Vaccination som en del av den svenska farmaceutiska yrkesrollen
Martin Salem
Fördjupningsprojekt i farmakoterapi, 15 hp, Hösttermin 2020
Examinator: Karin Svensberg
Avdelningen för farmakoterapi
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap Farmaceutiska fakulteten
Uppsala Universitet
Vaccination as a part of the pharmacists’ professional role Abstract
Background: Vaccines is currently only allowed to be administrated by nurses and doctors in Sweden. Since a few years back pharmacies have started to employ nurses hourly in order provide additional vaccination service for the customers.
Aim: The aim was to examine pharmacists´ thoughts regarding implementing vaccination as a part of their daily work in Sweden. The main questions in the study were identifying factors that could influence their thoughts and decisions regarding that matter.
Methods: A online survey containing 27 questions divided into four categories was created and distributed using google forms. Both the time required to answer the survey and the content of the questions was validated before distribution. The survey was distributed to licensed
pharmacists within Kronans Apotek in Sweden on 24-november 2020, answers was accepted for 11 days. The data was analyzed mainly with descriptive statistics and Persons Chi-squared test.
Results: A total of 411 forms was returned (44% response rate).The majority of respondents (71%) were either positive or neutral regarding administration of vaccine. In comparison to other age groups, pharmacists aged 20-30 years was more willing to accept vaccination in the
professional role. Men (61%) were more willing to implement vaccination than women (46%).
Regarding work experience, lowest portion respondents willing to vaccinate was found within the first 2 years and after 20 years of work experience. The fear of needles (25%), increased workload (13%), unexpected allergic reactions(16%) and vaccination not being within the
pharmacists’ type of task (21%) was given of the respondents as the most common reasons to not wanting to vaccinate.
Conclusions: Despite the mentioned hinders the overall attitude regarding implementation of vaccination was considered positive, specially by men and by younger respondents. None of the other factor was shown to have any huge impact on the respondents regarding that matter.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Vaccination är det mest effektiva sättet att förhindra spridning av sjukdomar orsakade av virus.
Svenska apotek har sedan några år tillbaka varit plats där man har kunnat komma för att vaccinera sig. Det som många troligen har lagt märke till är att det inte är farmaceuterna som vaccinerat utan det har genomförts av inhyrda sjuksköterskor. Studier från andra länder har visat att genom introduktion av vaccinerande farmaceuter så kan immuniteten mot den berörda sjukdomar ökas bland befolkningen. I många andra länder har farmaceuter både rätten och kompetensen till att vaccinera till skillnad från här i Sverige där farmaceuter inte har något av vardera.
Syftet med denna studie var att undersöka farmaceuternas åsikter kring införande av vaccinering som en av de arbetsuppgifter som utförs på apotek. Fokus var även att identifiera eventuella faktorer som kan påverka deras åsikter.
Denna studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till apotekare och receptarie som arbetar på Kronans Apotek över hela Sverige november 2020. Enkäten var tillgänglig att besvaras under 11 dagar.
Det hittades viktiga skillnader i åsikter mellan män och kvinnor gällande införande av vaccination. Även ålder och arbetserfarenhet tycks påverka viljan till inlärning av nya
arbetsuppgifter. En övervägande del av de hinder som nämns av deltagarna handlar om rädsla för nålar och den ökade arbetsbelastningen den nya arbetsuppgiften kan innebära. Trots den nämnda rädslan för nålar så har ungefär 70% angivit att de vill eller inte skulle ha något emot att
vaccination ska vara en del av den farmaceutiska yrkesrollen
Endast en tredjedel av deltagarna angav att de inte ville av vaccination ska vara något som farmaceuter utför. Helhetsbilden av resultaten är att de flesta farmaceuter kan tänka sig vaccinera men att det inte bör var en obligatorisk uppgift utan snarare en extra kompetens som kan väljas till.
