Faktorer för tillfrisknandet från depression
- utifrån ett patientperspektiv
En litteraturstudie
Factors promoting recovery from depression – from a patient’s perspective A literature review
Abdullah Haiati & Alexander Karlsson
Fakulteten för Hälsa-, Natur- och Teknikvetenskap Omvårdnad/ Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/ 15 HP
Handledare: Julia Gabriel-Lepasalu & Helena Simonsson Examinator: Ingrid Rystedt
Datum: 2020-04
SAMMANFATTNING
Titel: Faktorer för tillfrisknandet från depression - utifrån ett patientperspektiv Engelsk titel: Factors promoting recovery from depression - from a patient’s perspective Fakultet: Fakulteten för Hälsa-, Natur- och Teknikvetenskap
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 HP, grundnivå Författare: Abdullah Haiati & Alexander Karlsson
Handledare: Julia Gabriel-Lepasalu & Helena Simonsson Sidor: 30 sidor exklusive bilaga
Nyckelord: Depression, patientperspektiv, faktorer, erfarenheter, tillfrisknande
Bakgrund: Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög prevalens och med en global förekomst. Antalet personer som diagnostiserats med depression fortsätter öka världen över och även i Sverige utgör depression en bidragande faktor till en försämrad folkhälsa. Flertalet patienter med depression läggs in på den somatiska sjukvården där sjuksköterskor upplever en kunskapsbrist gällande omvårdnad vid depression. Det är därför viktigt att belysa patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskornas kunskapsnivå. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer för tillfrisknandet hos patienter med depression utifrån ett patientperspektiv. Metod: Den metod som valts för arbetet var en litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt och baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och en av mixad metod.
Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck’s granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Resultatet sammanställdes enligt tre huvudkategorier;
Patientutbildning, Socialt stöd och Relationen mellan vårdgivare och patient. Under huvudkategorin Socialt stöd identifierades två underkategorier; Samhörighet med sina medpatienter och Stöd från närstående. Slutsats: Patientutbildning, en känsla av samhörighet med sina medpatienter och stöd från sina närstående, samt en fungerande vårdrelation, visade sig utgöra viktiga faktorer för tillfrisknandet från depression.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 1
1.1 Depression ... 2
1.2 Sjuksköterskans ansvar ... 3
1.3 Problemformulering ... 4
1.4 Syfte ... 4
2. Metod ... 5
2.1 Litteratursökning ... 6
2.2 Urval ... 9
2.3 Databearbetning och analys ... 10
2.4 Forskningsetiska överväganden ... 10
3. Resultat ... 11
3.1 Patientutbildning ... 11
3.2 Socialt stöd ... 12
3.2.1 En känsla av samhörighet ... 13
3.2.2 Stöd från närstående ... 13
3.3 Relationen mellan vårdgivare och patient ... 14
4. Diskussion ... 15
4.1 Resultatdiskussion ... 15
4.2 Metoddiskussion... 17
5. Slutsats ... 21
6. Klinisk implikation ... 21
7. Förslag till fortsatt forskning ... 22
Referenslista ... 23
Bilaga 1. ... 1
1
Forskningsområde
Litteraturstudien tillhör forskningsområdet kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.
1. Bakgrund
Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög prevalens och med en global förekomst. Antalet personer diagnostiserade med depression har under dem senaste 50 åren ökat världen över (Armendáriz-García et al. 2013). World Health Organisation (2020) [WHO] uppskattar att mer än 260 miljoner människor av världens befolkning lider av depression och att antalet drabbade kommer fortsätta öka. Även i Sverige har depression manifesterats allt mer och blivit en bidragande faktor till en försämrad folkhälsa (Folkhälsomyndigheten 2019). Depression har en negativ påverkan på personens välbefinnande, förblir i de flesta fall underbehandlad (Johansson et al. 2013) och medför en belastning på samhället genom höga kostnader för behandlingar och insatta resurser (Socialstyrelsen 2017). Folkhälsomyndigheten utförde år 2017 en folkhälsoundersökning i Sverige där resultatet visade att uppskattningsvis 20 procent av de tillfrågade deltagarna mellan åldrarna 16–84 år, någon gång diagnostiserats med depression (Folkhälsomyndigheten 2017).
Flertalet personer som i dagsläget uppvisar depressionssymtom söker i första hand hjälp av primärvården. Mer än 70 procent av de personer som söker hjälp av primärvården erhåller även vård inom primärvården. Endast 20 procent av de personer som söker hjälp av primärvården blir remitterade till specialiserad psykiatrisk sjukvård (Socialstyrelsen 2013).
Studier visar även på att allt fler patienter med depression läggs in på somatiska slutenvårdsavdelningar där vårdpersonalen upplever en kunskapsbrist gällande omvårdnaden för depression (Jeppsson 2009; Poggenpoel et al. 2011). Douglas et al. (2018) bekräftar det i sin studie där majoriteten av de tillfrågade sjuksköterskorna inom den somatiska vården upplever en kunskapsbrist gällande psykiatrisk vård.
2 1.1 Depression
Depression är ett vanligt förekommande psykiatriskt sjukdomstillstånd som förknippas med sjukliga förändringar i personens stämningsläge. Depression tenderar att påverka personens beteende, tankar, känsloliv, dess allmänna psykiska hälsa och medför oftast stort lidande för den drabbade och närstående (Skärsäter 2014). Depression delas in i två kategorier, unipolärt och bipolärt syndrom. Bipolärt syndrom innefattar omväxlande perioder av maniska och deprimerade episoder. Unipolärt syndrom definieras istället som en sjuklig nedstämdhet och kallas även för egentlig depression (Ottosson & Ottosson 2013). Egentlig depression kommer vidare i litteraturstudien benämnas som “depression”. Symtom för depression är bland annat nedstämdhet, minskat engagemang i intressen som tidigare varit av betydelse, trötthet, sömnstörningar, nedsatt aptit (Allgulander 2014; Knapen et al. 2015), viktuppgång eller viktnedgång, tankar om döden (Allgulander 2014), samt en känsla av skuld eller skam (Singh & Mastana 2018). Symtomen tenderar att antingen debutera dramatiskt med en kraftig symtombild, eller mer smygandes under en längre tid (Brenner et al. 2011).
Symtombilden skall dessutom ha pågått över minst två veckor för att klassas som depression (Allgulander 2014; Hitch et al. 2015).
I de flesta fall är det oklart varför depression uppstår (Danielsson et al. 2009). Den vanligaste orsaken till depression är biologiska förändringar som påverkar balansen mellan signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin, vilket vidare påverkar det psykiska välbefinnandet (Singh & Mastana 2018). En livsstil drabbad av negativa livshändelser, exempelvis arbetslöshet, skilsmässor, konflikter eller identitetskriser, tenderar att öka risken att drabbas av depression (Ottosson & Ottosson 2013). Även stress eller ångest (Weber et al. 2013), kvinnligt kön, förlossningsdepression, låg utbildningsgrad (Allgulander 2014;
Brenner et al. 2011) och ärftlighet (Markkula et al. 2016) har visat sig vara faktorer som ökar risken att drabbas av depression. Tidig diagnostik och behandling är viktigt för att förebygga en fortsatt utveckling. Dessutom ökar risken för återkommande depressioner senare i livet om tillståndet förblir obehandlat (Skärsäter 2014).
Socialstyrelsen fastställde år 2017 nya nationella riktlinjer för omhändertagande och vård av patienter med depression och ångestsyndrom. I Socialstyrelsens (2017) riktlinjer beskrivs det att en välfungerande primärvård och specifik psykiatrisk sjukvård är av betydelse för vården av depression. Bland annat med avseende på ett korrekt omhändertagande av
3 patienter samt att ändamålsenliga rutiner för korrekt diagnostik och bedömning finns. Det huvudsakliga syftet med Socialstyrelsens rekommendationer är att alla patienter som söker vård i Sverige skall erhålla en god vård baserat på kunskap och jämlikhet. Det ställs således höga krav på tillgänglighet, kontinuitet, uppföljning och en funktionell samverkan mellan olika vårdnivåer och yrkeskategorier (Socialstyrelsen 2017).
