantering gör att arbetet blir mer tidskrävande och försvårar möjligheterna att analysera avvikelser ur ett systemperspektiv.

Enligt den redovisning som inkommit är variationen stor vad gäller dokumentation och rapportering av avvikelser. Flera av vårdcentralerna har inte rapporterat en enda avvikelse under året och från några saknas redovisning. Både Kungälvs sjukhus och tre av kommunerna har rapporterat flera avvikelser. Från Kungälv saknas redovisning. Av de verksamheter som redovisat rapporterade avvikelser har ingen rapporterat

avvikelser av allvarligare grad.

För att på något sätt analysera avvikelser ur ett systemperspektiv genomförde SIMBA en avvikelsekampanj under tiden den 15 september-15 oktober 2014. Inkomna avvikelser analyserades av grupp med representanter från Kungälvs sjukhus, Närhälsan och kommunerna. Representanter från våra privata vårdgivare saknades i analysarbetet.

Under tiden för avvikelsekampanjen inrapporterades totalt 33 avvikelser.

Ingen av avvikelserna var av den allvarlighetsgraden att en händelseanalys behövde genomföras eller har medfört en lex Maria-anmälan.

Nedanstående diagram visar fördelningen mellan rapporterande organisationer.

Nedanstående diagram visar vilka kategorier som berörs i rapporterade avvikelser.

En avvikelse kan beröra mer än en kategori.

Av sammanlagt 33 inrapporterade avvikelser bedömdes sex (18%) vara av en sådan allvarlighetsgrad att patient hade kunnat utsättas för vårdskada .

Resterande avvikelser 27 bedömdes inte vara av så allvarlig karaktär att patient utsattes för risk för vårdskada. De har däremot varit av en sådan karaktär att ökad

kvalitetsbristkostnad kan misstänkas samt skapat störningar i samverkan i vårdprocessen

- I avvikelser där man identifierade risk för vårdskada , krävs en mer långtgående analys av berörda parter för att hitta de bakomliggande orsakerna.

- Analysgruppen uppfattning var att två av avvikelserna var av den karaktär där det vore värdefullt att diskutera utifrån ett systemiskt möte, för ett lärande perspektiv.

Gruppen kunde generellt konstatera att avsaknad av gemensam IT-tjänst för avvikelsehantering bidrar till svårigheter i kommunikationen sinsemellan de olika vårdgivarna.

Framträdande brister i analysen var hanteringen av vård- och omsorgsplaneringen med hjälp av IT-tjänsten KLARA SVPL.

- För att reducera bristerna föreslogs fortlöpande utbildningsinsatser och

kontinuerlig uppföljning av tillämpningen av rutin för samordnad vårdplanering i Västra Götaland.

- Även föreslogs förbättrade samverkan för att uppnå säker

informationsöverföring, både ur ett internt och ett externt perspektiv.

Analysgruppen bedömde att risk finns att viktig information inte överförs mellan vårdgivarna enligt SOSFS 2005:27 för patienter som bara har SoL-insatser.

 Antalet samordnade individuella planer (SIP) ska kontinuerligt öka, i enlighet med den regionala handlingsplanen för de mest sjuka äldre

Inom somatiken har under året flera informations- och utbildningstillfällen erbjudits för att få igång ett systematiskt arbete med upprättande av samordnade individuella planer när det finns behov av samordning. Ännu så länge är arbetet i en inledningsfas. Endast tre planer, samtliga upprättade mellan primärvården och hemsjukvården i Ale finns redovisade.

Målområde 3 Strokevårdskedjan

Delmål

3:1 Strokevården ska följa de nationella riktlinjerna

3:2 God kompetens hos omvårdnads- och den legitimerad personalen i kommunerna om pre- och posthospitalt omhändertagande

Inom båda delmålen följs täckningsgraden i Strokeregistret

 Målsättningen är ≥ 90% täckningsgrad i Riks-stroke

Täckningsgraden år 2013 var 97% och för år 2014 92%. Lägre täckningsgrad för år 2014 beror troligtvis på att Kungälvs sjukhus ligger efter i registreringen. Prognosen för 2015 är 97% och registeringen bedöms vara slutförd sommaren 2015.

 Målsättningen är att ≥90% av patienterna ska vårdas på Strokeenhet

Täckningsgraden år 2013 var 89% och för år 2014 97%. Detta är en tydlig förbättring 3:3 Ökad kunskap hos drabbade patient och dess anhöriga

 1 patient och närståendeutbildning/cirkel per år och kommun

Under hösten 2014 påbörjades en samtalsledarutbildning vars syfte är att erbjuda strokedrabbade patienter och närstående utbildning där målsättningen är att bli tryggare i sin vardag och ha möjlighet att bli mer delaktig i sin egen eller närståendes rehabilitering. Erbjudande går ut till samtliga strokedrabbade och dess anhöriga som har vistats på Kungälvs sjukhus. Gensvaret har varit stort.

