En sociologisk studie av språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter

(1)

Uppsala universitet Sociologiska institutionen Sociologi

C- Uppsats VT 2012

Flexibel assistent sökes

Sociologi C

Författare: Ylva Engström Handledare: Karin Barron 2012-02-28

(2)

2

Sammanfattning

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt.

Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter.

Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna. Materialet är hämtat från 13 platsannonser som fanns publicerade på arbetsförmedlingens hemsida under oktober månad 2011. Uppsatsen speglar även utgångspunkten som innebär att personlig assistans är en rättighet.

Innehållet i annonserna är tolkat utifrån Ervin Goffmans begrepp främre och bakre region samt Michel Foucaults relationella maktbegrepp. I uppsatsen innebär det att fokuset främst har varit kring den bakre regionen då en stor del av arbetet för en personlig assistent berör aktiviteter som placeras i den bakre regionen.

Slutsatsen i uppsatsen är att förstå brukarens roll i annonserna så måste man förstå assistentens roll. Brukare och assistent är intimt förknippade i annonserna. Brukarens

hjälpbehov beskrivs utifrån assistentens egenskaper. Det innebär att det är genom att läsa och förstå egenskaperna hos den tilltänkte assistenten så får man en bild av brukarens behov och personlighet. En annan slutsats är att platsannonsens syfte är att sälja brukaren som en trevlig arbetsgivare till den arbetssökande. Därför är bolagen noga med att framhäva de positiva sidorna hos brukaren så att den skall framstå som en attraktiv arbetsgivare.

Med denna uppsats ämnar jag att fördjupa kunskapen kring hur personlig assistans presenteras i platsannonser samt att analysera utformningen och innehållet i annonserna.

Nyckelord: Egenskaper, platsannonser, brukare, personlig assistent, bakre och främre region, LSS

(3)

3

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 3

1. INLEDNING ... 5

1.1. Bakgrund ... 5

1.2. Syfte och frågeställning ... 6

1.3. Disposition... 7

2. TIDIGARE FORSKNING ... 8

2. 1. Inledning ... 8

2. 2. Avhandlingarna ... 8

2. 3. Annan litteratur ... 11

2. 4. Gemensamma drag i den tidigare forskningen... 12

3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 13

3.1 Människans presentation av sig själv ... 13

3. 1. 2. Om kommunikation ... 13

3. 1. 3. Om olika roller ... 14

3. 1. 4. Personliga fasaden ... 15

3. 2 Den bakre och den främre regionen ... 17

3. 2.1. Inledning ... 17

3.2.2. Den bakre regionen ... 17

3. 2. 3. Den främre regionen ... 20

3. 2. 4. Slutsatser om regionerna ... 20

3. 3. Stigma ... 21

3. 3. 1. Inledning ... 21

3. 3. 2. Vad menar Goffman med begreppet stigma?... 22

3. 3. 3. Hur omgivningen ser på stigman ... 22

3. 3. 4. Olika sätt att hantera sitt stigma ... 23

3. 4. Foucaults maktbegrepp och syn på bekännelse ... 23

3. 4. 1. Inledning ... 23

3. 4. 2. Bekännelsen ... 23

3. 4. 3. Foucaults maktbegrepp ... 24

4. METOD ... 25

4. 1. Empiriskt material ... 25

(4)

4

4. 2. Textanalys ... 26

4. 3. Platsannonserna och företagen ... 26

4. 4. Inledning till analysmallen ... 27

4. 4. 1. Analysmallen ... 27

4. 4. 2. Undersökningen av annonserna ... 29

4. 4. 3. Nyckelorden och annonserna ... 32

5. ANALYS ... 35

5.1. Beskrivning av yrket personlig assistent ... 35

5.2. Relation mellan brukare och assistent i annonserna ... 35

5. 3. Definition av orden i annonserna ... 35

5. 4. Val av assistent ... 36

5. 4. 1 Hitta en lämplig assistent ... 37

5. 2. Assistentens personlighet och egenskaper ... 37

5. 2. 1. Flexibel ... 37

5. 2. 2. Positiv, humor och personkemi ... 37

5. 2. 3. Assistentens färdigheter ... 38

5. 2. 4 Omvårdnad ... 38

5. 2. 5. Hushållet ... 38

5. 3. BRUKAREN ... 39

5. 3. 1. Brukarens hjälp och vårdbehov ... 39

5. 3. 2. Kommunikation ... 39

5. 3. 3. Hemmet och alla dess förekommande sysslor och aktiviteter ... 40

5. 3. 4. Hygien ... 40

5. 3. 5. Fritidsintressen och djur ... 41

6. DISKUSSION ... 41

6. 1. Inledning ... 41

6.1 .2. Summering av resultat ... 42

6. 2. Övergripande diskussion i relation till teorierna ... 43

6. 2. 1. Relation mellan brukare och assistent ... 43

6. 2. 3. Assistentens egenskaper ... 44

6. 2. 4. Hitta rätt assistent ... 44

7. IMPLIKATION TILL FRAMTIDA FORSKNING OCH PRAKTIK ... 44

8. LITTERATURLISTA ... 46

8. 1. Analysmaterial ... 46

(5)

5

1. Inledning

Personlig assistent är ett yrke där det ställs stora krav på den anställda. Många av dessa krav har med den anställdas personlighet och egenskaper att göra. Assistenten förväntas vara lyhörd, flexibel och ansvarstagande, för att nämna några viktiga egenskaper. Det innebär att även fast det i en del fall saknas en tydlig arbetsbeskrivning, så finns det en agenda som assistenten förväntas att följa och förväntningar som assistenten försöker att leva upp till.

Själva fröet till min uppsats såddes genom att jag satt och läste på olika forum om personlig assistans. Diskussioner om mitt och ditt och assistentens roll gjorde mig nyfiken. I

diskussionerna såg jag Ervin Goffmans teorier om att man kan dela upp livet i en främre och bakre region. Ska man ha speciellt porslin för assistenten att äta på? Får de använda samma mikrovågsugn som brukaren? Vad händer om något går sönder, är det assistenten, brukaren eller bolaget som ska betala? Diskussionerna på forumet följde jag med nyfikenhet och intresse.

Jag ville dock gå till början, till den första kontakten mellan brukare och assistent. Hur kan det första mötet se ut? Slutsatsen var att det är genom platsannonserna som de första

kontakterna skapas. Således började jag läsa platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida.

En del har frågat mig varför jag inte valde att intervjua brukare och assistenter om deras relation med varandra och istället valde att analysera platsannonser. Det enklaste svaret på denna fråga är att jag inte skulle få den information jag vill ha genom intervjuer. Det ärliga som endast går att finna i platsannonser, där kvalifikationer och önskningar står uppradade utan att framstå som otrevliga eller överdrivet ärliga är svåra att fånga i en intervju.