1.2 Sjuksköterskans ansvar
Målet med all hälso- och sjukvård är enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) att främja god hälsa och vård på rättvisa villkor för samhällets befolkning. Vården skall förses med respekt för den enskilda patientens värdighet likväl som för alla människors unika värde. Vården skall även tillgodose patienters behov av säkerhet och kontinuitet samt vara tillgänglig för alla (SFS 2017:30). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821, 1§) så skall all hälso- och sjukvårdsverksamhet förtydliga och stärka patientens ställning samt främja delaktighet, autonomi och integritet. Patientlagen beskriver även att all hälso- och sjukvård skall ge adekvat och individanpassad information till patienter gällande aktuellt hälsotillstånd.
Dessutom skall information om åtgärder ges ut för att förebygga ohälsa och främja hälsa (SFS 2014:821, kap. 3, 6§).
Sjuksköterskans etiska kod, är en form av vägledning till ett samlat förhållningssätt för världens sjuksköterskor oberoende av nationella riktlinjer och lagar (International Council of Nurses [ICN] 2012). Den etiska koden baseras på fyra hörnstenar; att främja hälsa, att förebygga ohälsa, att återställa hälsa, samt att lindra lidande. Syftet med den etiska koden är att tillämpa ett etiskt förhållningssätt i den omvårdnad som bedrivs. Omvårdnaden skall baseras på respekt för patienten oavsett kön, ålder, sexualitet, hudfärg, nationalitet, sjukdom, etnisk bakgrund eller politiska åsikter (ICN 2012). Sjuksköterskan skall även erbjuda vård eller stöd till patientens familj, närstående och allmänhet. Sjuksköterskans egna åsikter får inte påverka eller styra den omvårdnad som bedrivs (Alligood 2017). Omvårdnaden skall slutligen samordnas med andra yrkeskategorier (ICN 2012).
Målet med all omvårdnad vid depression är att visa respekt för patientens autonomi, integritet, värdighet och sårbarhet. Omvårdnaden skall stärka patientens självständighet, upplevelse av livskvalitet samt stötta patienten till att göra livsstilsförändringar.
Förändringar som ska bidra till en förbättrad hälsa, minskad risk för återinsjuknande och upprätthålla normal funktion i vardagen (Skärsäter 2014). Svensk sjuksköterskeförening
4 (2016) beskriver att sjuksköterskan även skall besitta en teoretisk kunskap, praktiska färdigheter, kunskap till att bilda en relation till patienten samt en förmåga till att låta patientens anhöriga och närstående involveras i omvårdnaden.
1.3 Problemformulering
Depression är ett omfattande och ökande folkhälsoproblem världen över som medför höga kostnader för samhället. En liknande ökning syns även i Sverige. Depression påverkar hela personen, dess sociala situation samt dess närstående vilket kan resultera i både psykiskt och fysiskt lidande för den drabbade i framtiden. Flertalet sjuksköterskor inom den somatiska sjukvården upplever en kunskapsbrist gällande omvårdnad av patienter med depression. Det i kombination med att patienter med depression fortsätter läggas in på somatiska slutenvårdsavdelningar, är ett problem för den somatiska sjukvården i allmänhet och sjuksköterskan i synnerhet. För att öka sjuksköterskans kunskapsnivå och förståelse för depression är det viktigt att belysa patienters erfarenheter av faktorer för tillfrisknandet från depression utifrån patienternas perspektiv.
1.4 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer för tillfrisknandet hos patienter med depression utifrån ett patientperspektiv.
5
2. Metod
Metoden var en litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt. En litteraturstudie innebär att arbeta systematiskt genom att söka efter, kritiskt granska och sammanställa vetenskapliga forskningsresultat baserat på ett specifikt syfte samt inklusions- och exklusionskriterier (Polit & Beck 2017). Med ett induktivt förhållningssätt menas en objektiv analys av materialets innehåll utan partiskhet (Lundman & Hällgren-Graneheim 2017). Polit och Beck (2017) har publicerat en struktur för litteraturstudier som baseras på nio steg.
Litteraturstudien har följt Polit och Becks struktur och redovisas nedan.
Figur 1: Struktur för litteraturstudier, fritt tolkad ur Polit och Beck (2017).
6 2.1 Litteratursökning
Problemformulering och syfte för litteraturstudien utformades enligt steg 1 (Polit & Beck 2017).
En sökstrategi med relevanta databaser, sökord samt inklusions- och exklusionskriterier för litteraturstudiens syfte utformades enligt steg 2 (Polit & Beck 2017). De valda databaserna var CINAHL och PsycINFO då dessa databaser hanterar forskning inom de aktuella ämnesområdena, det vill säga forskning inom omvårdnad respektive psykologi och psykiatri (Polit & Beck 2017). Även sökningar i databasen PubMed gjordes utan relevanta resultat.
Vid sökning av artiklar till litteraturstudien användes ämnesord i respektive databas för att ge likvärdiga resultat och avse det aktuella ämnet. Ämnesorden betecknas olika i respektive databas, i CINAHL betecknas de som Major Headings (MH) och i PsycINFO betecknas de som Thesaurus (Polit & Beck 2017). Det ämnesord som användes i CINAHL var Depression. De ämnesord som användes i PsycINFO var Major depression och Client satisfaction. De fritextsökord som användes i CINAHL var “Recovery”, “Patient experience”, “Perceptions”, “Perspectives”, “Attitudes”, “Client satisfaction” och “Health care”. De fritextsökord som användes i PsycINFO var “Recovery”, “Patient experience”,
“Perceptions”, “Perspectives”, “Attitudes”, “Depression”, “Health care” och “Care”.
De inklusionskriterier som valdes för litteraturstudien var artiklar som var “peer reviewed”, alltså vetenskapligt granskade artiklar av andra oberoende forskare (Polit & Beck 2017), artiklar publicerade mellan 2005-01-01 till 2020-02-04, artiklar publicerade i fulltext, artiklar publicerade på engelska eller svenska, samt studier som var utförda på kvinnor och män mellan 18-44 år (CINAHL), eller 18-40 år (PsycINFO) med depression.
Exklusionskriterierna för litteraturstudien var samsjuklighet med andra somatiska sjukdomar och “review”-artiklar.
I steg 3 genomfördes databassökningar. Valda sökord söktes först enskilt för att bilda en uppfattning av det valda forskningsområdets utsträckning. För att öka sannolikheten att resultatet av sökningarna skulle svara på litteraturstudiens syfte kombinerades ämnesorden med olika fritextsökningar. De booleska operatorerna “AND” och “OR” användes i databaserna för att precisera litteraturstudiens sökningar. Genom användandet av booleska operatorn “AND” mellan flera sökord inkluderar databasen artiklar innefattandes de valda
7 sökorden. Genom användandet av booleska operatorn “OR” inkluderades artiklar innefattandes antingen det första sökordet eller det andra (Polit & Beck 2017). När adekvata sökkombinationer hittats för litteraturstudien begränsades den slutgiltiga sökningen i de båda databaserna med hjälp av inklusionskriterier. Dessa applicerades i sökning “S6”, “S11” och
“S13” i CINAHL, samt i “S6”, “S12” och “S15” i PsycINFO. En sammanställning av litteraturstudiens sökstrategi och resultat redovisas i tabellerna 1 (CINAHL) och 2 (PsycINFO).
Tabell 1: Resultat av databassökning i CINAHL 2020-02-03.