Målområde 4 Psykiatrisk ohälsa

Delmål

4:1 Personer med ångest, depression, stress eller en långvarig diffus smärta i rygg, axlar och nacke ska stödjas att återgå i arbete eller att förebygga sjukskrivning. Men också uppnå förbättrad fysisk och mental hälsa.

Inom delmålet har inga specifika nyckeltal följts under år 2014.

4:2 Vidareutveckla vårdprocesserna mellan huvudmännen

4:3 Utveckla samarbetet för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa

 Antalet samordnade individuella planer (SIP) ska kontinuerligt öka under 2014 Inom psykiatrin har arbetet med samordnade individuella planer kommit längre än inom somatiken.

Antal upprättade SIP

År 2013 År 2014 Ale: 10 för barn och unga

18 för vuxna 15 för barn och unga 13 för vuxna

Kungälv: 1 för barn och unga

45 för vuxna Uppgifter saknas Stenungsund: 5 totalt. Uppgifter saknas om

hur många som upprättats för barn och unga respektive vuxna

16 för barn och unga

(11) för vuxna utefter konceptet vård och stödsamordning

Tjörn: 20 totalt. Uppgifter saknas om hur många som upprättats för barn och unga respektive vuxna

0 för barn och unga 7 för vuxna

Kungälvs

sjukhus: 94 för barn och unga

0 för vuxna 66 för barn och unga 15 för vuxna

En SIP utträttas när det finns behov av samordning av insatser mellan landsting och kommun. SIP:en ägs av patienten och kopior förvaras hos respektive vårdgivare.

Noterbart är att det finns en viss diskrepans mellan det antal SIP kommunerna

rapporterat och det Kungälvs sjukhus rapporterat. Hur stor diskrepansen är går inte att säga eftersom det saknas uppgifter för Kungälvs kommun.

 Antalet personer som har vård- och stödsamordning ska kontinuerligt öka under 2014 i förhållande till 2013

 90% av brukarna ska ha erbjudits utvärdering Särskilt fokus 2014

Personer med psykisk funktionsnedsättning som har stort behov av samordnade insatser från två eller flera huvudmän, skall erbjudas vård- och stödsamordning

Antal personer med Vård och stödsamordning (VSS) År 2013 År 2014

Ale: 7 personer 8 personer

Uppföljning görs var tredje månad Kungälv: 7 personer

(11-12 har fått erbjudande) Uppgifter saknas

Stenungsund: 9 personer 11 personer

Uppföljning görs var tredje månad

Tjörn: 3 personer 6 personer

Uppföljning görs var tredje månad Av de kommuner som inkommit med redovisning visar resultatet på att antalet personer som erbjudits vård- och stödsamordning har ökat.

Vård och stödsamordning är en modell för samarbete som riktar sig till målgruppen psykiskt funktionshindrade med behov av omfattande samverkan från kommun och psykiatrisk sjukvård.

Enligt personalen har omhändertagande och bemötande blivit bättre. Färre akuta insatser har behövts sättas in, likaså har brukarna behövt färre inläggningar när stöd och hjälp ges utifrån vård- och stödsamordningskonceptet.

Särskilt fokus 2014

Personer med beroendeproblematik skall erbjudas sammanhållna vård- och stödinsatser

 Samtliga kommuner ska ha plan för det fortsatta samarbetet om kommuninvånare med beroendeproblematik efter 2014.

Långsiktigheten kring läkarmedverkan vid de socialmedicinska mottagningarna är ännu oklar.

Mottagningar med läkarmedverkan under år 2015 finns i Kungälv och Stenungsund. På Tjörn finns en sjuksköterska från Närhälsan på mottagningen ca 40% av en heltid.

I Ale saknas en socialmedicinsk mottagning men kommunen har lokaler och personal för inrättande av en mottagning om regionen kan stötta upp med läkarmedverkan.