Platsannonser där man söker efter personliga assistenter är speciella då de får innehålla specifika krav som ålder, kön, fysik och andra egenskaper som kan upplevas som

diskriminerande i andra annonser. I andra annonser anses det diskriminerande att endast söka personer av ett vist kön eller etnisk bakgrund. Detta fann jag intressant eftersom det innebär att dessa annonser har andra spelregler än andra likvärdiga platsannonser.

1.1. Bakgrund

Arbetet som personlig assistent i dess nuvarande form är ett nytt yrke som tillkom 1994 då det instiftades en ny lag i Sverige, nämligen lagen om stöd och service för vissa

funktionshindrade (LSS,1993:387). Lagens syfte är att människor med funktionshinder ska

(6)

6

istället för att bo på en institution kunna bo i sitt eget hem. För att ha rätt till assistans måste du tillhöra någon av de tre personkretsarna. De lyder:

”1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.

2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Personer med andra och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.”¹

Ett talesätt är att den personliga assistenten ska vara som en blomma i tapeten. Det betyder att assistenten ska vara närvarande men samtidigt osynlig.² En annan uppfattning är att

assistenten ska lämna hjärnan hemma. Det som menas med det är att det är brukaren som ska bestämma hur denne vill göra saker samt hur hemmet ska skötas och att det är assistentens uppgift att tillsammans med brukaren genomföra och planera den dagliga livsföringen med allt som det innebär.

1.2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att redovisa hur språket i platsannonser speglar relationen mellan brukare och assistent. Det innebär att jag i uppsatsen undersöker vilka egenskaper som

förekommer i beskrivningen av den önskade assistenten. Det innebär även att jag analyserar hur brukarens behov beskrivs i förhållande till assistenten. Därefter undersöker jag och sätter begreppen i relation till lagen LSS genom att hänvisa till de tre personkretsar som reglerar vilka som har rätt till personlig assistans.

Syftet är också att se vilka centrala begrepp som används i beskrivningen av den personliga assistenten och hur brukaren framställs. Vilka ord använder bolagen för att beskriva

assistenten och brukaren och deras relation? Hur framställs brukarens hjälpbehov?

Genom att undersöka platsannonser där olika arbetsgivare sökte personliga assistenter i Uppsala stad under oktober 2011 har jag spårat centrala begrepp i beskrivningen av den personliga assistentens egenskaper och kunskaper. Frågeställningen för denna uppsats består av två delar:

1 Prop. 1992/93:159

2 Personlig assistans – som en blomma i tapeten s. 7.

(7)

7

Vilka begrepp och egenskaper i platsannonserna är centrala för att förstå assistentens roll i förhållande till brukarens möjligheter att leva ett normalt liv?

Hur framställs brukarens hjälpbehov i annonserna i relation till beskrivningen av den personliga assistentens egenskaper?

1.3. Disposition

Denna uppsats är disponerad enligt följande ordning. I denna sammanställning anger jag inte alla underrubriker utan strukturen för uppsatsen.

Första rubriken är inledning där jag har underrubrikerna bakgrund, syfte och frågeställning och disposition. Här presenterar jag vad som uppsatsen kommer att handla om, uppsatsens syfte och frågeställningar samt bakgrunden till uppsatsen.

Nästa rubrik är tidigare forskning. Under denna rubrik finns inledning till tidigare forskning, avhandlingar, annan litteratur och slutligen gemensamma drag i forskningen. Syftet med denna rubrik är både att förbereda för det teoretiska kapitlet men även att presentera tidigare forskning och vad som har sagts om ämnet tidigare.

Nästa huvudrubrik är teoretiska utgångspunkter. I denna rubrik presenterar jag teorin i uppsatsen och motiverar de vetenskapliga perspektiven och teorierna. Teoretikerna i denna uppsats är Michel Foucault och Ervin Goffman. Kapitlet är ordnat efter begreppen som används i denna uppsats.

Efter denna rubrik följer metod. Under denna rubrik redovisar jag genomgången av mitt material, vilken metod jag har använt samt analysmallarna. Denna rubrik innehåller även ordlistor över vanligt förekommande ord i annonserna.

Under rubriken resultat redovisar och diskuterar jag resultaten av analysen. Detta kapitel är uppdelat under rubrikerna, beskrivning av yrket personlig assistent, relationen mellan brukare och assistent i annonserna, definition av orden i annonserna, val av assistent, hitta en lämplig assistent, assistententens personlighet och egenskaper, med underrubrikerna flexibel, positiv, humor och personkemi och assistententens färdigheter. Nästa huvudrubrik är brukaren och har underrubrikerna brukarens hjälp och vårdbehov, kommunikation, hemmet och alla dess förekommande sysslor och aktiviteter, hygien och slutligen fritidsintressen och djur.

(8)

8

Uppsatsen avslutas med rubriken diskussion och består av inledning, summering av resultat och följs av nästa huvudrubrik övergripande diskussion i relation till teorierna med

underrubrikerna relationen mellan brukare och assistent, assistentens egenskaper, hitta rätt assistent och sammanfattning och implikation till framtida forskning.

2. Tidigare forskning

2. 1. Inledning

Det finns mycket forskning att tillgå om personlig assistans. Inför denna uppsats bedömde jag att avhandlingar och annan litteratur som beskrev relationen mellan brukare och assistent som mest intressanta. Genom detta fann jag tre förhållandevis nyskrivna avhandlingar som

besvarade min frågeställning väl. Dessutom ville jag finna avhandlingar som jag skulle ha nytta av under hela processen.

Personlig assistans är en kostsam rättighet för kommuner och andra myndigheter. Genom detta sker det mycket forskning kring hur verksamheterna bedrivs ute i kommunerna, men även hur målen kring personlig assistans realiseras i verkligheten.

2. 2. Avhandlingarna

Avhandlingarna ger en värdefull bakgrundsinformation för min undersökning och har varit till stor hjälp vid formuleringen av syftet men även i analysen av innehållen i platsannonserna.

Två av avhandlingarna har använt sig av Ervin Goffmans teorier om främre och bakre region.

Dessa begrepp återkommer i denna uppsats och används för att tolka innehållet i platsannonserna. En annan återkommande teoretiker är Michel Foucault.

Den första avhandlingen heter Att förverkliga rättigheter genom personlig assistans 2008 och är skriven av Monica Larsson.

Denna avhandling har främst använts för att förstå lagtexterna och den juridiska bakgrunden kring personlig assistans. Det har varit nödvändigt att göra en juridisk genomgång under informationssamlandet eftersom det gör att viss information framträder tydligare.

I denna avhandling har kapitel nio varit det mest betydande kapitlet för denna uppsats.

Kapitlet har rubriken rätt att leva som alla andra. I kapitlet skriver Larsson om normalitet.

Målet med handikappreformen var att människor med olika former av handikapp som var beroende av personlig assistans ska leva ett så normalt liv som möjligt. Lite senare skriver hon även att syftet med handikappreformen var att skapa normala levnadsvillkor för personer

(9)

9

som är i behov av personlig assistans. Det är inte normala levnadsförhållanden att bo på en institution som var fallet innan handikappreformen. Eftersom att man då var avskild från resten av samhället.