Databas:
CINAHL
Sökningar: Sökord: Träffar: Urval 1: Urval 2: Urval 3:
S1 Depression
(MH)
97,960
S2 Recovery (fritext) 7,165
S3 Patient
experience OR perceptions OR perspectives OR attitudes (fritext)
586,844
S4 S1 AND S2 2,294
S5 S1 AND S2 AND
S3
497
S6* S1 AND S2 AND
S3
69 8 1 1
S7 Client satisfaction (fritext)
3,581
S8 Health care
(fritext)
574,899
S9 S1 AND S7 108
S10 S1 AND S7 AND
S8
31
S11* S1 AND S7 AND
S8
5 0 0 0
S12 S1 AND S3 AND
S8
2,192
8
S13* S1 AND S3 AND
S8
290 19(2) 2 1
Totalt: 364 25 3 2
S= Sökningar. *= Inklusionskriterier. MH= Major heading. ()= Interna dubletter.
Tabell 2: Resultat av databassökning i PsycINFO 2020-02-04.
Databas:
PsycINFO
Sökningar: Sökord: Träffar: Urval 1: Urval 2: Urval 3:
S1 Major
depression (Thesaurus)
98,377
S2 Recovery
(fritext)
72,927
S3 Patient
experience OR perceptions OR perspectives OR attitudes (fritext)
851,497
S4 S1 AND S2 2,689
S5 S1 AND S2
AND S3
580
S6* S1 AND S2
AND S3
125 15((3)) 4 4
S7 Depression
(fritext)
324,746
S8 Client
satisfaction (Thesaurus)
5,445
S9 Health care
(fritext)
399,574
S10 S7 AND S8 413
S11 S7 AND S8
AND S9
229
S12* S7 AND S8
AND S9
61 1 1 1
9 S13 Care (fritext) 528,342
S14 S7 AND S8
AND S13
256
S15* S7 AND S8
AND S13
65 9 3 3
Totalt: 251 22 8 8
S= Sökningar. *= Inklusionskriterier. (())= Externa dubletter.
2.2 Urval
Urval 1: I steg 4 genomfördes en granskning av artiklarnas relevans mot litteraturstudiens syfte genom att läsa artiklarnas titel och abstrakt (Polit & Beck 2017). Sammanlagt lästes 615 artiklar och utifrån urval 1 återstod 47 artiklar av relevans för litteraturstudiens syfte.
Sammanlagt blev 568 artiklar exkluderade och resterande 47 artiklar utgjordes av 25 artiklar i CINAHL, samt 22 artiklar i PsycINFO. De artiklar som exkluderades i urval 1 motsvarade inte litteraturstudiens syfte, motsvarade inte inklusionskriterierna, var interna eller externa dubletter eller var “review”-artiklar.
Urval 2: I steg 5 lästes artiklarna i sin helhet med fokus på metod och resultat (Polit & Beck 2017). Sedan sammanfattades artiklarna och teman identifierades enligt steg 6 (Polit & Beck 2017). Därefter kunde 36 artiklar exkluderas då dessa inte motsvarade litteraturstudiens syfte eller inklusionskriterier. Orsakerna till att 36 artiklar exkluderades var för att de innehöll forskning gällande andra sjukdomar än depression, depression relaterat till cancersjukdomar, andra somatiska sjukdomstillstånd eller depression hos barn. Totalt gick 11 artiklar, varav 3 artiklar i CINAHL och 8 artiklar från PsycINFO, vidare från urval 2 till urval 3.
Urval 3: I steg 7 genomfördes en kvalitetsgranskning av de kvarvarande 11 artiklarna med stöd från granskningsmallar; “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”, samt “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” (Polit &
Beck 2017). Utifrån kvalitetsgranskningen kunde tio artiklar, varav två artiklar i CINAHL och åtta artiklar i PsycINFO inkluderas då dessa ansågs vara av hög vetenskaplig kvalitet.
Den artikel som exkluderades i urval 3 var av kvantitativ metod och enbart 24 deltagare deltog i studien. Dessutom var artikelns resultat inte tillräckligt förklarat. På grund av det
10 valdes det att inte inkludera artikeln i resultatet. Inkluderade artiklar redovisas i artikelmatrisen (bilaga 1).
2.3 Databearbetning och analys
I steg 8 genomfördes en fördjupad analys av de inkluderade artiklarnas innehåll (Polit &
Beck 2017). Artiklarna skrevs ut, sorterades i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn och numrerades från 1-10. Artiklarnas resultat som var av relevans för litteraturstudiens syfte ströks först över med en överstrykningspenna, infogades sedan in i ett separat dokument i datorn och översattes till svenska med hjälp av ordlexikon. Därefter lästes materialet igen för att identifiera olika samband. Sambanden sammanställdes sedan in i tre olika kategorier. Steg 9 syftade till att kritiskt sammanställa litteraturstudiens resultat (Polit & Beck 2017).
2.4 Forskningsetiska överväganden
Att använda sig av forskningsetik innefattar att göra etiska överväganden genom att etiskt reflektera över alla steg som genomförs under en litteraturstudie. Från val av ämne, rapportering samt spridning av resultat (Sandman & Kjellström 2013). Enligt Polit och Beck (2017) innebär forskningsetik att forskningen skall baseras på tre principer: välgörande, respekt för människans värdighet och rättighet samt rättvisa. Att arbeta forskningsetiskt handlar inte enbart om att skydda och värna för deltagarna, det handlar även om att skydda och värna för allmänheten i stort. Polit och Beck (2017) förklarar vikten av ett objektivt förhållningssätt vid utformandet av litteraturstudien. Att förse litteraturstudien med egna tolkningar och åsikter är inte tillåtet då det kan förvrida de inkluderade artiklarnas innehåll och eventuellt påverka litteraturstudiens resultat (Polit & Beck 2017).
Välgörande och rättvisa har tagits hänsyn till vid relevans- och kvalitetsgranskningen då artiklarna lästes gemensamt. En försummelse av förförståelsen för ämnet samt ett objektivt förhållningssätt har eftersträvats under litteraturstudiens process för att undvika misstolkning av artiklarnas material och således ta hänsyn till både välgörande och rättvisa.
En korrekt källhänvisning har utförts för att visa respekt för upphovsmännen, undvika plagiat samt möjliggöra spårning av det framtagna resultatet. Engelskt ordlexikon har använts för att möjliggöra en korrekt översättning av ord. Litteraturstudien inkluderar enbart artiklar som blivit granskade av en etisk kommité och/eller förhåller sig till etiska överväganden i sin
11 metod, vilket utgör en grundläggande aspekt inom forskning enligt Forsberg och Wengström (2016).
3. Resultat
Resultatet baserades på totalt tio artiklar, varav fem kvalitativa artiklar, fyra kvantitativa artiklar och en artikel av mixad metod (se bilaga 1). Resultatet baseras på artiklar från Australien (n=1), Nederländerna (n=4), Nordirland (n=1), Sverige (n=2) och USA (n=2).
Resultatet sammanställdes enligt tre huvudkategorier; Patientutbildning, Socialt stöd och Relationen mellan vårdgivare och patient. Under huvudkategorin Socialt stöd identifierades två underkategorier; En känsla av samhörighet och Stöd från närstående.
Figur 2: Resultatets kategorier och underkategorier.
3.1 Patientutbildning
Denna kategori belyser patienternas behov av information gällande sitt sjukdomstillstånd, behandling samt behov av rådgivning för att tillfriskna från depression. Resultatet visade att tydlig information och rådgivning gällande sitt sjukdomstillstånd gav patienterna en förmåga till att själva hantera sin sjukdom samt förebygga återfall. Denna kategori innehöll nio artiklar.
