Utvärdering av poängkriterier i Svanens miljömärkning av
flerbostadshus
Mervärde och ekonomiska aspekter av valbara kriterier
Evaluation of the point-score requirements in the Nordic Swan ecolabel of multi- family buildings
Added values and economic aspects of the point-score requirements
Emelie Gustavsson Magdalena Rydén
Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad 22,5 högskolepoäng
Handledare: Mikael Götlind Examinator: Asaad Almssad 2018-08-16
I
FÖRORD
Detta examensarbete omfattar 22,5 högskolepoäng och ingår i universitetsutbildningen Högskoleingenjör i byggteknik med inriktning husbyggnad, 180 hp, vid institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper vid Karlstads Universitet. Arbetet utfördes under utbildningens sjätte och sista termin och avslutar därmed studierna till en högskoleingenjörsexamen med ett arbete nära kopplat till verkligheten. Handledare vid Karlstads Universitet har varit Mikael Götlind. Examinator för kursen är Asaad Almssad.
Arbetet är utfört i samarbete med Skanska Hus väst med handledare Fredrik Rydberg.
Examensarbetet har utförts i Karlstad, med referensprojekt Tullholmsviken, Lillängshamnen och huset Lyktan på Rud.
II
III
SAMMANFATTNING
Miljömedvetenhet i samhället ökar och det läggs allt mer resurser på hållbarhet och miljö. Inom byggbranschen har detta visat sig genom att fler byggherrar väljer att certifiera sina byggnader enligt de olika miljösystem som finns på marknaden. En relativt ny miljömärkning för flerbostadshus är Svanenmärkning som har ökat rejält efter dess uppkomst 2011. Detta kan förklaras med att Svanens miljömärkningssystem är väl anpassat för den svenska byggbranschen samt att märket Svanen är välkänt i de nordiska länderna.
En Svanenmärkning består av obligatoriska och valbara kriterier. Totalt finns 14 valbara kriterier där ett visst antal poäng kan plockas inom varje kriterium. Totalt finns 44 poäng för ett flerbostadshus där 17 måste uppnås för att en märkning skall erhållas. Dessa poäng kan fritt plockas ur de 14 valbara kriterierna.
Syftet i denna studie var att undersöka vilka poäng som ger mest värde och som bör investeras i. De infallsvinklar som värderades var kostnaden för respektive poäng samt mervärdet av kriterierna utifrån åsikter från berörda parter.
För att undersöka kostnadsinvesteringen per poäng har samtliga kriterier granskats och information har inhämtats genom relevanta informationskällor och jämförelseobjekt.
Beräkningar har genomförts utifrån en kostnadsjämförelse där priser och möjliga förändringar utvärderas för att uppnå de valbara poängen. Skanskas projekt Tullholmsviken i Karlstad har använts som utgångspunkt i vissa kriterier.
För att mäta vilket mervärde kriterierna medför har en intervjustudie utförts där projektchefer från Skanska, fastighetsägare samt boende i Svanenmärkt flerbostadshus har intervjuats.
Utifrån kostnad och uppmätt mervärde sammanställdes en tabell där ett medelvärde av de olika infallsvinklarna viktades för varje kriterium. De högst viktade kriterierna utifrån samtliga parter som sammantaget gav högst värde var; vattenbesparande åtgärder och energieffektiva produkter. Dessa bör uppfyllas för att tillgodose behov och önskemål utifrån flest perspektiv.
Förnyelsebara energikällor och ljudmiljö var de kriterium som viktades lägst på grund av hög kostnad eller låg prioritering.
IV
ABSTRACT
Environmental awareness in society is increasing and more resources are focused on sustainable development. This has been demonstrated in the construction industry by the fact that more building developers choose to certify their buildings according to the various environmental systems available on the market. A relatively new eco-label for multi-family buildings is the Nordic Swan ecolabel, which usage has increased since its inception in 2011. This can be explained by the fact that the Swan Ecolabelling system is well adapted for the Swedish construction industry, and that the Nordic Ecolabelling brand is well-known in Scandinavia.
The Nordic Swan ecolabel consist of mandatory and optional criterions. There is a total of 14 optional criterions, where a certain number of points can be achieved. There is a total of 44 points for multi-family buildings, of which 17 must be obtained to achieve a Nordic Swan label.
These points can be freely picked out of the 14 optional criterions.
The purpose of the study was to assert which of the 14 criterions that gives the most value and should be invested in. The study was approached by two perspectives; the cost of the respective points and the added value of the criteria based on opinions from interested parties.
To evaluate the cost investment per point, all criteria have been reviewed and information has been gathered through relevant sources of information and comparative items. Calculations have been made based on a cost comparison where prices and possible changes have been evaluated to achieve the optional points. Skanska's project Tullholmsviken in Karlstad has been used as a reference project for certain criteria.
In order to measure the added value of the criterions, an interview study has been conducted where employees from Skanska, property owners and residents in a Swan-labeled multi-family house, have been interviewed.
The result of the calculated cost of each criterion and the measured added value, were compiled in a chart, where an average of the different approaches was weighted for each criterion. The highest weighted criteria on the basis of all parties in question, with the highest value overall, were; water-saving measures and energy-efficient products. These should be achieved in a Nordic Swan project, in order to meet needs and wishes from most perspectives. Renewable energy sources and sound environment were the lowest weighted criterions, because of high cost or low priority.
V
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1. Bakgrund ... 1
1.2. Problembeskrivning ... 3
1.3. Mål och syfte ... 4
1.4. Frågeställning ... 4
1.5. Avgränsning ... 4
2. METOD ... 6
2.1. Faktainsamling ... 6
2.2. Beräkningar och jämförelser ... 6
2.3. Intervjustudie ... 7
2.4. Arbetsprocessen ... 9
3. TEORI ... 10
3.1. Svanenmärkning ... 10
3.2. Certifieringsprocess ... 11
3.2.1. Kostnad för att Svanenmärka en byggnad ... 12
3.3. Kriteriesystem ... 12
3.3.1. Poänggivande kriterium P1-P14 ... 13
4. RESULTAT ... 21
4.1. Resultat Del 1 – Kriterier P1-P14 ... 21
P1 Energitillskott från lokal energikälla eller energiåtervinning ... 21
P2 Individuell mätning av tappvarmvatten ... 26
P3 Beräknade VVC-förluster ... 27
P4 Vitvaror av bästa energiklass ... 28
P5 Energieffektiva sanitetsarmaturer ... 30
P6 Cement och betong med minskad energi- och klimatbelastning ... 32
P7 Träkonstruktion ... 34
P8 Ljudmiljö ... 38
P9 Miljömärkta byggprodukter och byggvaror ... 45
P10 Medvetna produktval ... 47
P11 Lister i trä från certifierat skogsbruk ... 49
P12 Återvunnet eller återanvänt material i byggprodukter ... 50
P13 Materialåtervinning av byggavfall... 52
P14 Gröna grepp ... 54
4.1.1. Sammanställt resultat P1-P14 ... 60
4.2. Resultat Del 2 – Intervjustudie ... 63
5. ANALYS ... 66
5.1. Viktning av resultat ... 66
6. DISKUSSION ... 69
7. SLUTSATS ... 73
Referenslista ... 74
Bilagor ... 79
VI
1
1. INLEDNING
I det inledande kapitlet presenteras inriktning av den utförda studien genom en övergripande bakgrund av arbetet. Vidare presenteras den problembeskrivning som utgör grunden för studien med syfte och mål samt arbetets frågeställning som besvaras i rapporten.
1.1. Bakgrund
De senaste åren har stort fokus lagts på miljö och hållbarhet i samhället. På grund av en ökad kunskap och medvetenhet kring klimatförändringarna och dess effekter har dels reglerande miljölagar uppkommit, men även en vilja hos människor att förbättra samhällets förutsättningar.
Regeringen arbetar mot en bättre miljö och har satt som miljömål att Sverige till år 2045 ska uppnå klimatneutralitet (Regeringskansliet 2017). Miljöarbetet omfattar bland annat reducerade koldioxidutsläpp, effektivare teknik och beteendevanor. Även regler kring användande av miljöskadliga produkter och utsläpp i naturen är hårt reglerat.