Larsson skriver i sin avhandling att det finns tre olika sätt att se på normalitet. ”Ett synsätt utgår från att normalitet är det normala tillståndet, det vanliga eller genomsnittliga. Ofta kallas detta för statistisk normalitet och normalitet bedöms exempelvis utifrån medelvärde och standardavvikelse för en normalfördelningskurva. Ett annat sätt att betrakta normalitet är, enligt Tideman, att utgå från att normalitet består av de värderingar om vad som är normalt som förekommer i ett samhälle vid en viss tidpunkt. Detta kan ses som en normativ

normalitet. Ett tredje sätt att se på normalitet utgår från en individuell eller medicinsk normalitet och innebär att en individ är normal/ frisk d.v.s. inte är avvikande eller sjuk. Om någon är avvikande från det normala krävs det enligt detta synsätt behandling för att uppnå normalitet.”³

Syftet med avhandlingen är att problematisera tillämpningen av rättighetslagstiftningen. Det är svårt att uppnå målen som delaktighet i vardagens sysslor. Detta diskuterar Larsson utifrån en juridisk synvinkel.

Avhandlingen har i denna uppsats använts som ett komplement till de andra avhandlingarna för att få en ökad juridisk förståelse för personlig assistans och de lagar som reglerar

rättigheterna kring LSS.

En annan titel av intresse är Ideal och vardag – inflytande och självbestämmande med

personlig assistans 2008 som är en rapport och licentiatavhandling författad av Lottie Giertz.

Kapitel fem, sex och sju är de kapitel som har betytt mest för denna uppsats. Nedan följer en kort sammanfattning över innehållet i dessa kapitel och dess slutsatser. De utvalda kapitlen har varit användbara i förståelsen av annonserna och dessutom gett bakgrundsinformation kring hur företagen och brukarna bakom annonserna kan ha resonerat.

Kapitel fem behandlar maktaspekten kring personlig assistans. Makt är ett viktigt ord i förståelsen av personlig assistans och även förståelsen av platsannonsernas innehåll. Giertz beskriver olika former av maktperspektiv, däribland Foucaults maktperspektiv som beskriver den relationella makten. Foucaults maktperspektiv är något som även behandlas i min

uppsats.

3 Att förverkliga rättigheter inom personlig assistans s. 186.

(10)

10

Kapitel sex har varit användbart eftersom den redogör för processen från att beslutet tas om att brukaren har rätt till assistans och hela vägen till att beslutet verkställs. Kapitlet beskriver även hur marknaden ser ut för företagen som bedriver personlig assistans och under vilka villkor de arbetar med. Giertz poängterar att många brukare i första hand väljer kommunala alternativ för att det upplevs som enklare. Det är i många fall först när en brukare är missnöjd med de kommunala alternativen som de väljer ett privat företag som utförare. Detta är en viktig poäng eftersom annonserna i denna uppsats är publicerade av privata assistentbolag.

Eftersom jag endast har annonser från privata utförare i mitt material väcker detta många intressanta frågor.

En annan aspekt som lyfts fram i detta kapitel är brukare med omöjliga krav som är hopplösa att tillmötesgå. Det är inte alltid så lätt att från företagen eller kommunens sida att finna assistenter som motsvarar brukarens kravprofil. Detta kan även märkas i annonsernas innehåll. Vissa av annonserna har publicerats i olika former, flera gånger under några månader.

Kapitel sju har rubriken Självbestämmande i vardagen och behandlar hur hemmet blir en främre region samt hur svårt det är för en person med assistans att låta det förbli en

fungerande bakre region. ”Brukarens backstage förvandlas till assistentens fronstage”.⁴ Detta är ett viktigt citat eftersom det påvisar att livet förändras mycket vid personlig assistans men också att naturliga gränsdragningar suddas ut och hemmet utvecklas till att bli en främre region med allt som det innebär. Giertz använder begreppet institutionaliserat hem för att beskriva detta.⁵

Kapitlet beskriver även hur känsliga vissa hushållssysslor som tvätt och städning kan vara.

Det finns många olika sätt att lösa dessa dilemman på. Exempelvis görs det en

överrenskommelse med andra personer i hushållet eller att en speciell assistent har till uppgift att utföra de speciellt känsliga sysslorna.

Kapitlet berör även att det ofta är en stor personalomsättning och de problem som det medför.

Detta sätter hon i relation till Goffmans begrepp frontstage och backstage.

4 Ideal och vardag s. 111.

Begreppet frontstage och backstage benämns som främre och bakre region och förklaras mer ingående i kapitel 3.

5 Ideal och vardag s. 123.

(11)

11

Hanna Egards avhandling Personlig assistans i praktiken – Beredskap, initiativ och vänskaplighet handlar om hur personlig assistans realiseras i praktiken. Egard har själv arbetat som handläggare och då kommit i kontakt med dessa frågor. Genom detta blev Egard intresserad av hur personlig assistans realiserades i praktiken.

I avhandlingen noterade hon fyra punkter nämligen 1, assistent och brukare måste fungera tillsammans. Personkemin mellan brukare och assistent är viktig eftersom assistenten kommer att vara delaktig i brukarens liv, både toppar och dalar. När man söker efter personliga

assistenter söker man efter någon i liknande ålder, samma kön etc. för att det är lättare att knyta an och förstå varandra. 2, Ibland finns det inget att göra hos brukaren. Allt är lugnt och stilla och de sitter kanske och tar en kopp kaffe. Assistenten är dock alltid alert eftersom denne vet att det kanske snart kommer situationer när brukaren behöver assistans. Detta kallar Egard för beredskap. 3, Denna punkt handlar om initiativ och att brukaren och assistenten bildar det som Goffman benämner som team tillsammans. 4, Vänskaplighet mellan brukare och assistent är nödvändigt för att relationen skall fungera. Små samtal och andra situationer uppstår naturligt under arbetets gång. Skenet av vänskaplighet hjälper även till i känsliga situationer som hjälp med hygien.

Alla dessa punkter är av relevans för denna uppsats. Hon visade i avhandlingen hur man kan använda sig av Goffman på ett relevant och genomtänkt sätt. Dessutom har hon gjort det jag inte kunnat göra på ett genomtänkt sätt, nämligen observationer och intervjuer. Dessa praktiska exempel är bra i förståelsen av innehållen i platsannonserna.

I uppsatsen kommer tanken om att assistenten och brukaren är ett team vara återkommande.

Detta återspeglas nämligen i annonserna genom att arbetsuppgifter och önskade egenskaper matchar med brukarens hjälpbehov. Dessutom poängteras det i flera annonser att det är viktigt med personkemi mellan brukare och assistent.

