Sinnesslöa barn på Norrtullsgatan 16 i Stockholm.

(1)

1

Sinnesslöa barn på Norrtullsgatan 16 i Stockholm.

En studie om sinnesslöabarns livs historier på skolanstalten Norrtullsgatan 16.

Madeleine Spångberg

Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap Ämne Historia 2,

Högskolepoäng 10,5 poäng.

Handledare Sofi Vedin Examinator Anders Forsell Datum Vt 21.

(2)

2

Innehåll

1.1 Inledning och problemformulering. ... 3

1.2 Syfte och Frågeställningar. ... 4

1.3 Tidigare forskning. ... 4

1.4 Metod. ... 6

1.5 Källmaterial. ... 7

1.6 Avgränsningar. ... 7

1.7 Begrepp... 7

1.8 Etiska perspektiv. ... 8

1.9 Bakgrund ... 8

Läkarna. ... 8

Första skolanstalterna. ... 9

Diskussion i riksdagen. ... 10

2.Resultat ... 10

2.1 Hur beskrivs barnen i fråga om utseende, psyke och beteende? ... 10

2.2 Hur beskrivs barnens utveckling? ... 11

3. Diskussion/Analys. ... 18

3.1 Hur beskrevs barnens utseende, och beteende i källmaterialet. ... 18

3.2 Vad lärde sig barnen ... 19

Sammanfattning. ... 21

Käll och litteraturförteckning ... 22

(3)

3

1.1 Inledning och problemformulering.

Under mitten av 1800 talet fram till 1900 talets mitt uppstartades olika skolhem för de barnen som ansågs vara sinnesslöa/ dövstumma i Sverige. I dag har alla barn rätt till att gå i skolan oavsett vem du är. För att en elev skall uppnå kunskapskraven skall skolan anpassa skolgången för de elever som har behov av detta. Det är elevens lärande som utgör vad eleven är i behov av för stöd.¹

Forskning säger att innan år 1944 fick bildbara barn med en intellektuell eller

psykiskfunktionsvariation bli lärda på privata skolhem för sinnesslöa, dessa skolhem krävde att föräldern betalade för att barnen skulle bli antagna.²

Annan forskning säger även att innan 1870 var det svårt att veta hur många individer det fanns som blev kallade’ ’idioter’’, då dessa inte räknades med i folkräkningen, dock fanns det blinda och dövstumma med i en egen kategori. Det var under 1800 talets senare del dessa personer och barn inte skulle belasta samhället utan i stället vara tillhands.³

Är forskning kring sinnesslöa barn bristfällig? Är detta viktigt att studera på grund av politiska själ för att man hade olika människosyn under slutet av 1800 talet samt början av 1900 talet?

Om skolan förr och i dag är en fråga kring rättigheter och skyldigheter beror på vems perspektiv man utgår ifrån, denna fråga blir mer angelägen när man diskuterar 1900 talets sinnesslöa skola.

Var sinnesslö anstalterna ett sätt att hjälpa och kontrollera de sinnesslöa barnen? Hur såg man på barnens lärande utveckling på skolan? Detta ämnar min uppsats att svara på.

1 Skolverket. (u.å.). Regler och ansvar.

2 Areschoug. Judith. (2002). Det sinnesslöa skolbarnet: Undervisning tvång och medborgarskap 1925–1954.

Linköping: Linköping universitet. s.2.

3 Förhammar. Staffan. (2007). Från tärande till närande, funktionshinder, utbildning, och socialpolitik i Sverige. S.11.

(4)

4

1.2 Syfte och Frågeställningar.

Syftet med min uppsats är att undersöka synen på barnen som gick på skolhemmet

Norrtullsgatan 16 i Stockholm. Där till syftet att undersöka hur deras lärande blev beskrivet och utvecklades. Den tidigare forskning som hittats visar på att det funnits diskussion kring

skolhemmen och svenskars synsätt på undervisning i ett möte som ägde rum i Köpenhamn under 1870 talet.⁴ Tidigare forskning tar även upp vad socialpolitiken säger om samhällssynen på sinnesslöa barn.⁵ Det är viktigt att undersöka synen på dessa barn för att få en inblick i och förstå hur samhället har förändrats i fråga kring funktionsvariationer och dylikt. Det är även viktigt att belysa att det i nutid ser annorlunda både i samhället och i familjesituationer kring barn med funktionsvariationer.

Vilket har resulterat i följande frågeställningar:

- Hur beskrivs barnen i fråga om utseende, psyke och beteende?

- Hur beskrivs barnens utveckling?

1.3 Tidigare forskning.

Owe Rören belyser i sin avhandling att det fanns skolor för de som kallades för idioter under mitten av 1800 talet, 1845 blev det lag för alla barn att gå i skola. Genom denna lag skapades det även förväntningar över att även barn med intellektuella förmågor skulle kunna undervisas.⁶ Staffan Förhammar professor i historia har skrivit en avhandling vid namn från närande till tärande-funktionshinder, utbildning och socialpolitik i Sverige. Det han tar upp i sin forskning är bland annat hur man såg på utbildning för funktionshindrade men också hur den utvecklades och hur det var kopplat till socialpolitiken, men även hur detta ämne har debatterats i riksdagen.⁷ Vilket kan vara en viktig del att förstå för min undersökning kring hur barn beskrevs genom utseende, psykiskt och beteende men det kan även belysa min fråga kring barns utveckling. Detta kan ha samband med vad socialpolitiken menar om sinnesslöa barns vård.

Innan 1870 var det svårt att veta hur många individer det fanns av dom som kallades’ ’idioter’’

på grund av att dessa personer inte räknades med i folkräkningen, dock fanns blinda och dövstumma med inom en egen kategori, de som blev kallade för idioter räknades in bland personer som var sinnessjuka. Det var under 1800 talets senare del man intresserade sig för att utbilda dessa individer, dels för att denna grupp av individer inte skulle belasta samhället utan i

4 Rören. Owe. (2007). Idioternas tid, tankestilar inom den tidiga idiotskolan, 1840–1872. Stockholm: Stockholms universitet.

s.18.

6 Rören. Owe. (2007). S.27–30.

(5)

5 stället vara till hands.⁸ En av mina frågeställningar är hur beskrivs barnens utseende, psyke och beteende, vilket belyses här i tidigare forskning av hur man i folkräkningen inte hade med dessa barn förrän det bildades skolanstalter på senare delen av 1800 talet.