Erkännanden
Författaren tackar Elisabeth Helgesson som agerade handledare under studiens tid. Elisabeth bidrog bland annat med distribution och ytterligare råd gällande utformning och validering av enkäten. Författaren tackar även universitetsadjunkten Karin Svensberg för möjligheten att få skriva om ett sådant aktuellt ämne. Tack skall även alla respondenter och farmaceuter som deltog i studien genom att svara på enkäten eller var en del av valideringsprocessen.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 6
2. Syfte och frågeställningar ... 9
3. Metod ... 10
4. Resultat ... 15
5. Diskussion ... 22
6. Slutsats ... 26
7. Referenser ... 28
8. Bilaga 1 ... 32
9. Bilaga 2 ... 33
1. Introduktion
Vad är vaccin och varför är det viktigt med vaccination?
Vaccination är det mest effektiva sättet att förhindra spridning och allvarlig insjuknande av sjukdomar orsakade av virus (1).Vacciner innehåller en eller flera delar av viruset som orsaker den sjukdomen som den är avsedd att förhindra. Vacciner stimulerar på sätt kroppens egna immunförsvar att bilda ett skydd i form av bland annat antikroppar mot det viruset och därmed förhindra allvarlig insjuknande och eventuell spridning (1).
Vaccination i Sverige
Vaccination av farmaceuter sker redan i många länder, några av dessa är Canada, USA , Australien och Schweiz (2). I Sverige får vacciner endast ordineras av läkare eller
sjuksköterskor med speciell kompetens men får administreras av alla legitimerade sjuksköterskor (3). Det skulle inte krävas någon lagändringar för att möjliggöra vaccination av farmaceuter utan endast ändringar i vissa föreskrifter som innefattar hantering och ordination av läkemedel i hälso- och sjukvården (4). För att kunna erbjuda kunder bättre service har många olika svenska apotekskedjor börjat med att hyra in externa sjuksköterskor vissa dagar och tider för att erbjuda vaccinering mot bland annat säsongsinfluensan (5–7). Vaccinering är det mest effektiva sättet att förhindra allvarliga komplikationer av influensa och därmed minska kostnaden för samhället i form av bland annat sjukhusinläggningar som hade kunnat förhindras (8–10).
Vaccinerande farmaceuter i andra länder
Flera studier har visat att införande av vaccinering i apoteket ökar det totala antalet vaccindoser som administreras i samhället och därmed en ökad immunisering bland befolkningen (11–13).
Ökningen av det totala antalet doser kan variera beroende på tidigare tillgänglighet av vaccinationsplatser men en fördubbling av antalet givna vaccindoser har setts (14,15).
En kvantitativ enkätstudie som gjorts i Kanada visade att vaccinationen i apotek upplevdes positivt av kunderna. Ungefär 72% av de som deltog skulle föredra att ta vaccinet i apoteket
framför en annan vaccinutgivare (såsom vårdcentral eller läkarmottagning)(12). En av de största orsakerna till detta angavs vara bekvämligheten och att de kunde bestämma att ta den medan de
”ändå var där”. Bland de många faktorer som påverkade det positiva upplevelse som kunderna kände var den mindre stressande miljön, kunskapen hos personalen samt minskad kontakt med andra sjuka patienter. Över 90% angav även att service av farmacevten var lika bra eller bättre än servicen från annan vårdpersonalen som respondenterna har fått vaccin av. En av de få negativa kommentarerna som framhävdes i enkätsvaren var att respondenterna behövde vänta en stund efter att de tagit vaccinet innan de fick gå hem (12).
