ENSO 2002

STORAENSO ~

•

i- _- ^• STORA ENSO 2002 _-

•

Innehåll

Koncernpresentation . . . . . • • • • • • • • • • . . . • . . . • • • • a • • • • • a • a a • • a 1 • • • • • • • a • .... . . 1 earparate governance . . . • • • • • • • • • • • . . . • • • • • • • • • • . • . . • . . • . . • • • • • . • . • . . • • • • • • • • • . 3 Stora Ensas strategi . . . . . . . • •••

Verksamhetens utveckling 2002 Kvartalsuppgifter och nyckeltal

' • • l • • • ••• • • • • • •• • • • • • • • • l . . . . . . . .. .. . .. . . .. .. . . .. 6

. . . l " . ' ' l ' • • • ' • • ' . . . ' • • • • ,. • • l • • 7

• . . • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • l • • • • • •

Aktier och aktieägare

..

^,

... . ... .

^{.. ' . o • • •}

Förvaltningsberättelse .. ...••• , • • • • • • • • • • • • . • • • • • • • • • • . • . • . • • . • • • • • • • • • • ....••••••

22 24 32 Koncernens bokslut .... .. . . . l • • • l . . . 35 Noter till koncernredovisningen • • • • • • • •

Moderbolagets bokslut ...•••••.•• , Moderbolagets noter ...•••.••••••

Förslag till vinstdisposition ... . . .••••••••••••••

Revisionsberättelse ,

40

. 81

• •• ' ... . . . 84

styrelse . . . .

. . . . . ^. . . ^{. .} . ^{. . . . . .} . . ^{. .} . ^{. . .} . . . . ^. . . ... .

89 90 91 Ledningsgrupp .. . . ^{t • •} . . . - . . . . .... . . .. .. . . . . .. . . 92 Enheternas kapacitet .

Uträkning av nyckeltal

• •• • • •• f • • • • • • • • • f • • • • t • • • • • • • • • t l • • • • • • • • • • • • • • • • l • • •

Bokslut 2002 är en översättning av den engelska originaltexten.

Värdeskapande

. 93

97

Stora Ensa har satt upp tydliga verksamhetsmässiga och finansiella mål för att stärka lönsamheten, kassaflödet och kapitalstrukturen. Detta bidrar till att fokusera ledningen på affärsmässigt riktiga beslut, och därigenom till att skapa värde för aktieägarna. (Se vidaxe sid 7)

- - -

Nytkelli!l

2001 2002

Nettoomsättning, MEUR 13 508,8 12 782,6

Rörelseresultat, MEUR l 486,9 -151,6

exklusive engångsposter, MEUR 495,2 926,5

Avkastning på eget kapital (ROE), % 10,4 -3,3

skuldsättningsgrad 0,53 0,37

Resultat per aktie, EUR 1,03 -0,25

exklusive engångsposter, EUR 0,94 0,57

Kassamässigt resultat per aktie, EUR 2,43 2,49

exklusive engångsposter, EUR 2,34 1,97

Utdelning per aktie, EUR 0,45 *0,45

• Föreslaflen utdelnin9

Koncernpresentation

Produktom råden

Journalpapper

Produkter

Obestruket superkalandrerat (SC), abestruket maskin- glättat (MF), lättviktigt bestruket (LWC), mediumvik- tigt bestruket (MWC), tungviktigt bestruket (HWC) och maskinglättat bestruket (MFCJ papper samt tapetpapper. Används till tidskrifter, reklamtryck, kata- loger och direktreklam.

Marknadsposition

• Världens näst största tillverkare av journalpapper, största tillverkare i ~ordamerika, näst störst i Europa

• Marknadsandel: 21% i Europa och 17% globalt

• Huvudmarknader: Europa (54% av omsättningen) och Nordamerika (42% av omsättningen)

• Produktionskapacitet: 4,5 miljoner ton per år Tidningspapper

Produkter

standard och specialkvaliteter av tidningspapper, exempelvis förbättrat tidningspapper, katalogpapper och bokpapper. Används till tidningar, tidningsbilagor, flygblad, telefonkataloger, inbundna böcker och pock- etböcker.

Marknadsposition

• Världens fjärde största tillverkare av tidningspapper, standard och \pc<:ialkvaliteter. den största tillverka- ren i Europa

• Marknadsandel: 24 % i Europa och 7 % globalt

• Huvudmarknader: Europa (87 % av omsättningen) och Nordamerika' (7% av omsättningen)

• Produktionskapacitet: 3,4 miljoner ton per år Finpapper

Produkter

Bestruket finpapper (grafiskt papper) och abestruket finpapper rkontorspapper). Används för tryckning av dokument, reklamtryck och kvalitetsböcker.

Marknadsposition

• Världens .tredje största tillverkare av grafiskt papper, tredje största tillverkare även i Europa

• Världens ~jätte står~ta tillwrkare av kontorspapper, näst störst i Europa

• Marknadsandel för grafiskt papper: 14 % i Europa och 9 % globalt

• Marknadsandel för kontorspapper: 13% i Europa och 4 % globalt

• Huvudmarknader: Europa (59 % av omsättningen) och Nordamerika (24 % av omsättningen)

" Produktionskapacitet: 3,7 miljoner ton per år

Förpackningskartong

Produkter

Vätskekartong, bågarkartong (cupstock), carronboard, containerboard (wellråvara), wellpappförpackningar, hylskartong, hylsor, laminatpapper, tekniska papper, flexibla förpackningar och etikettpapper.

Marknadsposition

• ~.n av världens ledande t il h erkare av konsumentför- packningskartong och specialpapper

• Huvudmarknader: Europa (72 % av omsättningen), Asien (14 % av omsättningen) och Nordamerika (10% av omsättningen)

• Produktionskapacitet: 3,7 miljoner ton förpack- ningskartong och -papper, 650 miljoner m" well- pappförpackningar och 197 000 ton hylsor per år Träprodukter

Produkter

sågade trävaror och vidareförädlade traprodukter.

o\nvänds 1 byggnads-, snickeri- och möbelindustrin.

Mar~Y?adsoositiol"

• Världens tredje största tillvErkare av sågade barrträ- produkter. storst i Europa

• Huvudmarknader: Europa (58% av omsättningen), Asien t22 'M· av omsättningen), Nordafrika och Mellanöstern (14% av omsättningen) s.amt Nordarnerika (6% av omsättningen)

• Produktionskapacitet: sågade trävaror 6,0 miljoner m' och vidareförädlade produkter 2,4 miljoner m³ per år

BOKSLU7 2002

Mission, vision och värderingar

Mission

Vi bidrar till kommunikation och välstånd ~cnom att använda förnyelsebara fibrer till papper, förpacknings- material och förädlade träprodukter.

Vision

\'• ska vara det ledande skogsindustriföretaget i värl- den

- Vi tar täten i utvecklingen av skogsindustrin - Kunderna väljer oss för de mervärden Vi skapar - Vi skapar värde för våra investerare

-Vi är stolta över att arbeta för Stora Enso Vi är en attraktiv partner för våra leverantörer

Policy för miljöarbete och omvärldshänsyn

Affärsaspekter

Stora Enso ska utveckla sin affärsverksamhet med inriktning på ekologisk, social och ekonomisk hållbar- het. En gemensam uppgift i företagt-t ar att bidra till ständiga förbättringar av verksamheten.

Helhetsperspektiv

Stora Enso strävar efter att möta kundernas behov av produkter och tjänster i fråga om tryckt information, förpackningar och konstruktionsändamåL Dessa pro- dukter tillverkas huvudsakligen av råvaror som är för- nyelsebara, kan återVinnas och är säkra· att använda.

Vårt agerande i miljöfrågor vägleds av en helhetssyn, där produkterna betraktas i ett kretsloppsperspektiv. Vi förväntar oss att våra leverantörer och partners tilläm- par samma principer så att miljöpåverkan kan mini- meras på alla stadler, fiån

ran ra

till slutprodukt.