12 Flertalet patienter belyste ett ökat behov av tydlig information gällande sitt sjukdomstillstånd, behandlingsform, mål och rådgivning (Connor & Wilson 2006; DeCou
& Vidair 2017; Nunstedt et al. 2012; Prins et al. 2009; Schröder et al. 2006; Van Grieken et al. 2014a; Van Grieken et al. 2014b). Patienterna ansåg att en ökad kunskap om sitt sjukdomstillstånd medförde färdigheter till att tidigt identifiera och hantera eventuella symtom. Det medförde även en förmåga till att föra diskussioner gällande sin vård med sin vårdgivare (Connor & Wilson 2006; DeCou & Vidair 2017; Deen et al. 2011; Nunstedt et al. 2012; Schröder et al. 2006; Van Grieken et al. 2014b). En vård där vårdgivare gav patienten information och rådgivning var viktigt för tillfrisknandet (Connor & Wilson 2006;
Nunstedt et al. 2012; Schröder et al. 2006). Dessutom så minskade risken för återfall (Nunstedt et al. 2012). Ökad kunskap gällande sitt sjukdomstillstånd gav patienterna en förmåga till att själva söka hjälp och erhålla behandling i tid (Nunstedt et al. 2012).
Flertalet patienter beskrev att den information som gavs ut av vårdgivare i dagsläget var otillräcklig i förhållande till sina behov (Van Grieken et al. 2014b). Några patienter uppgav även att en otillräcklig information skapade ett missnöje hos flera (Connor & Wilson 2006;
Van Grieken et al. 2013; Van Grieken et al. 2014b) och att högre krav bör ställas på vårdgivare för att tillfredsställa patienternas behov av information (Van Grieken et al. 2013;
Van Grieken et al. 2014b). Flertalet patienter uttryckte ett önskemål om att ha en vårdgivare att kontakta och som gav dem vägledning för att således öka förståelsen för sitt sjukdomstillstånd (Connor & Wilson 2006; Schröder et al. 2006). Andra patienter beskrev att en brist på information från sin vårdgivare och för att upprätthålla en kritisk inställning till sin vård, gjorde att själva letade information på internetsidor, internetforum eller i böcker för att öka förståelsen för sin sjukdom (Nunstedt et al. 2012; Van Grieken et al. 2013).
3.2 Socialt stöd
Denna kategori belyser patienternas erfarenheter gällande en känsla av samhörighet med sina medpatienter och stöd från närstående vid depression. En känsla av samhörighet med sina medpatienter och stöd från närstående var bidragande faktorer för tillfrisknandet från depression. Denna kategori innehöll sex artiklar.
13 3.2.1 En känsla av samhörighet
Flera patienter upplevde att ett socialt stöd där patienten får känna samhörighet med sina medpatienter var en viktig och bidragande faktor för tillfrisknandet från depression (Connor
& Wilson 2006; Gladstone et al. 2007; Nunstedt et al. 2012; Van Grieken et al. 2013; Van Grieken et al. 2014a; Van Grieken et al. 2014b). En känsla av samhörighet kan uppnås när patienten känner sig bekräftad av omgivningen, får känna sig meningsfull i sitt dagliga liv samt får känna delaktighet i eller vara av betydelse för sina medpatienters vård. Ett exempel var då de gavs möjlighet att prata om och jämföra sina upplevelser med sina medpatienter eller dela med sig av information gällande sitt sjukdomstillstånd (Connor & Wilson 2006;
Nunstedt et al. 2012; Van Grieken et al. 2013). När patienterna gavs möjlighet att jämföra sig med och uttrycka sig inför andra, resulterade det ofta i en känsla av samhörighet, vilket var viktigt för att hantera sin depression (Connor & Wilson 2006; Nunstedt et al. 2012). I de flesta fall var det medpatienterna som gav stöd till att uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser, sällan vårdgivaren (Nunstedt et al. 2012).
3.2.2 Stöd från närstående
Patienter ansåg att det var viktigt för tillfrisknandet från depression att upprätthålla en social kontakt med sina närstående samt informera dem gällande sjukdomstillståndet, dess behandling och komplikationer (Van Grieken et al. 2013; Van Grieken et al. 2014a; Van Grieken et al. 2014b). Att involvera sina närstående i vården av depression skapade förutsättningar till att föra mer omfattande diskussioner med sin vårdgivare. Diskussioner som gav patienterna en ökad förståelse för sitt sjukdomstillstånd (Van Grieken et al. 2014a;
Van Grieken et al. 2014b) som gynnade tillfrisknandet (Van Grieken et al. 2014a). Det beskrivs att depression som sjukdomstillstånd har en förmåga att bryta ner relationer mellan patienten och dess närstående vilket påverkar det sociala stödet negativt. Ett bristande socialt stöd från närstående hade vidare en negativ påverkan på tillfrisknandet från depression. Flera patienter ansåg därför att vårdgivaren bör besitta en förmåga av att göra närstående mer involverade i vården (Gladstone et al. 2007). Att vårdgivaren besitter denna förmåga var viktigt då patienterna påstod att det var svårt att veta hur och när de själva skall välja att involvera sina närstående (Van Grieken et al. 2014b).
14 3.3 Relationen mellan vårdgivare och patient
Denna kategori belyser relationen mellan vårdgivare och patient samt de egenskaper som en vårdgivare bör besitta för att skapa en god vårdrelation. En god vårdrelation var viktigt för patientens tillfrisknande från depression. Denna kategori innehöll sex artiklar.
Det menas att en bra vårdrelation mellan vårdgivare och patient uppstår när patientens förtroende erhålls (Schröder et al. 2006)..Faktorer som att bli lyssnad på (Connor & Wilson 2006; DeCou & Vidair 2017; Deen et al. 2011; Schröder et al. 2006), känna sig bekväm i mötet (Van Grieken et al. 2014b), inte behöva träffa olika vårdgivare under vårdtiden samt ges möjlighet att diskutera och reflektera om sina känslor, var viktigt för att erhålla patientens förtroende och främja dess tillfrisknande (Schröder et al. 2006; Van Grieken et al. 2014a; Van Grieken et al. 2014b). För att skapa en god vårdrelation samt gynna tillfrisknandet från depression ansåg flertalet patienter att det var viktigt att vårdgivare besitter vissa egenskaper. Bland annat en förmåga av att se personen bakom sjukdomstillståndet, ha en humanistisk syn, visa tillgänglighet, engagemang samt professionalitet och tillräcklig kunskap i mötet med patienten (Connor & Wilson 2006;
DeCou & Vidair 2017; Deen et al. 2011; Schröder et al. 2006).
Flera patienter ansåg att vårdgivaren hade en förmyndarattityd i vårdrelationen och att det hade en negativ påverkan på maktbalansen. En skillnad i maktbalansen som vidare hade ha en negativ effekt på patienternas delaktighet i sin egen vård (Connor & Wilson 2006;
Schröder et al. 2006). Andra patienter beskrev att en bristande delaktighet i sin egen vård uppstod när vårdgivaren höll en olämplig professionell attityd, inte tog patienten på allvar, hade för bråttom eller genom att bli för privat under mötet. Även en brist på respekt, medlidande, tillförlitlighet och medmänsklighet under mötet med patienten hade en negativ påverkan på patienternas delaktighet (Van Grieken et al. 2014b).
15
4. Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer för tillfrisknandet hos patienter med depression utifrån ett patientperspektiv. Resultatet sammanställdes av fem kvalitativa artiklar, fyra kvantitativa artiklar och en artikel av mixad metod som grund för tre huvudkategorier; Patientutbildning, Socialt stöd och Relationen mellan vårdgivare och patient. Under huvudkategorin Socialt stöd identifierades två underkategorier; En känsla av samhörighet och Stöd från närstående.
4.1Resultatdiskussion
I litteraturstudiens resultat framkom det att flera patienter beskrev att de inte fick tillräckligt med information gällande sitt sjukdomstillstånd av sin vårdgivare. Det kan därför anses vara ett fortsatt problem då även Graham et al. (2015) identifierat ett liknande problem i sin studie. I resultatet framkom det även att flertalet patienter beskrev att de var missnöjda med vården relaterat till bristen på tillräcklig information, vilket är något som två andra studier kan bekräfta (Bell et al. 2011; Kravitz et al. 2011). Som en följd av bristen på information så valde flertalet patienter att själva söka fram information gällande sitt sjukdomstillstånd för att stärka sin egen förståelse, vilket även Chambers et al. (2015) kunde identifiera i sin studie.