Byggbranschen hänger med i utvecklingen och det finns många sätt att ta sig an olika miljöaspekter. Stora framsteg har gjorts med åren och idag följer alla byggentreprenörer någon form av miljöstandard och miljöplan. De lagar och regler som styr byggbranschens miljöarbeten regleras av miljöbalken som består av fem grundstenar,
Människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter
Värdefulla natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas
Den biologiska mångfalden ska bevaras
En långsiktigt god hushållning av mark, vatten och fysisk miljö ska tryggas
Återanvändning och återvinning ska främjas så att ett kretslopp uppnås (SFS: 1988:808).
Dessa grundstenar kopplar samman de krav byggbranschen ska följa och är de förutsättningar som entreprenören utgår från vid uppsättning av miljömål. Kraven regleras genom plan- och bygglagen (PLB) och Boverkets byggregler (BBR) som sedan 1998 har sektorsansvar för miljömålsarbete. Detta innebär att PBL och BBR ska vara samlande, stödjande och pådrivande när det gäller miljökvalitetsmålen mot bygg- och fastighetssektorn (Boverket 2007). Då kraven skärps med tiden krävs att branschen är med i utvecklingen och klarar av de krav som sätts.
Många större byggföretag utför därför ett miljöarbete som överträffar miljöbalkens krav, på grund av att de vill ligga i framkant med miljöarbetet och visa att de tar ansvar (OneSkanska 2017b).
Miljömärkning
Beställare och entreprenörer strävar efter höga miljömål vilket leder till att miljömärkning av byggnader har blivit allt mer vanligt. Inom byggbranschen finns en ökning i mängden företag som väljer att tillsätta någon form av miljömärkning eller certifiering i sin verksamhet.
Miljömärkning är ett användbart verktyg som strukturerar arbetet och ger resultat i alla led i arbetsprocessen (Miljömärkning Sverige 2015a).
2 Det finns flera typer av miljöcertifieringar med olika fokusområden, exempelvis Miljöbyggnad, BREEAM och LEED (Svensk byggtjänst 2016). BREEAM och LEED är väl utvecklade system och har sedan 90-talet använts internationellt, men är inte helt anpassade till Sveriges standarder och till alla typer av byggnader. Som en följd av detta kan företag välja att använda ett annat system, även om de är mer heltäckande än andra certifieringsmetoder (Sweden green building council u.å.). Nordiska system är mer anpassade för svenska förhållanden som med fördel används vid byggnation av bostäder eller offentliga byggnader här (OneSkanska u.å.).
På senare år har en nygammal märkning för byggnader uppkommit, nämligen Svanenmärkning.
Svanen som märke är allmänt känt i Sverige och Norden men förknippas oftast med livsmedel och konsumtionsvaror. Då märkningen står för ett ansvarstagande och miljöbra alternativ kan detta likaså tillämpas på byggen (Miljömärkning Sverige u.å.a). Svanenmärkning av hus har växt fort och ökade med 200 procent från år 2015 till 2016 (Miljömärkning Sverige 2016). Vid en miljömärkning skapas ett bevis på att byggnaden uppnår en viss standard. Beställare och brukare kan känna trygghet i att huset är byggt efter särskilda krav och mål och vet därför vilken standard byggnaden lever upp till (Nordisk Miljömärkning 2018a).
Svanen som miljömärkning
Miljömärkningen Svanen grundades 1989 av Nordiska ministerrådet och idag finns över 10 000 Svanenmärkta produkter och varor. Miljömärkning Sverige har ett övergripande ansvar för Svanenmärkningen på uppdrag av regeringen (Miljömärkning Sverige u.å.a). På Svanens hemsida förklaras framtagningen av märkningen enligt följande: Syftet var att ge nordiska konsumenter ett bra verktyg för att kunna välja produkter som uppfyllde stränga miljökrav.
(Miljömärkning Sverige u.å.b)
Svanen som märke har byggts upp under många års tid och har erhållit ett bra rykte med en vetskap om miljövänliga och ansvarstagande produkter. I Sverige har 96 procent av medborgarna kännedom om märkningen och dess grundprinciper (Miljömärkning Sverige u.å.c). Vid användning av miljömärkningen kan därför byggbranschens miljöarbete säljas in och redovisas på ett lättförståeligt sätt hos kunderna. Svanenmärkning av småhus uppkom 2005 och flerbostäder har funnits sedan 2011 (Miljömärkning Sverige 2010). Sedan märkningen på hus tillkom har 3530 Svanenmärkta hus byggts och 6690 är under uppförande, enligt mätning från oktober 2017 (Miljömärkning Sverige u.å.d). Ett Svanenmärkt hus innebär varsamt utvalda material och en god inomhusmiljö för de boende. Ett stort fokus ligger på materialval, med hårda krav på miljö och hälsa (Miljömärkning Sverige u.å.e).
En Svanenmärkning består av totalt 55 kriterier, varav 41 är obligatoriska och 14 är valbara.
I de 14 valbara kriterierna finns ett visst antal poäng som kan plockas inom varje kriterium.
Totalt finns 44 poäng för ett flerbostadshus där 17 måste uppnås för att en märkning skall erhållas. Dessa poäng kan fritt plockas ur de 14 valbara kriterierna (Nordisk miljömärkning 2018a).
Skanskasmiljöarbete
Skanska jobbar med hållbarhet i stor utsträckning. Fokus finns på både social och miljömässig hållbarhet. Det gröna tankesättet följs genom en röd tråd under hela Skanskas arbetsprocess
3 från omsorgsfull utformning av byggnaden med noggrann projektering till utförande i byggprocessen. För drifttiden utformas energismarta lösningar, minskad användning av vatten, energi samt el och uppföljning av det gröna arbetet (OneSkanska 2013). Detta är grunden för Skanskas miljömål att uppnå klimatneutralitet till år 2050 (Skanska 2018). Mervärdet som skapas av de tillvägagångsätt som Skanska har byggt upp är stort för både företaget och deras kunder (OneSkanska 2017b).
Ett stort steg som Skanska har tagit i riktningen för grönt byggande är kravet på att alla flerbostadshus som byggs i egen regi efter 2017 ska Svanenmärkas. Vid användning av en miljömärkning fastställs ambitionsnivån och kvalitetssäkrar projektet, säkerställer en hög nivå av Skanskas miljöarbete och driver en fortsatt utveckling av gröna byggnader (OneSkanska u.å.).
1.2. Problembeskrivning
Då Skanska lägger stora resurser på grönt byggande är en miljömärkning ett bra mål att jobba mot då en märkning ger en bra bild av företagets arbete kring miljö. Skanska satte kravet att från och med 2017 bygga Svanenmärkta hus i egen regi, och är det första företaget i Sverige med detta krav. Svanens miljömärkningssystem har en positiv inverkan hos kunden då det är en välkänd märkning. Det första Svanenmärkta huset i Karlstad byggdes under våren 2017 av Skanska. Huset ingick i Skanskas koncept ModernaHus, ett koncept som från och med 2010 är Svanencertifierat (Skanska 2017).
Svanens miljömärkningssystem för flerbostadshus har höga krav på den miljöstandard som skall uppnås för byggnaderna, jämfört med grundkraven från BBR. Kriteriesystemet har framförallt stränga krav gällande material- och dokumentation. För att nå upp till en Svanenmärkning måste 17 av 44 poäng i de 14 poänggivande kriterierna uppnås. I miljömärkningsprocessen utvärderas vilka poäng som är lämpliga att uppnå för projektet. På grund av möjligheten att välja kriterium som skall uppnås är det möjligt att välja bort delar ur ett miljömässigt perspektiv och endast fokusera på delar som kan tillämpas i projektet (Nordisk Miljömärkning 2018a).
Detta arbete behandlar vilka kriterier som är mest värda att tillämpa generellt i en Svanenmärkning ur ett kostnadsperspektiv och utifrån det mervärde kriterierna medför.
Utvärderingen utgår från Skanska, fastighetsägare och brukarens synpunkter.