Förslagen som togs i riksdagen var riktade mot skolan i allmänhet, och var inte riktad mot någon specifik anstalt för sinnesslöa barn. Riksdagens vanligaste argument var vilken samhällsnytta barnen skulle bli, eller den vinst som samhället skulle få för de funktionshindrades rehabilitering.

Dessa tankegångar låg nära de nya idéerna som spreds i Sverige under 1800 talet, med det menat skolans moraliska fostran men även en arbetsförberedande form vilket var en viktig del för att minska fattigdomen som var men även för att förebygga för fattigdomen. Här möttes dock dessa argument även med motargument vilka menade att de pengarna som hade används inte

motsvarade resultaten och borde därför ha använts och investerats i något annat. De som var emot tyckte att skolor för funktionshindrade skulle investeras privat i stället av privat personerna vars barn blev antagna på skolorna. Dock var personerna som var emot att skolorna fick bidrag även positivt inställda och menade att de eventuellt kunde få offentliga bidrag ändå på grund av den speciella undervisningen som var.⁹

Annan forskning visar Ove Rören i sin avhandling han vill framhäva vår kunskap kring

idiotskolorna i Skandinavien. Han skriver om ett möte som skedde i Köpenhamn året 1872 där nordiska länder var närvarande. I studien tittar han på svenskarnas tankegångar. En tankegång är religiös medan en annan är sekulär pedagogisk, och byggd professionellt.¹⁰ Det diskuterades flera frågor under mötet i Köpenhamn, där byggnationer av stora dyra fina skolor tas upp. Det

diskuterades om huruvida maten var och att det gav en skev bild kring elevernas verklighet och framtid. Exempel på vilka skolor som ansågs vara bättre var de som låg på landet som hade tillgång till jordbruk men även djurskötsel. Inom dessa skolanstalter ansåg man att det var viktigt med religion och det kristna kärleksbudskapet att det var viktigt genom bön och arbete. Med en skola i en stad fanns det andra förutsättningar då det fanns mer kompetens bland lärarna men även att eleverna inte behövde bo kvar på anstalten utan kunde bo kvar hemma. Dock var de skolor som låg i städerna mer inriktade på hantverk vilket sågs skadligt för de eleverna som levde på landet då dessa barn inte blev lika förberedda på arbetslivet.¹¹

8 Förhammar. Staffan. (2007). S.11, s.195, s.310, s.308, s.376.

9 Ibid. (2007) s. 365, s.370.

10 Rören. Owe. (2007). Idioternas tid, tankestilar inom den tidiga idiotskolan, 1840–1872. Stockholm: Stockholm’s Universiteit. s.35.

11Rören. Owe. (2007). ss.27-30.

(6)

6 Rören skriver att utvecklingen kring idioti har förändrats då man insett att det fanns flera olika funktionshinder och inte en och samma. Vidare i diskussion började man se nedsatt förstånd, och andra funktionsnedsättningar som åtskilda samt dela in begreppet idiot till hel och halv idiot vilket kom att påverka det framtida omhändertagandet av dessa individer.¹²

En annan forskare vid namn Håkan Brockstedt skriver i sin avhandling att intelligensnivån hos flertalet elever inte var låg men att elevens tidigare ringa utveckling i folkskolan berodde på sociala faktorer och dåliga hemförhållanden.¹³

1.4 Metod.

Min uppsats är en kvalitativ innehållsanalys då jag skrivit om innehållet i olika

journalanteckningar jag funnit på fyra barn som gick på Norrtullsgatan 16 i Stockholm jag har letat i Stockholms stadsarkiv och fann fyra journalanteckningar på barn som gick på

skolanstalten 1895–1905 dessa anteckningar är förda från inskrivning till utskrivning på skolan år efter år, därav valde jag en kvalitativ innehållsanalys av innehållet i barnens anteckningar. Jag har valt i min empiriska undersökning att benämna barnen med pojke 1, 2 och Flicka 1 och 2 för etiska aspekter. När jag hittade källmaterialet gjorde jag ingående närläsningar på de

journalanteckningar som fanns för att få en inblick i vad som stod, samt för att skriva ner

innehållet i mitt resultat del. Det var svårt att tyda och förstå vissa ord men det fungerade då den läraren som har skrivit anteckningarna hade en handstil som man lätt kunde tyda. Jag använde materialet genom att sammanfatta det som stod nedskrivet genom att skriva citat och blockcitat, för att få empirin mer levande.

En kvalitativ metod uppmärksammar mer innebörden än att ha ett statiskt samband. Kvalitativa metoder tar även del av sambandet kring empirin, och utesluter inte att kvantitiva metoder är oväsentliga. Begreppet tolkning i en kvalitativ forskning är att tolka ex en text, en dikt mm. Och alla har rätt till sin egen tolkning vilket kan ses som en oerhört subjektiv grund att bygga

vetenskap på. Poängen är med tolkning är dock att man skall bidra till en generell förståelse av ett fenomen. Det som präglar en kvalitativ forskning är att man har intresse för vad man som forskare vill ha sagt, och vad det är för typ av forskning som man vill bidra med.¹⁴

12Ibid. (2007). s.128.

13 Brockstedt. Håkan. (2000).Slagsta skola och seminarium och dess föregångare: Skolan för sinnesslöa barn i Stockholm:

Ideologi och praktik i undervisning av barn med utvecklingsstörning 1870–1950. S.132.

14 Alvehus. Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod.: en handbok. Stockholm: Liber förlag. S.20–22.

(7)

7

1.5 Källmaterial.

Materialet jag har undersökt kommer från Stockholms stadsarkiv Sävstaholmsskolorna

föreningen för sinnesslöa barnsvård och fyra barns journalanteckningar från åren 1885–1905.

För att vara källkritisk kan det vara för lite material jag funnit för att få veta svaret på mina undersökningsfrågor, då journalanteckningarna är skrivna av lärarinnorna på skolanstalten. Dock är troligtvis dessa trovärdiga eftersom det endast var lärarna och läkarna som kunde avgöra hur eleverna utvecklades och när. Jag valde att använda mig av det materialet jag kunde få fram på grund av att det är en rådande Corona pandemi som gjorde att jag inte kunnat åka till läsesalen på Stockholmsstadsarkiv. Genom att välja fyra barns livs historier kunde jag få en inblick i hur barnen utvecklades och finna svar på mina frågeställningar.