I resultatet framkom det att flera patienter uttryckte ett behov av tydlig information angående sitt sjukdomstillstånd, behandlingsform, mål och rådgivning. En studie utförd av Hamann et al. (2016) kan stärka det då flera tillfrågade patienter uttryckte en önskan om en ökad förståelse för sitt sjukdomstillstånd. En förståelse som vidare skulle bidra till en ökad känsla av delaktighet i sin egen vård. Tingström (2019) förtydligar att det hör till patienternas rättigheter att erhålla adekvat information gällande sitt sjukdomstillstånd samt strategier för att upprätthålla en god hälsa. I litteraturstudiens resultat framkom det även att patienter med en ökad kunskap angående sitt sjukdomstillstånd, behandling och mål, erhöll färdigheter till att tidigt identifiera och hantera eventuella symtom. Dessutom erhölls även en förmåga till att föra diskussioner gällande sin vård med sin vårdgivare. Wells et al. (2013) studie kan bekräfta att de patienter som erhöll adekvat information angående sitt sjukdomstillstånd från sin vårdgivare, gjordes mer delaktiga och villiga att ta beslut i sin egen vård.
16 Litteraturstudiens resultat påvisade att en känsla av samhörighet med sina medpatienter utgjorde en viktig och bidragande faktor för tillfrisknandet från depression. Att känna samhörighet med andra medpatienter var något som även kunde identifieras i Ramirez och Badgers (2014) studie där en patient påstod att det var hjälpfullt att få prata med andra som upplevt liknande symtom. Även i Chambers et al. (2015) studie uttryckte patienter en önskan om att få möta andra patienter med erfarenhet av depression. Att få dela med sig av sina erfarenheter utgjorde för flertalet patienter en typ av stöd till att hantera sitt sjukdomstillstånd (Chambers et al. 2015).
I litteraturstudiens resultat framkom det även att flertalet patienter beskrev att en upprätthållen kontakt med samt stöd från sina närstående var viktigt för tillfrisknandet från depression. Även en studie utförd av Chong et al. (2013) kom fram till ett liknande resultat.
Resultatet visade även på att depression har en förmåga till att bryta ner relationer mellan patienter och dess närstående. Relationer mellan patienten och dess närstående påverkas särskilt när närstående får ta ett stort ansvar för hem och hushåll (Bottorff et al. 2014).
Skundberg-Kletthagen et al. (2013) beskriver att det är vanligt förekommande att närstående jämför sitt eget mående i förhållande till sin deprimerade familjemedlem, vilket leder till att deras eget mående prioriteras bort. Närstående upplever därför att det är svårt att välja mellan att prioritera sitt eget eller sin deprimerade familjemedlems mående (Skundberg-Kletthagen et al. 2013). Efter att ha belyst några anhörigas upplevelser av depression så kan det påstås vara viktigt att vårdpersonal även besitter en förmåga till att förstå och ta hänsyn till de närståendes roll och mående i patientens vårdprocess.
Resultatet påvisade även att en bra vårdrelation mellan vårdgivare och patient är viktigt för att erhålla patientens förtroende och främja tillfrisknandet. För att erhålla patientens förtroende ansåg flertalet patienter att vårdgivaren bör besitta vissa egenskaper; att ha en humanistisk syn, visa tillgänglighet, engagemang och professionalitet i mötet med patienten.
En studie gjord av Lee King et al. (2015) bekräftar det då skapandet av tillit, förtroende och förståelse främjar en god vårdrelation samt är av betydelse för patienternas hälsa. I samma studie framkom det även att andra egenskaper är av betydelse för skapandet av en god vårdrelation. Egenskaper som att ge stöd, undervisa, lyssna, visa omtanke och tillgänglighet.
Även Chambers et al. (2015) påpekar i sin studie att det är viktigt för skapandet av en god vårdrelation att vårdgivare visar tillgänglighet, empati och respekt i mötet med patienten.
17 Avslutningsvis så påpekar Lee King et al. (2015) att det är viktigt att även bilda en god relation till patientens närstående baserat på tillit och säkerhet.
Slutligen så framkom det i litteraturstudiens resultat att flertalet patienter upplevde en viss skillnad i maktbalansen mellan sig själva och sin vårdgivare, vilket hade en negativ påverkan på patienternas delaktighet i sin egen vård. Rundqvist (2012) beskriver att det är vanligt att patienter upplever att de hamnar i underläge i förhållande till sin vårdgivare. Det är naturligt eftersom en skillnad i maktbalansen oftast baseras på kunskap. Vårdgivaren är den som besitter den högsta kunskapsnivån och har det huvudsakliga ansvaret för vården, vilket förklarar skillnaden i maktbalansen (Rundqvist 2012). Med hänsyn till det så är det viktigt att vårdgivaren är villig att dela med sig av makten till sina patienter samt uppmuntrar till delaktighet i sin egen vård för att upprätthålla en god relation (Oxelmark et al. 2017). Även Hamann et al. (2016) beskriver i sin studie att en delad makt är viktigt för att patienten skall känna sig delaktig i sin egen vård.
Sammanfattningsvis har en adekvat och tillfredsställande patientutbildning, ett bibehållet socialt stöd från medpatienter och närstående samt en god vårdrelation visat sig utgöra viktiga faktorer för tillfrisknandet hos patienter med depression. Det har även visat sig vara av betydelse att vårdgivaren tar hänsyn till patientens närstående, dess mående, tankar och upplevelser i vårdprocessen för att även tillfredsställa deras behov. Vårdgivaren bör slutligen ta hänsyn till maktbalansen i vårdprocessen genom att uppmuntra och engagera patienten i sin egen vård för att upprätthålla en god vårdrelation.
4.2 Metoddiskussion
Litteraturstudien baserades på artiklar från två olika databaser, CINAHL och PsycINFO.
Dessa databaser valdes då de innehåller forskning inom omvårdnad respektive psykologi och psykiatri. Att använda sig av flera databaser med inriktning mot omvårdnadsforskning är positivt då det stärker litteraturstudiens trovärdighet (Henricson 2017). Även sökningar i databasen PubMed gjordes men gav inte några resultat av relevans för litteraturstudiens syfte. Att det inte gav något relevant resultat kan bero på att PubMed är en databas med inriktning mot medicinsk forskning.
18 Bearbetningsprocessen av artiklarna baserades på Polit och Becks struktur för litteraturstudier. Att arbeta utifrån denna struktur tillför systematik och det stärker även litteraturstudiens replikerbarhet (Polit & Beck 2017). De ämnesord och fritextsökord som användes i sökstrategin formades ut för att svara på litteraturstudiens syfte. Det skall dock tas hänsyn till att ämnesord och fritextsökord hanteras olika utifrån de olika databaserna. I litteraturstudien medförde hanteringen av de olika sökorden att sökstrategin inte blev så systematisk som hade önskats. Om ämnesorden och fritextsökorden hanterats lika i respektive databas hade det förmodligen tillfört mer systematik till litteraturstudiens sökstrategi och eventuellt påverkat litteraturstudiens resultat.
Det ämnesord som användes i CINAHL var Depression. De ämnesord som användes i PsycINFO var Major depression och Client satisfaction. För att få fram artiklar om depression kunde Depression användas som ämnesord i CINAHL. I PsycINFO kunde inte ett motsvarande ämnesord hittas, därför användes ämnesordet Major depression. I PsycINFO användes även ämnesordet Client satisfaction vilket inte hade någon motsvarande ämnesord i CINAHL. Därför söktes istället “Client satisfaction” som ett fritextsökord i CINAHL. Varför “Client satisfaction” valdes som sökord i de båda databaserna var för att vi ville få fram artiklar som handlade om patienternas tillfredsställelse av vården. “Care”
och “Health care” var två andra fritextsökord som användes i litteraturstudiens sökstrategi.