Ett fåtal examensarbeten har tidigare gjorts om Svanenmärkning av byggnader. Dessa har behandlat Svanen som miljöcertifiering och utvärderat systemet genom jämförelse med andra alternativa miljöcertifieringar. I rekommendationer till fortsatt forskning i examensarbetet Svanenmärkning av flerbostadshus - En fallstudie av arbetsprocessen hos Veidekke Entreprenad AB, beskrevs en möjlig fortsättning av arbetet genom utvärdering av Svanen utifrån ett ekonomiskt perspektiv (Sandström 2016).
4
1.3. Mål och syfte
Syftet med examensarbetet har varit att studera och utvärdera Svanens miljömärkning och det kriteriesystem som används vid poängsättning. Syftet innefattade även att ta reda på vilka poänggivande kriterier som anses vara mest ekonomiskt försvarbara samt högst värderade utifrån mervärde för berörda parter.
Målet var att ta fram kostnaden per poäng inom de valbara kriterierna samt att utföra en analys av kostnad och mervärde. Detta inkluderade att ta fram en lämplig form av viktning av kostnad samt mervärde från berörda parter per kriterium som en grund för hur de valbara poängen ska väljas.
1.4. Frågeställning
Ovanstående problemformulering, syfte och mål leder till ett antal frågor som ska undersökas i denna studie.
Vilka punkter i Svanenmärkningens kriterier gynnar Skanska utifrån kostnad och mervärde?
Vilka åtgärder måste genomföras för att uppnå de valbara poängen i en Svanenmärkning?
Vad kommer kostnaden bli per valfri poäng?
Vilket mervärde ger en märkning och vilka kriterier har högst efterfrågan?
1.5. Avgränsning
Detta examensarbete avgränsades så att endast de poänggivande kriterierna behandlas. Då det inte är möjligt att välja bort något av de obligatoriska poängen är det irrelevant att studera dessa i denna rapport.
Detta arbete har endast utvärderat kriteriesystemet för flerbostadshus. Enligt Svanenmärkningen klassas en byggnad med fler bostäder under samma tak som flerfamiljshus eller flerbostadshus. Samma utvärderingssystem används vid Svanenmärkning av småhus samt byggnader för skolor och förskolor men i de poänggivande kriterierna skiljer sig den maximala poängnivån. För småhus och skolor finns även ”ej relevanta” kriterier som är poänggivande för flerbostadshus (Nordisk Miljömärkning 2018a).
Kostnadsberäkningar utifrån livscykelanalys (LCC) eller multikriterieanalys (MKA) har inte utförts i denna studie. Dessa metoder resulterar i mer exakta kostnader, men som inte ansetts vara prioritet i denna rapport då kostnadsskillnad mellan exempelvis märkta och icke märkta produkter är det som ansetts intressant. Avgränsningen gäller även arbetskostnader och
5 enhetstider som ger mer exakta kostnader för varje del som måste ändras för en byggnad för att uppnå en märkning. Kostnaderna har endast tagits med då det ansetts vara relevant till kriteriet.
I varje kriterium beskrivs tillvägagångsättet gällande arbetskostnader och enhetstider
Hur vidare resulterande åtgärder som utfaller i denna studie påverkar miljön har ej analyserats.
En Svanenmärkning står för just bra miljö och graden av miljönytta ansågs ej vara en prioritet i denna studie. Ett miljöperspektiv har inte tagits med då tiden inte fanns, men är ett alternativ för fortsatta studier i detta ämne.
6
2. METOD
Detta avsnitt kommer presentera arbetets undersökningsstrategi och utförandet av den informationsinsamling som ligger till grund för metoden. Utförandet delades in i tre olika delar för att uppnå syftet med studien samt för att få olika synvinklar på undersökningen.
2.1. Faktainsamling
Vid insamling av relevant data användes främst informationssökning på Karlstads Universitet sökdatabas One Search, Google Scholar samt diverse litteratur från högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad på Karlstads Universitet.
Skanskas intranät OneSkanska har använts som en intern informationskälla. Information som insamlats användes som grund till avsnitt 3. Teori.
Sökorden som användes i den databaserade informationsinsamlingen var följande:
Hållbar utveckling, Svanen, Svanencertifiering, miljömärkning, kriteriesystem.
Utöver vetenskapliga artiklar studerades hemsidor för miljöcertifieringar. För att få en mer ingående förståelse kring Svanens miljöcertifieringssystem samt vid formulering av metoden för utvärdering av de poänggivande kriterierna, utfördes en granskning av Svanens kriteriedokument Svanenmärkning av småhus, flerbostadshus och byggnader för skola och förskola. Version 3.5. 9 mars 2016 – 31 mars 2021 (Nordisk Miljömärkning 2018a), angående miljömärkning samt medförd bakgrundsdokumentat Om Svanenmärkta småhus, flerbostadshus och byggnader förskola och förskola: Bakgrund för miljömärkning – version 3.5 (Nordisk Miljömärkning 2018b).
2.2. Beräkningar och jämförelser
Denna del utgår från en datainsamling som grundar sig i en utvärdering av de poänggivande kriterierna P1-P14 i Svanenmärkningens certifiering av flerbostadshus enligt version 3.5. En datainsamling utfördes för att utvärdera kostnaden och möjliga förändringar för att uppnå poäng i de valbara kriterierna.
I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Väst, har beräkningar av kostnader i vissa kriterier för Svanenmärkningen framställts via en jämförelse av bostadskvarter Tullholmsviken för att få ett mer greppbart värde av kostnaden för att Svanenmärka ett projekt. Projektet användes som utgångspunkt då och planeringsprocessen för den tredje etappen i projektet utfördes under samma tidsperiod som denna studie.
7 Projektet i Tullholmsviken består av 3 etapper. Etapp 1 - Strandudden, färdigställdes under 2017 och bestod av två identiska huskroppar (Hem från Skanska u.å.a). Den satta standarden för byggnaderna var att nå upp till grundstandarderna från BBR 25 med goda marginaler.
Uppstarten för den andra etappen påbörjades 2017. Projektet upprättades efter Skanskas krav på att byggnader i egen regi ska Svanenmärkas. Etappen blev därmed den fösta byggnaden i projektet Tullholmsviken att bli Svanenmärkt (Hem från Skanska u.å.b). Projektstarten för etapp 3 påbörjades under våren 2018. Etappen består av två huskroppar liknande byggnaderna i den första etappen, med mål att båda husen ska Svanencertifieras (Hem från Skanska u.å.c) Etappen är lik etapp 1 i utformning vilket gör den till ett utmärkt referensprojekt. Etapp 1 är dock inte Svanenmärkt men tillåter då denna studie att se vad som krävs för att nå upp till en Svanenmärkning jämfört med en icke-märkt etapp.
Kostnader inhämtades från diverse leverantörers hemsidor, kalkyleringsprogrammet Bidcon version 2017.2 samt interna kostnadsuppgifter från Skanska för utförandet av kostnadsanalysen. Studien reserverar för avvikelse i prissättning då informationen är baserad på generella data. LCC eller mängdpriser har inte tagits i beaktning men är metoder som kan användas för att få mer exakta långsiktiga kostnader. I största mån har jämförelse mellan priser utförts för att få ett mer generellt värde. Genom avtal med leverantörer kan inköpare få lägre kostnader samtidigt som mängdrabatt kan dra ner priserna. Kvadratmeterpris beräknas i resultatet för få ett mer jämförbart pris mellan olika alternativ.
För att få ett tydligt upplägg i resultatdelen valdes det att dela upp kriterierna P1-P14 med individuella bakgrunder, metoder, resultat och diskussioner. En sammanställning följer kriterierna där resultatet av poängen presenteras.
I vissa av de poänggivande kriterierna kan ovanstående jämförelse göras. I andra kriterier kan etapp 1 inte användas till jämförelse. Detta eftersom standarden på etapp 1 är bättre än BBR:s krav i vissa anseenden som då leder till ett missvisande resultat. Istället har olika utgångspunkter antagits beroende på kriterium, exempelvis; icke Svanenmärkt, billigast alternativ eller standardutbud från leverantörer.
2.3. Intervjustudie
Intervjustudie används för att komplettera informationen från 2.2 Beräkningar och jämförelser.
Undersökningen utfördes för att redovisa beställarens, byggarens samt brukarens synpunkter på Svanenmärkta byggnader och vilka poänggivande kriterium som värderas högst. Studiens intervjuprocess utgick från frågeformulär. Både strukturerad och semistrukturerad intervju genomfördes.
