Krisledningsplan 2015-2018
Plan för extraordinära händelser eller allvarlig störning i Torsås kommun
Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-16
Innehåll
Inledning ... 2
Extraordinär händelse ... 3
Krisledningsnämnd ... 3
Anpassad organisation/alternativ händelseutveckling ... 5
Resurser ... 5
Höjd beredskap . ... 5
POSOM (Psykiskt Och Socialt OMhändertagande) ... 6
Krisledningsstabens organisation och uppgifter ... 7
Stab ... 9
Krisledningsstabens uppgifter ... 10
Avveckling ... 11
Efterarbete ... 11
Planering för övning och utbildning . ... 12
Inledning
Lagstiftning
Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (LEH) är kommunen skyldig att förbereda sig på och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Kommunen ska enligt samma lag fastställa en ny plan för hantering av extraordinära händelser för varje mandatperiod.
Kommunen är också skyldig att utbilda och öva de personer som ingår i
krisledningsorganisationen och ska dessutom analysera vilka extraordinära händelser som skulle kunna inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna
verksamheten.
Kommunen har även enligt samma lag ett geografiskt områdesansvar. Det innebär att kommunen inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. Det innebär också att under en extraordinär händelse ska kommunen verka för att samordning sker av krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer och se till att informationen till allmänheten under en sådan händelse samordnas.
Planen gäller även under den s.k. anpassningsperioden, under höjd beredskap.
All verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda
bestämmelser i ”Lagen om skydd mot olyckor” (2003:778). Denna verksamhet regleras av särskilda handlingsprogram.
Syftet med en krisledningsplan med bilagor är:
- att ge berörda förvaltningar stöd och hjälp under en kris - att ha en förberedd krisledningsorganisation
- att förtydliga ansvarsförhållanden
Denna krisledningsplan ersätter inte de lokala krisledningsplaner som ska finnas hos respektive förvaltning/bolag. Vid samtliga händelser upp till nivå 4,(se sid 8) extraordinär händelse, utgör denna plan ett stöd för att på central nivå hantera händelsen. Med central nivå menas förvaltningsledningsnivå eller kommunledningsnivå. Till grund för denna planligger kommunens risk-och sårbarhetsanalys.
Extraordinär händelse
Med en extraordinär händelse i en kommun avses en händelse som
• avviker från det normala,
• innebär en allvarlig störning eller medför överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, eller
• kräver skyndsamma insatser av en kommun.
Kännetecknande för en extraordinär händelse i en kommun är att kommunen kan ställas inför en svår akut ledningsuppgift. Ledningens uppgift är att så långt som möjligt minska konsekvenserna av det inträffade för kommunens invånare.
Verksamheten ska så långt som möjligt bedrivas i sina ordinarie former. Ansvar, organisation, lokaler och arbetsrutiner bör i princip vara desamma som i den dagliga verksamheten. Det som utmärker ledningen vid en extraordinär händelse i kommunen är framförallt tidsförhållandena. Den ordinarie processen ersätts av ett snabbare agerande. Ett stort antal beslut kan behöva tas och verkställas med kort varsel.
Krisledningsnämnd
Ordföranden (eller vice ordföranden då ordföranden har förhinder) i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion.
Torsås kommuns krisledningsorganisation består av en krisledningsnämnd, kommunledning och en tillhörande stab, där ett antal funktioner ingår.
Ledamöterna och ersättarna i kommunstyrelsens arbetsutskott utgör krisledningsnämnd Krisledningsnämndens uppgifter och befogenheter:
• Via stabschefen få en samlad lägesbild och därigenom tolka kommunens roll vid en extraordinär händelse
• Fatta beslut rörande den kommunala organisationen (avseende uppgifter och resurser)
• Bedöma behovet av och verka för samordning eller prioritering och informationsinsatser beträffande samhällsverksamheten inom kommunens geografiska område
• Fullgöra de uppgifter som kommunen ansvarar för under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
• Fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Om möjligt samråda med berörd nämnd innan beslut om övertagande fattas. I vissa fall kan kraven på skyndsamhet göra samråd omöjligt. Nämnd som fråntas verksamhetsområde eller delar av det ska dock skyndsamt informeras om detta samt vid beslut besluta om anpassad tjänstemannaorganisation.