En liknande kvantitativ enkätstudie från Schweiz visade att 99% av de som fick influensa vaccin från apoteket var nöjda och skulle rekommendera andra att ta vaccinet där. För cirka 40% av dessa var detta även första gången de vaccinerade sig mot influensa. Den huvudsakliga anledningen till varför respondenterna valde just apoteket var för bekvämligheten och den geografiska faktorn. Andra faktorer som var förekommande är de långa öppettiderna och att ingen bokning krävs (16). En annan studie från Australien påvisar liknande resultat vad gäller kunderna attityd och tankar kring vaccination i apotek. Många av respondenterna i den studien påpekade även bemötande var väldigt professionellt och att apoteken bör utöka till flera vaccinsorter utöver influensa (17).
Under en kvalitativ studie i Kanada som gjordes i form av enskilda intervjuer tillfrågades farmaceuter, som redan vaccinerar, vad de tyckte om sin nya roll som vaccinatör. Det framkom många positiva åsikter såsom förbättrad kommunikationen med patienterna, ökade tillit för farmaceuten samt ökad patientkontakt. Många farmaceuter upplevde även att det var en bra kunskap att ha samt att det var tillfredsställande att kunna erbjuda den typen av service. Eftersom vaccineringen genom tiden har setts som en tjänst som vanligen utförs av annan vårdpersonal kan introduktionen av vaccinerande farmaceuter kännas som ett intrång på de andra
yrkesgruppernas arbetsuppgifter. Det har dock hittills inte rapporterats många negativa åsikter eller kommentarer om detta från annat vårdpersonal (18,19).
En annan kvantitativ studie från Kanada visade på att cirka 52% av de totalt 201 farmaceuterna som deltog angav att farmaceuter bör kunna förskriva och administrera vaccin. De vaccin som de
flesta av dessa ville administrera var resevacciner (92%), influensa (88%) samt vacciner till mot pandemiska sjukdomar (85%) (20).
Den ökade kommunikation med patienterna som farmaceuter upplevde i studien från Kanada berodde mest på tiden de fick tillbringa med kunden i en mer avskild miljö (18). Kommunikation och kunskap rankas högt bland de mest eftertraktade egenskaperna hos farmaceuter (21,22). Med introduktion av vaccinerande farmaceuter kan kommunikationen mellan farmaceuten och kunden förbättras, detta eftersom farmaceuten och kunden kan samtala om annan medicinering under mötet. Detta kan i sin tur leda till förbättrad läkemedelsbehandling genom den utökade kunskapen om patienternas behov (18).
Av de ovanstående nämnda studierna går det att identifiera att det finns en hög vilja till administrering av vaccin av farmaceuter på öppenvårdsapotek hos både patienter och
farmaceuter. Det framkommer även att farmaceuter vill utöka sin kompetens och insamla mer kunskap för att kunna hjälpa sina kunder i större grad (17). Vaccination av farmaceuter kan därmed ses som ett naturligt steg i rätt riktning för att utveckla den farmaceutiska rollen. För att kunna utföra en storskalig förändring av rollen krävs det att undersöka acceptansen och
faktorerna hos farmaceuterna som arbetar just i Sverige. Det är just den arean som denna studie syftar att fylla.
2. Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka svenska farmaceuternas inställning till införande av vaccinering som en del av det rutinmässiga arbetet i en apotekskedja i Sverige. Fokus var att identifiera om följande bakgrundsfaktorer påverkar deras vilja att vaccinera.
- Utbildningsland
- Arbetslivserfarenhet som farmaceut på öppenvårdsapotek - Personliga skäl
- Demografi
3. Metod
3.1 Design och datainsamling
Studien utformades som en kvantitativ tvärsnittsstudie där en egenutformad webbenkät har används som metod för datainsamling. En kvantitativ studietyp har valts för att kunna få en helhetsbild om vad en så stor del som möjligt av populationen tycker och därmed ha mer generaliserbara resultat(23).
3.2 Enkätutveckling Val av konstruktionstjänst
Som grund för skapande av enkäten har riktlinjer i boken” Frågor och svar : om
frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar” publicerad av Statistiska centralbyrån (2016) följts (24). Den kostnadsfria tjänsten Google forms användes för konstruktion av enkäten.