2. 3. Annan litteratur

Böckerna i detta avsnitt är inte avhandlingar utan är riktade som läromedel till personliga assistenter. Böckerna innehåller reflektioner och infallsvinklar som har varit användbara för uppsatsen. Denna litteratur är relevant eftersom den ger en inblick i vilken utbildning personliga assistenter får och vilka förhållningssätt som anses vara viktiga att lära ut till assistenterna. Detta påverkar i förläningen även synen på den personliga assistentens roll även hur brukaren framställs.

(12)

12

Den första titeln är Personlig assistent – en rättighet, ett yrke 1997 och är skriven av socionomen Ann-Marie Dehlin. Boken är avsedd att för undervisning av personliga assistenter. Boken behandlar ämnen som lagstiftning, den personliga assistentens

arbetssituation och brukarens situation. Syftet med boken är att vara ett diskussionsunderlag för yrkesverksamma personliga assistenter. Anledningen till att den är med i denna uppsats är att den beskriver olika sätt att resonera kring personlig assistans som förhållningsregler men även brukarens situation.

Personlig assistans – som en blomma i tapeten? 2011 är skriven av två personliga assistenter, Yvonne Ojala och Inger von Zweigbergk, och behandlar den personliga assistentens

yrkesutövning utifrån författarnas yrkeserfarenheter. Titeln sammanfattar ett synsätt som är vanligt förekommande vid diskussioner om personlig assistans nämligen att en assistent skall vara synlig men osynlig. Boken handlar om avvägningen mellan att vara delaktig och osynlig i rollen som assistent; hur delaktig assistenten förväntas vara varierar beroende på brukarens önskemål och livssituation. Boken sätter ord på vad assistenten faktiskt gör under sin

arbetstid. Boken har använts för att få en uppfattning om assistentens roll i annonserna. Syftet med boken är att vara den introduktionsbok som de själva saknade när det började i yrket.

Staffan Olssons Personlig assistans i LSS – sekretess, rapporterings och anmälningsplikt 2011 behandlar olika juridiska infallsvinklar och problem som uppstår kring personlig assistans men fokuserar på tystnadsplikt och sekretess. Boken behandlar juridiska problem och vad en assistent får göra. Boken berör missbruk, får man hjälpa en brukare med sexuella handlingar och andra rättsliga frågor.

2. 4. Gemensamma drag i den tidigare forskningen

Gemensamma drag för den tidigare forskning är att de alla har sin utgångspunkt utifrån att LSS är en rättighetslagstiftning. Således fokuserar den tidigare forskningen på att utreda om dessa rättigheter efterlevs. Avhandlingarna och kursböckerna har olika syften. Medan avhandlingarna kartlägger och undersöks hur rättigheterna efterlevs utifrån ett juridisk eller politiskt perspektiv fokuserar kurslitteraturen på hur rättigheterna uppfylls i hemmet. Det innebär exempelvis att kurslitteraturen är inriktad på att beskriva direkta metoder och situationer medan avhandlingarna fokuserar på de generella dragen. Således bekräftar kurslitteraturen den tidigare forskningen och utgör samtidigt ett komplement för att kunna förstå innehållet i annonserna till fullo.

(13)

13

3. Teoretiska utgångspunkter

Detta kapitel behandlar centrala begrepp från Ervin Goffmans böcker Jaget och maskerna 2002 och Stigma 1986 samt Michel Foucaults bok Sexualitetens historia 2009. Begreppen i detta teorikapitel kommer sedan att användas för analysen av platsannonserna. När jag skulle välja ut teoretiker föll det sig naturligt att välja Goffman och Foucault.

Goffmans teorier om mänskligt samspel ringar in några av de centrala frågeställningarna för denna uppsats. Han liknade livet med en teater och beskrev den mänskliga interaktionen efter detta exempel. De centrala begrepp som används i denna uppsats är hämtade från Jaget och maskerna och Stigma. Dessa böcker är några av Goffmans mest välkända verk och har lästs av många världen över. Goffmans teorier är lättförståeliga och användbara. Några exempel på Goffmans nyckelbegrepp är den personliga fasaden och den främre och bakre regionen.

Stigma behandlar den utsatta människan och utanförskap. Boken beskriver även hur samhället ser på handikapp och de olika stigman som en människa kan ha. Denna boks exempel kan ibland upplevas som inaktuella. Goffmans slutsatser i denna bok är dock lika aktuella idag som på 60-talet. Det är av relevans att ha detta i bakhuvudet i genomgången av Stigma.

Foucaults Sexualitetens historia används för att beskriva maktens relation(er) till människan, men även bekännelsen och hur den påverkar vårt dagliga liv. Foucault tillämpar till skillnad från Goffman ett tydligt maktbegrepp, något som man ibland kan sakna hos Goffman.

Goffman fokuserar istället på livets sociala strukturer inom de relationella ramarna. Eftersom Goffman och Foucault beskriver likartade företeelser med olika terminologi och perspektiv är det fruktbart att kombinera dem med varandra i denna uppsats.

Goffmans teorier kommer att behandlas under två rubriker. Den första rubriken är människans presentation av sig själv. Den består av tre underrubriker: Om kommunikation, om olika roller och personliga fasaden. Alla dessa tre rubriker återkommer i analysen. Den andra huvudrubriken handlar om den bakre och den främre regionen. Den är indelad under rubrikerna inledning, bakre region, främre region och slutsats.

3.1 Människans presentation av sig själv

3. 1. 2. Om kommunikation

I vårt dagliga liv interagerar vi hela tiden med andra människor i olika situationer. Det kan vara när vi handlar mat, arbetar eller tar en kopp kaffe på ett kafé. Listan över sådana situationer kan göras lång. Alla dessa situationer måste definieras för att vi skall förstå dem

(14)

14

och veta hur vi skall agera. Genom vårt agerande visar vi vilka vi är och vad vi vill med oss själva och umgänget. Vi introducerar oss för de andra i den sociala situationen.⁶

När en individ träffar en ny människa försöker individen att bilda sig en uppfattning om personen ifråga. Det sker genom att individen söker efter upplysningar och använder sig av de upplysningar som han eller hon eventuellt redan har om den andra personen. Insamlandet av upplysningarna kan vara ett självändamål, men det kan också finnas praktiska skäl till att skaffa sig dessa. Upplysningarna föranleder olika frågor: Skall jag vara social? Kan jag dra grova skämt? Vill den här personen överhuvudtaget interagera med mig? Upplysningarna om den andra personen bidrar till att definiera situationen, det vill säga dess ramar och hur individen förväntas agera. Upplysningarna gör att individen vet vad den andra personen förväntar sig och kan anpassa sitt agerande så att denna inte känner sig obekväm eller malplacerad.⁷

Goffman lanserar två begrepp som berör individens uttrycksförmåga. Det ena är ”Give out expression”, som betecknar de signaler man sänder ut och andra människor mottar. Detta sker genom handlingar och ord, det vill säga kommunikation i den traditionella bemärkelsen.