• Ge inriktningsdirektiv, till exempel eventuell omflyttning av personal mellan de
kommunala verksamheterna, eventuell flytt av verksamhet (som patienter i vård dygnet runt), återhållsamhet i konsumtion av vatten, el och värme, med mera.
• Fatta beslut som underlättar för enskilda och grupper av människor, till exempel lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbas av händelsen.
• Ta ställning i frågor som påkallas av t.ex. grannkommuner eller länsstyrelsen.
• Samverka med externa intressenter efter krav/behov och begära bistånd när det krävs.
• Bistå andra kommuner och landsting som drabbas av en extraordinär händelse (överenskommelse Kalmar Län)
• Fatta beslut om kommunala verksamheter ska stängas, ianspråktagande av reservsystem, fördelning av reservkraft.
• Fatta beslut, ge anvisningar eller vidta andra åtgärder som är jämförbara med något av ovanstående fall.
Vid utlämnande av information från krisledningsnämnden gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden.
Krisledningsnämndens beslut kan överklagas. Nämndens verksamhet omfattas av kommunstyrelsens uppsiktsplikt och av den kommunala revisionen.
När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta om att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Beslutsordningen ska återgå till det normala så snart situationen medger det.
Kommunstyrelsen får besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. När ett sådant beslut fattas återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd.
Krisledningsnämndens beslut ska anmälas till närmast följande fullmäktigesammanträde av krisledningsnämndens (KSAU) sekreterare.
Krisledningsnämnden ska endast fatta inriktningsbeslut. Ansvaret för utförandet av besluten ligger på kommunledningen med stab och dess funktioner.
Anpassad organisation/alternativ händelseutveckling
Stora delar av en kris kan hanteras av berörd förvaltning med personal i sina vanliga roller. I en kris eller situation med risk för en kris behövs det oftast göras en anpassning av
organisationen. Anpassningen skall göra att verksamheten bättre klarar de speciella krav som ställs. En del arbetsuppgifter tillkommer i en kris och en del av dessa kommer krisstaben att arbeta med utifrån ett på förhand bestämt arbetssätt.
Krisledningsnämnden/ kommunchefen har till sitt förfogande en stab med uppgift att understödja krisledningsnämnd/kommunchef, bereda ärenden till
krisledningsnämnd/kommunchef och se till att krisledningsnämndens/kommunchefens beslut och intentioner verkställs. Staben ska leda kommunens operativa arbete med hänsyn till händelsens art och omfattning. (se skiss sid 8)
En förutsättning för en effektiv krishantering är att krisledningsorganisationen är flexibel.
Den ska kunna anpassas till flera olika typer av händelser, allt ifrån då en enskild nämnd eller bolagsstyrelse behöver förstärkta resurser till att hela den centrala krisledningen måste aktiveras. Krisledningen ska anpassa verksamheten efter hur händelsen utvecklas.
Det är viktigt att krisledningen har beredskap för alternativ händelseutveckling.
Händelseutvecklingen kan bygga på olika variabler: händelsens varaktighet, skadornas omfattning, tidsåtgång för reparation och hur allmänheten berörs.
Resurser
De samlade resurserna inom de kommunala förvaltningarna kan disponeras vid extraordinära händelser eller allvarlig störning i kommunen. Det är lämpligt att förvaltningarna i förväg inventerar den personal som kan ställas till förfogande utan att andra viktiga funktioner åsidosätts.
Telefonlistor med personalens telefonnummer upprättas och hålls aktuella av respektive förvaltningsledning.
Den kommunala krisledningen kan disponera resurser som ställs till förfogande av kommunala bolag och förbund samt av entreprenörer och statliga myndigheter.
Höjd beredskap
Denna krisledningsplan gäller även vid höjd beredskap och krig. En viss komplettering kommer att ske.
POSOM (Psykiskt Och Socialt OMhändertagande)
POSOM:s ledningsgrupp är en samordningsgrupp med representanter för socialförvaltningen, skolan, svenska kyrkan, polisen, Landstinget och
Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås. Sammankallande för gruppen är MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) i Torsås kommun. Ersättare är socialchefen.
För den direkta krishanteringen med drabbade som behöver akut psykosocial hjälp kallar ledningsgruppen in POSOM:s stödgrupper. Dessa utgörs av representanter för:
1. Lokala krisgrupper i kommunen (socialförvaltningen, skolan) 2. Svenska kyrkans stödgrupper
Målet med POSOM:s verksamhet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid större olyckor och katastrofer för att på sikt förebygga psykisk ohälsa.