Genom samtal med handledare framkom det att tjänsten är väl använt inom den valda
testpopulationen. Google forms har en väldigt enkel design som dessutom skulle kännas igen av deltagarna och därmed öka sannolikheten för högre svarsfrekvens (25).
Kvalitativ förundersökning
Innan utformning av enkät behövdes en intervju- eller fokusgrupp utses, detta gjordes för att identifiera intressanta områden att forma frågor kring samt för att identifiera områden är hittade i litteraturundersökning är aktuella för den egna test populationen (26). Tre olika farmaceuter kontaktaktades via telefon. De blev endast tillfrågade en fråga som var att berätta deras tankar om införande av farmaceuter som vaccinerar i apoteket. Deltagarna tillbads att inte ta samtalet som en diskussionstillfälle men att frågan kunde förtydligas om några funderingar uppstod, detta för att begränsa intervjuareffekten (27). När de upplevde sig nöjda med sitt svar fanns det
möjlighet för en mer öppen diskussion för att ytterligare kunna utveckla sina åsikter och argument.
Frågorna
Baserat på studierna som tidigare diskuterade i bakgrunden och i samråd med handledaren utformades 27 olika frågor uppdelade i 4 olika huvudområden (se bilaga 2):
1. Om dig
2. Utbildning och arbetserfarenhet 3. Egna erfarenheter av vaccinering 4. Farmaceuter som vaccinatörer
För att minska tiden det krävdes för att svara på hela enkäten samt undvika att icke-relevanta följdfrågor ställs till vissa deltagare användes filterfrågor (24) tillsammans med funktionen Skip- logic. Skip-logic används för att hoppa över vissa frågor beroende av svaret på föregående fråga.
Många av frågorna hade fasta svarsalternativ eftersom tiden för databehandling är begränsad.
3.3 Validering
För att minimera olika typer av fel som kan förekomma i enkäten såsom mätfel krävs det att enkäten är validerat (24,28). Validitet och reliabilitet är några av de faktorer som kan testas för enkätundersökningar men på grund av den korta tiden för studien kunde reliabiliteten inte testas utan endast validiteten.
Svarstid
Tiden det tog att fylla i enkäten uppskattades till cirka fem minuter. För att validera detta skickades enkäten till totalt 9 olika farmaceuter. Tiden mättes från att enkäten öppnades fram tills den skickades in. Medelvärdet beräknades till 5.5 minuter.
Frågornas konstruktion
Validering av frågorna genomfördes för att avgöra om frågorna uppfattas på rätt sätt och därmed mäter det som de är avsedda att mäta (26). Validering utfördes genom att 6 olika farmaceuter fick till uppgift läsa upp frågorna högt och förklara hur de uppfattar dessa medan de svarar på enkäten. Efter slutförande av enkäten fick de även ge en mer generella åsikter om enkätens uppbyggnad och om det fanns frågor de själva skulle önska att lägga till.
Slutlig test
Efter korrektion av fel som upptäcktes från tidigare valideringssteg fick 5 nya farmaceuter fylla i enkäten. Inga instruktioner tilldelades till farmaceuterna utan de fick fylla i den såsom det var tänkt att det ska göras när den distribueras ut till målpopulationen. Farmaceuterna fick ge
kommentarer och synpunkter efter enkäten var slutförd. Inga större korrigeringar behövdes efter detta.
3.4 Följebrev och distribution
Ett följebrev formulerades där kontaktinformation, information om anonymitet, syftet med studien och vikten av deltagandet framkom. Följebrevet (Bilaga 1) och enkäten (Bilaga 2)
Tabell 1. Tiden det tog för varje farmaceut att slutföra enkäten.