Resultatet från intervjuundersökningen låg till grund för mätning av mervärde av de valbara kriterierna. De kriterier som värderas högst utifrån Skanskas perspektiv samt sociala aspekter från boende och fastighetsägare, mättes genom intervjustudien.
8 För att få entreprenörens syn på märkningen genomfördes intervju med projektchef vid
Tullholmsviken och ytterligare en produktionschef på Skanska med erfarenhet av
Svanenmärkta hus. Dessa intervjuer var av både strukturerad och semistrukturerad typ och gav synpunkter på mervärde för Skanskas image. Frågorna behandlade Skanskas syn på Svanenmärkning, hur val av kriterier går till och vad som värderas högst hos företaget (se bilaga 11).
För att erhålla fastighetsägares syn på Svanenmärkning genomfördes telefonintervju med ett kommunalt fastighetsbolag i Karlstadsområdet. Intervjun var strukturerad. Frågorna
behandlade, liksom frågorna för entreprenören, syn på märkning, hur val av kriterier går till och vad som värderas högst, utifrån fastighetsägarens perspektiv (se bilaga 11). Denna insynsvinkel mätte åsikter utifrån fastighetsägarens perspektiv.
En enkätundersökning genomfördes i tre Svanenmärkta bostadshus i Karlstad. Genom denna undersökning mottogs de boendes åsikter. Enkäterna var av strukturerad form och innehöll tre frågor med tydliga mål (se bilaga 12). Frågorna ställdes utifrån synen av mervärde från den boendes perspektiv.
De boende ombads rangordna ett antal faktorer efter vad de tyckte var viktigast för en bostad.
Faktorerna fick graderas med poäng från 1–6, där 1 motsvarande den minst viktiga faktorn och 6 den med störst värde. Följande faktorer kunde värderas: miljövänliga material, energisnåla vitvaror och elektronik, vattenbesparande åtgärder, bevarandet av biologisk mångfald och grönska i området, liten klimatpåverkan vid produktionen av byggnaden samt energi från förnybara källor. Faktorerna motsvarar de områden som behandlas i kriterierna P1-14 och är applicerbara på en eller flera av de 14 valbara kriterierna, se Tabell 1. Genom att mäta värderingen av de olika faktorerna, motsvaras vilka kriterier som de boende anser ge mest mervärde. Förklaring till P1-P14 finnes i Teorikapitlet 3.3.1 Poänggivande kriterium P1- P14.
Tabell 1 – Uppdelning av kriterierna för de värderade faktorerna i intervjustudien.
Miljövänliga materialval P6 P7 P9 P10 P11 P12 Energisnåla vitvaror och elektronik P4 P5
Vattenbesparande åtgärder P2 P3 P4 P5
Bevarandet av biologisk mångfald och
grönska i området P14
Liten klimatpåverkan vid
produktionen av byggnaden P6 P7 P10 P12 P13
Energi från förnybara källor P1 P3
För att få en uppfattning om de boendes intresse av märkningen ställdes en fråga om Svanenmärkningen hade påverkat valet av bostad och på vilket sätt. Detta för att få en
förståelse för hur de rangordnat faktorerna utefter intresse av märkningen. Utrymme lämnades även för att kunna uttrycka vad som är det bästa med att bo i ett Svanenmärkt hus samt till
9 övriga synpunkter för att lyfta fram ytterligare parametrar de boende ville dela med sig av.
Detta har även tagits hänsyn till i värderingen av mervärde för de boende och den sociala aspekten.
2.4. Arbetsprocessen
Flödesschemat i Figur 1 visar upplägget och sammankopplingen mellan de olika metoderna som utförs i detta arbete. För att visa resultatet av kostande för de olika kriterierna skapades ett sammanställt resultat som kan finnas under 4.1.1 Sammanställt resultat P1-P14.
SAMMANSTÄLLT
RESULTAT RESULTAT
DEL 2
VIKTNINGS- ANALYS TEORI
RESULTAT DEL 1
Figur 1 - Flödesschema för metoden.
10
3. TEORI
Följande avsnitt syftar till att ge förståelse för Svanens 14 valbara poängkriterier. Ingående information om vad som ligger till grund för varje kriterium och hur poängen kan uppnås förklaras här. Informationen har inhämtats från Svanens bakgrundsdokument Om svanenmärkta flerbostadshus, småhus och byggnader för skola och förskola - version 3.5.
Teoriavsnittet tar upp övergripande information om vad en Svanenmärkning innebär och vad dess värderingar grundar sig i, hur certifieringsprocessen går till och hur poängsystemet är uppbyggt. Avsnittet förklarar de regler och kostnader det innebär att inneha en certifiering och märka byggnader. Vidare förklaras hur kriteriesystemet är uppbyggt och hur olika poäng uppnås.
3.1. Svanenmärkning
Miljömärkning Sverige AB har ansvar för miljömärkningen Svanen. En Svanenmärkt byggnad har krav på energianvändning, kemiska produkter, byggprodukter och inomhusmiljö. Även kvalitetsstyrningen i byggprocessen, överlämnande och förvaltning av byggnaden omfattas av Svanens krav. Märkningen kan användas på följande byggnader: småhus, flerbostadshus samt byggnader för skola och förskola (Nordisk Miljömärkning 2018a).
Byggandet av Svanenmärkta hus har ökat under det senaste året. Anledningen enligt Svanen är det ökade intresset och förståelsen av miljömärkningen. Det hårda kravet har en positiv inverkan på både entreprenader och leverantörer av byggmaterial som måste nå upp till de tuffa krav som ställs. Detta skapar möjligheten för byggbranschen att utvecklas (Miljömärkning Sverige 2017).
Tabell 2 - Statistik enligt Svanen på färdigställda Svanenmärkta byggnader (Miljömärkning Sverige u.å.f).
11
3.2. Certifieringsprocess
Svanens miljömärkning lägger stort fokus på materialval och dokumentation under hela certifieringsprocessen. För att ha kontroll över de byggprodukter som används under produktionen har Svanen skapat en databas där entreprenören kan söka efter produkter och företag som är Svanenmärkta. Fördelen med detta är att Svanen kan kontrollera vilka byggprodukter som används och för entreprenören förkortas tiden för miljödokumentation.
Certifieringen är relativt ny och det finns ett begränsat antal produkter i databasen som avgränsar valbarheten hos entreprenören (Miljömärkning Sverige u.å.g).
För att få en bra översikt på eventuella farliga ämnen i material ingick Svanen i ett samarbete med miljödatabasen SundaHus 2015. Målet med samarbetet är att skapa effektiva lösningar genom en kombination av SundaHus kvalitetkontroll och Svanens fokus på bra och sunda materialval. Detta skapade möjligheten att se vilka produkter som är Svanenmärkta i SundaHus miljödatabas (Miljömärkning Sverige 2015b).
För att certifiera en byggnad enligt Svanen krävs ett licensinnehavande från Nordisk miljömärkning. Innehavaren kan vara byggentreprenör, fastighetsägare, hustillverkare eller övrig part som kan ta ansvar för samtliga krav.
För att få en Svanenlicens krävs att:
Samtliga obligatoriska krav uppfylls
Minst det antal poäng som krävs för aktuell hustyp erhålls
Nordisk Miljömärkning har kontrollerat på plats (Nordisk miljömärkning 2018a).
Figur 2 - Illustration av delar som prioriteras i en Svanenmärkning (Miljömärkning Sverige 2015h).
12 3.2.1. Kostnad för att Svanenmärka en byggnad
Grundkostnaden för en licensansökan är 28 000 kr. Vid varje ny byggnation utvidgas licensen och en kostnad på 10 000 kr + 45 kr/m2 BOA tillkommer för bygget. Vid utebliven byggnation av Svanenmärkta bostäder på ett år ska en minimiavgift på 14 000 kr betalas av licensinnehavaren. Utöver detta tillkommer den egna arbetsinsatsen som kan variera stort från bygge till bygge (Nordisk Miljömärkning 2018a). Jämfört med en icke-Svanenmärkt byggnad innebär Svanenmärkningen en ökad kostnad på cirka 1% av den totala budgeten. I denna procentsats ingår material samt kostnad för projektering1.