POSOM-gruppen nås via SOS Alarm, telefon 112 eller säkerhetssamordnaren.
Samtliga förvaltningschefer, kommunchef, säkerhetssamordnare, räddningschef och polis har rätt att kalla in ledningsgruppen. Stödgrupper kallas in av ledningsgruppen
När POSOM-gruppen träder i funktion ger ledningsgruppen direktiv och anvisningar till stödgrupperna.
Krisledningsstabens organisation och uppgifter
Krisledningsnämnd (Ksau)
Kommunledning
(kommunchef, förvaltningschefer)
Stabschef
Stab
Analys & ledning Administration &
service
Information
Nivåer
Torsås kommun har fyra nivåer gällande organisation för krisledning. Organisationen för krisledning ser i stort sett likadan ut för händelser i alla nivåer. Det som främst skiljer nivåerna åt är antalet personer som bemannar de olika funktionerna. I samtliga händelser förutom nivå 4, extraordinär händelse är det kommunchefen(eller dennes ersättare)som beslutar om nivå. I en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden tillkomma.
Nivå Händelsetyp Ansvar
Nivå 4 Extraordinär händelse Krisledningsnämnden med stöd av kommunchefen och krisstaben
Nivå 3 Mycket allvarlig händelse Samordning av kommunchefen. Berörd förvaltning med stöd av krisstaben Nivå 2 Allvarlig händelse Berörd förvaltning med stöd av
kommunchefen och krisstaben Nivå 1 Oroande händelse Berörd förvaltning i samråd med
krisstaben
Principer för ansvar
Torsås kommun arbetar efter de tre principerna: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen.
Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också skall ha det under kris- och krigssituationer. Likhetsprincipen anger att organisationen så långt som möjligt skall vara densamma. Undantaget är under en
extraordinär händelse, nivå 4, då krisledningsnämnden kan besluta att överta ansvaret.
Närhetsprincipen anger att händelsen bör hanteras där den inträffar och av närmast berörda.
Stab
Krisledningsstab
Det skall finnas en på förhand utsedd, utbildad och övad krisstab. Krisstaben arbetar enligt särskilda instruktioner och mallar. Exempel på sådana är lägesbild, dokumentation och krisinformationsplan.
En stödresursförteckning finns upprättad för att säkerställa inlarmning när behov påkallas.
Krisstaben leds av stabschef med berörd förvaltningschef (nivå 1–3) alternativt kommunchef (nivå 2–4) kommunledning enligt organisationsskissen
Det skall finnas två (2) lika staber för att kunna arbeta under längre tid. Vid avlösning genomförs stabsorientering med avgående och pågående stabschef närvarande. Den avgående personalen ansvarar för att allt arbete är uppdaterat.
Krisstab kan bedrivas av en- eller flera personer för att sedan stegras vid behov.
Staben består av följande funktioner:
- Stabschef
- Analys & ledning - Information
- Administration & service
Till staben kan vidare adjungeras annan kommunal personal som har den fackkompetens som krävs i den specifika händelsen. Men även personal från kommunala bolag samt representanter från externa samverkanspartner. Dessa representanter ingår då antingen i staben eller fungerar som ren samverkansperson från sin organisation.
Tjänstgörande stabschef har även rätt att efter samråd med respektive förvaltningar ianspråkta personal för tjänstgöring i staben.
Staben skall vid behov kunna påbörja stabsarbete med minst 50 procents bemanning inom 3 timmar efter det att kallelse gått ut dygnet runt, året runt. Staben skall senast inom sex (6) timmar ha full kapacitet och förmåga. Uthållighet ska säkerställas så att staben kan verka i minst sju (7) dygn i följd.
Alla medlemmar i centrala ledningsgruppen, säkerhetssamordnaren samt räddningschefen har rätt att kalla in staben.
Kommunchef initierar utvärdering.
Krisledningsstabens uppgifter
- Ta fram beslutsunderlag till uppdragsgivaren.