Den kvalitativa metoden i fråga kan man se i min empiriska undersökningsdel om hur eleverna beskrevs i källmaterialet journalanteckningar varav jag skrivit ner vad som stod och använde mig av citat och blockcitat för att stärka min empiri. Uppsatsens frågeställningar blir besvarade genom den kvalitativa metoden, genom att göra innehållsanalys av den data jag fick fram.

1.6 Avgränsningar.

Jag har fått avgränsa denna uppsats till en tidsperiod från 1895–1905, eftersom Norrtullsgatan 16 lades ner 1911 och föreningen för sinnesslöa barns vård öppnade Slagstaskolhem. Mina

avgränsningar blev även att fokusera på barns lärande och utveckling, på grund av bristande källmaterial har jag fått begränsa min studie till fyra barn som var intagna på Norrtullsgatan 16.

För att få fram rätt källmaterial har jag fått titta på de journalanteckningar som lärarna har skrivit i dokumentet kring barnen och barnens lärande. För att få svar på mina frågor behöver jag analysera dokumentet och se om metoderna för undervisningarna även var användbara.

1.7 Begrepp.

I detta avsnitt tar jag upp olika begrepp som jag skrivit vilka kan vara svåra att förstå. Anstalt är ett återkommande ord, vilket har betydelsen för skolhem och byggnader. Handikapp är ett

samlingsnamn för olika funktionshinder, en fysisk, psykisk eller begåvningsmässig avvikelse hos individerna. I nutid har funktionshinder ersatt handikapp och funktionsnedsättning har ersatt ordet funktionshinder. Idiot var en beteckning inom psykiatrin från 1700 talet fram till ca 1960 talet. Idioti beskrevs av fransmän som en särskild psykisk sjukdom under 1800 talet. Sinnesslö kom till Sverige då föreningen för sinnesslöa barns vård bildades. Denna term är fransk från början. Dock användes denna beteckning till en början endast för de bildbara barnen. Sinnesslö ersattes 1955 med psykisk efterbliven 1955 eller med psykisk utvecklingsstörd. I

(8)

8 husförhörslängder var beteckningen svagsint. ¹⁵ I nutid har utvecklingsstörning obenämnts till intellektuell funktionsnedsättning. Det innebär att man har svårt för att förstå samt att lära sig saker. Detta påverkar hela ens liv och oftast behöver man stöd och hjälp genom hela livet.¹⁶

1.8 Etiska perspektiv.

På grund av att det kan finnas kvarlevande släktingar till barnen i min empiriska undersökning har jag valt att inte ha med barnens namn. Forskningsetiska överväganden handlar om att få en form av balans mellan olika legitima intressen. Så som kunskapsintresset. Integritetsintresset handlar om skydd mot skada i risk för att skada andra. Hantering av integritetskänsliga material väcker frågor kring forskarens olika intressen men även för medverkande och vem som äger materialet. Forskningsetiska frågor handlar om forskarens relation till uppgiften i fråga, det finns olika aspekter att tänka på. Tillförlitlighet med det menas att säkerställa forskningens kvalitet.

Ärlighet menas att utveckla genomföra och granska materialet. Respekt för kollegor,

forskningsdeltagare med flera. Ansvar är en aspekt som menas med att från forskningens idé till publicering, och dess vidare konsekvenser.¹⁷ Därav har jag valt att integritets skydda personerna i min empiri.

1.9 Bakgrund

Läkarna.

Fredrik von Feilitzen skriver i läkartidningen en artikel om läkarnas historia kring sinnesslövården. År 1868 gjordes ett uppror om en landsomfattande insamling då de

människorna ville förbättra utvecklingsstördas förhållandena i samhället. Dessa människor vände sig till läkarkåren. Professorn och Psykiatrikern från Uppsala Gustaf Kjellberg hamnade längst upp på upprorslistorna, genom upproret bildades föreningen för sinnesslöa barns vård 1869. Det var professor Kjellberg som var ordförande för föreningen fram tills året då han avled 1893.

Kjellberg blev en föregångsman både inom psykiatri och vid tillkomsten av utbildning av utvecklingsstörda. Kjellberg skrev en uppsats kring utvecklingsstörda och deras förutsättningar kring utbildning. Skolan på Norrtullsgatan i Stockholm hade en egen läkare från start. Första läkaren var Gustaf Kjellbergs bror, barnläkaren Adolf Kjellberg, han blev senare professor i pediatrik. Skolan på Norrtullsgatan var inte bara ett fördömer för de sinnesslöskolor som kom till

15 Grunewald. Karl. (2009). Från idiot till medborgare. Gothia förlag. S.15

16 1177. (2016-05-31). Sjukdomar och besvär. Intellektuell funktionsnedsättning/ utvecklingsstörning.

17 Vetenskapsrådet. (u.å.) Etik i forskningen.

(9)

9 i Sverige, det blev även en riksanstalt. Här startades även utbildningar för sinnesslölärare som sjuksköterskor för vård av utvecklingsstörda.¹⁸

Första skolanstalterna.

På 1840 talet var Frankrike först med att försöka undervisa barn som dom då kallade för idioter.

Under denna tid hade även Schweiz öppnat anstalter för sinnesslöa barn. I Sverige kom dock undervisning för sinnesslöa omkring år 1870. Den formella beteckningen blev sinnesslövård, idioti och imbecillitet fick psykiatriska beteckningar. Dessa skolhem byggdes ideellt av

landstinget där staten gick in med pengar. Det fanns olika problem över vilka barn man skulle ta in, de kallades för obildbara. Det fanns även sinnesslöabarn med epilepsi och blindhet för dem öppnades särskilda anstalter. Detta kan tänkas vara märkligt då barn med funktionsnedsättningar i dag går i en vanlig klass alternativt i en speciellt anpassad klass men på en vanlig kommunal skola.¹⁹

I Göteborg år 1866 öppnades den första anstalten för’ ’idiotiska barn’’, av Emanuella Carlbeck, dock flyttade hon till Västergötland där antalet barn blev fler, 1875 flyttade hon till Mariestad, och öppnade anstalten Johanneberg. År 1872 öppnade Föreningen För Sinnesslöa barns vård det som blev det första skolhemmet för sinnesslöa barn, detta skolhem låg på Norrtullsgatan i Stockholm. Denna skola fick statsbidrag och året 1879 började man utbilda lärare i

sinnesslöskolor, år 1911 byggde Föreningen landets största skolhem i Slagsta utanför Stockholm, nu heter den här föreningen Stiftelsen Sävstaholm.²⁰

Kategoriseringen av skolhemmen startade tidigt inte med enbart uppdelningen av bildbara och obildbara utan även dem med epilepsi, blindhet, dövhet, vanart, och de som var svårskötta.