3.3. Kriteriesystem
En Svanenmärkning består av en kombination av obligatoriska och valbara poängkriterier. För att uppnå en märkning krävs att en viss poängsumma har uppnåtts. Poänggränsen skiljer mellan olika typer av byggnader som exempelvis flerbostadshus och skola, då de har olika förutsättningar för att uppnå alla poäng. Det finns 55 olika kriterier inom Svanens miljömärkningssystem för certifiering av byggnader. För att få en Svanenmärkning för flerbostadshus krävs att 41 obligatoriska kriterier uppnås (benämns O1-O41). De omfattar krav som resulterar i en byggnad med ansvarsfullt valda material för en god innemiljö och energismarta lösningar, vilket är Svanens syfte. Se bilaga 1 för fullständig tabell.
Utöver dessa krävs att ett visst antal poäng tas inom 14 valbara kriterier (benämns P1-P14).
Varierande antal poäng kan plockas inom varje enskilt kriterium beroende på i hur stor utsträckning åtgärden utförs. För flerbostadshus krävs att 17 poäng från de valbara kriterierna tas, där maximalt antal är 44. Se bilaga 2 för tabell. Kriterierna P1-P14 är fördjupningar på de obligatoriska kraven. En del av de valbara kriterierna är inte lönsamma och sätts därför inte som obligatoriskt krav då varken den ekonomiska eller hållbara vinningen är så stor, men som ändå är viktigt ur miljösynpunkt. På så vis kan licensinnehavaren själv välja om det är värt att investera i eller inte. Det finns även kriterier som inte är svåra att uppnå, men ger poäng för att uppmana entreprenören att utföra vissa åtgärder. Är det lättuppnåeliga poäng inom ett kriterium så blir de oftast utförda, vilket förhoppningsvis medför ett nytt tankesätt hos byggaren som tar det med till andra projekt. Kriterier finns som är svåra att uppnå, men vars syfte är att driva den hållbara utvecklingen framåt genom innovativa lösningar och nytänkande. De 14 valbara kriterierna, P1-P14, och dess poänggivande system beskrivs utförligt nedan.
Teorin om kriterierna är utifrån från Svanens bakgrundsdokument Om svanenmärkta flerbostadshus, småhus och byggnader för skola och förskola - version 3.5 (Nordisk Miljömärkning 2018b).
1Fredrik Rydberg, projektchef Skanska Hus väst, intervju den 4 maj 2018.
13 3.3.1. Poänggivande kriterium P1-P14
P1 Energitillskott från lokal energikälla eller energiåtervinning
Poäng kan tas genom energitillskott till byggnaden från solfångare, solceller och värmeåtervinning av avloppsvatten. Syftet med kriteriet är att uppmana till att välja energi- och uppvärmningskällor som är bättre ur miljösynpunkt. Totalt kan 6 poäng uppnås. Poäng ges enligt följande:
Solfångare som tillgodoser byggnadens procentandel tappvarmvattenbehov
10–25 % ger 1 poäng
26–50 % ger 2 poäng
>50 % ger 3 poäng
Solceller som tillgodoser byggnadens beräknade elbehov (ej hushållsel)
10–25 % ger 1 poäng
16–25 % ger 2 poäng
>25 % ger 3 poäng
Värmeåtervinning av avloppsvatten som tillgodoser byggnadens procentandel tappvarmvattenbehov
10–25 % ger 1 poäng
16–25 % ger 2 poäng
>25 % ger 3 poäng
Vindkraft som också är en förnybar energikälla ges ej poäng för, på grund av den problematik som vindkraft kan medföra i form av buller och solflimmer. Detta prioriteras därför inte av Svanen.
P2 Individuell mätning av tappvarmvatten
Individuell mätning av tappvarmvatten var tidigare ett obligatoriskt krav då även mätning av värme ingick. Detta krav ändrades till poänggivande krav där endast tappvarmvatten ingår då det enligt Boverkets rapport från 2014 inte är ekonomiskt lönsamt att genomföra dessa åtgärder.
Däremot kan åtgärden vara lönsam vid 20 procents besparing av tappvarmvatten. Detta förutsätter låga installationskostnader och en högre avgift för vatten och avlopp än genomsnittet för det kommunala. Ett problem i Sverige är den låga avgiften på fjärrvärme, vilket kan leda till att en individuell mätning kan få motsatt effekt. Då det är möjligt att se hur liten ekonomisk vinst som uppnås till följd av vattenbesparingen, kan det istället leda till en ökning av vattenförbrukningen då kostnaden per kWh är låg. Besparing per liter ger enbart ören i vinst.
Att den boende kan se sin momentana förbrukning av varmvatten och jämföra sig med grannar anses vara en drivkraft som bidrar till en minskning av vattenförbrukningen. Mätningen kan ske genom flödesmätning eller mätning av värmeenergi i tappvarmvattnet. Detta kriterium kan generera 1 poäng för byggnader med gemensam vattenförsörjning för flera bostadsenheter genom att systemet antingen:
14
installation av en presentationsdisplay för att boende skall kunna se förbrukningen (minst dygnsvis)
eller
tappvarmvattenförbrukningen för boendeenheter i flerbostadshuset visas separat eller som ett medelvärde (minst månadsbasis) för möjligheten till jämförelse.
P3 Beräknade VVC-förluster
Flerbostadshus och lokaler följer byggregler som reglerar maximal väntetid för varmvatten i kran, därav installeras ett tappvarmvattencirkulationssystem. Genom cirkulationen uppstår dock energiförluster som kan vara betydande i ett flerbostadshus. Rörtjocklek och isolering men även placering av badrum och kök, är bidragande faktorer till hur stora förluster som skapas.
VVC-förluster har idag inget stort fokus i byggprocessen och genom dålig planering av rördragning kan stora energiförluster uppstå. Genom detta poängkriterium uppmärksammas förlusterna vilket ska uppmana till bättre planering.
För att erhålla poäng i kriterium P3 ska en beräkning på energiförlusterna från varmvattencirkulation (VVC) utföras. Totalt kan 1 poäng erhållas. Beräkningarna utförs antingen för det aktuella projektet eller för en typbyggnad.
P4 Vitvaror av bästa energiklass
Energiklassning av vitvaror uppdateras allt eftersom tekniken blir bättre och mer effektiv. Nya klassningar kan uppstå genom utvecklingen vilket gör det svårt att sätta krav på en viss energiklass. Genom detta poänggivande kriterium ges möjlighet att utöver det obligatoriska kravet O6 (se bilaga 6), som ställer krav på energieffektiva vitvaror, välja den bästa aktuella klassningen på marknaden. Maximalt kan 3 poäng tas inom detta kriterium. 1 poäng erhålls om samtliga produkter inom en av följande produktkategorier uppfyller högsta möjliga energiklass.
Tvättmaskin
Kyl och frys
Torktumlare
Diskmaskin
Ugn
Kombinerade tvättmaskiner och torktumlare
Köksfläkt
P5 Energieffektiva sanitetsarmaturer
En stor andel energi- och vattenanvändning kan besparas genom att byta ut en gammal produkt mot en ny i energiklass A. I flerbostadshus är energianvändningen för varmvatten högre per person än vad den är i småhus och där kan därför mer energi sparas in. För nybyggnationer
15 finns möjligheten att spara på energianvändningen genom att installera energieffektiva varmvattenarmaturer. I äldre hus är det mer relevant att jämföra energianvändningen mot gamla armaturer. Totalt kan 3 poäng tas. 1 poäng erhålls om samtliga produkter inom en produktkategori uppfyller en viss energiklass enligt följande tabell:
Tabell 3 - Uppdelning av poäng för sanitetsarmaturer.
Produkttyp Energiklass Poäng
Tvättställsblandare A 2
B 1
Köksblandare A 2
B 1
Beröringsfria sanitetsarmaturer Icke relevant 1
Termostatblandare med dusch A 2
B 1
P6 Cement och betong med minskad energi- och klimatbelastning
Syftet med kriteriet är att minska klimatpåverkan som uppstår genom användning av betong och cement. Det är viktigt att projektera för detta tidigt i byggprocessen då åtgärderna i kriteriet har stor inverkan på byggnadens konstruktion och utformning. Två olika åtgärder finns för att erhålla poäng i detta kriterium. Maximalt 2 poäng kan tas genom alternativ A eller B.