Farmaceut Tid (min)
1 5.3
2 4.6
3 4.2
4 6.2
5 6.0
6 7.3
7 4.8
8 5.1
9 6.4
skickades ut genom handledaren via e-post till totalt 924 legitimerade farmaceuter inom Kronans Apotek. Enkäten har även spridits via regionchefer och ett reportage med information om
enkäten har publicerats i apotekets intranät. Svar på enkäten accepterades under totalt 11 dagar.
En påminnelse skickades ut via e-post från handledaren till de samtliga 924 farmaceuterna dag 9.
3.4 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusion : För att delta i studien krävdes att man var legitimerad farmaceut (apotekare eller receptarie) som arbetar på ett av kronans Apotek öppenvårdsapotek.
Exklusion : Övriga personalkategorier som arbetar på apoteket.
3.5 Etiska överväganden
Inget godkännande av etisk kommitté bedömdes behövas. All information som samlades in var i anonym form och därmed inte spårbar till någon individ. All data som samlades in ägs av Kronans Apotek.
3.6 Databehandling
Enkäten innehöll endast en fråga där respondenterna kunde själva skriva sitt svar i en textruta.
För att kunna filtrera svaren som erhölls skapades en enkel matris där olika siffror antydde på tillhörighet till en viss kategori. Kategorierna bestämdes utifrån de mest förekommande temana i svaren. Efter kategoriseringen kunde matrisvärdena korsanalyseras med annan önskad kategori i enkäten.
3.7 Dataanalys
All data som samlades in har analyserats i Microsoft ® Excel 2016. Eftersom syftet med studien var att identifiera de faktorer som kunde påverkar viljan till att administrera vaccin (jämförelse mellan minst 2 kategorier) så valdes Pearson´s chi-squared test för att analysera den erhållan data. Pearson´s chi-squared test har används för att avgöra om det finns signifikant skillnad mellan de undersökta grupperna d.v.s. om skillnaden mellan grupperna är förväntade eller om dessa är av signifikans betydelse (29). Ett 95% konfidensintervall har valts att användas. Antalet
frihetsgrader samt antalet individer (N) som sambanden har undersökts inom har angivits inom parantes. Svaren på frågorna har först undersökts separat för att identifiera procentuella olikheter och därefter korsanalyserats för att hitta eventuella signifikanta skillnader.
4. Resultat
Respondenternas demografiska egenskaper
Antalet insamlade enkäter var 411 och svarsfrekvensen på 44% har erhållits. De demografiska egenskaperna hos farmaceuterna finns summerade i tabell 1. Andelen (84%) kvinnor som deltog i undersökningen var 6 gånger fler än andelen män (14%). Hos både könen bidrog åldersgruppen 31-40 år med högst andel svar (29% för kvinnor, 44% för män).
Hela 93% (N=384) av respondenterna hade tillsvidareanställning, de resterande 7% var fördelade över de övriga anställningsformerna såsom visstids- och timanställning. Regionsfördelningen av de erhållna svaren varierade mellan 12-24% , där 3 regioner bidrog vardera med 17% av de totalt erhållna svaren.
Tabell 2. Respondenternas demografi. Totala antalet respondenter N= 411.
Andel (%) Kön
Män 14
kvinnor 84
Ej angivet 2
Ålder
20-30 år 20
31-40 år 31
41-50 år 22
51-60 år 21
>60 år 7
Legitimation
Apotekare 37
Receptarie 63
Arbetserfarenhet
<2 år 15
2-5 år 18
5-10 år 18
10-20 år 28
>20 år 20
Arbetsomfattning
<10h 2
10-15h 0
15-25h 4
25-35h 29
>35h 64
Vaccination som en del av den farmaceutiska yrkesrollen
Figur 1 visar fördelningen över respondenternas svar när de blev tillfrågade om de vill att vaccinering ska vara en av de arbetsuppgifter som farmaceuter utför. Cirka 3 av 10 farmaceuter är emot att vaccinera, resterade är antingen positiva eller neutrala.