”Give off expression” betecknar det som är subtilt och som sker underförstått, alltså den tysta kommunikation som förmedlas genom exempelvis normer och omedvetna detaljer i

kroppsspråket hos utsändaren.⁸ 3. 1. 3. Om olika roller

Varje individ spelar en roll och förutsätter att andra skall ta hans eller hennes roll på allvar och agera därefter. Det innebär att de förväntas tro att personen som de möter verkligen har de egenskaper som individen uppger och att den uppgift som han eller hon utför kommer att få de konsekvenser som anges. Konsekvenser är det som inte alltid sägs i ord eller handling men som varje individ förväntas förstå och att rollen stämmer överrens med verkligheten.⁹ Det kan vara så att individen inte själv är övertygad om sin rollprestation. Den agerande kan därmed känna sig manad att styra och påverka publikens uppfattning om sig själv och skådespelet.

När individen inte tror på sitt eget agerande och inte har något djupare intresse för andras

6 Jaget och maskerna s. 11.

(15)

15

uppfattningar blir denna individ enligt Goffman cynisk, eftersom personen låtsas vara något som personen inte är och därmed är falsk inför andra.¹⁰

Goffman liknar livet vid ett skådespel, och många av hans nyckelbegrepp har sitt ursprung i denna liknelse. Ett av dessa begrepp är fasaden, den del av det individuella framträdandet som är personens vardagsjag. Han beskriver interaktionen som skådespel av ”standardtyp”. Med detta avser Goffman beskriva det som han kallar för ”the setting”, alltså inramningen av skådespeleriet. ”The setting” kan vara möbler och dekor, men även det som tillhandahåller sceneriet och rekvisitan och möjliggör strömmen av händelser på scenen, bakom scenen och framför scenen. Inramningen av scenen är alltid platsbunden. Vill man spela en speciell roll måste man därför ta sig till den plats där det finns möjligheter att spela rollen det innebär att sceneriet blir bundet till varje scen. Det gör också att det finns en stor uppsjö av olika scener.

Man går ur rollen när man lämnar den speciella platsen och spelar olika roller i olika

situationer, det innebär att du spelar en roll i biblioteket och en annan på krogen.¹¹ Du spelar rollen olika beroende på om du befinner dig i din främre eller i din bakre region.

3. 1. 4. Personliga fasaden

Ett annat nyckelbegrepp är den personliga fasaden. För att citera Goffman: ”När en individ påtar sig en etablerad roll finner han i de flesta fall att en speciell fasad redan har upprättats för den. Oberoende av om den agerandes inträde i rollen ursprungligen motiverades av en önskan att utföra den givna uppgiften eller av en önskan att upprätthålla den fasad som motsvarar den, kommer han finna att han blir tvungen att göra båda delarna.”¹² Den personliga fasaden är en viktig del av interaktionen och den yta som exponeras först inför andra människor. Det är genom den personliga fasaden du visar vem du vill vara.

Den personliga fasaden består av kläder och andra symboler, som meddelar rang, kön, ålder, etnicitet men fasaden består även av utseende, hållning, språk, ansiktsuttryck, gester och liknande saker som påverkar den personliga framställningen. En del av dessa egenskaper kan förändras och påverkas på olika sätt exempelvis kan du ändra ditt tal genom att gå till en talpedagog eller förändra ditt utseende genom att köpa en ny tröja.¹³ Fasaden signalerar vem man är och vilka värderingar och åsikter man innehar.

(16)

16

Goffman kallar dessa attribut för teckenutrustning. Teckenutrustning är de attribut som kommunicerar avsändarens sociala samhällsklass. Exempel på en sådan teckenutrustning är kläder. Genom teckenutrustningen (i mitt exempel kläderna) visas en social tillhörighet som manifesteras genom sociala statussymboler som uttrycker materiellt välstånd. Lär man sig att använda teckenutrustningen på rätt sätt kan den ”utnyttjas till att försköna och belysa ens dagliga framträdande i en föredelaktig social dager”.¹⁴ Teckenutrustning kan även vara andra saker som visar vilken samhällklass man tillhör. Teckenutrustningen handlar mer än om kläder, utrustningen visar vart i samhället man hör hemma.

Men Goffman skriver också att ”Eftersom det brukar vara så att fasaderna väljs och inte skapas måste vi räkna med att det uppstår svårigheter när de som ska utföra uppgiften tvingas välja en lämplig fasad åt sig själva bland de olika alternativen”. Med detta menar Goffman att en individ inte alltid kan eller har möjlighet att välja den fasad han eller hon vill utan att utbudet av fasader är beroende på den sociala situationen individen kommer till. Det finns färdiga fasader för vissa roller och därför finns det inte så många alternativ.¹⁵

Inom många vårdyrken ägnar man sig åt att försköna och tillrättalägga bilden av

verksamheten för att upprätthålla fasaden. ¹⁶ Exempelvis kan det vara när en sjuksköterska tvättar händerna framför patienten för att skapa en säkerhet hos patienten som ser att sjukhuset är noga med hygien. Situationen i själva situationen blir i detta fall när sjuksköterskan tvättar händerna. Den stora situationen är att personen befinner sig på ett sjukhus. Något som är en lite skrämmande upplevelse för många. Detta är sammankopplat med förstärkandet av stereotyper genom att aktörernas agerande bekräftar observatörernas fördomar. Handtvätt handlar om hygien men det handlar även om att upprätthålla en fasad som sker genom att aktör och observant bekräftar varandra. ¹⁷

Det som jag har beskrivit ovan kallar Goffman för dramatiskt förverkligande. Detta handlar om att man hela tiden förstärker dramaturgin med sitt agerande för att framhäva de

bekräftande fakta som annars skulle vara dolda eller otydliga för observatören.¹⁸

”Problemet med att dramatisera ens arbete involverar fler företeelser än att enbart göra

osynliga kostnader synliga. De arbetsuppgifter som personer i vissa positioner måste utföra är

17 Jaget och maskerna s.43.

(17)

17

ofta så diffust angivna att om någon som innehar en sådan post skulle dramatisera det

specifika med sin roll måste han avdela en avsevärd mängd energi för den uppgiften.”¹⁹ Detta är ett problem för många personliga assistenter, som slits mellan att vara gäster i andras hem och att samtidigt ha deras hem som sina arbetsplatser.

3. 2 Den bakre och den främre regionen

3. 2.1. Inledning

Goffman delar in vårt liv i de bakre och de främre regionerna och gör gällande att

uppdelningen påminner om hemmets uppdelning i rum. Den främre regionen är exempelvis vardagsrummet, den bakre regionen är exempelvis badrummet och köket (i moderna hem med öppen planlösning blir även köket den främre regionen). När en person har personlig

assistans, släpps den personliga assistenten in i den bakre regionen. Det innebär att den personen blir en del av den privataste delen i hemmet och av de privataste rummen i en människas liv. Detta upplevs av många brukare som något jobbigt och påfrestande eftersom det är en onaturlig situation för både brukaren och assistenten.