2 BOKSLUT 200:<

Värderingar

Kunden i fokus - Vi är våra kunders förstahandsval Resultatorientering-Vi åstadkommer resultat

Ansvar- Vi lever upp till prinCiper om uthi\llig utveckling i all verksamhet

Människan i centrum - Motiverade medarbetare skapar framgång Framtidsinriktning - Vi tar första steget

Omvärldsaspekter

Stora Enso ser som internationellt företag sin roll att vara ett föredöme i samhället på global, nationell och lokal nivå. Vår inställning ska kännetecknas av respekt för de kulturer, levnadwanor nch vär<lerin~ar 5(>ffi vi möter hos enskilda och grupper i de länder där vi är verksamma. För att vinna trovärdighet i utvecklingen av vår affärsverksamhet ska vi följa och, där så är nöd- vändigt, överträffa kraven som ställs ⁱ nationella regler och praxis samt lokal lagstiftning.

öppenhet

Stora Enso betraktar en öppen dialog och samverkan mt>d alla intressenter som grundlaggande för att fortla- pande kunna stärka vår verksamhet och på ett hållbart sätt delta i miljö- och samhällsutvecklingen.

Corporate governance

Allmänt

Arbetsuppgifter och ansvarsområden för Stora Enso Oyp olika organ bestäm~ <.IV fimk lagstiftning och av den corporate govemance-policy som överensstämmer med den finska aktiebolagslagen och som antagits av styrelsen.

Bolagets styrelse, koncernchef och vice koncern- chef ansvarar för ledningen av bolaget.

Övriga styrande organ inom bolaget har en assiste- rande och stödjande funktion.

S L yl ,m de> Of1Ji10

Vice koncernchef

Verkståilande ledningsgrupp

(EMG)

Lednings- grupp (MG)

FölJande organ har beslutsfunktioner inom bolaget:

styrelse

Compensation Committee (ersättningskommitte)

Det främsta beslutet i kommitten under ²⁰⁰² var att besluta om årets ersättningsprogram. Ersättnings- kommitten hade tre ledamöter (Claes Dahlbäck, ord- förande, Krister Ahlström och Harald Einsmann) och sammanträdde två gånger under 2002.

Financial and Audit Committee (finans- och revisionskommitte)

Kommittt~ns huvuduppgift är att bistå styrelsen i dess kontrollfunktion. Finans- och revisionskommitten hade fyra ledamöter Oosef Ackermann, ordförande, Ilkka Niemi, l'aavo Pitkänen och Marcus Wallenberg) och sammanträdde två gånger under 2002.

stora Enso utformar årsredovisning och delårsrap- porter i enlighet med internationell redovisningsstan- dard (IAS). De publiceras på finska, svenska, engelska och tyska. Dessutom gör Stora Enso en årlig avstäm- ning mctl US GAAP (l'onn 20-J:).

Bolaget leds från två huvudkontor, ett ⁱ Finland och ett i Sverige, och har även ett internationellt kon- tor i London, Storbritannien.

Stora ^Ensa Oyj har en eller två revisorer, enligt beslut av bolagsstämman.

Så långt möjligt sker beslut om bolagets verksam- het och dokumentation på engelska.

Ersåttnings- kommitte

Disdosure Committee

Finans-och revtsions- kommitte

lnvesterings- komrnttte

( ~----k_o_m Miljo-

__ m_i_tt_e ______

~ ~----k_o_m ) ( FoU-

__ m_i_tt_e ____

~

J

Koncernchef

• Executive Management Group (verkställande ledningsgrupp J

• Management Group (ledningsgrupp)

Vice koncernchef

• Environmental Committee (miljökommitte)

• R&D Committee (FoU-kom.mitte)

övriga kommitteer

• Disclosure Committee

• Investment Committee (investeringskommitte)

Ansvaret för den dagliga verksamheten vilar hos divi-

sion~ledningama och deras verksamhetsansvariga.

SOKSLUT 200~ "'1

Syfte med och sammansättning av styrande organ

styrelse

Stora Enso Oyj leds av en styrelse som verkar enligt internationella principer med två nivåer för corporate governance.

Styrelsen består av elva ordinarie ledamöter: nio externa ledarnoter och två fran bolagslcdnin~en som

ut~cs a\" bolagsstämman för ett år.

Styrelsen övervakar verksamheten och ledningen av Stora Enso och beslutar i viktiga frågor avseende strategi, investeringar, organisation och finansiering.

styrelsen ansvarar för ledningen av bolagets verk- samhet och att denna bedrivs på ett effektivt sätt samt har övergripande ansvar för bolagets redovisning och ekonomistyrning.

St)rrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande och utser koncernchef, Vice koncernchef, divisionschefer och chefer för stabsfunktioner. sty-

relsen godkänner bolagets organisationsstruktur.

styrelsen utser ersättnlngskon'lmitte och finans- och revisionskommitte.

styrelsen ska sammanträda minst fem gånger per år. Under 2002 sammanträdde den nio gånger.

Koncernchef

Koncernchefen ieder bolagets dagliga verksamhet 1

enlighet med instruktioner och direktiv utfärdade av styrelsen. Det ankommer på koncernchefen att se till att bolagets redovisningsmetoder uppfyller lagstadgade krav och att finansiella ärenden handlaggs på ett till- förlitligt sätt.

. Koncernchefen ansvarar direkt för följande: strategi (planering och investeringar), finans, ekonomi och juridik, koncerniriformation, investor relations samt förberedelsearbete inför styrelsemöten. Koncernchefen övervakar dessutom beslut rörande nyckelpersoner, marknadstjänster & IT och andra viktigare frågor som rör verksamheten.

Vice koncernchef

Vice koncernchefen fungerar som ställföreträdande för koncernchefen. Vice koncernchefen ansvarar för föl- jande operativa frågor: kontroll av och stöd till divisio- nerna, koncernstödfunktioner, inköp, råvarutillgångar (skog, energi), FoU, miljöfrågor och personai.

Executive Management Group - EMG (verkställande ledningsgrupp)

EMG leds av koncernchefen och består av vice kon- cernchefen, sex divisionschefer Goumalpapper, Tidningspapper, Finpapper, h"irpackningskartong,

4 BOKSLUT 2002

"!riiproduktel odl 7'/ordamerika) samt cheferna för

stabsfunktionerna Finans, Ekono111i och Juridik cCH)J och Koncernstöd.

EMG ansvarar för följande: investeringsplanering och -uppföljning, fusioner, förvärv och avyttringar,

:.~tartl('tand<' <.~v strategiska riktlinjer, resursfördelning, kontroll och beslut avseende den dagliga verksamhe- ten, förberedelsearbete inför styrelsemöten samt vikti- gare aspekter i försäljningsorganisationen.

Förutom ordinarie governance-uppgifter genomför- de EMG under 2002 den omfattande utvärderingen av det mest effektiva sättet att använda tillgängligt kapi- tal inom de ramar som styrelsen angivit. Detta ledde fram till Stora Ensos program för omstrukturering av tillgångar som fastställer ramarna och principerna för bolagets kapitalaHokering.

EMG sammanträdde 20 gånger under 2002.

Management Group- MG (ledningsgrupp)

Arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar budget, strategi och utveckling av den dagliga verksamheten.

I MG ingår medlemmarna i EMG, övriga divisions- chefer samt stabschefer. Dessutom kan koncernchefen utse ytterligare ledamöter. Under 2002 ingick 22 leda- möter i MG.

MG sammanträder omkring fyra gånger per år. MG sammanträdde fyra gånger under 2002.

Dlsclosure Committee

Denna kommitte bildades under 2002 för att uppfylla de nya reglerna för ekonomisk rapportering ba~e1ade

på Sarbanes-Ox1ey Act. Kommitten övervakar tillförlit- ligheten i koncernens ekonomiska rapportering och informationsgivning. Koncernens controUer är ordfö- rande i kommitten, som i övrigt består av cheferna för internrevision och juridik. Kommitten rapporterar till koncernchefen och CFO (Chief Financial Officer).

lovestment Committee (investeringskommitte) Chefen för Koncernstrategi, Investeringar &

Affårspla::ering är ordförande i inn>steringskommjt- ten. Kommitten har 7-10 medlemmar, vilka utses av

~oncernchefen. Under 2002 hade kommitten tio med- lemmar.