A) Om minst halva cementprodukten innehåller max 70 viktsprocent cementklinker. 1 poäng ges för vardera av de följande cement- eller betongprodukterna:
Bottenplatta
Stomme och bjälklag
Takelement
Väggelement
Fasadelement
B) Poäng ges för åtgärd i byggnaden enligt nedanstående:
1 poäng för:
Utfört arbete som syftar till att differentiera betongkvalitet efter de behov som finns 1 poäng för:
Utfört arbete av slanka eller slimmade betongkonstruktioner
Vid tillverkning av betong används cement som bindemedel. Den huvudsakliga komponenten i cement är cementklinker som framställs genom förbränning av kalksten. Denna tillverkning är mycket energikrävande och innebär stora koldioxidutsläpp (Lagerblad, 2009). I vissa prefabelement kan halten av cementklinker uppgå till hela 95 % (NyTeknik 2016).
16 P7 Träkonstruktion
Syftet med detta kriterium är att gynna användning av förnyelsebara råvaror. Trävaror är en av de största posterna av förnyelsebara råvaror i byggproduktionen. Trä är mer sparsamt utifrån ett energiperspektiv än motsvarande stommaterial. Enligt Svanens beräkning på energiförbrukning av en trästomme jämfört med en i betong så förbrukas 23 % lägre energi.
Genom användning av trämaterial i stomme och fasad kan maximalt 2 poäng uppnås.
1 poäng ges för:
Användning av trä eller förnybart material för bärande system eller bjälklag 1 poäng ges för:
Användning av trä eller förnybart material för bärande väggar eller takkonstruktioner 1 poäng ges för:
Användning av fasad med mer än 50 % underhållsfritt trä eller förnybart material
P8 Ljudmiljö (gäller enbart småhus och flerbostadshus)
En bra inomhusmiljö för boende är en faktor som Svanen lägger fokus på. Besvärande ljudnivåer ökar risk för påfrestningar hos den boendes fysiska och mentala hälsa. För ett bostadshus är miniminivån ljudklass C, enligt allmänna råden i BBR 25. Det valbara kravet för ljudmiljö kräver att beräkningar för ljudnivå och ljudskyddsbeskrivning ska projekteras för ljudklass B. För att uppnå poäng i P8 ska en akustiker eller en person med liknande kompetens utföra beräkningar.
1 poäng ges för:
Uppnådd ljudklass B för två valfria ljudmiljöparametrar.
3 poäng ges för:
Ljudklass B i hela byggnaden.
Sammanlagt kan 3 poäng uppnås. Ljudklass B definieras av Svensk Standard enligt följande;
Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Berörda personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimikrav om god boendemiljö̈
efterfrågas (SS 25267:2015). De parametrar som kriteriet utgår från grundas i fem delar som definieras enligt den svenska standarden SS 25267:2015 enligt nedanstående:
Installationer - Anordning i byggnaden som inte kan styras av brukaren.
Isolering mot yttre ljudkällor - Ljudnivå inomhus från trafikbuller.
Luftljudsisolering - Skiljekonstruktionens förmåga att reducera ljud som når den via luften Stegljudsnivå - Ljudtrycksnivån i ett angränsande utrymme från en stegljudsapparat som hamrar på ett bjälklag.
Efterklangstid - Den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 dB sedan ljudkällan stängts av.
17 P9 Miljömärkta byggprodukter och byggvaror
Kravet gäller Svanenmärkta byggprodukter och byggvaror. Det grundläggande målet är att minska miljöbelastningen som uppstår av byggprodukter. Då Svanenmärkning av bostadshus inte funnits en längre tid har problem uppkommit då inte många byggprodukter varit miljömärkta. Hus som byggs idag använder nya material på marknaden som ännu inte finns inlagda i Svanens miljödatabas. Det är en process att få material godkända av Svanen och därmed väljer många företag att inte märka sina produkter. Viktig är att skilja på Svanenmärka produkter och Svanens godkända produkter som inte har en märkning men är godkända av Svanen att använda i byggnation av Svanenmärkta hus.
1 poäng ges om:
10 % av produkterna inom kriteriet är miljömärkta.
3 poäng ges om:
50 % av produkterna inom kriteriet är miljömärkta.
Totalt kan 10 poäng uppnås. Produktkategorierna är uppdelade utifrån Bilaga 13 i Nordisk Miljömärkning, se tabell i bilaga 6. Dokumentation skall utföras på använda produkter i bilaga 13 från Svanens kriteriedokument för produktkategorierna.
P10 Medvetna produktval
För att minska hälso- och miljöfarliga produkter har Svanen valt att premiera alternativ så som PVC- och ftalatfria produkter. Svanen ger möjlighet att uppnå poäng i detta kriterium genom användning av ftalatfria produkter då PVC-fria produkter kan orsaka orimligt stora merkostnader då alternativa produkter är dyrare. Det är även svårt eller omöjligt att använda vissa produkter under kallare temperaturförhållanden.
2 poäng ges om:
All rörelsefog/fasadfog är ftalatfri.
2 poäng ges om:
Alla elinstallationsrör/elrör är PVC-fria och innehåller maximalt 0,05 viktprocent brom och klor.
1 poäng ges för:
Samtliga produkter är PVC-fria inom kategorierna; avloppsrör, ledningar för starkström eller plaströr för centraldammsugare.
Totalt kan 2 poäng uppnås. Redovisning av dokumentation från licenssökande samt tillverkare av plastprodukter skall framföras till Svanen.
P11 Lister i trä från certifierat skogsbruk
Kravet grundas i spårbarhet av träprodukter för att öka hållbar odling och för att fokusera användningen av virke i byggbranschen till certifierande trämaterial. Spårbarhetscertifikat ska framföras enligt FSC eller PEFC. Kravet är ett komplement till O28 Trävaror som är ett obligatoriskt krav på trä från certifierade områden. Det innefattar mer omfattande delar i en
18 byggnad som består av trä, exempelvis takstolar, bjälklag, invändiga paneler och fasad. Totalt kan 2 poäng uppnås.
1 poäng ges om:
50 % av använda lister (lister, foder, socklar, nivålister och likande) är certifierade.
2 poäng ges om:
100 % av produkterna är certifierade.
P12 Återvunnet eller återanvänt material i byggprodukter
För att kriteriet skall uppnås beräknas andelen återvunnet eller återanvända råvaror i byggprodukter eller material. Detta poäng är svårt att uppnå och är ett av Svanens så kallade innovationspoäng. Det är upp till entreprenören att ständigt arbeta för innovativa lösningar och uppmanar till att tänka ett varv till för att hitta optimala och gynnsamma lösningar för miljön och hållbarhet.
1 poäng ges om:
Minst 25 % återvunnen råvara, poäng ges per produktkategori utanför ångspärren.
Totalt kan 3 poäng uppnås. Poäng ges inte till etablerade material så som; metaller, isolering, industrigips och produkter av träfiber. Det använda materialet får inte heller innehålla mer än 100ppm av:
halogenerade flamskyddsmedel
kortkedjiga och mellankedjiga klorparaffiner
kadmium, bly, kvicksilver, krom VI och arsenik samt föreningar av dessa ämnen.
P13 Materialåtervinning av byggavfall
Svanens fokus på materialåtervinning grundar sig i att bygg- och anläggningssektorn motsvarar ca 40 % av Sveriges avfall. Materialen som används i branschen är även i många fall miljö- och hälsofarliga. Därav är det viktigt att kunna återvinna på rätt sätt och ta tillvara på de material som kan återanvändas. Fokus placeras även på att systematisk förebygga uppkomsten av restprodukter. Ett tillvägagångsätt som fokuserar på minskat avfall kommer dels reducera behovet av återanvändning eller återvinning men kan även långsiktigt minska materialkostnaden för projektet. Kravet P13 fokuserar i andel återanvändning eller återvunna material i byggprocessen av byggavfall. Hämtning av osorterat som senare materialåtervinns räknas med i andelen vid skriftlig dokumentation.
1 poäng ges för:
50 % eller högre andel återvunnet eller återanvänt material.