Det finns vissa problem med Goffmans uppdelning i bakre och främre region. Uppdelningen kan ibland upplevas som ålderdomlig. Det finns även andra problem som att var den naturliga uppdelningen i regionerna sker. I detta kapitel berör jag även dessa problem. Jag kommer att fokusera på den bakre regionen. Anledningen till detta är att det är intressant att notera att brukarens bakre region är assistentens arbetsplats. Det exemplifierar sig på olika sätt i annonserna och i litteraturen. Exempelvis är det en balansgång mellan brukare, assistent och anhöriga och hur de får plats i hushållet. Det som kan utläsas genom annonserna är brukarens förväntningar på assistenten och hur annonsen beskriver assistentens arbetsuppgifter. Det visar sig genom önskade egenskaper etc. men även hur brukaren beskriver sig själv.

3.2.2. Den bakre regionen

Enligt Goffman kan den bakre regionen definieras som ”ett ställe, i anknytning till ett visst bestämt framträdande, där det anses som en självfallen sak att med vett och vilja bestrida det intryck som har uppammats av framträdandet. Sådana platser har naturligtvis många

karakteristiska funktioner. Där kan man omsorgsfullt utforma de inslag i framträdandet som får det att uttrycka någonting utöver sig självt, där konstrueras illusioner och intryck fullt

(18)

18

öppet.”²⁰ Således är den bakre regionen där man slappnar av och är sig själv med utvalda vänner. Det är den region dit man inte släpper in vem som helst utan som är privat.

Goffman skriver att det är i den bakre regionen som man släpper på garden och är sig själv.

Detta sker inte bara i hemmet, utan även på andra platser där personer släpper fram sina riktiga jag. Den bakre regionen är där man är sig själv med sina egenheter, det är där personer är sig själva. Goffman illustrerar med familjemedlemmarna, som tar skydd av muren runt trädgården på helgerna för att kunna vara sig själva. Exemplet som Goffman använder sig av kan upplevas som daterat men strukturen är den samma. Hur den bakre regionen yttrar sig är individuellt, en del av den bakre regionen kan vara en fest med människor klädda i

högtidsdräkt men också en tvkväll med fötterna på soffbordet med sina vänner. Du väljer vilka du vill inkludera i din bakre region. En person med personlig assistans kan inte välja på samma sätt. Assistenten blir en del av den bakre regionen.

Den bakre regionen präglas av förtroende mellan människor, och normalt brukar inte främmande människor (kassörskan i affären, läraren på universitetet) ha tillträde till denna.

För att kunna röra sig i en persons bakre region måste man vara förtrogen med henne eller honom.²¹ ”Eftersom framträdandets vitala hemligheter är öppna för insyn bakom kulisserna och eftersom de agerande lägger av sig rollen medan de befinner sig där är det naturligt att räkna med att gången mellan den främre regionen och den bakre regionen kommer att hållas stängd för medlemmar av publiken eller att hela den bakre regionen kommer att hållas stängd för dem.”²²

Den bakre och den främre regionen gränsar till varandra och förbinds med varandra. I många fall blandas även regionerna. Assistenten har brukarens bakre region som sin arbetsplats.

”Kontroll över bakre regionen spelar av allt att döma en betydelsefull roll i den

’arbetskontroll’-process varigenom individerna försöker skapa en buffert mellan sig själva och de deterministiska krav som de omges av.”²³ En aktör vill ha kontroll över den bakre regionen och vad som sker bakom denna region. Det är för att man vill ha kontroll över sitt hem och sin avkopplingszon.

21 Jaget och maskerna s. 113-115.

(19)

19

Goffman belyser problemen med den bakre regionen med servicepersonals agerande och dess metoder för att hålla borta kunderna i exempelvis restaurangen från de bakre regionerna, i restaurangens fall köket och diskrummet. Han exemplifierar även med hur radio och tv fungerar; genom att mikrofonens volym eller kamerans vinkel ändras lite, kan områden som inte tidigare varit exponerade bli kända för allmänheten. Detta är något som är problematiskt med den bakre regionen, att den kan exponeras för andra fast avsikten är att hålla den privat.²⁴ Den personliga assistenten blir en observatör och en inkräktare i brukarens bakre region.

Assistenten kan visserligen vara en närstående men faller vanligtvis inte in under kategorierna vänner eller familj, de två grupperna som oftast har tillgång till den bakre regionen.

Goffman diskuterar hygien i Jaget och maskerna. Hygien är något som för många är kopplat till den bakre regionen. De biologiska behoven och bestyren är något som väldigt få talar öppet om, även i den bakre regionen. Du sitter inte och pratar om hur ditt toalettbesök har avlöpt med dina vänner. Goffman skriver att förrättandet av biologiska behov för många inte är förenligt med hygien och renlighet. Själva aktiviteten anses vara smutsig. Hygieniska och biologiska aktiviteter är något privat och känsligt som stör och bryter mot snygghetsnormen i samhället. Därför är det särskilt svårt att ta emot hjälp kring detta. Detta gäller framförallt toalettbesök.²⁵

Sovrummet är en annan del av den bakre regionen som publiken utestängs från. Det är väldigt få vänner som är välkomna in i sovrummet. Det beror på att sovrummet är ett rum för vila och lugn och ro. Även i små lägenheter försöker man skapa ett enskilt rum för sängen genom exempelvis en sovalkov. I sovrummet och badrummet sker förberedelserna för uppträdandet.

Aktören gör sig redo för att visa sig för sin publik. Kroppen förskönas, förbättras och kläs på i sovrummet och badrummet för att sedan visas upp för vänner i ett annat rum. När du har personlig assistans är du beroende av en annan människa för att kunna göra detta. Assistenten är anställd för att tillgodose dina olika behov och ser dig i situationer där du inte är redo att möta andra människor. I annonserna var det tydligt att en central del i brukarnas hjälpbehov var hygien och påklädning. Två sysslor som är starkt kopplade till personlig integritet och den bakre regionen.²⁶

24 Jaget och maskerna s. 106-107.

(20)

20 3. 2. 3. Den främre regionen

I den främre regionen försöker individerna tillsammans upprätthålla och förkroppsliga olika normer som finns i vår omgivning. Exempel på den främre regionen är olika offentliga platser som bibliotek, kaféer och varuhus. Det kan även vara i ett klassrum eller i någon bekants hem.

För assistenten är brukarens hem en främre region eftersom hemmet är assistentens

huvudsakliga arbetsplats. Assistenten är även med brukaren när de besöker platser som är den främre regionen för brukaren. Det innebär att assistenten och brukarens förutsättningar skiljer sig åt beroende på vilken region de befinner sig i.