Psykiatrin fick en ökad förståelse kring kunskaperna om orsakerna till sinnesslöhet. År 1903 skrev Thorborg Rappe om dom sinnesslöa barnen. Hennes iakttagelser var samtida med den diskussion som fanns kring barnavården om barns och ungdomars vanart men även brottslighet.

Hon menade att det berodde på fattigdom, och att samhället hade ett bristande ansvar. 1897 fick inte sinnesslövården stadsbidrag vilket resulterade i att barnen hänvisades till fattighus om familjen inte kunde ta hand om dem.²¹

18 Von Feilitzen. Fredrik. (2007). Även läkare gjorde viktiga insatser i sinnesslövården. Läkartidningen nr 23.

19 Grunewald. Karl. (2009). Från idiot till medborgare. Gothia förlag. s.42.

20 Grunewald. Karl. (2009). ss.57–58.

21 Ibid. (2009). S.64.

(10)

10

Diskussion i riksdagen.

Den svenska riksdagen gjorde ett beslut 1878 att sinnesslöa anstalter skulle få bidrag framför allt de anstalter som tog emot barn mellan 6–15 år. 1897 diskuterades att sinnesslöa borde flyttas från sina föräldrar till olika anstalter. Riksdagen menade att sinnesslöa barn skulle uppfostras och undervisas till arbetsamma och moraliska personer.²²

2.Resultat

2.1 Hur beskrivs barnen i fråga om utseende, psyke och beteende?

Pojke vid benämning 1 beskrevs vara normallång, han hade ett välbildat ansikte och sågs som en glad och vacker pojke. Sinnelaget var vänligt och fogligt. Pojken talade rent och beskrevs kunna berätta olika saker vid frågor. Pojken hade gått ett år i vanlig skola men kunskaperna sågs vara dåliga, och han kunde inte urskilja färger. Pojken beskrevs ha varit en pojke med goda kunskaper kring siffror och visade en begåvning för slöjd. Pojken höll ordning på sig själv med det menat är att pojken sköter sin hygien.

Normal längd, ansigtet välbildadt, uttrycket godt, gladt, och vaket. Ser och hör bra.

Sinnelaget vänligt och fogligt. Talar rent och kan berätta. Har god uppfattning har Ett år gått i skola men de kunskaper han det inhemtat äro ytterst ringa ej en bokstaf Känner han med säkerhet. Kan ej skilda färger. Han kan räkna till 10.

Visar fallenhet för slöjd. Han hjelper sig sjelf och håller sig snygg. ²³

Pojke vid benämning 2 beskrevs ett år efter inskrivningen här fanns inget dokumenterat från själva inskrivningen i journalanteckningarna. 1896 står det i dokumentet att han ej talar rent, har ett sluddrigt tal samt läspar.²⁴’’1896: Lynnet jämt godt och gladt, talet ej rent är sluddrigt och läspande.’’²⁵

Flicka 1 skrevs in på skolan 1896 och beskrevs som en liten, späd och mager flicka med skelande blick, och med ett livligt och vackert ansiktsuttryck med en bra syn och god hörsel. Flickan

22 Areschboug. Judith. (1995). Från tvång till frivillighet eller frivillighet till tvång? De begåvningshandikappade barnens undervisning i riksdagsdebatten 1878–1967. I: Korsvägar, en antologi om möten mellan unga och institutioner förr och nu.

Kerstin Peterson, Kenneth Peterson, & Maria Sundqvist. (red). Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposium/Stehag.

S.17.

23 Stockholms stadsarkiv SE/SSA/0665A/Föreningen Sävstaholmsskolorna/ journaler D1a volym 1.

24 Stockholms stadsarkiv

SE/SSA/0665A/ Föreningen Sävstaholmsskolorna/Journaler D1a volym 1

(11)

11 beskrevs vara glad, vänlig, lydig och medgörlig. Flickan hade en god uppfattning av vad som sades till henne. Flickans talförmåga var dålig och hon kunde inte uttala vissa konsonantljud vid inskrivningen på skolan. Hennes röst var svag och späd. Flickan hade inte fått någon tidigare undervisning därav saknade hon kunskaper. Hon var inte ren om nätterna.

Mycket liten späd och mager, blicken skelande men ansigtsuttrycket ganska Lifligt och vaket. Syn och hörsel goda. Glad vänlig, lydig och foglig.

Uppfattar hvad som sägs till henne. Talförmågan är ytterst bristfällig. Medan Hon ej kan uttala en hel mängd av konsonant ljuden. Rösten mycket späd och svag.

Har ej fått någon undervisning och saknar följaktligen alla kunskaper. Håller sig ej Snygg om nätterna. ²⁶

Flickan vid min benämning flicka 2 skrevs in på Norrtullsgatan 16 1885 året därpå beskrevs flickan ha varit pigg, livlig utan någon disciplin alls. Flickan talade rent men kom ofta med respektlösa svar.’’1896 är pigg och liflig i hög grad sjelfsvåldig och utan disciplin. Talar rent är alltid färdig med ett näbbigt svar.’’²⁷

2.2 Hur beskrivs barnens utveckling?

Pojke 1 född 1888 blev intagen på Norrtullsgatans skolhem 1896 då han var 8 år gammal, i Journalanteckningarna står pojkens utveckling beskrivet fram till 1905.

År 1897 har pojken lärt sig talen 1–10 och kan använda dem på ett matematiskt sätt. Pojken kunde läsa lätta ord samt förstod vad han läste. Vilket var ett framsteg. Han beskrivs ha haft ett bra minne, Kristendomsundervisningen visade pojken en lyhördhet för.