Efter att litteraturstudiens resultat sammanställts insåg vi att “Care” aldrig användes som fritextsökord i CINAHL och vi är medvetna om att det kan ha påverkat sökstrategins systematik. Däremot kan “Care” betraktas som ett övergripande begrepp för “Health care”, vilket visar på att ett systematiskt tillvägagångssätt ändå eftersträvats.
För att få fram artiklar som belyste patienternas erfarenheter användes flera olika fritextsökord med booleska operatorn “OR” för att utöka sökningens omfång. Den sökstrategi som användes för litteraturstudien var adekvat för ämnet då det besvarade syftet.
Vi är dock medvetna om en annan sökstrategi med andra ämnesord, fritextsökord, sökkombinationer och inklusions- och exklusionskriterier hade valts, skulle det kunna påverka litteraturstudiens resultat i olika riktning, samtidigt som det skulle kunna stärka det redan befintliga resultatet.
19 Den sökstrategi som användes för litteraturstudien begränsades mellan 2005-01-01 - 2020- 02-04 då en sökstrategi mellan 2010-01-01 - 2020-02-04 inte gav tillräckligt med artiklar av relevans. Valet av en bredare tidsram kan ge litteraturstudien minskad trovärdighet då resultatet baseras på äldre forskning. Majoriteten av den forskning som hittats tyder på att ämnet var aktuellt runt år 2010, vilket även det var en anledning till att tidsramen justerats.
Då depression som sjukdomstillstånd är ett växande problem världen över bör det ifrågasättas varför forskning gällande depression inte visat sig vara lika aktuellt i dagsläget.
Det kan även fortsätta spekuleras varför forskning gällande depression var stort runt 2000- talets början. Bidragande faktorer som kan vara aktuella är att en minskad stigmatisering av depression har skett och att det på senare tid blivit mer accepterat av samhället att ge uttryck för sin depression, exempelvis genom sociala medier.
Samtidigt som kunskapsnivån har ökat hos vårdpersonalen vilket kan vara en annan bidragande faktor till ett minskat problem jämfört med tidigare. Med hänsyn till det som nämnts kan det tyda på att en samhällsutveckling skett. En utveckling som kan vara bidragande till att forskning gällande depression blivit mindre prioriterat men att problemet ändå kvarstår.
Litteraturstudiens resultat inkluderade totalt tio artiklar, varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och en av mixad metod. En kvalitativ metod kan vara lämpligt för att belysa patienternas erfarenheter (Polit & Beck 2017). Samtidigt som en kvantitativ metod kan vara lämpligt för att sammanfatta ett större urvals erfarenheter (Polit & Beck 2017). Att litteraturstudiens resultat baseras på både kvalitativ och kvantitativ forskning kan därför anses vara en styrka då Forsberg och Wengström (2016) beskriver att en litteraturstudies tillförlitlighet stärks när både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderas.
De artiklar som litteraturstudiens resultat baseras på var publicerade av författare från olika länder och världsdelar; Australien (n=1), Nederländerna (n=4), Nordirland (n=1), Sverige (n=2) och USA (n=2). Att artiklarna var publicerade av olika författare från olika länder och världsdelar kan anses vara en styrka då det ger litteraturstudiens resultat ett globalt perspektiv av ämnet. Samtidigt som det kan anses vara en svaghet att majoriteten av studierna är utförda i europeiska länder samt publicerade av europeiska författare. I litteraturstudiens resultat återkommer även samma författare i tre av artiklarna vilket kan anses vara en styrka då de aktuella författarna är väl insatta i ämnet. Samtidigt som det kan anses vara en svaghet då resultatet enbart baseras på några få författares forskning. Med
20 hänsyn till det kan det påstås att resultatet har en klinisk överförbarhet till den europeiska sjukvården i allmänhet samt för den nederländska och svenska sjukvården i synnerhet. Om andra länder eller världsdelar hade inkluderats i studien så tror vi att resultatet hade påverkats i positiv eller negativ riktning. Med avseende på att religion, kultur, socioekonomisk status, kön, hudfärg och ålder är faktorer som skiljer sig åt i olika länder tror vi att det skulle ha påverkat den totala upplevelsen av depression och vidare påverkat patienternas erfarenheter gällande tillfrisknandet.
En annan svaghet med litteraturstudien är att patienter enbart diagnostiserade med depression inkluderades, när flertalet av de patienter med depression som läggs in på somatiska slutenvårdsavdelningar, även är drabbade av andra somatiska sjukdomstillstånd i kombination med depression. Resultatets kliniska överförbarhet kan således minska något med hänsyn till ovanstående.
Granskningsmallarna av Polit och Beck (2017), “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” och “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” användes i litteraturstudiens kvalitetsgranskning för att säkerställa de inkluderade artiklarnas vetenskapliga kvalitet samt för att säkerställa dess etiska försvarbarhet. Av totalt tio artiklar hade fem genomgått en etisk granskning gjord av en etisk kommité innan publicering. De återstående fem artiklarna som inte granskats av en etisk kommité lästes noggrant igenom för att kontrollera om författarna istället gjort etiska överväganden. Av de återstående fem artiklarna hade samtliga antingen gjort etiska överväganden, eller blivit publicerade i tidskrifter som enbart publicerar etiskt godkända artiklar. Därför blev de inkluderade i litteraturstudien.
Slutligen kan det även anses vara en svaghet att artiklarna är skrivna på engelska som inte är vårt modersmål. Översättning av litteratur medför ofta en risk för misstolkningar och bör därför alltid uppmärksammas även om engelskt ordlexikon använts i den utsträckning som krävs. För att minimera risken för misstolkningar lästes artiklarnas innehåll gemensamt samt diskuterades för att försäkra oss om att vi uppfattat innehållet lika. Att båda läst och tagit del av artiklarnas innehåll ger även litteraturstudien en stärkt reliabilitet (Henricson 2017).
21
5. Slutsats
Patientutbildning, en känsla av samhörighet med sina medpatienter och stöd från sina närstående samt en god vårdrelation visade sig vara viktiga faktorer för tillfrisknandet från depression. En slutsats som kan dras är att en tydlig information gällande sitt sjukdomstillstånd gav en ökad kunskap till att tidigt identifiera begynnande symtom samt ökad kunskap till bemästrandet av sin sjukdom. En annan slutsats som kan dras är att det sociala stödet gav en känsla av bekräftelse och förståelse för sitt sjukdomstillstånd vilket vidare främjade ett gott tillfrisknande. En tredje slutsats som kan dras är att en god vårdrelation resulterade i en ökad patientdelaktighet i sin egen vård och som vidare främjar tillfrisknandet. De slutsatser som dragits kan avslutningsvis återkopplas till sjuksköterskans etiska kod och kompetensbeskrivning som beskriver att sjuksköterskan bland annat skall besitta ovanstående förmågor. En sjuksköterska som besitter en förmåga av att ge tillräcklig information, en förmåga av att involvera närstående i vården samt en förmåga av att skapa goda vårdrelationer, skapar vidare goda förutsättningar för patientens tillfrisknande från depression.
6. Klinisk implikation
Depression är ett komplicerat sjukdomstillstånd som fortsatt behöver belysas.
Sjuksköterskor inom den somatiska sjukvården kommer att fortsätta vårda patienter med depression, därför krävs en ökad förståelse för depression och dess omvårdnad. Att belysa patienters erfarenheter av faktorer för tillfrisknandet från depression är nödvändigt då det ger sjuksköterskan en ökad förståelse för vad som är av betydelse för tillfrisknandet. En ökad förståelse som vidare kan bidra till en ökad kunskapsnivå, vilket slutligen möjliggör ett förbättrat omhändertagande samt att en individanpassad och säker omvårdnad kan bedrivas utanför den psykiatriska slutenvården.