Den främre regionen är reglerat enligt specifika normer. Goffman menar att normerna kan delas upp i två grupper. När aktören talar till den och vilket utbyte eller vilken ersättning han får för detta av sin publik. Det kan betecknas som gensvar eller som Goffman kallar för hövlighetsnormer. Den andra gruppen är dekorum eller anständighetsnormer som är hur aktören agerar på scenen när aktören inte talar till publiken. ²⁷

När man studerar sociala inrättningar är det viktigt att man beskriver de rådande

anständighetsnormerna eftersom de reglerar våra föreställningar och sociala regler. Det är svårt att göra det i många fall eftersom det är lätt att ta dessa normer för givna utan att man gör det förrän det inträffar någon speciell händelse som uppmärksammar de rådande

normerna. Normerna märks när någon bryter mot dem, sticker ut eller inte passar in till den allmänna ordningen.²⁸

3. 2. 4. Slutsatser om regionerna

Goffman menar att vi kan dela upp kraven som finns i en region i två undergrupper, den moraliska och den instrumentella. De moraliska kraven är mål i sig själva och hör samman med sociala spelregler som att inte lägga sig i andra människors angelägenheter, inte ofreda, sexuell anständighet och regler om respekt för heliga platser. De instrumentella kraven är mer inriktade på varsamhet om egendom och uppfyllande av arbetsnormer, alltstå krav som exempelvis en arbetsgivare ställer på en anställd. Oavsett vilken region det handlar om finns det krav som präglar hur aktörerna pratar och uppför sig mot varandra. ²⁹

Jag inser att Goffmans uppdelningar i främre och bakre region ibland upplevs som

ålderdomliga. Exempelvis är det vanligt med öppen planlösning i moderna lägenheter som gör att även köket blir en del i den främre regionen. Det anses inte längre fattigt och ohygieniskt

(21)

21

att umgås i ett kök. Tidigare i historien försökte man få människor att sluta bo i köket och reservera rummet för matlagning. I modern tid är matlagning och ett fint inrett kök något som man vill visa upp för andra. Även Goffmans exempel på kläder är ålderdomliga. Idag klär sig folk i fritidskläder när de går och handlar eller träffar vänner.

I uppsatsen har jag använt denna uppdelning för att exemplifiera hur uppdelningen ser ut i platsannonserna. En slutsats som jag kom fram till var att brukarens bakre region är den personliga assistentens arbetsplats. Detta yttrar sig på många sätt. Den främsta anledningen till att det förhåller sig på detta vis är att för att man ska har rätt till personlig assistans så måste du behöva hjälp med sysslor som hör hemma i den bakre regionen som påklädning och hygien.

Hemmet och de frågor som rör denna region berörs ofta i annonserna. Jag skulle därför vilja utvidga brukarens bakre region till att omfatta hela hemmet. När du är sjuk eller inte klarar dig själv av olika anledningar blir hemmet ännu mer en borg. Mat, ordning och reda samt en fungerande vardag blir ännu viktigare när brukaren inte kan hålla den bakre regionen intakt med eget arbete.

Fokuset kom därför att hamna på den bakre regionen eftersom det är den som är det centrala i platsannonserna. Den främre regionen är sig lik för många men de stora skillnaderna mellan människor finns i den bakre regionen. Det är i den bakre regionen som man planerar för livet i den främre och som Goffman själv uttrycker det, smyckar sig och förbereder sig för sin roll i den främre regionen.³⁰

3. 3. Stigma

3. 3. 1. Inledning

Goffmans bok Stigma handlar om hur samhället ser på dessa individer och hur de uppfattas avvika från normalstandarden i samhället. Normalstandarden är alltså det som är måttstocken och som utgörs av personer som är fysiskt och psykiskt friska och fungerar i samhället utan personlig assistans.

Jag avser i detta avsnitt att diskutera brukarens roll i annonserna lite närmare. Det gör jag genom att analysera Goffmans stigmabegrepp och sätta det i relation till syftet i denna uppsats. Hans indelning är relevant eftersom den dels visar hur samhället ser på stigma, dels hur omgivningen reagerar på olika former av stigman.

30 Jaget och maskerna s. 110

(22)

22

3. 3. 2. Vad menar Goffman med begreppet stigma?

Innan jag går in på begreppsdefinitionen är det viktigt att minnas att stigmat i sig inte är misskrediterande, utan det är de sociala konsekvenser stigmat medför som har denna effekt.

Det innebär att de negativa följderna av ett stigma skapas genom människors beteenden.³¹ Det finns olika sorters stigman enligt Goffman. Den första typen av stigma är det biologiska stigmat som avser fysiska defekter på kroppen som missbildningar. Den andra typen av stigma har med den egna karaktären att göra och avser saker som rör den egna personligheten som avvikande sexuellt beteende (exempelvis pedofili), psykisk sjukdom (exempelvis

schizofreni), beroendeproblematik (exempelvis alkoholism) och avvikande politiska åsikter som politisk extremism. Den tredje och sista typen av stigma är relaterad till nationalitet och religion och avser strukturella förtryck av en nationalitet eller religion.³²

Det som kommer att behandlas i denna uppsats är biologiska stigman och stigman som rör den egna personligheten där fokuset kommer att ligga kring psykiska funktionshinder som t.ex. autism.

3. 3. 3. Hur omgivningen ser på stigman

Goffman menar att personer med stigman inte ses som vanliga människor, vilket jag även nämner i inledningen. Genom vårt agerande diskrimineras människor med stigman i olika grad och på olika vis, vilket gör att deras chanser att få leva som alla andra minskar.

Stigmatiseringen av andra kan förklaras på flera sätt, exempelvis kan det handla om rädsla för handikappet. Exempel på skeenden som visar detta är kassörskan som pratar med assistenten istället för brukaren för att brukaren sitter i rullstol. Detta gör att assistenten ofrivilligt får ta brukarens roll som kund även fast det är burkaren och inte assistenten som betalar varan.

Brukaren påminns även om sitt stigma, att denne sitter i rullstol. ³³

Omgivningen kan stirra ogenerat eller göra andra saker som medför att brukaren med stigmat hamnar i en utsatt position. Det händer även att okända kommer fram och ställer generande frågor till brukaren eller inkräktar på den personliga integriteten på andra sätt. Privatlivet blir kränkt genom att brukaren utsätts för ofrivillig exponering. Stigmatiseringen kan också yttra sig i att den stigmatiserade särbehandlas ”positivt”, bland annat genom att omgivningen erbjuder hjälp i tid och otid.³⁴ Exempel på personer i denna kategori är människor som sitter i

31 Stigma s. 3.

32 Stigma s. 4.

33 Stigma s. 5.

34 Stigma s. 16.

(23)

23

rullstol eller går eller pratar på ett annorlunda sätt. Både frågor och erbjudande av ett handtag är inte endast ett tecken på illvilja from omgivningen. Tvärtom kan det vara ett sätt att försöka bekräfta personen med stigmat. Det kan vara svårt för en person med ett stigma att signalera var gränserna går. En assistent hjälper sin brukare med detta.