Investeringskommitten ansvarar för samordning av investeringspianeringen och godkännandeprocessen, samordning av investeringsgranskningen och uppföli- ningsprocessen, medverkar i planering och genomfö- rande av stora investeringsprojekt i bolagets olika geo-

&rafiska verksamhetsområden samt lämnar rekommen- dationer angående medel för invrstcrin~ar.

Under 2002 har kommitten utarbetat en rammo- dell för fokuserade investeringar, vilket ar i linje med

koncernens strategi för att hålla investeringarna under det genomsnittliga avskrivningsbeloppet över en kon- junkturcykel. Kornmitten utredde också alla större investeringsförslag och lämnade rekommendationer angående allokering av divisionsmedel före besh1t. l samarbete med divisionerna och EMG har kornmitten också utvecklat Stora Ensos program för omstrukture- ring av tillgångar i linje med rammodellen för investe- ringarna.

Under 2002 sammanträdde investeringskommitten tretton gånger.

Environmental Committee (miljökommitte)

Vice koncernchefen är ordförande i miljökommitten.

Kommitten har 8-14 medlemmar, vilka utses av kon- cernchefen. Under 2002 hade kommitten tretton med- lemmar.

Miljökommittens ändamål och uppgifter är att for- mulera och kommunicera koncernens miljöstrategi och policy för divisionerna, att samordna relationer och kommunikation med statliga och icke-statliga organisationer och andra intressenter, att etablera metoder för miljöledning och att producera en årlig milj öredovisning.

Den största frågan på dagordningen under 2002 var klimatfrågan. Den gjorde det påkallat att skapa ett särskilt arbetsutskott för att bedöma möjligheter och hot, och att utarbeta en strategi och handlingsplan för koncernen i denna fråga. Övriga vil\tiga frågor var tiberstrategin, skogscertifiering och koncernens miljö- och resursredovisning för 2002.

Miljökommitten sammanträdde fyra gånger under 2002.

R&D Committee (FoU-kommitte)

Vice koncernchefen är ordförande i FoU-kommitten.

Kommitten har S-9 medlemmar, vilka utses av kon- cernchefen. Under 2002 hade kommitten nio med- lemmar.

FoU-kommittens ändamål och uppgifter är att hjal- pa koncernens affärsenheter att uppnå och vidmakt- hålla marknadsledande kvalitet och produktivitet genom att främja högkvalitativ FoU, att följa teknikut- veckling och framtidsinriktad produktutveckling samt att lämna rekommendationer angående omfattningen av koncernens övergripande FoU-verksamhet.

Som ett viktigt led

i

att stärka FoU-strategins fokus på förbättring av produkternas funktion hos slutkun- · den, har kommitten under året beslutat genomföra InnoCentre-investeringen, som ska bli en utvecklings-

anläggning ⁱ industriell skala för nya förpackningskon- cept. Planeringen av nya finansieringsmodeller för att underlätta kommersialiseringen av nya affärsideer inleddes 2002.

FoU-kommitten sammanträdde två gånger under 2002.

Övriga kontrollerande organ

Revisor

Stora Enso Oyj:s revisor är PricewaterhouseCoopers Oy (aukt revisorer) med Pekka Nikula (aukt revisor) som huvudrevisor.

Internrevision

Stora Enso har en separat internrevisionsorganisation, som för närvarande består av tolv personer. Organisa- tionen utför en självständig granskning av tillförlitlig- heten och effektiviteten hos koncernens system, interna kontroller och dess redovisning.

Internrevisionsorganisationen rapporterar till kon- cernledningen, till de externa revisorerna och till finans-och revisionskommitten. Chefen för internre- visionsavdelningen rapporterar funktionellt till CFO · och har direkt tillgån~ till ordföranden för finans- och revisionskommitten.

Internrevision utförs regelbundet vid de större bru- ken och vid andra enheter inom koncernen.

Riktlinjer för insiders

Stora Enso följer helt Helsingforsbörsens imidt>rregler som gäller från l mars 2000.

De interna riktlinjerna för insiders publicerades under 2001 och distribueras regelbundet inom koncer- nen.

Följande personer i Stor'a Enso betraktas alltid som insiders: styrelsemedlemmar, koncernchefen, vice kon- cernchefe!l och bolagets revisor. Koncernchefen har vidare definierat följande personer som insiders: med-

le~mar av EMG (verkställande ledningsgruppen),

me~lemmar av MG (ledningsgruppen) samt ansvariga för juridik, finans, ekonomi, FoU, information och

inv~stor relations.

Ledningsgruppens ägarintressen i koncernen per 31 december 2002

Information om ledningsgruppens innehav av aktier och optioner/syntetiska optioner i bolaget, samt infor- mation om medlemskap i koncernens kommitteer lämnas i not 24 till koncernredovisningen.

BOKSLUT 2002 S

Stora Ensos strategi

Stora Enso leds och drivs som en industrikoncern, som drar tördel av wnergit>r mellan divisionerna. Koncer- nens kärnprodukter är grafiskt papper och kontor~·

papper, tidningspapper, förpackningskartong samt trä- produkter.

stora Ensos strategiska mål är att öka bolagets värde genom lönsam tillväxt, som ska uppnås genom produktionsresurser av världsklass och utomordentliga ledningsresurser samt genom fusioner och förvärv. En omsättningsökning som överstiger marknadstlllväxten, hög produktivitet och kostnadseffektivitet genererar stora vinstökningar.

förvärvspolicy

Koncernen har fastställt särskilda kriterier för fusions- och förvärvspolicyn. En fusion eller ett förvärv ska uppfylla koncernens finansiella mål, fokusera på glo- bala kärnprodukter, hålla koncernens tillgångar i den övre kvartilen, stärka marknadspositionen samt utnytt-

ja omstruktureringspotentialen i tillgångarna. kund- relationerna och synergierna. Fusioner och förvärv genomförs disciplinerat och med tålamod.

Stora Enso har identifierat tre sätt att öka sina till- gångaT: expansion inom befintliga kamprodukter pa befintliga marknader som Europa och USA, expansion inom befintliga produkter på nya marknader som Asien, sydarnerika och Ryssland, expansion till nya verksamhetsgrenar inom skogsindustrin eller närligg-

g~m~te nanngar på bettntliga marknader.

Som en ansvarstagande aktör i branschen och ⁱ finansiella sammanhang strävar Stora Enso efter att trygga sina aktieägares ställning genom att uppfylla strategiska finansiella mål. Målet är en avkastnmg på

~ysselsatt kapital (ROCE) på 13 % över en konjunktur- cykel, vilket ska jämföras med nuvarande viktade ger,omsnittliga kapitalkostnad (WACC) på 9.5 '711.

skuldsättningsgraden ska vara högst 0,8.

' öOKSLUT 20G:

Kund- och investerarfokus

Stora Enso strävar efter att bli kundernas förstahands- val. Koncernen tillhandahåller tjänster som främjar kundernas produktutveckling och höjer deras värde- skapande. Det sker också en kontinuerlig produktut- veckling för att ytterligare förbättra befintliga produk- ter och produktionsprocesser samt utveckla nya pro- dukter. Målet är att uppnå en förstklassig och överläg- sen verksamhet i ett uthålligt och socialt ansvarsta- gande skogsindustriföretag.

Utdelningspolitiken ligger i linje med Stora Ensos betoning på att ge aktieägarna maximal avkastning.

Bolaget förbinder sig att dela ut minst en tredjedel av nettovinsten under en konjunkturcykel. Stora Ensos mål är utgöra en långsiktigt god investering för sina aktieägare.