Ett förslag på åtgärd som kan vara av betydelse för att stärka patientens känsla av samhörighet i den somatiska sjukvården är patientträffar. Träffar där patienter med depression från flera olika somatiska slutenvårdsavdelningar ges möjlighet att mötas, ta del av samt dela med sig av sina erfarenheter gällande sin depression, med eller utan vårdpersonalens närvaro. En annan åtgärd som kan vara av betydelse för patientutbildningen är att dela ut informationsblad till patienten och dess närstående. Genom att öka patientens och närståendes kunskapsnivå stärks dels förståelsen för sjukdomstillståndet, samtidigt som
22 närstående blir mer involverade i vården. Det kan även ge upphov till fördjupade diskussioner med sin vårdgivare angående sitt sjukdomstillstånd, vilket vidare kan öka både patientens förståelse för sin depression och upplevelsen av stöd från närstående.
7. Förslag till fortsatt forskning
I litteraturstudiens resultat framkom det att patientutbildning, socialt stöd och en god vårdrelation utgör viktiga faktorer för tillfrisknandet hos patienter med depression.
Sjuksköterskan inom den somatiska sjukvården behöver fördjupa sin kompetens gällande omvårdnad vid depression för att kunna bedriva en individanpassad vård, tillfredsställa sina patienters behov samt förebygga nya episoder av depression. Då litteraturstudien belyser vuxna patienters erfarenheter, samtidigt som det redan finns mycket publicerad forskning gällande äldres erfarenheter, kan det föreslås att framtida forskning bör rikta in sig på att belysa ungdomars erfarenheter. Att belysa unga patienters erfarenheter kan vara bidragande till en fördjupad och bred kunskapsnivå hos hälso- och sjukvårdspersonal. Ett annat förslag på fortsatt forskning kan vara att belysa faktorer för tillfrisknandet från depression hos patienter med bakomliggande somatisk sjukdom. Det skulle vara ett intressant ämne att belysa för att se om faktorerna skiljer sig åt.
23
Referenslista
* = artiklar som inkluderats i litteraturstudiens resultat.
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Alligood, M. R. (red.) (2017). Nursing Theorists and Their Work. 9. uppl. USA: Elsevier, Health Sciences Division.
Armendáriz-García, N. A., Alonso-Castillo, M. M., López-García, K. S. &
Alonso-Castillo, B. A. (2013). Depression in women. Concept analysis from the nursing perspective. Investigación y Educación en Enfermería, 31(2), 270-276.
Bell, R. A., Franks, P., Duberstein, P., Epstein, R. M., Feldman, M. D., Garcia, E. F. &
Kravitz, R. L. (2011). Suffering in Silence: Reasons for Not Disclosing Depression in Primary Care. The Annals of Family Medicine, 9(5), 439-446.
doi: 10.1370/afm.1277
Bottorff, J. L., Oliffe, J. L., Kelly, M. T., Johnson, J. L. & Carey, J. (2014). Surviving men’s depression: Women partners’ perspectives. Health: An Interdisciplinary Journal For The Social Study Of Health, Illness And Medicine, 18(1), 60-78.
doi: 10.1177/1363459313476965
Brenner, E., Rydell, P. & Skoog, I. (2011). Akutpsykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Chambers, E., Cook, S., Thake, A., Foster, A., Shaw, S., Hutten, R. & Ricketts, T. (2015).
The self-management of longer-term depression: learning from the patient, a qualitative study. BMC psychiatry, 15(172).
https://doi.org/10.1186/s12888-015-0550-6
Chong, W. W., Aslani, P. & Chen, T. F. (2013). Health care providers’ perspectives of medication adherence in the treatment of depression: A qualitative study. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 48(10), 1657–1666.
https://doi.org/10.1007/s00127-012-0625-3
*Connor, S. L. & Wilson, R. (2006). It's important that they learn from us for mental health to progress. Journal of Mental Health, 15(4), 461-474.
http://dx.doi.org/10.1080/09638230600801454
Danielsson, U., Bengs, C., Lehti, A., Hammarström, A. & Johansson, E. E. (2009). Struck by lightning or slowly suffocating-gendered trajectories into depression.
BMC Family Practice, 10(56). doi: 10.1186/1471-2296-10-56
24
*DeCou, S. E. & Vidair, H. B. (2017). What low-income, depressed mothers need from mental health care: Overcoming treatment barriers from their perspective. Journal of Child and Family Studies, 26(8), 2252-2265.
http://dx.doi.org/10.1007/s10826-017-0733-5
*Deen, T. L., Fortney, J. C. & Pyne, J. M. (2011). Relationship between satisfaction, patient-centered care, adherence and outcomes among patients in a collaborative care trial for depression. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research, 38(5), 345-355.
http://dx.doi.org/10.1007/s10488-010-0322-z
Douglas, C., Standard-Goldson, A., James, K. & Abel, W. (2018). Nurses’ perception of preparedness for moving mental health care from psychiatric to general hospitals in Jamaica. Pan American Journal of Public Health, 42, 1-8.
https://doi.org/10.26633/RPSP.2018.158
Folkhälsomyndigheten (2017). Depression - ett stort folkhälsoproblem som kan
förebyggas. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/
2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/
[2020-02-04]
Folkhälsomyndigheten (2019). Statistik psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor psykisk-halsa- och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ [2020-02-21]
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur &
Kultur.
*Gladstone, G. L., Parker, G. B., Malhi, G. S. & Wilhelm, K. A. (2007). Feeling unsupported? an investigation of depressed patients' perceptions. Journal of Affective Disorders, 103(1-3), 147-154.
http://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2007.01.019
Graham, A. L., Hasking, P., Clarke, D. & Meadows, G. (2015). How People with Depression Receive and Perceive Mental Illness Information: Findings from the Australian National Survey of Mental Health and Wellbeing. Community Mental Health Journal, 51(8), 994–1001. https://doi.org/10.1007/s10597-015-9900-6
Hamann, J., Kohl, S., McCabe, R., Bühner, M., Mendel, R., Albus, M. & Bernd, J. (2016).
What can patients do to facilitate shared decision making? A qualitative study of patients with depression or schizophrenia and psychiatrist. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 51(4), 617–625.
https://doi.org/10.1007/s00127-015-1089-z
25 Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.
411-419.
Hitch, D., Taylor, M. & Pepin, G. (2015). Occupational therapy with people with depression: Using nominal group technique to collate clinician opinion.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 22(3), 216-225.
doi: 10.3109/11038128.2015.1004366.
ICN, International Councils of Nurses. (2012). Code of Ethics for Nurses.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/
publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.
etiska.kod2014.pdf [2020-02-18]
Jeppsson, S. (2009). Samtidigt missbruk och psykiatriska problem – om diagnoser, behandlingsprinciper och case management. I Ljungqvist, I. & Jenner, H. (red.) Psykiatri för baspersonal. Stockholm: Gothia, ss. 121-141.
Johansson, R., Carlbring, P., Heedman, Å., Paxling, B. & Andersson, G. (2013).
Depression, anxiety and their comorbidity in the Swedish general population: point prevalence and the effect on health-related quality of life. PeerJ. (1) e98.
doi: 10.7717/peerj.98
Knapen, J., Vancampfort, D., Moriën, Y. & Marchal, Y. (2015). Exercise therapy improves both mental and physical health in patients with major depression. Disability and Rehabilitation, 37(16), 1490-1495. doi: 10.3109/09638288.2014.972579
Kravitz, R. L., Paterniti, D. A., Epstein, P. M., Rochlen, A. B., Bell, R. A., Cipri, C., Garcia, E. F., Feldman, M. D. & Duberstein, P. (2011). Relational barriers to depression help-seeking in primary care. Patient Education and Counseling, 82(2), 207-213. doi: 10.1016/j.pec.2010.05.007.
Lee King, P. A., Cederbaum, J. A., Kurzban, S., Norton, T., Palmer, S. C. & Coyne, J. C.