1897 Gör goda framsteg, Läser med lätthet små enkla ord och förstår det lästa.

Är vid kristendomsundervisningen vaken och intresserad, återger bra och har I allmänhet godt minne. Är fullt säker på talen 1–10 att räkna i rid och praktiskt använda dem.²⁸

’’1898 Gör fortfarande goda framsteg i alla ämnen. Har särskilt lätt för huvudräkning han är mer normalt begåvad än de flesta af de öfriga barnen, men vet sjelf detta och vill gärna bli

uppmärksammad.’’²⁹

1899 har det skett en större utveckling enligt journalanteckningarna, pojkens läsförståelse utvecklades men även läs tekniken. Han visade ett stort intresse för undervisningen och hade ett

SE/SSA/0665A/ Föreningen Sävstaholmsskolorna/ Journaler D1a volym 1

SE/SSA/0665A/ Föreningen Sävstaholmsskolorna/ Journaler D1a volym 1.

(12)

12 stort intresse för snickeri men det visade sig att pojken tröttnade fort och ämnade göra något annat.

1899 Läser rent, förstår bra, och kan återge det lästa. Gör stora framsteg Är intresserad af undervisningen och mycket vetgirig. Har stor ambition och blir lätt stött. Har lust och fallenhet för snickeri, men tröttnar snart vid ett arbete och vill då hafva något nytt.³⁰

1900 detta år gjorde pojken stora framsteg i slöjd där han visade på mer ihärdighet än tidigare och han kände en överlägenhet jämnt emot sina klasskamrater.

1900 Går alltjämt mycket framåt, känner med välbehag sin Öfverlägsenhet bland klasskamraterna. Eger stor sjellftillit och vill Gärna bli uppmärksammad. Räknar mycket bra är praktisk och har i slöjd Gjort stora framsteg. Visar mer ihärdihet än förut.³¹

1901 nu blir pojken mer slarvig i skolan på grund av sin’ ’överlägsenhet’’ och ansträngde sig därav ingenting. ’I det hufvud sakliga med föregående läsår. Är dock i skolan slarvig, bryr sig inte på grund av sin öfverlägsenhet.’’³²

1902 blev han förflyttad till den fjärde klassen då han gjorde framsteg, han beskrivs i

journalanteckningarna ha haft svårt för att läsa innantill, och hamnade efter klasskompisarna.

Pojken hade lätt att falla till gråt de gånger han blev tillsagd. I Journalanteckningarna beskrivs det att pojken hade svårt för att uträtta ärenden samt att orientera sig och visade inget intresse för detta.

1902 Gör goda framsteg och har blifvigt uppflyttad till fjärde klassen- Följer bra med utan innanläsning. I hvilket ännu han är rätt mycket efter Kamraterna. Uttrycker sig med stor lätthet och berättar bra. Är snar stucken Och gråter lätt vid tillsägelse. Fastän man kan säga han står högre än kamraterna, kan han sämre än flera af dessa uträtta uppdrag och skickas ärenden, han har svårt att hitta och har föga lust att försöka. ³³

(13)

13 1903 pojken beskrivs som en lat och bekväm, kan uträtta lättare ärenden, han har lärt sig bättre även i övriga ämnen. Pojken hade ett stort intresse för ritning. ’’Har i innanläsning gjort goda framsteg äfven i övriga skolämnen. Är mycket road av ritning och tycks ha fallenhet därför.’’ ³⁴

’’1904 lika med föregående år.’’³⁵

1905 dokumentet säger att pojken hade visat på stor ambition i skolan, och hade utvecklats sedan tidigare år. Pojken blev konfirmerad vid vårterminens slut dock trodde han att han skulle få det bättre om han fick lämna skolan. Pojken blev utskriven från skolan 1 september 1905 och fick då åter komma till föräldrahemmet.

1905 Har fortfarande gått framåt, visar i skolan stor ambition och har Utvecklats mycket. Konfirmerad vid vårterminens slut. Han är fordrande Och oförnöjd och tror, att allt ska bli bättre han bara komma ifrån skolan.

Utskrifven d. 1 sept 1905, då han återkom till föräldrahemmet. ³⁶

Pojke 2 föddes 1883 och skrevs in på skolhemmet 1895.

År 1896 står det skrivet i journalanteckningarna att pojken visar intresse under lektionstid, haft svårt för att förstå vad han läst, samt haft svårt för räkning. Vid kristendomsundervisningen hade pojken svårt för att besvara frågor. Dock hade han lättare för både snickeri och broderi varav han hade lärt sig snabbt med flit och ihärdighet.

1896 Visar vid lektionerna intresse. Läser temligen rent, men har svårt att uppfatta det lästa. Har för räkning mycket svårt, Kan vid kristendomsundervisning sällan besvara en fråga. Undervisas med framgång i snickeri, och bortsbinderi, varvid han ådagalägger både flit och ihärdighet. ³⁷

’’1897 Går framåt. Har lärt att läsa rent men är slarvig. Förstår det lästa. Är i räkning omöjlig- kan siffrorna men inget mer. Är snäll och i allmänhet uppmärksam.’’³⁸

1898 Det gick framåt och han följde med vid kristendomsundervisningen, han kunde även berätta vad han hade lärt sig. Svårt att uttrycka sig. Talade suddigt, och slarvigt, gjorde inga framsteg i

(14)

14 räkning. Skrev bra men slöade lätt till på lektionstid, om inte han själv fick ordet. Det gick bättre vid praktiska arbeten, dock var han långsam.

1898 Går fortfarande framåt. Följer vid kristendomsundervisningen med.

Kan någorlunda berätta för berättelsers innehåll. Har likväl särledes svårt Att uttrycka sig, talar fortfarande suddigt och slarvigt. Gör i räkning inga framsteg. Skrifver bra. Slöar vid lektionerna lätt till, såvida ej talet direkt ställs till honom. De praktiska arbetena går ej illa för honom, fastän det saknas raskhet i utförandet. ³⁹

1899 i journalanteckningarna beskrevs pojken ha varit snäll, artig och prydlig. Pojken hade en god vilja att lära sig men svårt för lärande. Räkning var fortfarande svårt för honom. Om han blev ombedd att gå ärenden klarade han de utförandet bra då han hade ett gott lokalsinne.