Fiberstrateg l

stora Ensos fiberstrategi syftar till att säkra kostnadsef- fektiva, högkvalitativa råvaror till koncernens slutpro- dukter och säkerställa att verk~amheten bedrivs på ett

~oCJa!t och miljömässigt uthålligt sätt. Den identifierar omständigheter som är avgörande för koncernens behov av fiberrävara samt tlllgangllgheten och lew- ransema av denna. De främsta råvarukällorna är virke, returpapper och inköpt massa. Viktiga element i fiber- strategin år den egna tillverkningen av massa och trä- produkter. Genom virkesresurser och egen massatill- verkning säkerställer Stora Enso tillgången på olika fibertyper från tlera källor.

Varumärket

Stora Fnso dnvs som en sammanhållen industrikon- cern baserat på ett starkt varumärke som återspeglar koncernens mission, vision och värderingar. Kon- cernens och de anställdas handlande främjar varumar.

ket. Stora Enso är socialt ansvarstagande, globalt i sin verksamhet men lokalt i sitt åtagande gentemot kunder, anställda och andra intressenter liksom i för- hållande till de samhällen där verksamheten bedrivs.

l Verksamhetens utveckling 2002

strategiskt avkastningsmål och värdeskapande

GP/Jomsnittlig kostnad 16r tntalt kapital (WACC) WACC består av den Sdmmanlagcla kmtnatlen för främmande och eget kapital. Kostnaden for främ- mande kapital i koncernens nuvarande låneportfölj uppgår till cirka S o/o. Kostnaden för eget kapital består av den riskfria långa räntan på 4,5 % plus en riskpre- mie på 4 %, vilket ger en sammanlagd kostnad efter skatt på 8,5 %. Med en antagen genomsnittlig skatte- sats på 35 % blir kostnaden för eget kapital före skatt cirka 13% och, med en skuldsättningsgrad på 0,8 blir WACC före skatt cirka 9,5 "tf>, dvs den siffra som är till- lämplig för beräkning av avkastning på sysselsatt kapitaL

MEUR

Journalpapper Tidningspapper Finpapper

Förpackningskartong Träprodukter Grossister Skog Övrigt

Avkastning

pa

sysselsatt kapital (ROCE)

Ett grundläggande mål för koncernen är att upprätt- hålla en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) på

13% över konjunkturcykeln. ROCE definiera~ som rörelseresultatet exklusive engångsposter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. ROCE kan jämföras med WACC. Då framgår att koncernen skapar värde för aktieägarna när ROCE överstiger WACC.

Värdeskapande per produktområde framgår nedan, där WACC, beräknat på genomsnittligt operativt kapi- tal, subtraheras från rörelseresultatet exklusive en- gångsposter för att fastställa skapat värde. Risknivån antas vara densamma för samtliga produktområden utom skog, som har 8 % på grund av lägre risk på rörelsenivå.

Rörelseresultat Värdeska~ande

Räkenska_E~~!_ _ _ _ -~~~enska~_r _ _

2000 2001 2002 2000 2001 2002

399,4 346,9 79,3

" ^{141,9 4,7 -221,8}

268,3 508,8 240,8 133,8 386,0 114,9

688,8 394,5 292,6 350,1 -~8. 9 ^-)6,Q 441,3 346,2 365,8 154,7 76,0 ^.J.

' "

^,.

.,

73,3 12,6 46,8 34,0 -27,9 4_6

9,9 -7,2 5,5 -11,2 ·28.6 -12,0

115,3 88,1 96,3 6,8 -14.:, -6,6

-35,1 -43,2 -51,8

-~--··-~---·

Löpande verksamhet, totalt 1 961,2 1 646,7 l 075,3 739,5 23!!.8 -79,0

Avskrivning av goodwill 88,3 151,5 148,8

Awecklad verksamhet 52,7

Koncernen totalt, exkl engångsposter 1925,6 l 495.2 926,5 778,5 107,1 -375,8

80KSLUT 2002 1

Marknad

Papper och andra skogsindustriprodukter tillverkas och används i hela världen. Nedanstående tabell visar den totala konsumtionen av papper och kartong för- dclat på huvudmarknader. BNP-utvecklingen har tradi- tionellt setts som en ledande indikator för pappers- och kartongkonsumtionen. Därmed är befolknings-

Miljoner ton

lldningspapper Obestruket journalpapper Bestruket journalpapper Bestruket t:npapper Obestruket finpapper

Containerboard (wellpappråvara) eartonboard (allmän förpackningskartong)

• endast bulkkvaliteter Käfta: RISI februari 2003

leveranser

Efterfrågan började sjunka redan under 2001 och var fortsatt svag under hela 2002. Leveranserna av papper och kartong ökade med 2 %. Den låga, orderingången till följd av den svaga konjunkturen balanserades genom produktionsbegränsningar för att undvika allt- för höga lagernivåer. Produktionsbegränsningarna uppgick till l 257 000 ton (l 540 000) .. motsvaranu<' cirka 8 % av total kapacitet. Leveranserna av träproduk-

1 000 ton

journalpapper Tidningspapper Finpapper

Förpackningskartong Avyttrade pappersenheter Papper och kartong, totalt

Träprodukter, 1000 m' Wellpapp, miljoner m'

• ROKSLUT 200;

ökning och urbanisering också viktiga faktorer som påverkar efterfrågan framöver på olika marknader.

Marknaden förändras genom den pågående omstruk-

tur~ring~proce~~en i både leverantörskedjan och kund- basen. vilket medför ökad priskonkurrens och ökade krav pit servicenivån.

Asien Västeuropa Nordamerika (inkt Oceanien)

9,8 11,3 10,3

4,5 5,6 1,8

6,3 5,2 2,1

7,1 5,9 8,7

8,9* 13,5 18, l

20,3 30,2 29,3

6,5 12,7 10,7

ter ökade med 5 o/o jämfört med föregående år.

Nedanstående tabell visar koncernens leveranser.

För att få en korrekt jämförelse mellan åren måste föl- jande justeringar av leveranserna före förvärvet av Consolidated Papers göras: under 2000 ska leveran- serna av journalpapper ökas med 797 000 ton, leveran- SI.'rna av fir;papper med 492 000 ton och leveranserna av förpackningskartong med 20 000 ton.

Produktions- Räkenskaesår Förändring begransningar

2000 2001 2002 % 2001 2002

3 269 3 871 3 908 ,,

560 569

3134 3 031 2 899 -4 130 305

3 151 J 191 3 156 ^-1 670 250

3 417 2 765 3 186 +15 180 133

12 971 12 858 13 149 .;.2 l 540 1 257

4 880 4 860 5 112 +5

404 434 546 +26

Stora Enso marknadsför sina produkter globalt men Europa, är hemmamarknad och står för 70% (69) av

MEUR

Österrike Belgien Danmark Finland

omsättningen, medan Nordarnerika och Asia Pacific står för 19% (20) respektive 8% (7) av omsättningen.

Räkenska~sår

2000 2001 2002 2000 2001 2002

Försäljning Fakturering

per destination per ursprungsland

212,8 213, l 195,4 365,3 310,9 315,1

366,8 345,1 301,3 212,8 237,8 213,2

319,8 307,6 297,9 131,3 116,2 111,7

821,8 776,0 780,6 4 563,7 4 370,2 4 151,0

Frankrike 1 035,4 1 007,0 965,5 529,8 537,8 486,4

Tyskland l 987,4 1 840,3 1 673,6 518,6 1 489,9 1 442,2

Italien 520,6 403,2 391,5 6,2 0,6 0,1

Nedertänderna 610,1 581,9 488,4 242,9 247,6 234,0

Portugal 61,7 71,3 60,9 136,9 80,3 59,7

Spanien 495,9 445,5 463,4 135,8 139,4 141,5

Sverige 1 052,3 1 026,6 l 034,2 3 315,8 2 980,2 2 895,6

Storbritannien 1 446,4 1 324,8 l 053,4 254,7 157,2 59,1

Övriga EU 221,0 197,8 197,4 3,6 0,2 0,1

EU totalt 9 152,0 8 540,2 7 903,5 11 417,4 10 668,3 10 109,7

Övriga Europa 788,5 813,2 981,4 227,0 252,4 290,1

Europa totalt 9 940,5 9 353,4 8 884,9 11 644,4 10 920,7 10 399,8

Kanada 76,4 169,4 160,0 363,1 384.0 290,2

Kina 190,.4 188,8 201,5 119,9 il i,6 122,3

USA l 436,3 2 469,7 2 267,3 845,2 2 067,2 1 909,6

ÖVriga l 373,4 1 327,5 1 268,9 44,4 25,3 60,7

Tot11lt 13 017,0 13 508,8 12 782,6 13 017,0 13 508,8 12 782,6

Finansiellt resultat (exkl engångsposter)

Omsättningen var 12 782,6 MEUR (13 508,8) under 2002, en nedgång med 726,2 MEUR, eller 5,4 %, jämfört med föregående år. Genomsnittspriserna sjönk inom samtliga produktområden. Försäljningsvolymerna ökade inom Journalpapper, Förpackningskartong och

Träprodukter men minskade inom Tidningspapper och i viss utsträckning även inom Finpapper:

Rörelseresultatet uppgick till 926,5 MEUR (l 495,2), vilket motsvarar 7,2% (11,1) av omsättningen och är en nedgång med 38,0 'Y>J järnfort med föregående år.