3. 3. 4. Olika sätt att hantera sitt stigma

Man kan reagera på sitt stigma på olika sätt. En del väljer att ta bort stigmat genom att förändra sitt liv, exempelvis genom att operera sig, gå i terapi eller lägga in sig på

rehabiliteringshem.³⁵ Det är dock inte alltid möjligt att korrigera stigmat med olika metoder och behandlingar. I dessa fall kan den stigmatiserade hantera sin situation genom att försöka kringgå stigmat på olika vis. Goffman tar upp exemplet med den lame som lär sig spela tennis och inte låter stigmat bli en del av sin sociala identitet utan något som finns utanför kroppen.³⁶ 3. 4. Foucaults maktbegrepp och syn på bekännelse

3. 4. 1. Inledning

Tidigare i detta avsnitt har jag gått igenom Goffmans syn på människans interaktion och även hans beskrivning av begreppet stigma. Den uppmärksamme har märkt att Goffman inte har ett tydligt maktperspektiv utan fokuserar helt på människans interaktioner med varandra. Därför kompletterar jag Goffman med Foucaults syn på bekännelse och makt. Foucaults syn på och användning av begreppen synd och bekännelse kommer att diskuteras i detta kapitel genom exempel från boken sexualitetens historia.

3. 4. 2. Bekännelsen

Bekännelsen är ett centralt begrepp i Foucaults terminologi och utgör kärnan i hela hans system. I bekännelsen finns också makten, menar Foucault. Jag menar att hans förhållningssätt kan översättas till platsannonsernas område. När man får assistans måste man bekänna sin fysiska situation för sin personliga assistent, myndigheter som försäkringskassan och sjukvården samt rättsväsendet. Berättar man inte hur det förhåller sig, får man inte någon hjälp av staten eller assistentbolaget. Samhällets skyddsnät är organiserat på ett sådant vis att den som är sjuk måste bekänna sin sjukdom.³⁷

Foucault beskriver ”västerlandets karakteristiska vetgirighet” i fem punkter. Några av dessa punkter är utgångspunkten för denna diskussion, då de sammanfattar Foucaults syn på människans nyfikenhet. Den första punkten har rubriken ”Genom en klinisk kodifiering av

35 Stigma s. 9.

36 Stigma s. 10.

37 Sexualitetens historia s. 82

(24)

24

bekännelseförfarandet”. I denna skriver Foucault att det är kombinationen av bekännelse och bikt med tester, utfrågning och andra metoder som Foucault uttrycker det ” alltsammans tjänar till att skriva in bekännelseproceduren i fältet för vetenskapligt godtagbara observationer.”³⁸ Både brukaren och den personliga assistenten är utlämnade till varandras godtycke. Det är tillsammans som de skapar arbetet. Det blir tydligt i platsannonserna där ord och meningar som kommunikation och förmåga att ta egna initiativ förekommer i flera av annonserna.

Bekännelsen är ett maktförhållande baserat på den ojämna maktfördelningen mellan människor. Den som bekänner står i ett underläge i relation till den som är mottagare av bekännelsen.³⁹ Det är också mottagaren av bekännelsen som bestämmer hur informationen ska användas. Makten ligger därför hos biktfadern.⁴⁰ Den svenska sjukvården baseras på bekännelsen, som är nödvändig för diagnosen, vilken gör att man får hjälp och rätt till personlig assistans.⁴¹ En förutsättning för att få diagnosen är att bekänna allt; därmed blir bekännelsen en vetenskapligt accepterad metod.⁴²

3. 4. 3. Foucaults maktbegrepp

Foucault menar att makt inte kommer från en högre makt, regering eller liknande, utan är något som människor skapar tillsammans genom sina relationer. Foucault menar att makt är som svett. Det är något som utsöndras och som finns som partiklar i luften. Makten påverkar oss konstant och verkar genom människans interaktioner med varandra.

Eftersom makt skapas genom interaktioner och finns i de mänskliga relationerna, är maktbalansen inte heller konstant. Maktens verkningar är omedelbara, eftersom makten finns så nära till hands.⁴³ Där makten finns, finns det emellertid också ett motstånd, eller – med Foucaults terminologi – en motmakt, som är en reaktion på den rådande makten.⁴⁴ Motmakten är reaktion mot det dominerande maktutövandet. Hur motmakt fungerar kan exempelvis spåras till Goffmans teorier om begreppet stigma. Detta är intressant i studiet av funktionshindrade, eftersom de befinner sig i ett underläge gentemot både den institutionella och sociala maktordningen Makten befinner sig bortom förtrycket eftersom förtyck är en social ordning som skapas av människan medan makten är något som finns oavsett ifall vi

38 Sexualitetens historia s. 83.

(25)

25

väljer skapa makten eller inte. Det som skiljer sig åt är att makten formaterar om sig själv beroende på hur den används. Därför förhåller vi oss till makten men vi kommer aldrig att bli av med den. Makten är därför relationell.

4. Metod

4. 1. Empiriskt material

Metoden som har valts ut för att bearbeta materialet är inspirerad av idé- och ideologianalys.

Vad som ska undersökas är centralt förekommande begrepp i platsannonser som söker efter personliga assistenter. Med centrala begrepp menas exempelvis värdeladdade ord som

”flexibel” och andra ord med bäring på egenskaper och värderingar men även på hjälpbehov.

Det är inte hur många gånger begreppen används som är det viktiga, utan hur begreppen används. En del begrepp förekommer bara en gång i annonserna, men är ändå av relevans för undersökningen.

Annonserna var publicerade på Arbetsförmedlingens hemsida under oktober månad 2011 och annonserade efter personliga assistenter i Uppsala. Avsändarna för annonserna var privata företag, både stora koncerner och mindre bolag. Inga annonser från Uppsala kommun är med i materialet, då kommunen inte publicerade några sådana annonser under undersökningsperioden.

Efter att ha haft telefonkontakt med Arbetsförmedlingen om hur jag skulle få tillgång till platsannonserna, rekommenderade de att jag skulle gå igenom annonserna på deras hemsida.

Platsannonserna tas bort efter en månad eller efter att tjänsten har blivit tillsatt eller när den som har publicerat annonsen väljer att ta bort den. För att etablera ett sammanhang mellan annonserna och skapa en rimlig avgränsning, valde jag att undersöka månaden oktobers platsannonser. Materialet består av 13 annonser.

Annonserna skiljer sig ifrån varandra i utformning och språkbruk. Vissa annonser är mer generella i sitt språkbruk, medan andra annonser är mer specifika. Några av annonserna är skrivna av brukarna själva. Denna skillnad märktes även på vad avsändaren väljer att ta upp i annonsen och på ”tystnaderna”, alltså det som går att läsa mellan raderna. Brukarna i annonserna har olika behov, men det som förenar dem är att de har specifika krav på vilka egenskaper och erfarenheter deras personliga assistenter skall ha.