Snickeri var svårt att utföra då han inte kunde räkna eller förstå siffrors betydelse och kunde därav inte arbeta på egen hand.

1899 Är snäll och artig, alltid prydlig. Följer snällt med i skolan Har en god vilja men ej lätt att lära. Är i räkning fortfarande omöjlig.

Har godt lokalsinne. Kan utföra ärenden och uträtta dem bra.

Framstegen i snickeri hindras mycket af att han alls inte kan räkna ej förstå siffrans värde eller taga mått. Han kan därför alls inte arbeta på egen hand. ⁴⁰

1900 nu blev det lättare för honom att vara intresserad av skolarbetet samt att hänga med vid läsning då han förstod relativt bra vad han läste. Han har begåvning för ritning. Han beskrivs vara lydig men med begränsningar. Har svårt för att dela med sig.

1900 Är intresserad af skolarbetet och gör framsteg läser med svårighet rent förstår föga av det lästa. Har fallenhet för ritning. Är tjänstvillig och lydig men mycket begränsad. Är mycket snål och svag för allt som verkar godt.

Vill ytterst ogerna dela med sig af vad han har. ⁴¹

’’1901 På föräldrarnas begäran blef han utskriven den 1 mars. Återkom då till hemmet.’’⁴²

Flicka 1 var född 1886 och skrevs in på skolhemmet 1896.

(15)

15 År 1897 var flickan kvar i prov klassen där hon hade lärt sig vokalerna, hon saknade talbegrepp hon var dock villig och intresserad men hade svårt för lärande. Flickan hade lärt sig att väva band och sy något litet.

1897 Är fortfarande qvar i profklassen. Har lärt vokalerna. Saknar talbegrepp- skiljer 1–5 är villig och intresserad men tröglärd.

Har lärt sig väfva band och sy något litet. ⁴³

1898 detta år gick lärandet långsamt fram, hon hade lärt sig vokalerna men även konsonanterna s, i, r, m, u. Hon blev mer säker på räkning och kunde tal begreppen 1–10, där hon även kunde dra bort 1 och dra ifrån 1, även skilja på störst och minst, före och efter.

1989 Går långsamt framåt. Kan vokalerna och konsonanterna: s, r, i,m, och u.

Är fullkomligt säker på talb. 1–10. Kan lägga till 1 till alla tal: äfven draga 1 ifrån.

Kan skilja på störst och minst före och efter. ⁴⁴

’’1899 Har i skolkunskaper ej gjort nämnvärda framsteg. Handarbetet går bättre- hon arbetar ordentligt men långsamt. Väfver syr linnesöm och stickar.’’⁴⁵

1900 visade flickan mer intresse vid undervisningarna och kunde läsa enkla ord på svarta tavlan.

Flickan var ouppmärksam på räkning men om hon hade vilja gick det bra för henne. Hon var flitig med handarbeten och sydde linnesöm, korsstygn, och stickade strumpor, dock var hon inte lika duktig på att sticka strumpor.

1900 visar i allmänhet ringa intresse; läser enkla ord på svarta tafvlan.

Är för det mesta ouppmärksam vid räkningen, men då hon någon gång vill går det ej så illa. Vid handarbetet flitig och intresserad. Syr linnesöm, korsstygn och stickar strumpor (det senare dåligt).⁴⁶

1901 under det senaste läsåret hade hon inte gjort några framsteg, vilket resulterade i att hon blev utskriven från Skolhemmet Norrtullsgatan men i stället inskriven på Fru. M Krantzons

(16)

16 vårdanstalt Karlslund.⁴⁷’’Har under sista läsåret gjort så gott som inga framsteg. Blef därför utskriven d. 1 sept.’’⁴⁸

Flicka 2 var född 1883 och blev intagen på skolhemmet Norrtullsgatan 16 året 1895.

1896 visade hon intresse vid lektionerna och uppfattade vad som sades. Hon hade svårt att lära innantill, samt för läsförståelse, dock läste hon bra. Vad gällde räkning där kunde hon

talbegreppen 1–20. Vid kristendomsundervisningen kunde hon återge lättare berättelser. Vad gällde handarbete var hon inte lika duktig, hon tröttnade lätt men var lättlärd.⁴⁹

1896 Visar vid lektionerna intresse och uppfattning, men har svårt att lära utantill.

Läser rätt bra, uppfattar det lästa. Kan i räkning lägga till summan och draga ifrån inom 1–20, dels med dels utan kulor. Svarar vi vid kristendomsundervisningen bra och återger de lättaste berättelserna. Har tydlig fallenhet för handarbete.

Lär sig lätt men tröttnar fort. Och är slarfvig hvarför framstegen ej äro så stora som man kunde vänto.⁵⁰

1897 gör hon goda framsteg är mindre näsvis och har blivit snällare än tidigare år. ’’Har särskilt i handarbete gått mycket framåt, har lärt att knyppla och gör detta jämt och väl. Är fortfärdig och behändig vid uträttande af husliga sysslor.’’⁵¹

1898 gör hon goda framsteg. Hon är duktig på kristendomens historia men har dock svårt för att svara på frågor kring ämnet. Det går långsammare vid räkning men hon kan använda sina räkne kunskaper praktiskt och lär sig mer kring handarbeten.

1998 Gör fortfarande goda framsteg. Har vid kristendomsundervisningen god uppfattning af berättelsens historiska sida; Kan sällan svara på förstånds

frågorna. Vid räkning fattar hon långsamt, men kan praktiskt använda sina kunskaper.

Hon har mer och mer blifvigt ordentlig och i handarbete äro framstegen synnerligen goda. Hon är mycket oegennyttig, ger gerna bort och delar med sig af hvad hon har.⁵²

1899 har flickan svårt för att redogöra för vad hon har läst, men hon läser dock bra. Hon göra goda framsteg vid räkning är uppmärksam och intresserad, dock ifall hon blev rädd gick det

(17)

17 långsammare och tankarna var någon annanstans. Det beskrivs i dokumentet att hon arbetade bra men att hon inte hade intresse för mer än ett arbete åt gången, hon ville bli färdig innan hon på började något nytt handarbete.