]oumalpapper, Tidningspapper och Finpapper redovi- sade lägre rörelseresultat än föregående år, träffist på grund av lägre försäljningspriser, medan Förpacknings- kartong och Träprodukter ökade resultatet. Dollarför- svagningen minskade resultatet med 28 MEU R, vilket balanserades av hedging.

journalpapper

Rörelseresultatet var 79,3 MEUR (346,9), en nedgång med 267,6 MEUR eller 77 % jämfört med föregående år. Resultatminskningen var framför allt en följd av lägre volymer men kunde i viss mån uppvägas av ökade volymer och lägre rörliga kostnader. Produk- tionsbegränsningar om 569 000 ton (560 000) med

anledning av minskade ordervolyMPr lt>dde till lägre produktivitet och relativt något högre fasta kostnader.

Tidningspapper

Rörelseresultatet uppgick till 240,8 MEUR (:S08,8}, en minskning med 268,0 MEUR eller 53 % huvudsakligen till följd av lägre försäljningspriser och volymer, även om något högre returpapperspriser också inverkade negativt. För att anpassa produktionen till efterfrågan genomfördes produktionsbegränsningar motsvarande 305 000 ton (130 000).

Finpopper

Rörelseresultatet var 292,6 MEUR (394,5), en minsk- ning med 101,9 MEUR eller 26 %. Resultatminskning- en var relaterad tilllägre försäljningspriser som bara delvis balanserades av lägre rörliga kostnader. Produk- tionsbegränsningarna uppgick -till 250 ÖOO ton (670 000).

FörpackniTJgskartong

Rörelseresultatet var 365,8 MEUR (346,2), en uppgång med 19,6 MEUR eller 6% eftersom högre försäljnings- volymer och något lägre rörliga ko~tnader hade större inverkan på resultatet än de lägre försäljningspriserna.

Produkttonsbegränsningarna uppgick till 133 000 ton (180 000).

ROKSlli7 2002 9

Träprodukter

Rörelseresultatet var 46,8 MEUR ;12,6), en uppgång rnt:t.l .H.2 \-H:LR frarnför i!llt till följd av högre voly- mer och lägre fasta kostnader, vilket dock delvis redu- cerades av lägre försäljningspriser och ökade personal- kostnader.

Grossister

Rörelseresultatet var S,S MEUR (-7,2), en ökning med 12,7 MEUR på grund av stängningen av den olön- samrna enheten i Storbritannien.

MEUR

)ournalpappe~

Tidningspapper Finpapper

cö~packnir.gskartong Träprodukter Grossister Skog Övrigt

Löpande verksamhet, totalt Awecklad verksamhet, energi Intern försäljning, energi Goodwillavskrivning Summa exkl engångsposter Engångsposter

Totalt

Omsättning 2000 2001 2002

2 818,8 1 766,7 3 473,2 2 975,0 1 242,1 890,6 l 877,4 -2 066,5 12 977,3 70.3 -30,6

3 449,0 1 933,9 3 617,5 2 724,0

3 036,8 l 641,5 3 108,0 3 043,4 1 180,5 1 235,2 840,3 720,6 1 825,6 1 958,7

~2 06_?}?_..:.i 96l~

l3 S08,8 11782,6

13 017,0 .13 508,8 12 782,6 13 017,0 13 508,8 12 782,6

*) Siffror 11V$eende koncernen avser avkastning pA syss•lsatt kapital.

Omsättning per produktområde

e

Journalpapper ... 22 %

e

Tidningspapper ... 12 % Finpapper ... 23 %

<J

Förpackningskartong .. 22 %

O

Träprodukter ... 9%

O

Övrigt ... 12%

Rore/seresultat per produktområde

e

Journaipapper ... 21 %

e

Tidningspapper ... 1 O % Finpapper ... 29% Forpackningskartong .. 24 %

G

i'r<iproduktcr .. .... . .. .4 %

O

Övrigt ... 12 %

10 B O K S L U T 2 O O 2

Skog

Rörelseresultatet var 96,3 M F. UR (88,1 ), en uppgång med 8,2 MEUR eller 9 ')·;. främ~t till följd av högre pri- ser och ökade volymer.

Övrigt

Rörelseresultatet uppgick till -S 1.8 MEUR (-43,2).

Nedanstående tabell \'isar oms<ittning, rörcl~erc~ul­

tat (EBIT) och avkastning på operativt kapital (ROOC) per lJlOduktområde, exklusive engångsposter. En sped- fikatlon per kvartal finns på sidan 22.

Avkastning på Rörelseresultat operativt kapital, % •

2000 2001 2002 2000 2001 2002

399,4 346,9 79,3 15,5 10,1 2,6

268,3 508,8 240,8 19,9 41,4 19, l

688,8 394,5 292,6 20.3 9,1 8,4

441,3 346,2 365,8 15,4 12,8 12,0 73,3 12,6 46,8 18,6 3,1 1¹ '1

9,9 -7,2 5,5 4.7 -3,4 3, l

115,3 88,1 96,3 8.5 6,9 7,5

-35, l -43,2 -51,B

- - - ---·-·---·

l 961.2 1 646,7 l 075,3 S2,/

---

..:.~~: ~.

_ _

..:..:.~~~?

_ _ . .

-148,8

1 925.6 l 495,2 926,5 16,8 10,8 7,1

--

~~?:?

__ _

:..8...:.~.--1 078,1 _- rr•-••• ... o•••·--w·•-~ · ---- -

2 :171,:S 1 486,9 -151,6 20,7 lO)'

Operativt kapital per produktomrdde

e

^Journalpapper ... .?% Tidningspapper ... 22 % Finpapper ...... 27 % l:) Förpackningska~ong .. 34%

O

Träprodukter ... ..4 %

O

ÖVrigt ........ 6%

Engångsposter

Transaktioner av engångskaraktär som inte är relaterade till normal affärsverksamhet redovisas som engångs- poster på koncernnivå. De är exkluderade ur segmen- tens resultat, men i de IAS-baserade specifikatonerna är dessa poster allokerade till segmenten. Postema/trans- aktionerna måste uppfylla vissa kriterier för att redovi-

MEUR

Avyttring av aktier i Billerud

Nedläggning av Papyrus verksamhet i Storbritannien Nedläggningskostnader vid Summa Bruk, Finland Resultatförbättringsprogram, Nordamerika Nedskrivning av goodwill, Nordamerika Nedskrivning av tillgångar, Nordamerika Försäljning av skog, Finland

Försäljning av skog, t.JSA Totalt

Skatt på ovanstående belopp

Skatteeffekt relaterad till avskrivning på aktier • Totalt efter skatt

Påverkan på resultatet per aktie

• Stora Enso North America Corp

-

R~sultillrnlcnin!l i sammandr.Jg

sas som engångsposter. Bland annat måste de påverka resultatet per aktie med minst en cent. De vanligast förekommande engångsposterna är realisationsvinster, tilläggsnedskrivningar samt avsättningar för omstruktu- rering. Nedan visas engångsposter under 2002, vilka huvudsaklig€'n är relaterade till nedskrivning (impair- mentl och omstrukturering.