2 poäng ges för:
60 % eller högre andel återvunnet eller återanvänt material.
3 poäng ges för:
70 % eller högre andel återvunnet eller återanvänt material.
19 Rutinmässig uppföljning av statistik är viktigt i detta kriterium då mängden återvunnet material ändras under tiden för ett projekt. Dokumentation av andel sorterad avfallsmängd jämförs med den totala mängden avfall i projektet.
Värmeåtervinning räknas enligt Svanen inte som återvinning. Om byggentreprenören har sorterat avfall i fraktioner med intentionen att återvinna räknas det som återvinning. Ifall avfallsentreprenören sedan som väljer att förbränna materialet räknas det inte längre som byggentreprenörens ansvar. Exempel på en sådan fraktion är trä då det kan återvinnas till träfiberprodukter men oftast förbränns till energi. Då trä är ett förnybart material som tar upp koldioxid under dess uppväxt ges inget tillskott då det förbränns. Det är därför lika försvarbart att förbränna trä till energi som att återanvända det. Detta är en stor skillnad mot icke-förnybara råvaror som är viktigare att återvinna då de tar på jordens resurser (Träguiden 2003).
P14 Gröna grepp
Fokus för detta kriterium är att premiera nytänkande och innovativt tankesätt. Det bygger på gynnsamhet för ekosystemtjänster och biodiversitet, energirelaterade åtgärder och minskande transporter av bil genom fokus på cykeltransport. Delarna är viktiga för en förbättrad stadsmiljö samt minskning av den belastning som uppkommer inom bostadssektorn. Åtgärderna är sådana att de i första hand inte främjar byggandet men finns för att bidra till bättre miljö och gynna biologisk mångfald. Syftet är att få entreprenörer att tänka grönt. Totalt kan 3 poäng uppnås i detta kriterium.
Ekosystemtjänster 1 poäng ges om:
10–25 % av fasad eller takytan är av grönyta 2 poäng ges om:
över 25 % av fasad eller takytan är av grönyta 1 poäng ges för:
Lokalt omhändertagande av dagvatten 1 poäng ges för:
Möjlighet för odling 1 poäng ges för:
Trädgårdar för biologisk mångfald 1 poäng ges för:
Boplatser för insekter, fåglar eller fladdermöss.
20 Miljöanpassade transporter
Förenkla för cykel som transportmedel 1 poäng ges för:
Inomhus cykelverkstad 1 poäng ges för:
Minst 1,5 cykelparkeringar per lägenhet har ramlås 1 poäng ges för:
Väderskydd för minst 50 % av cykelparkeringarna
Energirelaterade åtgärder 1 poäng ges för:
Utvändig solavskärmning (gäller fönster i söderläge) 1 poäng ges för:
Intelligent monitorering av energiförbrukning 1 poäng ges för:
Möjlighet för energilagring i byggnaden 1 poäng ges för:
Alla vitvaror inom en grupp är direkt kopplade till fjärrvärmenätet eller på tappvarmvattnet
21
4. RESULTAT
För att presentera resultatet på bästa sätt har resultatet delats upp i två delar;
Resultat Del 1 – Beräkningar och jämförelser innehåller 14 delresultat; ett för varje kriterium.
För att få full förståelse för hur processen har gått till och lättare kunna tyda resultatet innehåller varje kriterium som en del av resultatet även bakgrund, metod och diskussion då detta ansetts förstärka förståelsen. Ett sammanställt resultat från Resultat Del 1 presenteras i delen 4.1.1 Sammanställt resultat.
Resultat Del 2 – Intervjustudie innehåller resultatet från intervjustudien. Här presenteras en sammanställning av svaren från anställda på Skanska, fastighetsägare samt boende i Svanenmärkta hus.
4.1. Resultat Del 1 – Kriterier P1-P14
P1 Energitillskott från lokal energikälla eller energiåtervinning Bakgrund
I detta poängkriterium har Tullholmsviken etapp 3 använts som referens, där det beräknade tappvarmvatten- och energibehovet för etappen utgör utgångspunkt för vidare beräkningar.
Solfångare, solceller och värmeåtervinning av avloppsvatten är åtgärder som ger poäng.
Beroende på hur stor andel av det totala energibehovet som kan ersättas med dessa lösningar ges 1 till 3 poäng.
Solfångare genererar energi i form för värme. De består av paneler som vanligen installeras på tak. I solfångaren går värmeslingor som värms upp av solens strålar som sedan leds vidare in i en ackumulatortank där värmen tas upp av vattnet i tanken. Det krävs därför ackumulatortankar som kan lagra värmen tills det ska användas. Det finns plana solfångare innehållande värmeledande medium i form av vätska och vakuumsolfångare som värmer upp luft.
Placeringen är solfångarna är viktig för att ta emot maximal solinstrålning. Väderstreck, lutning och skuggning är faktorer som påverkar hur bra energiutbytet blir (OneSkanska 2014a).
Solceller består av plattor med celler som kan placeras på tak och vägg. Från solcellerna genereras energi i form av elektricitet. För att lagra energin krävs batterier och en sådan stor förbrukning som ett bostadshus innebär medför stora kostnader. Lagring av elektricitet är inte lika viktig som lagring av värme, då elen kan gå direkt ut på elnätet. Vid eventuellt överskott kan energin säljas eller användas till uppvärmning. Liksom solfångare är det viktigt att tänka på lutning, skuggning och väderstreck (Energi- och klimatrådgivningen 2018).
22 Att återvinna värme från avloppsvatten görs genom att värmeväxlare installeras på avloppssystemet. Denna leder vattnet i motsatt riktning mot avloppsvattnet och tar upp värme från avloppsledningen på väg in mot byggnaden. Det finns horisontella och vertikala värmeväxlare där de vertikala är mest effektiva (OneSkanska 2014b).
Metod
För att få en kostnad på systemen av solfångare, solceller och återvinning av avloppsvatten har information inhämtats från Skanskas gröna lösningar på intranätet OneSkanska, Energirådgivningen och andra relevanta källor rekommenderade av Skanska.
För att få en översiktlig siffra på kostnad har ej soltimmar, vinkel och skuggning tagits med i beräkningarna då dessa kan skilja mycket mellan olika byggen. Schablonvärden har istället använts för att få ett resultat som kan tillämpas i olika projekt. För att uppnå de olika poängen för respektive energilösning har lägsta procentsats av ersatt energi beräknats. Detta för att ta fram lägsta kostnad för att uppnå aktuellt poäng.
Beräkningarna av energi och tappvarmvatten anges både per m2 och för en byggnad på 6000 m2. Detta för att kvadratmeterkostnaden är tillämpningsbar i fler projekt och kan jämföras med andra lösningar i kvadratmeterkostnad. Genom att redovisa resultatet för en byggnad på 6000 m2 visas en översiktlig bild för vilka kostnader energilösningarna ger upphov till i ett flerbostadshus. Energibehovet är hämtat från Tullholmsviken etapp 3, en byggnad på 6000 m2 vilket därför ger ett verklighetsbaserat beräkningsexempel och resultat.
Resultat
Solfångare som tillgodoser andel av totalt tappvarmvattenbehov Totalt tappvarmvattenbehov för byggnad: 25 kWh/ m2 BOA och år.
Beräkningar utfördes enligt prisuppgifter från Effecta, som har marknadens bredaste utbud av solfångarsystem. Enligt mailkontakt med Erik Andersson den 27:e april2, VD för Effecta, genererar en m2 installerad solfångare ca 400 kWh/år och har en kostnad på 2750 kr. Med tillhörande installation, ackumulatortank, kärl och pumpar som behövs för ett fungerande system ökar kostnaden till 4700 kr/ m2 (Effecta u.å.).
Om andel tappvarmvatten enligt nedan ersätts med solfångare ges poäng enligt Tabell 4.
2Erik Andersson, VD Effecta, mailkontakt den 26 och 27 april 2018.