- Verkställa krisledningsnämnden/kommunchefens beslut och följa upp dessa - Hålla samband med olika organisationer i och utanför kommunen
- Sammanställa och distribuera intern och extern information och bevaka omvärldens rapportering
- Skapa och upprätthålla en aktuell bild av läget och bedöma utvecklingen på sikt - Hålla regelbundna genomgångar för krisledningsnämnd/kommunchef och vid
samverkansmöten
- Dokumentera beslut och händelser - Inventera resursbehov
Kommunledning
Kommunledningens uppgift är att fördela krisledningsarbetet, fatta beslut samt ge
stabschefen en arbetsinriktning. Kommunledningen deltar vid stabschefernas genomgångar med krisledningsnämnden för att vara både nämnd och stab behjälplig. Kommunledningen leder dessutom kommunens ordinarie verksamhet under den extraordinära händelsen.
Stabschef:
Stabschefen leder, samordnar och planerar arbetet i krisledningsstaben.
Analys & ledning
Ansvarar för att staben har en aktuell lägesbild som kan spridas. Analyserar tänkbara händelseutvecklingar på kort och lång sikt. bearbetar, analyserar och skapar beslutsunderlag samt effektuerar och följer upp beslut, omfallsplanering, samverkan.
Information
Extern och intern information, kommunikation, bemannar kommunens växel(upplysningscentral) samt
bedriver omvärldsbevakning.
Administration & service:
Sekreterarfunktion, kansli, ekonomi, teknik (IT), dagbok, personal, service Se bilaga för funktionernas befattningskort.
Avveckling
Utgångspunkten för krisledningsorganisationens ikraftträdande är tidsaspekten. När någon tidspress inte längre föreligger och så snart som den ordinarie organisationen har
förutsättningar att leda verksamheten ska kommunen återgå till normala verksamhetsformer.
Se bilaga 9 för checklista vid avveckling.
Efterarbete
Utvärderingen av händelsen bör påbörjas snarast möjligt efter det att kommunen återgått till normal verksamhet. En eller flera personer utses att genomföra utvärderingen.
I utvärderingsarbetet bör allt material i form av t ex dokument och anteckningar samlas in och katalogiseras. All personal som deltagit bör intervjuas och samverkande myndigheters och organisationers synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas. Med
stöd av de insamlade uppgifterna görs en analys av arbetet, som kan resultera i förslag på revideringar i organisationen och planer.
Analysen med slutsatser och förslag på förändringar redovisas för kommunstyrelsen som beslutar om åtgärder. Utvärderingen delges andra berörda parter.
Planering för övning och utbildning
I andra kapitlet 8 § i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal inom hela kommunen får den utbildning och övning som behövs.
Torsås kommun har ansvar att säkerställa att samtliga kommuninvånare får godtagbar service oavsett händelse eller situation som samhället kan utsättas för. För att kommunen ska kunna klara denna uppgift ska de förtroendevalda (kommunens krisledningsnämnd) och anställd personal öva.
Syfte
Syfte med utbildnings- och övningsplanen är följande:
att utveckla förmågan hos kommunens förtroendevalda/anställda vid en extraordinär händelse i fred (höjd beredskap).
att utveckla samverkansrutiner mellan kommunen och andra myndigheter, organisationer och företag på ett sådant sätt att alla hjälpresurser utnyttjas oavsett organisatorisk tillhörighet.
att öka kunskaperna om risker och hot inom den egna kommunen och därmed verka för ett ökat risk- och säkerhetstänkande. Detta för att minska risken för skador på människor och viktiga samhällsresurser.
att övning och utbildning ska ses som en del i en process där gjorda erfarenheter ger upphov till konstruktiva diskussioner och lösningar inom säkerhetsarbetet på både lokal nivå men framför allt på den egna verksamhetens område.
Tidsintervaller för övning
Utbildnings- och övningsplanen gäller för respektive mandatperiod.
Inriktning på övning/utbildning:
Hela krisledningen ska övas en gång vartannat år.
Larmövning med krisledningen ska genomföras minst en gång vartannat år.
Krisledningsnämnden ska i seminarieform fortbildas cirka ½ dag vartannat år.
Stabspersonal och övriga nyckelpersoner ska utbildas och övas minst en dag vartannat år.
2015 2016 2017 2018
Hela kris-
ledningen Tillämpad
övning Larmövning Tillämpad
övning Larmövning
Krislednings- nämnden
Seminarier Seminarier
Staben Stabsmetodik Stabsmetodik Stabsmetodik