Figur 1. Respondenternas respons när de blev tillfrågade om vaccinering bör vara en av de uppgifter som farmaceuter utför. Totala antalet svar N= 411.
Respondenternas personliga tankar kring hindrande faktorer
En av de viktigaste frågorna på enkäten handlade om vilka personliga hinder som respondenterna ansåg finnas med administrering av vaccin. Frågan ställdes i öppenform där respondenterna kunde skriva fritt. Svar som handlade om ansågs handla om samma typ av hinder har
kategoriserats i större grupper. De fyra största grupperna redovisas i figur 2. Drygt hälften (48%)
48%
29%
23%
Vill du att vaccinering ska vara en av de arbetsuppgifter som farmaceuter utför?
Ja Nej Spelar ingen roll
av alla kvinnor som deltog i undersökning ansåg att det fanns något som kunde hindra de från att administrera vaccin, motsvarande siffra för män var cirka en tredjedel.
Figur 2. De fyra största kategorierna för vad respondenterna ansåg hindra de från att administrera vaccin. Totalt antalet respondenter som ansåg att det finns någon form av hinder är 190.
De större kategorierna utgör totalt cirka 75% av de hinder som respondenterna utsåg. De resterade 25% svaren innehöll kommentarer såsom oro/osäkerhet (6%), vill inte/vet ej (5%), brister i lokal och utrustning (4%), ingen extra ersättning (3%) och ökad ansvar (2%). Resterande 5% av responsen innehöll svar som inte kunde tydas eller kategoriseras. Trots att 190
respondenter såg hinder med att vaccinera så svarade endast 50% av dessa ”nej” på frågan om vaccinering bör ingå som en av de arbetsuppgifter som farmaceuter utför. De resterande 50%
svarade antingen ”ja” eller ”spelar ingen roll”. Endast 38% av de som har angivit sprutfobi som ett hinder vill inte att vaccination ska vara en del av den farmaceutiska yrkesrollen. Motsvarande siffror för de andra grupperna är 33% för ökad arbetsbelastning/stress , 61% hantering av
oväntade allergiska reaktioner och 85% för gruppens som anser att det inte tillhör deras intresse/arbetsuppgift.
Ökad arbetsbelastning och stress, personalbrist
13%
Hantering av oväntade allergiska reaktioner/anafylaktisk chock
16%
Rädsla (nålar, stick, blod, närkontakt)
25%
Tillhör inte mitt intresse/kompetens område, tillhör sjukvårdens
arbetsuppgifter
21%
Vad skulle kunna hindra dig från att administrera
vaccin?
Figur 3. Visar hur stor andel respondenter i respektive åldersgrupp som valt en hindrande faktor från administrering av vaccin. Totala antalet respondenter som har angivit vilken åldersgrupp de tillhör är 404.
Rädslor för bland annat nålar och stick är den typen av problematik som de flesta åldersgrupper ser som den dominerande faktorn till varför de inte skulle vilja administrera vaccin, undantag för respondenter som är äldre än 61 år. I figur 3 redovisas andelen respondenten inom varje
åldersgrupp som angivit en viss hindrande faktor. Det är även möjligt att jämföra om kön (man, kvinna) påverkar vilka faktorer som ses som hinder. Rädslan för stick och nålar är den vanligaste förekommande orsaken för kvinnor (12%). Den näst mest förekommande orsaken anses vara hanteringen av de oväntade allergiska reaktionerna (8%). Män ser att vaccinering inte tillhör deras intresse/kompetens och att det ökar arbetsbelastningen som de två största hindren (7% på respektive kategori).