1899 Läser bra; har svårt att redogöra för det lästa. Har lätt för stafning. Har i räkning gjort goda framsteg. Är i allmänhet uppmärksam och intresserad, men blir hon rädd stå tankarna stilla och hon kan då ej svara något.

Arbeta bra, men har ej intresse för mer än ett arbete i stunden- är mycket ifrig att få det färdigt innan något nytt börjas. Har lärt väfva och gör allt bra.

Har sinne för snygghet och är sjelf alltid ren. ⁵³

1900 Flickans hade ett vaket intresse samt var uppmärksam. Kunde ge lustiga men även svar som träffade rätt. Flickan kunde vara näsvis och elak mot kamrater som hon vågade ge sig på.

Hon beskrivs ha varit praktisk och utförde husliga sysslor behändigt där hon även la en eftertanke och raskhet.

1900 visar stort intresse vid lektionerna och är vida mer

Uppmärksam och vaken än förr. Kan emellanåt ge ganska lustiga och träffande svar-tycks lägga an där på då det finns åhörare. Är vänlig och tjenstakig mot den som står öfver henne, men ofta stygg mot kamraterna och ganska näsvis och vresig mot dem hon vågar sig på. Är praktisk och utför husliga sysslor behändigt med efter tanke och ganska stor raskhet. ⁵⁴

’’1901 Lika med föregående år. Blef under vårterminen konfirmerad.’’⁵⁵

1902 gjorde hon goda framsteg, var gladare i humöret, hade bra inflytande på sina kamrater var förståndig och kunde utföra olika ärenden korrekt. Hon blev utskriven 1 september och blev då inackorderad i ett hem på landet.

1902 Gör fortfarande goda framsteg. Lynnet har blifvigt gladare och jämnare Och den vresighet som förr ofta framträdde ser man nu sällan af. Har stort inflytande på kamraterna som hålla af henne på samma gång de för henne hysa en sällspord??? Respekt och lyda utan gensägelse- är redig och förståndig kan skickas ärenden och utför uppdrag ordentligt.⁵⁶

’’Utskrifven den 1 sept.1902 blef då inackorderad i ett hem på landet.

SE/SSA/0665A/ Föreningen Sävstaholmsskolorna/ Journalen D1a volym 1.

(18)

18 1905 kom på våren till fru Krantzon där hon hjälper till med utförande af sysslor inomhus och tillsyn öfver barnen.’’⁵⁷

Karlslunds vårdhem var ett hem som bildades av Maria Krantzon, i Upplands Väsby, där hade hon fått tillstånd att driva asyl hem för ca 38 personer, detta hem kom att kallas för Karlslund på grund av tidigare ägare. I Stockholmsområdet var behovet stort för att bedriva vårdhem därav kom de flesta som fick vård på hemmet från Stockholm stad.⁵⁸

3. Diskussion/Analys.

Syftet med min uppsats var att undersöka synen på barnen som gick på Norrtullsgatan 16 i Stockholm samt undersöka hur barnens lärande blev beskrivet och utvecklades. För att få förståelse kring samhällets förändring kring funktionsvariationer och dylikt. Vilket resulterade i dessa frågeställningar:

- Hur beskrivs barnen i fråga om utseende psyke och beteende?

- Hur beskrivs barnens utveckling?

För att få svar på mina frågeställningar sökte jag i Stockholms stadsarkiv om Föreningen för sinnesslöa barns vård, varav jag fann ett fåtal journalanteckningar att använda i min empiriska undersökning.

3.1 Hur beskrevs barnens utseende, och beteende i källmaterialet.

I Journalanteckningarna kan jag konstatera att barnen beskrevs på olika sätt vid inskrivningen på skolan, och hade olika sinnes uttryck. I journalanteckningarna är det en grundlig beskrivning av barnen, från humör till hur hygien sköttes.

Enligt tidigare forskning (Förhammar, 2007) fram kommer att innan 1870 var det svårt att veta hur många individer det fanns av dem som kallades’ ’idioter’’ på grund av att dessa personer inte räknades med i folkräkningen, dock fanns det blinda och dövstumma under egen kategori och de andra räknades som sinnessjuka. Det fram kommer i studien att det var under 1800 talets senare del man intresserade sig för att utbilda dessa individer dels för att denna grupp inte skulle belasta samhället utan i stället vara till hands.⁵⁹ Detta kan jag koppla till min studie av barnen då dels

58 Ericsson. Kent. (1993). Efter att ha flyttat från vårdhem. En uppföljning efter en vårdhemsavveckling. Uppsala: Uppsala universitet. S.1.

59 Förhammar. Staffan. (2007). Från närande till tärande, Funktionshinder, Utbildning och Socialpolitik i Sverige. S.11, s.195, s.310, s.308, s.376.

(19)

19 barnen skrevs in på skolan under slutet av 1800 talet, dels genom att kolla på vad barnen lärde sig, ett ämne som ofta tas upp kring deras utveckling var Kristendomsundervisning, men även undervisning i läsning, räkning och handarbeten. En till koppling till vad Förhammar skriver är att barnen lärde sig att utföra ärenden. Förhammar skriver att barnen inte skulle vara till

belastning för samhället men till hands, där en slutsats kring barnens lärande om att utföra enklare uppdrag och ärenden.

I min undersökning får jag svar på hur barnen beskrevs om utseende, psykisk och beteende, detta fram kommer tydligt i journalanteckningarna på barnen. I undersökningen får jag fram hur barnens beteenden och psykiska beteende utvecklas under åren de är inskrivna på Norrtullsgatan, det var både positiva och negativa beteende mönster hos barnen.

3.2 Vad lärde sig barnen

En annan forskning som gjorts kring ämnen är (Rören 2007) där det framkommer att barn som bodde på landet skulle bli förberedda på arbetslivet genom att få utbildning inom jordbruk och djurskötsel, men även religionskunskap och kärleksbudskap. Skolhemmen i städerna skulle utbilda barnen i hantverk då det sågs skadligt för dessa barn att lära sig om jordbruk och

djurskötsel pga. att de skulle vara insatta i olika arbeten som fanns i stadsnära miljö. Barnen som gick i städerna fick dock inte lika bra förberedelser för arbetslivet.⁶⁰ I min studie kan jag tydligt se att det är en skola i en stad som barnen var inskrivna på då i deras journalanteckningar kring den lärande beskrivningen står att de lär sig hantverk, ofta lär sig flickorna handarbeta såsom att sy, knyppla och sticka/virka. Pojkarna fick lära sig snickeri. Dock kan jag se i in studie att om ett barn hade problem med att lära sig att räkna då blev det även bekymmer med själva

snickerilektionerna också då man behövde kunna använda siffror osv inom det ämnet.