Ql/02 Q2/02 Q3/02 Q4/02 2002

76,7 76,7

-25,1 -25, l

-8,8 -8,8

-54,0 1,1 -52,9

-932,5 18,6 -913,9 -234,2 4,7 -229,5 25,9 25,9 49,5 49,5 51,6 -1 229,5 99,8 -1 078,1

-17,1 96,6 -24,1 55,4

298,4 298,4 34,5 -1 132,9 374,1 -724,3 0,03 _..:.!!.~?

____

0,4~----:~,82_

_ ____ _ Räke~s~-~~ _ ···-· _ -· -~~~nj_r}~lg Per aktie, EUR

MEUR 2000 2001 200.? ^{~·~..~ 2000 2001 2002

~-----····---··-··-·--·-·-· ---·-····--- ···-·

om~attning 13 017,0 13 508,8 12 782,6 -5,4 16,03 14,98 14,21

i:WTDA· exk: ~r>gång~postr• 29l(d 2 i62,8 2 ; 72.<"• -21,4 3,66 3,06 2,42

Rörelseresultat exkl engångsposter 1 925,6 l 195,2 ^")26,.~ -38,0 2,37 1,66 1,05

Engångsposter 445,7 ·8,3 -l G78, ~

----··--·---~

^{-0,01 -1,2.2}

Rörelseresultat 2 371,3 l 486,9 ·151,6 2,92 1,65 -0,17

Resultatandelar i intressebolag 20,6 79,6 14,t 0,03 0,09 UOl

Finansnetto -292,9 -343,5 -206.2 -0,36 -0.38 -0.24

Resultat före skatt och minoritetsintressen 2099,0 l 223.0 -343,2 2,58 1,36 -0,39

Skatt -650,3 -386.2 -177.5 -0,79 -0.43 -0,20

S katt ( engångspost) 86.6 298,4 0,10 0,34

Minontetsposter -13.7 2,9 0,1 -0,02

Periodens resultat l 435,0 926,3 -222,2 1,77 1.03 -0,25

Periodens resultat

exkl engångsposter l 071,9 845,3 504.9 1,32 0.94 0,57

*Resultat före räntor, skatt, av-och nedskrivning

BOKSLU':" 2002 11

Omsättning och rörelseresultat

MEUR %

20000 20

16 000

12 000 8000 4000

o

-4000 -4

Rörelseresultat MEUR

2400

1 600

1 200 800 400

o

Resultat före skatt och minoritetsintressen

MEUR %

2400 24

2000 20

l 600 16

l 200 11

800 8

400 4

o o

-400 -4

98 99 00 01 02 98 99 00 01 02 98 99 00 01 02

Omsättning

Rörelseresultat, % "" omsättning Rörelseresult>t ~xkl engångsposter,

% av omsättning

Exkl engångsposter - Resultat före skatt och minoritetsintressen

exkl engångsposter, % av omsättning Exkl engångsposter

Periodens resultat MEUR

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Avkastning på eget kapital (ROE)

% %

1 500 18 20

l 200 15 16

900 .:...;.12=---..

.--1----·- - - _ . . ... .

¹²

600 9 8

300 6

-

4

- - - -

o o

-300

-

...__

...

^{' -· ....___}

98 99 00 01 02 98 99 00 01 02 98 99 00 01 02

Exkl ~ngångsposter

Avskrivning och goodwillavskrivning uppgick till sammanlagt 2 441,9 MEUR (l 267,6). En engångsned- skrivning relaterad till tillgångarna i Nordarnerika redovisades under tredje kvartalet. Inklusive valutaför- andringar ~nder fjärde kvartalet ~ppgår nedskriYning- en till l 142,3 MEUR. Efter denna justering uppgick avskrivningarna till l 299,6 MEUR, en ökning med 32,0MEUR.

Resultatandelar i intressebolag uppgick till 14,6 MEUR (79,6), varav -5,5 MEUR härrörde från Tornator Timberland Oy och uppvägdes av 5,4 MEUR från Billerud AB och positiva res~tat i andra intressebolag.

Rörelseresultatet för året uppgick till -151,6 MEUR (l 486,9) inklusive engångsposter på -l 078,1 MEUR.

· Räntenettokostnaden under året var 229,5 MEUR, vilket är 4,6 % av den räntebärande nettoskulden och 103,6 MEUR lägre än föregående år, huvudsakligen till följd av lägre räntor och ett positivt kassaflöde.

Kursvinster i finansnettot uppgu:k till44,9 MEUR under året och utdelningsintäkter till 9,2 MEUR.

12 B O K H U- 2 O O 1

Värderingen av finansiella instrument och derivat resulterade i ett netto på -50,4 MEUR. Finansiella instrument och derivat värderas till marknadsvärde, vilket medför volatilitet i finansnettot, om än av icke- kassarnässig natur.

Resultatet före skatt och minoritetsintressen, exklu- sive engångsposter, uppgick till 734,9 MEUR (l 231,3).

Nettot av skatter var positivt och uppgick till 120,9 MEUR (-299,6), vilket ökade resultatet per aktie med 0,14 EUR, trots att den ackumulerade skatten, exklusive engångsposter, motsvarar en skattesats på 31,4% (31,6).

Den nedskrivning av aktier i nioderbolaget som är rela- terad till engångsnedskrivningen i Stora Enso North America Corp. ä; skattemässigt avdragsgill, enligt för- handsbesked från skattemyndigheterna. Med nuvarande skattesats på 29 % uppgår värdet av skatteavdraget, som betraktas som en engångspost, till 298,4 MEUR: 253,4 MEUR kommer att utnyttjas mot 2002 års resultat och resterande 45,0 MEUR skjuts upp till2003.

Minoritetsintressen var 0,1 MEUR (2,9) vilket med-

förde att resultatet för året blev -222,2 MEUR (926,3).

· Avkastningen på sysselsatt kapital, exklusive engangsposter, var 7 ,l

'>l' \

10.8). Per 31 december upp- gick sysselsatt kapital till 11 2-t2.4 MEUR, vilket är en

Förändring i resultat per aktie (EPS) från 2001 till 2002

EUR

0,06 0,03 0,57

- ^-

2. 3. 4. 5. 6.

l. Koncernen totalt 2001 2. Försäljningspriser 3. Försäij~ings<()fyrner 4. Energi 5. Fasta kosmader 6. Finansieringskostnader 7. Övrigt 8. !<oncemen totalt 2002 Exkl engångsposter

nettominskning med 2 616.7 MEUR sedan årets bör-

jan, reflekterande engångsnedskrivningen i den nord-

amerikanska verksamheten, törsvagningen av US-dol- larn samt avyttring av tillgångar.

Förändring i rörelseresultat MEUR

l 500 ^{l 495}

l. :<. 3. 4.

12,7 34,2 15

5. 6. 7.

l . Rörelseresultat 2001 2. journalpapper 3. Tidningspapper 4. Finpapper 5. Förpackningskartong 6. Träprodukter 7. övrigt 8. Rörelseresultat 2002

8.

Eget kapital per aktie EUR

Resultat och utdelning per aktie EUR

Kassamässigt resultat per aktie EUR

lO

--•~•~9 •·• - ··- · -·- · oo,--u - -

98 99 00 01 02

1,4

- - ····--1,2 --·-··

1,0 _{,,_.__}

-

0,8

- - -

0,6 0,4

i

t ^{- .}

^....,

- -^0,2

I l T

ⁱ

^l

l l l l

98

99

oo

^o~

·o2

• ~esuitat per aKt" e ex<. engångsposte'

Utdelning per aktie

• Föreslagen utdelning

3,0 2,5

2,0 1,5

--~0,5 ---

· - -

98 99 00 01 02

Exkl engångsposter

BOKSLUT 2002 U

Förändring i räntebärande nettoskuld

Det operativa kassaöverskottet uppgick till2 083,8 MEUR (2 757,5). Det operativa kassaöverskottet minus investeringar uppgick till l 247,7 MEUR (l 849,9) och kassamässigt resultat per aktie, exklusive engång~­

P"~lt>J, till t.9: EUR (2,34).