Demografiska faktorers påverkan på implementering av vaccinering i yrkesrollen
Det hittades en signifikant skillnad när det gäller mäns och kvinnors åsikter om implementering av vaccinering som en av de arbetsuppgifter som farmaceuter utför, X2 (1, N= 391)=0.002, p
<.05. Av de manliga deltagarna i studien angav 61% att de ville att administration av vaccin skall
0 10 20 30 40 50 60 70
20-30 31-40 41-50 51-60 61+
Andel (%)
Åldersgrupp (år)
Ålder och hindrande faktorer
Annat
Tillhör inte mitt intresse/kompetensområde, tillhör sjukvårdens arbetsuppgifter Rädsla (nålar, stick, blod, närkontakt)
Hantering av oväntade allergiska reaktioner/anafylaktisk chock Ökad arbetsbelastning och stress, personalbrist
vara en av farmaceuternas arbetsuppgifter, motsvarade siffra för kvinnor var 46%. Något att lägga märka till var att andelen män som ville att vaccineringen skall vara en arbetsuppgift var mellan 60% och 70% i åldrarna 20-50 år. För kvinnor var andelen högst i åldersgruppen 20-30 år och sjönk därefter till mellan 40% och 45% för åldrarna 31-50 år. En tydlig trend som hittas när man undersöker viljan till att lägga till vaccination som en arbetsuppgift är att andelen som är positiva till ändringen sjunker med stigande ålder oavsett kön. Denna trend bekräftas ytterligare när respondenterna blev tillfrågade om att ange hur sannolikt det är att de tar en kurs för
vaccinering på en 10 gradig skala. Mycket sannolikt (9-10 på skalan) domineras av deltagare i ålder 20-30 år (54%) medan mycket osannolikt (1-2 på skalan) domineras av respondenter i ålders 60+ år (64%).
Arbetserfarenhet är en annan viktig faktor som verkar påverka viljan till implementering av vaccinationen som en arbetsuppgift. Både väldigt låg (<2 år ) och väldigt hög arbetserfarenhet (>20 år) bidrog till lägst benägenhet att vilja implementera vaccinering som en ny arbetsuppgift.
Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan apotekare (60%) och receptarie (41%) när det gäller viljan att vaccinera och arbetslivserfarenhet, X2 (4, N= 197)=0.07, p <.05.
Utbildningsland, egen erfarenhet av vaccination, riskgrupper
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de som har utbildning från utlandet och de som har svensk utbildning när det gäller förhållningssätt till implementering av vaccination som en del av yrkesrollen, X2 (2, N= 411)=0.43, p <.05. Den totala antalet respondenter som hade en tidigare farmaceutisk utbildning från utlandet var 66 (16%). Cirka 50% av farmaceuterna som har utbildat sig i utlandet angav att de ville att vaccinering skall ingå som en vardaglig uppgift för farmaceuter. Motsvarande siffra för farmaceuter med endast svensk farmaceutisk utbildning var 48%.
Endast 1 av de totalt 14 respondenter som hade administrerat vaccin i ett annat land angav att de inte ville att det ska vara en del av yrkesrollen. Resterade 13 farmaceuter (motsvarande 93%) svarade antingen ”ja” eller ”spelar ingen roll” på frågan om det skall vara en arbetsuppgift som farmaceuter utför. Antalet farmaceuter som inte hade administrerat och som svarade ”ja” eller
”spelar ingen roll” på samma fråga var 376 av totalt 397 (motsvarande 70%). Ingen signifikant
skillnad kunde dock hittas mellan farmaceuter som vaccinerat (3%) och inte vaccinerat (97%) tidigare vad gäller viljan till att administrera vaccin , X2 (2, N= 411)=0.19, p <.05.
Figur 4. Andelen respondenter som tillhör eller har en nära anhörig i riskgrupp. Andel av de totalt 411 som deltog.