23
Tabell 4 - Krav för att uppnå 1, 2 eller 3 poäng för andel av tappvarmvattenbehovet som ersätts av solfångare
1 poäng 2 poäng 3 poäng
Procent av totalt varmvattenbehov som ska ersättas med energi från solfångare för att uppnå angivet poäng
10–25 % 26–50 % >50 %
Energi från solfångare för att uppnå andel för angivet poäng [kWh/ m2 och år]
2,5 kWh (10 %)
6,5 kWh (26 %)
12,5 kWh (50 %) Kostnad solfångare per m2 BOA 30 kr 76,4 kr 147 kr Area solfångare per m2 BOA 0,00625 m2 0,01625 m2 0,03125 m2 Totalkostnad för hus på 6000 m2
BOA
176 250 kr 458 250 kr 881 250 kr Area solfångare för 6000 m2 BOA 37,5 m2 97,5 m2 187,5 m2
Solceller som tillgodoser andel av totalt energibehov Totalt energibehov för byggnad: 106,3 kWh/ m2 och år.
Enligt Energi- och klimatrådgivningen (2017) kostar installation och komplett solcellspaket ca 15 kr per genererad kWh och år. En installerad kW genererar i genomsnitt 1000 kWh per år och tar upp ca 7 m2 area i form av solceller3.
Tabell 5 - Krav för att uppnå 1, 2 eller 3 poäng för andel av energibehov som ersätts med solceller
1 poäng 2 poäng 3 poäng
Procent av totalt energibehov som krävs för angivet poäng
10–15 % 16–25 % >25 %
Energi från solceller för att uppnå andel för angivet poäng [kWh/ m2 och år]
10,63 kWh (10 %)
17 kWh (16 %)
26,6 kWh (25 %) Kostnadsexempel solceller per
m2 BOA
160 kr 255 kr 400 kr
Area solceller per m2 BOA 0,074 m2 0,119 m2 0,186 m2 Kostnadsexempel byggnad med
BOA 6000 m2
956 700 kr 1 530 000 kr 2 400 000 kr Area solceller för 6000 m2 446 m2 714 m2 1 117,2 m2
3Mikael Engström, Skanska teknik solcellssupport, mailkontakt den 17:e april 2018.
24 Värmeåtervinning av avloppsvatten
Totalt tappvarmvattenbehov för byggnad: 25 kWh/ m2 och år
För att återvinna tappvarmvatten kan värmeväxlare installeras i avloppssystemet. En vertikalt placerad värmeväxlare har en verkningsgrad på upp till 25 % (OneSkanska 2014b).
Kostnaden för att installera avloppsvärmeväxlare i ett flerbostadshus ligger strax under 100 000 kr (OneSkanska 2014b).
Enligt ekologiska byggvaruhuset kostar en värmeväxlare 11 895 kr. Denna värmeväxlare kan återvinna avloppsvärme från 4 st. lägenheter (Ekologiska byggvaruhuset u.å.).
28 lägenheter ger ett behov på 7 st. värmeväxlare som ger en kostnad på 83 265 kr.
Med hänsyn till installationskostnader och leverantörsavtal är det därför rimligt att räkna på en ungefärlig kostnad på 100 000 kr för ett flerbostadshus.
Tabell 6 – Krav för att uppnå 1, 2 eller 3 poäng för andel av tappvarmvatten genom värmeåtervinning av avloppsvatten.
1 poäng 2 poäng 3 poäng
Procent av totalt
varmvattenbehov som krävs för angivet poäng
5–15 % 16–25 % >25 %
Energi från värmeåtervinning på avloppsvatten för att uppnå andel för angivet poäng
[per m2 och år]
1,25 kWh (5 %) 4 kWh (16 %) 6,25 kWh (25
%)
Kostnad m2 BOA 3,34 kr 10,7 kr 16,7 kr
Kostnad byggnad 6000 m2 BOA 20 000 kr 64 000 kr 100 000 kr Diskussion
För beräkningar rörande energi från solfångare och solceller kan resultatet skilja sig beroende på takvinkel, läge och soltimmar. Simuleringar i dataprogram kan göras där rätt förutsättningar kan matas in för en mer exakt beräkning. Då resultatet i denna studie önskas ge en generell kostnadsbild som kan passa flera projekt med olika förutsättningar är därför beräkningarna mycket allmänt hållna.
För solfångare krävs att ackumulatortankar installeras för att lagra värmen. Dessa kräver yta som ej tagits med i beräkningarna. Det kan innebära minskad BOA eller extra arbetsinsatser och kostnader vid nedgrävning eller byggnation för förvaring av tankar.
Det är svårt att lagra energi från solceller för att tillgodose hela årsbehovet av el. Om man då enbart installerar solceller utan lagringsmöjlighet kan inte all energi som produceras tillgodoräknas huset. Överskottet på sommaren kan säljas och kompensera för en del av den energi som får köpas in under den mörkare delen av året. Sammantaget höjer det siffran för andel energi från solceller. För solceller kan även investeringsstöd fås på en del av kostnaden som inte har tagits med i beräkningarna (Energi- och klimatrådgivningen 2017).
25 Vid installation av värmeväxlare är det viktigt att projektera för dessa i ett tidigt skede. Detta för att kunna planera rördragningen efter det, vilket minskar installationskostnaden.
Kriterium P1 kan kopplas till P14 - gröna grepp, där energilagring ger poäng. Beräkningar för kostnader för enbart ackumulatortank kan ses i kriterium P14 under möjlighet till energilagring i byggnaden. Även energilagring i form av batterier för el som skulle kunna vara aktuellt för solceller behandlas i P14.
26 P2 Individuell mätning av tappvarmvatten
Bakgrund
Individuell mätning av tappvarmvatten kan göras genom att installera vattenmätare i den enskilda bostaden. Brukaren kan följa sin förbrukning genom en digital display som monteras i bostaden, alternativt via en inloggning på internet med samma funktion.
Vanligaste lösningen är idag att presentera informationen via en app.
Kommunen bekostar vattenmätare för hela fastighetens totala vattenanvändning (Karlstads kommun 2017). Om individuell mätning ska tillämpas per lägenhet krävs att fastighetsägaren/
bostadsrättsföreningen bekostar detta själva.
Metod
Uppgifter hämtas från Skanska. Kostnad per lägenhet uppskattas från tidigare erfarenheter av installation av individuell mätning för flerbostadshus.
Resultat
Boverket har i sin rapport Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse jämfört kostnad inklusive installation för vattenmätare per lägenhet där lägsta kostnad uppgick till 1050 kr då mätaren införskaffades från SFFE (Boverket, 2015).
Kostnad tillkommer i form av arbetstid och utrustning för att installera mätpunkter och styranordningar. Detta för att möjliggöra att data från vattenmätare kan visas på display.
Installationer av denna typ inklusive mätare uppskattas till ca 5000 kr per lägenhet4. Kostnad för ett hus med 28 antal lägenheter fördelat på 6000 m2: 140 000 kr
Diskussion
Det blir allt vanligare med individuell mätning av värme och tappvarmvatten i flerbostadshus.
Det är byggherren som bestämmer om det ska införas i huset eller ej. Det är så pass vanligt att i de fall byggherren väljer att inte installera individuell mätning lämnar entreprenören utrymme i rörsystemet för att enkelt kunna utföra åtgärden vid ett senare tillfälle4.
4Fredrik Rydberg, projektchef Skanska Hus väst, intervju den 4 maj 2018.
27 P3 Beräknade VVC-förluster
Bakgrund
För att kunna genomföra beräkningarna av VVC-förluster krävs en uppbyggd modell av byggnaden. Modellen uppförs till grund för samtliga beräkningar som behöver genomföras under hela projektet. Denna modellering görs alltid i ett projekt vilket innebär att kostnaden inte är direkt kopplad till detta kriterium.
Metod
Intervju med Fredrik Rydberg3 utfördes för att ta reda på hur Skanska beräknar VVC-förluster och vilka kostnader det medför. Den kostnad som kan beräknas för detta kriterium är de konsulttimmar det tar för denna beräkning att genomföras av Skanska för eget bruk.
Resultat
Uppbyggnad av modell medför en kostnad på 30–40000 kr. Detta inkluderar arbetstimmar och programvara för modellering.
Beräkningen för VVC-förluster antas uppta ca 2 timmar för beräkning och resulterar i en kostnad på ca 1000 kr.
Diskussion
Beräknade VVC-förluster beräknas vanligtvis av Skanska i alla projekt och medför sällan någon merkostnad för en Svanenmärkning.