Vid årets slut var den räntebärande nettoskuklen

1 O'i~.l M.EUR 14 819,9), en minskning med J 764,8

M

Hm

jämiort med föregående år på grund av positivt operativt kassaflöde, försäljning av skogsUllgångar och omräkningseffekt till följd av lägre dollarkurs. Out- nyttjade kreditlimiter samt kassa och banktillgodoha- vanden uppgick till 1,8 miljarder EUR.

skuldsättningsgrad

i,O

0,8

98 99 00 01 02

Mål :!:0,8

Förändring i räntebärande nettoskuld MEUR

5 000 -4819,9

_ _ .c...:...:.:... _ _ - - --··-- .. --.. - -·-·- - - - -

t ·-:.

s.

6. 7. 8.

1. Räntebärande nettoskuld 1 jan 2002 2. Kassaflöde trAn ~ISI!n 3. Nettokassaflöo<

frAn investeringar 4. Nettoka.<saflöde från skatter och finansiella poster 5. Nettokas.saflöde från eget kapital 6. strukturförändringar 7. ÖVriga förändringar och omräkningsdifferenser 8. Räntebärande nettoskuld 31 dec 2002

14 ~O K S L U T 2 0.0 2

Investeringar

Investeringarna i anläggningar uppgick under aret till 877,6 MEUR. Detta motsvarade 70,5 o/o av avskrivning- arna och var lägre än planerat eftersom vissa utgifter har löpt över till år 2003. De främsta projekten var den nya PM 4 (254,1 MEUR) och ombyggnaden av PM 3 (28,6 MEUR) i Langerbrugge i Belgien, ombyggnaden av PM 6 i Uleåborg i Finland (16,5 MEUR), förbättring av falskartongtillverkningen i Baienfurt i Tyskland (10,2 MEUR) och utbyggnad av efterbearbetningsav- delningen i Fors i Sverige (10,6 MEUR).

Investeringar och avskrivningar

MEUR

%

1 200 12

l 000

n

¹⁰

800

f1

_{f"' •}

n ^! _--

⁸

~

600 6

- --

⁴⁰⁰

T J ^--

~--·-⁴

200 1

l

²

·-

_{! l l l l}

--

98 99 00 01 02

Investeringar Avskrivningar

Investeringar, %av omsättning

Förändring i sysselsatt kapital MEUR

15 000

1. 4. s. 6.

1. Sysselsatt kapita11 jan 2002 2. lnvesteringsverl<sarn~t. netto efter ~Mkrivning

3. Förvärv och avyttringar 4. Förändring i rörelsekapital 5. Förändring i nettoskatteskuld 6. Omräkningsdifferenser 7. Sysselsatt kapital 31 dec 2002

1'\•lflil.ihlnlktur

MEUR 2000 2001 2002 Per aktie, EUR

--- -·

Anläggningstillgångar 15 280,7 14 882,2 12 089,4 13,88

Rörelsekapital l 276,2 l 224,2 l 182,2 1,36

Operativt kapital 16 556,9 16 106,4 13 271,6 15,24

Nettoskatteskuld -2 654,0 -2 247,3 -2 029,2 -2,33

Sysselsatt kapital 13 902,9 13 859,1 11 242,4 12,91

Eget kapital 8 570,8 8 989,0 B l S6,9 9,36

Minoritetsintressen 149,4 50,2 30,4 0,04

Räntebärande nettoskuld 5 182,7 4 819,9 3 055, l 3,51

13 902,9 13 859,1 11 242,4 12,91

MEUR Operativt kapital Nettoskatteskuld Sysselsatt kapital

Finland 4 232,9 31,9% 379,8 18,7% 3 872,0 34,4%

USA 3 157,1 23,8% 503,1 24,8% 2 654,0 23,6%

Sverige 2 773,8 20,9% 887,1 43,7% 1 886,7 16,8%

Tyskland )·011,2 7,6% 227,4 11,2% 783,8 7,0%

Kanada 447,9 3,4% -43,2 -2,1 % 491, l 4,4%

Frankrike 266,3 2,0% 31,4 1,5% 235,0 2,1%

Portugal 219,3 1,7% -6,2 -0,3% 225,5 2,0%

Kina 203,6 1,5% 0,0 0,0% 203,7 1,8%

Österrike 179,8 1,4% l 7,5 0,9% 162,3 1,4%

ÖVriga __ ?79,7 5,8% . 32,3 1,6% 728,3 6,5%

Totalt l3 2?1,6 100% 2 029,2 100% 11 242,4 100 o/o

För- Löpande

Journal- Tidnings- Fin- packnings- Trä- verksam-

MEUR papper papper papper kartong produkter övrigt. het

Rörelseresultat (exkl goodwill och engängsposter) 79,3 240,8 292,6 365,8 46,8 50,0 l 075,3 Avskrivningar, engångsposter och justeringar 314,3 125,8 267,3 254,9 48,2 50,1 1 060,6

Förändring i rörelsekapital 54,9 61,9 50,4 -82,6 -68,7 -68,0 -52, l

Kassaflöde från rörelsen 448,5 428,5' 610,3 538,1 26,3' 32,1 2 083,8

-

Förändring i r.m1 char.,nde nPtto~kuld

Löpande struktur- Koncernens Omräknings- Påverkan på

MEUR verksamhet förändringar kassaflöde differens balansräkningen

Rörelseresultat -306,0 154,4 ·151,6 0,0 -151,6

Avskrivningar 2 441,9 0,0 2 441,9 -i54,8 2 287,1

Förändring i rörelsekapital -52,1 51,2 -0,9 4.2,9 42,0

Kassaflöde från rörelsen 2 083,8 205,6 2 289,4 -111,9 2 177,5

irwesterfngar -877,6 0,0 -877,6 0,0 -877,6

Förvärv -9,3 -141,1 -150,4 0.0 -150,4

Avyttringar 58,0 545,6 603.6 0,0 603,6

Övriga forandringar i anlåggningstillgångar -7,2 -11,9 -19,1 949,2 930,1

Operativt kassaflöde 1 247,7 598,2 1 845,9 837,3 2 683,2

Finansnetto (inkl intressebolag) -190,6 0,0 .190,6 0,0 -190,6

Beta Ida skatter 8,7 0,6 9,3 -107.1 -97,8

Aktieemission 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Utdelning -403,6 0,0 -403,6 ^(),0 -403,6

Återköp av aktier -287,3 0,0 -287,3 0,0 -287,3

ÖVriga förändringar i eget kapital

och minoritetsposter l 37,7 17,4 155, l -94,2 60,9

Förändring i räntebärande nettoskuld 512,6 616,2 1 128,8 636,0 1 764,8

BOKSLUT 2002 15

strategi - åtgärder 2002

Fiberkällor

Under 2002 har koncernen vidtagit åtgärder för att ifnplementera fiberstrategin, bland annat genom vir- kesleveranser från Baltikum och Ryssland och förvärv av sylvesters sågverks- och virkesanskaffningsverksam- het i Estland samt planerna på att bygga sågverk i Ryssland.

Samriskprojektet Veracel i Brasilien är ett annat bra exempel på hur stora Enso implementerar sin fiber- strategi. Projektets syfte är att producera högkvalitativ eukalyptusfiber tilllåg kostnad som är idealisk för finpappersproduktion.

Omstrukturering av tillgångar

Cnder 2002 :nledde Stora Enso ett omfattande pro- gram för omstrukturering av tillgångar för att förbättra servicen tiil kunderna genom att tillhandahålla kost- nadseffektiva, högkvalitativa skogsindustriprodukter och bra logistiska lösningar, som betjänar kunderna på bästa möjliga sätt.

Syftet är att nå den övre kvartilen vad avser till- gångamas kvalitet. Samtidigt inser koncernen bety- delsen av tillförlitliga leveranser. Programmet är lång- '-iktii!t och omfattar ~å,•äl nedläggning och avyttring av \'iss kapacitet som moderniseringar och investering- ar i nya maskiner.