(2015). Role of patient treatment beliefs and provider characteristics in establishing patient-provider relationships. Family Practice, 32(2), 224–231.
https://doi.org/10.1093/fampra/cmu085
Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M.
& Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 219-234.
Markkula, N., Marola, N., Nieminen, T., Koskinen, S., Saarni, S. I., Härkänen, T. &
Suvisaari, J. (2016). Predictors of new-onset depressive disorders – results from the longitudinal Finnish Health 2011 Study. Journal of Affective Disorders, 18(208), 255-264. doi: 10.1016/j.jad.2016.08.051.
26
*Nunstedt, H., Nilsson, K., Skärsäter, I. & Kylén, S. (2012). Experiences of major depression: individuals' perspectives on the ability to understand and handle the illness. Issues in Mental Health Nursing, 33(5), 272-279.
http://dx.doi.org/10.3109/01612840.2011.653038
Ottosson, H. & Ottosson, J. (2013). Psykiatriboken. Stockholm: Liber.
Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T. & Ringdal, M. (2017). Registered Nurses' experiences of Patient Participation in Hospital Care: supporting and hindering factors Patient Participation in Care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 612-621. https://doi.org/10.1111/scs.12486
Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H. & Morare, M. N. (2011). Registered nurses experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19(7), 950-958.
doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Prins, M. A., Verhaak, P. F. M., van der Meer, K., Penninx, B. W. J. H. & Bensing, J. M.
(2009). Primary care patients with anxiety and depression: Need for care from the patient's perspective. Journal of Affective Disorders, 119(1-3), 163-171.
http://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2009.03.019
Ramirez, J. L. & Badger, T. A. (2014). Men Navigating Inward and Outward Through Depression. Archives of psychiatric nursing, 28(1), 21-28.
https://doi.org/10.1016/j.apnu.2013.10.001
Rundqvist, E. (2012). Makt som fullmakt. I Wiklund, L. & Bergbom, I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Stockholm: Studentlitteratur, ss. 336-346.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur.
*Schröder, A., Ahlström, G. & Larsson, B. W. (2006). Patients' perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: A phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing, 15(1), 93-102.
http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
27 Singh, P. & Mastana, S. (2018). Depression: A Silent Culprit in Health and Disease.
Sharjah: Bentham Science Publishers.
Skundberg-Kletthagen, H., Wangensteen, S., Hall-Lord, M. L. & Hedelin, B. (2013).
Relatives of patients with depression: experiences of everyday life. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(3), 564-571. doi: 10.1111/scs. 12082
Skärsäter, I. (2014). Förstämningssyndrom. I Skärsäter, I. (red.) Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 99-127.
Socialstyrelsen (2013). Nationell utvärdering 2013 - Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/
nationella-riktlinjer/2013-6-27.pdf [2020-02-19]
Socialstyrelsen (2017). Vård vid depression och ångestsyndrom: Stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/
artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-4.pdf [2020-02-19]
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/
publikatione-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/
vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf [2020-02-19]
Tingström, P. (2019). Patientutbildning. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.)
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur, ss. 651-677.
*Van Grieken, R. A., Kirkenier, A. C. E., Koeter, M. W. J., Nabitz, U. W. & Schene, A. H.
(2013). Patients' perspective on self‐management in the recovery from depression.
Health Expectations: An International Journal of Public Participation in Health Care & Health Policy, 18(5), 1339-1348.
http://dx.doi.org/10.1111/hex.12112
*Van Grieken, R. A., Kirkenier, A. C. E., Koeter, M. W. J. & Schene, A. H. (2014a).
Helpful self-management strategies to cope with enduring depression from the patients’ point of view: A concept map study. BMC Psychiatry, 14(9).
https://doi.org/10.1186/s12888-014-0331-7
*Van Grieken, R. A., Beune, E. J. A. J., Kirkenier, A. C. E., Koeter, M. W. J., van Zwieten, Myra C. B. & Schene, A. H. (2014b). Patients' perspectives on how treatment can impede their recovery from depression. Journal of Affective Disorders, 167, 153-159. http://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2014.05.065
28 Weber, K., Giannakopoulos, P., Herrmann, F. R., Bartolomei, J., DiGiorgio, S., Chicherio,
N. O., Delaloyle, C., Ghisletta, P., Lecerf, T., De Ribaupierre, A. & Canuto, A.
(2013). Stressful life events and neuroticism as predictors of late‐life versus early‐life depression. Japanese Psychogeriatric Society, 13(4), 221-228.
https://doi.org/10.1111/psyg.12024
Wells, A., Lagomasino, I. T., Palinkas, L. A., Green, J. M. & Gonzales, D. (2013). Barriers to Depression Treatment Among Low-Income, Latino Emergency Department Patient. Community Mental Health Journal, 49(4), 412-418.
doi: 10.1007/s10597-012-9547-5
World Health Organization (2020). Depression.
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/depression [2020-02-01]
Bilaga 1
.Matris:
Författare, årtal, land:
Syfte: Metod: Huvudresultat:
Connor, S. L. &
Wilson, R.
(2006).
Nordirland
Att kartlägga patienters syn på delaktighet i sin egen vård vid psykisk ohälsa.
Metod: Kvalitativ metod
Urval: Selektivt urval Datainsamling:
Fokusgruppsintervju, semistrukturerad (majoriteten av informanterna var deprimerade) Analysmetod:
Grounded theory Bortfall: 0
Det intervjuade urvalet värderar ett fackspråk från vårdpersonal som är lätt att förstå, social inkludering,
personcentrerad vård, information och kommunikation, autonomi/kontroll samt kamratstöd som viktigt i vården.
Författare, årtal, land:
Syfte: Metod: Huvudresultat:
DeCou, S. E. &
Vidair, H. B.
(2017).
USA
Att identifiera vilka behov
låginkomsttagande, deprimerade
mödrar har på sjukvården för att överkomma barriärer för tillfrisknande från depression.
Metod: Kvalitativ metod
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Analysmetod:
Grounded theory Bortfall: 0
Variabler som
påverkade mödrars; (a) avsikter till att påbörja behandling (b)
påbörjad behandling och (c) upprätthållande av behandling kunde identifieras. Variabler som exempelvis attityder, förväntningar och känslor för att påbörja behandling.
Tillföra kunskap och färdigheter för att påbörja behandling.
Acceptans, relationen mellan vårdgivare och patient, samt dela med sig av erfarenheter.
Författare, årtal, land:
Syfte: Metod: Huvudresultat:
Deen et al.
(2011).
USA
Att undersöka föreslagna mekanismer som kan bidra till förhållandet mellan tillfredsställelse, patientcentrerad vård, följsamhet och kliniska utfall hos patienter med depression.
Metod: Kvantitativ, empirisk metod Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:
Telefonintervjuer, 360 informanter.
Analysmetod:
Logistisk
regressionsanalys av hypoteser
Bortfall: 35 informanter
Vårdgivare som arbetar
patientcentrerat, bland annat genom att visa respekt för, informera och lyssna på
patienten, förklara för patienten på ett sätt så att hen förstår,
spendera tillräckligt med tid med patienten, samt diskuterar
anhöriga och vänners delaktighet i vården har visat sig förbättra patienters totala
tillfredsställelse av den aktuella vården.
Författare, årtal, land:
Syfte: Metod: Huvudresultat:
Gladstone et al.
(2007).
Australien
Undersöka
sambandet mellan demografiska, kliniska variabler och uppfattat stöd från sina närstående hos patienter med depression.
Metod: Kvantitativ, empirisk metod Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:
Enkätstudie, intervjustudie Analysmetod:
Statistisk analys Bortfall: 0
Mindre än hälften av de tillfrågade
deltagarna ansåg att en brist på ett socialt stöd ej bidrog till
komplikationer för tillfrisknandet från depression. Samtidigt som resterande del av de tillfrågade
deltagarna ansåg att en brist på socialt stöd bidrog till ett försämrat tillfrisknande.