4:4 Gemensam kunskapsbas

 100% av nyanställd personal ska under sitt första år genomgå gemensamt introduktionspaket

Antal Genomgått Genomfört nyanställda teoretiskt utbytes-

introduktion tjänstgöring

Ale: 10 personer 11 personer 0 personer Kungälv: Uppgifter saknas Uppgifter saknas Uppgifter saknas Stenungsund: 0 personer 13 personer 5 personer

Tjörn: 7 persson 15 personer 8 personer

Kungälvs

sjukhus 25 personer 22 personer 12 personer

Socialtjänsten och psykiatrin har ett gemensamt uppdrag att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning till ett så självständigt liv som möjligt. Många behöver insatser från flera håll. Kännedom om varandras verksamheter, kunskaper om det gemensamma uppdraget och om vad lagen säger, är viktiga förutsättningar för samordning och samarbete. Därför bjuds nyanställda in till både föreläsning och utbytestjänstgöring. I mån av plats erbjuds övriga anställda som känner behov av repetition deltagande. År 2013 genomgick endast 21 personer det teoretiska introduktionsprogrammet. Resultatet för år 2014 visar en positiv utveckling.

Målområde 5

Vård och omsorg om äldre över 65 år

Delmål

5:1 Hälso- och riskförebyggande åtgärder som bygger på ett proaktivt arbetssätt

 90% täckningsgrad för riskbedömningar och planerat förebyggande åtgärder –fall, nutrition och trycksår på Särskilt Boende

Under år2014 ses en tydlig ökning av antalet genomförd bedömning i kvalitetsregistret Senior Alert i Ale i förhållande till år 2013. Registret ger ett strukturerat arbetssätt kring riskbedömningar av fall, trycksår, nutrition och munhälsa. Den tydliga ökningen i Ale kan relateras till att man anställt en person med uppgift att driva arbetet med

bedömningarna.

Stenungsund som har genomfört ett mindre antal bedömningar har valt att inte lägga in dem i registret utan avvaktar till oktober 2015 då det troligen blir möjligt att överföra information från ordinarie journalsystem till registret. Efter september 2014 då den nationella satsningen inom området med prestationsbaserademedlen avslutades ses en nedgång av registreringar i Ale och Kungälv vilket även är en trend i hela länet.

På Kungälvs sjukhus använder man sig av samma bedömningsinstrument som inom kommunerna men dokumenterar det enbart i patientens journal.

 Målsättning för år 2014 är kontinuerlig ökning av antalet munhälsobedömning enligt ROAG på Särskilt Boende

Vad gäller munhälsa så är Ale den enda kommun som registrerat detta under år 2014.

Utbildningsinsatser har dock påbörjats inom övriga kommuner under år 2015.

 Punktprevalensmätning för trycksår ska genomföras inom kommunerna och på sjukhuset

Ale, Tjörn och Kungälvs sjukhus genomförde under år 2014 en punktprevalensmätning På Kungälvs sjukhus hade 13,8% av patienterna som ingick i mätningen någon grad av trycksår. 54 % hade grad 1 som kännetecknas av hudrodnad där huden fortfarande är intakt. I Ale hade 4% av patienterna som ingick i mätningen någon grad av trycksår.

 60% av patienterna på somatisk vårdavdelningar på Kungälvs sjukhus ska erbjudas riskbedömning gällande nutrition.

Även om målet inte är uppnått har bedömningarna ökat från 11-12 % per månad år 2013 till 41% år 2014.

 Under 2014 var målsättningen på Kungälvs sjukhus en kontinuerlig ökning av antalet riskbedömningar gällande trycksår för gruppen 65 år och äldre samt de under 65 år som bedöms ha en risk.

Andel riskbedömningar för trycksår på somatiska avdelningar var år 2014 55 % Antalet bedömningar har ökat med ca 20% under år 2014 jämfört med år 2013.

5:2 God läkemedelsbehandling för äldre

De nationella målen, som även finns med i SIMBAs handlingsplan, kring läkemedelsbehandling år 2014 var att

 minska andelen olämpliga läkemedel för äldre,

 minska andelen antipsykotiska läkemedel hos personer över 75 år samt

 minska andelen antiinflammatoriska läkemedel hos personer över 75 år.

För att uppnå de nationella målen skall minst 4 av 6 månader år 2014 ha lägre andel jämfört med samma månad år 2013.

Alla SIMBAs kommuner uppnådde det nationella målet med en minskning av olämpliga läkemedel i minst 4 av 6 månader jämfört med samma månad förra året. Detta är en förbättring jämfört med år 2013 då endast Kungälv och Stenungsund uppnådde målet . Ale minskade 4 utav 6 månader och Tjörn 5 av 6 månader.

Vad gäller antipsykotiska läkemedel så uppnådde Ale och Kungälv det nationella målet.

I Stenungsund sågs ingen minskning och på Tjörn minskade 2 utav 6 månader.