Vad gäller frågeställningen hur beskrivs barnens utveckling har jag fått svar på detta genom att gå igenom journalanteckningarna på barnen samt skrivit ner dom i min resultats del, där kan man tydligt följa barnens utveckling år efter år under de åren barnen var inskrivna på skolhemmet Norrtullsgatan 16 i Stockholm. I anteckningarna får jag fram att barnens olika lärprocesser ser olika ut.

Vad Brockstedt belyser i sin avhandling om barnen och deras hemförhållanden kan jag inte se i min undersökning hur det skall ha påverkat barens utbildning vid folkskolan.⁶¹ Av de baren som är med i min undersökning är det bara ett barn som tidigare gått i folkskola men ej klarat av att

60 Rören. Owe. (2007). Idioternas tid, tankestilar inom den tidiga idiotskolan, 1840–1872. Stockholm: Stockholms universitet. S.27–30.

61 Brockstedt. Håkan. (2000). Slagsta skola och seminarium och dess föregångare: Skolan för sinnesslöa barn i Stockholm:

Ideologi och praktik i undervisning av barn med utvecklingsstörning 1870–1950. S.132.

(20)

20 gå i den och blev därav flyttad till skolhemmet Norrtullsgatan 16 i Stockholm, dock står det ingenting i journalanteckningarna kring pojkens sociala problem eller familjeförhållanden.

(21)

21

Sammanfattning.

Sammanfattningsvis kan jag skriva att denna uppsats tillviss del handlar om normer, av vad som ansågs vara ett normalt och avvikande i barnens lärande utveckling. Lärarna har i

journalanteckningarna beskrivit barnens utveckling på flera olika sätt. Syftet med själva uppsatsen var att analysera barns lärande och utveckling, utseende och beteende. För att kunna genomföra studien har jag fått titta på digitaliserat källmaterial från Stockholms stadsarkiv, allt material jag hade hoppat finna fanns inte så jag fick begränsa mig till de journalanteckningar som fanns att tillgå utan att behöva vänta flera månader samt betala för kopior osv. Jag har fått svar på mina frågeformuleringar genom att kika på källmaterialet och hitta under olika år hur fyra barn utvecklades och att dem utvecklades olika. Då det var smalt med källmaterial att få tag på kunde jag inte få fram ett så bra resultat jag hade räknat med men har gjort det bästa av situationen, och fick göra begränsningar i studien. Metoden i min uppsats är en kvalitativ analyserande metod, där jag har analyserat dokumenten utifrån vad som står i dem och letat efter om jag kunnat hittat metoder för elevernas utveckling och lärande processer. I min empiri har jag valt att benämna barnen vid pojke 1,2, och flicka 1, och 2 på grund av den etiska aspekten och att ge eventuella kvarlevande släktingar integritetsskydd. Tidigare forskning var dock inte lätt att finna men jag fann en avhandling av Förhammar från närande till tärande som handlar om socialpolitiska aspekter. Owe Rören belyser även han politiska aspekter men han tar också upp diskussionerna och mötet i Köpenhamn på 1870 talet där man tog upp svenskars syn på skolhemmens

utbildning. Barnen i min undersökning beskrivs vara livliga men snälla individer.

(22)

22

Käll och litteraturförteckning

Otryckta källor.

Stockholms Stadsarkiv (SSA). Föreningen Sävstaholmsskolorna. /Journaler D1a volym 1.

Tryckta källor Litteratur

Alvehus. Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod.: en handbok. Stockholm: Liber förlag.

Areschoug. Judith. (2002). Det sinnesslöa skolbarnet, undervisning, tvång och medborgarskap 1925–

1954. Linköping: Linköpings universitet.

Brockstedt. Håkan. (2006). Slagsta skola och seminarium och dess föregångare skolan för sinnesslöa barns i Stockholm om skolans verksamhet från 1870–1950. Stockholms pedagogiska institution:

Stockholms universitet.

Ericsson. Kent. (1993). Efter att ha flyttat från vårdhem, en uppföljning efter en vårdhemsavveckling.

Uppsala: Uppsala universitet.

Rören. Owe. (2007). Idioternas tid, tankestilar inom den tidiga idiotskolan, 1840–1872. Stockholm:

Stockholms universitet.

Sköld. Johanna. (2006). Fosterbarnsindustri eller människokärlek barn, familjer, och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890–1925. Stockholm: Stockholms universitet.

Areschboug. Judith. (1995). Från tvång till frivillighet eller frivillighet till tvång? De

begåvningshandikappade barnens undervisning i riksdagsdebatten 1878–1967. I: Korsvägar, en antologi om möten mellan unga och institutioner förr och nu. Kerstin Peterson, Kenneth Peterson, &

Maria Sundqvist. (red). Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposium/Stehag.

Förhammar. Staffan. (2007). Från tärande till närande, funktionshinder, utbildning, och socialpolitik i Sverige. Lund studentlitteratur.

Grunewald. Karl. (2009). Från idiot till medborgare. Gothia förlag.

Tidningsartikel

Von Feilitzen. Fredrik. (2007). Även läkare gjorde viktiga insatser i sinnesslövården. Läkartidningen nr 23. 2007-06-05. https://lakartidningen.se/wp-

content/uploads/OldWebArticlePdf/6/6887/LKT0723s1836_1837.pdf (hämtad 2021-04-01)

Webbsida.

(23)

23 1177. (2016-05-31). Sjukdomar och besvär. Intellektuell funktionsnedsättning/ utvecklingsstörning.

https://www.1177.se/Varmland/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och- minne/intellektuell-funktionsnedsattning---utvecklingsstorning/. (Hämtad 2021-04-01).

Vetenskapsrådet. (u.å.). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html (hämtad 2021-05-12).

Skolverket. (u.å.). Regler och ansvar. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i- skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-i-skolan. (hämtad 2021-03-23).