Stora Enso har förbundit sig att genomföra om- struktureringsprogrammet på ett ansvarsfullt sätt så att investeringarna inte överskrider avskrivningarna över

· en konjunkturcykel.

Avyttring av tillgångar utanför kärnverksamheten stora Enso har fattat ett strategiskt beslut att frigöra kapital ur. tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten för att därigenom finansiera tillväxten i kärn verksam- heten. Avyttringen av bruket i Mölndal samt de fln- ländska och nordamerikanska skogsinnehaven är bra exempel på hur strategin har tillämpats under 2002.

Genom att avyttra tillgångar utanför kärnverksam- heten skapar koncernen en starkare plattform för den fortsatta utvecklingen inom kärnområdena - grafiskt papper, kontorspapper, tidningspapper, förpacknings- kartong och träprodukter.

Försäljning, marknadsföring och FoU

Under 2002 genomfördes en enkät om kundtillfreds- ställelse som inneburit ett förbättrat kundfokus genom ett program för helhetssyn på kundreiationer. Pro- jektet, som började i tre pappersdivisioner och som berör över 300 personer, fortsätter under 2003. Målet är att skapa och implementera en modell för hantering

16 B O K S L U T 2 O O 2

av kundrelationer med definierade arbetsprinciper.

Projektet syftar till att förbättra lönsJmhden, min- -;ka volatilitctcn i volymer, förbättra lcveranskcdjan, övergå från att sälja prouukter till att ~al j<~ lö\rllngaJ, optimera utnyttjandet a\ hda produktmixen, sänka kostnaderna och öka den orgam\ka tillvaxten.

Under 2002 uppgitk 1-.on(erncns for~kning~-odJ utvecklingskostnader till 91,6 MEUR, vilket motsvarar 0,7 % av nettoomsättningen. Det viktigaste produkt- området för forskning och utyeckling är konsument- förpackningar, där forskningen stödjer en innovations- baserad tillväxtstrategi. Det nya InneCentre - en investering på 4 \1EUR i en konverteringsmaskin i industriell skala för att testa såväl material som nya innovationer. Detta kommer att bli ett viktigt verktyg i utvecklingen av ny konverterings-och förpack- ningsteknik samt affärsmodeller. Ett nytt koncept för CD- och DVD-förpackningar har redan introducerats.

Ett annat område i fokus är produktutveckling inom digitalt och annat dokumenttryck. ProduKt- portföljen för olika tryckmetoder har vidareutvecklats och kompletterats. Nytillkomna produkter är Stora Emo "Matt, :-.Jew stellaPress och CosmoPrint. Huvud- inriktningen vad gäller produktutveckling av tryck- papper har legat på ljilshet, opacitet och ytjämnhet.

Kvalitetsförbättringar

Total Qualily \Il anagement implementerades i nästan alla koncernens enheter under 2002 genom Excellence 2005. Koncernens enheter, från bruk och försäljnings- bolag till serviceenheter och koncernstaber, utvärderar systematiskt sina starka sidor och förbättringsområ- den,. vilket ska leda till förbättringar i verksamheten.

Genom Excellence 2005 samordnas ledningsmo- dellerna i hela koncernen och en gemensam uppfatt- ning skapas. Det är ett heltäckande sätt att närma sig affärsutveckling och kontinuerlig förbättring med utnyttjande av Performance Excellence-modeller,·best practice, produktivitetsprogram och andra kvalitets- verktyg, liksomkundtillfredsställelse-och andra under- sökningar i ett sammanhang.

Resultatförbättringsprograrr. ' Norda.'Tlerika

Ett resultatförbättringsprogram har initie~ats för verk- samheten inom division stora Enso ~crth A!ile!·ica för att förbättra lönsamhet och konkurrenskraft. Den nordamerikanska marknaden har varit svag sedan slu- tet av 2000. För att det bokförda värdet av de tillgång- ar som förvärvades det året ska överensstämma med nuvarande marknadsvärde har ledningen beslutat göra en engångsnedskrivning av dessa på l 167 MEUR (l 081 MUSD), vilken bokfördes under tredje kvartalet 2002.

Målet med programmet är att fokusera än mer på

kärntillgangarn<~. i!lt förbättra konkurrenskraften inom bestruket journalpappt:r o<.:h finpapper, liksom att

~akerställa tillgåttgen pa kon"-urrt:nskraftig massa för verksamheten i Nordamerika. Organisationen har effektiviserats för att motsvara kraven och målen i divisionen. Sedan förvärvet har personalstyrkan minskats från 7 294 till 6 156 personer, och ytterligare neddragningar med omkring 500 personer kommer att ske.

L'nder 2002 har verksamheten i Nordamerika givit synergier på 91 MUSD. Det ursprungliga målet för året, 110 MUSD, uppnåddes inte beroende på att kapa- citetsutnyttjandet var lägre under första halvåret och priserna lägre än när målet sattes 2000.

Riskanalys

Priserna på pappers-och kartongprodukter har histo- riskt varit cykliska och reflekterat såväl den allmänna konjunkturen som kapacitetsutvecl<lingen i branschen.

Detta förhållande, till~ammans med volatiliteten i råvarupriserna. framför allt för virke, massa och energi, och ·>':ih:tak'.lr~f·l..poneringcn, pii\'wkar Jon~Jmheten 1

skogs- och pappersindustrin.

Koncernen har identifierat ett antal potentiella risker som kännbart kan påverka lönsamheten och utvecklingen ¹ framtiden. De kan indelas i tre huvud- kategorier:

Utbuds-och efterfrågerisk

• Produktpriser, råvaror och energikostnader är cykliska, och en period med lägre produktpriser eller högre råvarukostnader påverkar lönsamhett •,.

• Beroendet av virkesimport kan tvinga koncernen att betala ett högre pris för betydelsefulla råvaror eller att ändra produktionen.

• Beroendet av utomstående leverantörer för huvud- delen av energibehovet gör koncernen känslig för energiprisförändringar och energibrist .

• Ändrade kundbeteenden kan påverka efterfrågan

v i

vissa produkter och därmed lönsamheten.

• Valutakursfluktuationer kan ha en betydandE' .nq:;- kan på resultatet.

Investeringsrisk

• forbatt konkurrt'm i p.1ppcrs-och skogsindustrin kan påverka lönsamheten och nödvändiggöra bety- dande investeringar.

• Koncernens expansionsplaner, inklusive framtida förvärv, kan komma att kräva stora investeringar.

• Expansionsplanerna förutsätter delvis att framgångs- rika förvärv eller samgi\enden kan genomföra~. orh misslyrkanden härvidlag kan påverka konkurrens- kraften. Nya förvärv kan också förändra riskprofilen.

• Värdet av investeringar i lånder utanför Västeuropa och ~ordamerika kan påverkas av den politiska, eko- nomiska eller juridiska utvecklingen i (lessa länder.

Extern strukturell och rättslig risk

• Ett fåtal dominerande ägare kan påverka eller styra bolagets verksamhetsinriktning.

• Stora Enso kan ådra sig stora kostnader i samband med efterlevnaden av miljökra\· eller i samband med återställande av miljöingrepp som sanktioneras av lagar och regler på miljöområdet, vilket kan minska vinstmarginalen och resultatet.

For att få ^e11 mer \tahil Vt'rJ..~amhet har koncernen som·

policy att dämpa effekten av risker, enligt följande beskrivning.

Riskhantering

Affärsrisk

Koncernens resultat påverkas av pris-och voiymtPr- ändringar, men effekten på rörelseresultatet beror på inom vilken produktgrupp de sker. Nedanstående tabell visar rörelseresultatets känslighet för en +/-10- procentig förändring av antingen pris eller volym inom olika produktområden.

MWR Pris Volym

Journalpapper 300 110

TiGn•ngspapper 160 70

l'irpappet 300 120

Forpack!"';~gskartong 300 13C

Traorodukter 120 30

---~----·-~

BOKSLUT 2002 17