Jämfört med 2013 är detta dock en förbättring för Ale, Kungälv och Tjörn. Ale uppnådde då en minskning 1 av 6 månader, Kungälv 1 av 6 månader, Stenungsund 2 av 6 månader och Tjörn ingen minskning.

Angående målet om minskning av användningen av antiinflammatoriska läkemedel hos personer över 75 år så har Ale, Kungälv och Stenungsund uppnått målet under år 2014 med en sänkning minst 4 av 6 månader jämfört med samma månad 2013. Tjörn

minskade 3 av 6 månader och uppnådde därmed inte målet.

År 2013 uppnådde endast Kungälv målet vilket innebär en generell förbättring inom SIMBA.

 90% av patienter med hemsjukvård ska ha fått fördjupad läkemedelsgenomgång under de senaste 12 månaderna

Ale har redovisat att 25 patienter av 520 fått en fördjupad genomgång under år 2014 För Kungälv saknas uppgifter.

I Stenungsund har inga fördjupa genomgång genomförts enligt redovisningen.

På Tjörn har 174 patienter av 390 fått en fördjupad genomgång under år 2014.

Detta är ett område som har utvecklingspotentialer.

5:3 Medicinska och sociala insatser ska följa de nationella riktlinjerna för demensvården

 Målsättningen för primärvården för år 2014 var kontinuerlig ökning av antal genomförda basala demensutredningar, som lett till registrering i SveDem och andelen svar ”vet ej”, får inte överstiga 20%.

 Målsättningen var också kontinuerlig ökning av antal uppföljning av en i SveDem tidigare registrerad patient, och där andelen svar ”vet ej”, inte får överstiga 20%.

Alla vårdcentraler i SIMBA är anslutna till registret SveDem, vilket är ett register som stöttar och strukturerar processen vid diagnosticering och uppföljning av

demensdiagnos. Under år 2014 har alla vårdcentraler genomfört någon registrering men strukturerad användning ses endast på någon/några få vårdcentraler. En tydlig koppling ses till den prestationsbaserade ersättningen och efter september 2014 då den

avslutades minskade användning av registret kraftigt.

 Målsättningen inom kommunerna för år 2014 var att kontinuerligt öka antalet skattningar enligt BPSD på demensenheter

På de särskilda boende för personer med demenssjukdom har arbetssättet BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) bygger på fått fäste.

Personalen uppskattar till stor del arbetssättet och upplever nytta av att använda sig av det. Arbetssättet innebär också ett strukturerat sätt att arbeta med de nationella

riktlinjerna vid demenssjukvård.

Alla kommuner är anslutna, Stenungsund började registrera i oktober 2014. Utrymme finns dock för flera bedömningar i kommunerna.

 Under 2014 kontinuerligt ökat antal berörd personal som genomgått Demens ABC

Vad gäller utbildningar inom demens så har SIMBA följt antalet personer som genomgått den webbaserade utbildningen ”Demens ABC”.

I Stenungsund och på Tjörn ses i princip ingen ökning av antalet som genomgått

webbutbildningen. Verksamheten kommenterar att utbildningen varit på för basal nivå och att man därför inte uppmanat personalen att genomgå utbildningen.

5:4 Bereda möjlighet för kroniskt svårt sjuka och palliativa patienter att vårdas hemma Inom delmålet har inga specifika nyckeltal följts under år 2014.

5:5 God vård i livets slutskede

 70% täckningsgrad i Svenska Palliativ registret

Alla SIMBA’s kommuner hade god täckningsgrad under år 2014 och tendensen har fortsatt under år 2015. I övriga länet ses en nedgång i täckningsgraden under 2015.

Täckningsgraden enbart för Kungälvs sjukhus var 78% för år 2014 jämfört med 81% för år 2013.

 Minst 10% förbättrat resultat för munhälsobedömning, smärtskattning,

brytpunktsamtal (samtal kring vårdens inriktning när botande behandling inte kan ges) samt ordination av injektionsmedel mot ångest

Generellt ligger SIMBA kommunerna något lägre vad gäller brytpunktssamtal (ca 40- 50%) jämfört med övriga länet (ca 55 %). Utbildningsinsatser kring brytpunktssamtal

har under år 2014 genomförts i alla kommuner. Även sjukhuset och primärvården har i viss mån deltagit i utbildningarna. Ett förbättringsområde inför år 2015.

Stenungsund har gjort en satsning på smärtskattning vilket visar sig tydligt i statistiken, men kommunerna ligger överlag lågt vad gäller smärtskattning och

munhälsobedömningar. Utbildningsinsatser har påbörjats under år 2015 i

munhälsobedömningar. Positivt är att ordination av injektionsläkemedel generellt är hög.