Deltagarna blev tillfrågade om de tillhörde en riskgrupp och om de hade en nära anhörig i riskgrupp. Fördelningen av de inkomna svaren är illustrerad i Figur 4. Figuren visar att 7%
(motsvarande 26 respondenter) angav att de inte visste om de tillhörde riskgrupp eller hade nära anhörig i riskgrupp. 12 % av respondenterna angav att de tillhörde en riskgrupp, 50 % hade en nära anhörig i riskgrupp. Något som inte finns att avläsa i figur 1 men som framkom är att 10%
angav att de både tillhörde riskgrupp och hade nära anhörig i riskgrupp samt att 46% av
respondenterna angav att de varken tillhör eller har en nära anhörig i riskgrupp. Vad gäller viljan till implementering av vaccination som en del av farmaceuternas arbetsuppgifter så hittades ingen signifikant skillnad mellan de som tillhörde risk men hade ingen anhörig i riskgrupp, tillhörde ej riskgrupp men hade nära anhörig i riskgrupp, tillhörde riskgrupp och hade en nära anhörig i riskgrupp samt verken tillhörde riskgrupp eller hade en nära anhörig i riskgrupp, X2 (6, N= 385)=0.75, p <.05.
Totalt hade 81 respondenter (motsvarande 20%) vaccinerat sig någon gång under de senaste 5 åren mot säsongsinfluensan. Av dessa 81 personer angav 63% att vaccinet hade mottagits i en
12
50 84
46
3 4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Tillhör du en riskrupp? Har du en nära anhörig som tillhör riskgrupp?
Andel (%)
Ja Nej Vet ej
vårdcentral, 11% hade fått vaccinet i ett apotek. När det gäller var respondenterna föredrar att få sin vaccin så angav 40% av de 81 respondenterna att vaccinationsplatsen inte spelar någon roll och 32% tyckte att vårdcentral är att föredra.
Implementering av vaccinationskurs
Respondenternas vilja till att genomgå en vaccinationskurs om den erbjuds redovisas i figur 5.
Den största andelen av deltagarna ansåg att de var ”mycket sannolika” (33%, 10 på skalan) eller
”mycket osannolika” (19%, 1 på skalan) att ta kursen om den erbjuds. Det är därmed 73% fler som angivit att de är ”mycket sannolika” att kursen än de som är ”mycket osannolika” att ta den.
För att få en helhetsbild är det möjligt att jämföra respondenternas svar som större grupper istället för enstaka svarsalternativ var för sig, där räknas ”sannolika” att kursen som 8-10 och
”osannolika” att ta kursen som 1-3 på skalan. Den sannolika gruppen (48%) är 50% mer benägna att vilja ta kursen än den osannolika gruppen (32%).
Figur 5. Fördelningen över respondenternas sannolikhet att ta en vaccinationskurs om apoteket de arbetar på erbjuder en sådan kostnadsfritt.
Deltagarna blev även tillfrågade hur kursen ska implementeras i yrkesrollen. Tabell 3 visar en översiktlig sammanfattning över resultaten efter gruppering. Notera att totala andelen procent
0 5 10 15 20 25 30 35
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Andel (%)
Sannolikhet att ta vaccinationskurs ( 1-mycket osannolikt, 10-mycket sannolikt)
överstiger 100 och antalet deltagare är högre än 411 eftersom multipla svarsalternativ kunde anges.
Tabell 3.Fördelning av respondenternas åsikt över hur vaccinationskurs bör implementeras i yrkesrollen.
Hur bör kursen implementeras? Antal (n) Andel (%)
Bör ingå i grundutbildning för farmaceuter 102 25
Bör vara en valbar kurs eller vara kompletterande kurs efter
viss arbetserfarenhet 258 63
Bör inte ingå i den farmaceutiska utbildningen/yrkesrollen 81 20
Nio av de totat 81 respondenter som angav att de inte ville att den skall ingå i den farmaceutiska utbildningen alls hade även angivit att de skulle sannolikt ta kursen om den erbjuds av apoteket de arbetar på. Överlag var responsen positiv, ungefär 80% av farmaceuterna angav att kursen bör ingå på något vis.
5. Diskussion
Generellt visar resultaten på positiv inställning till administrering av vaccin. Respondenterna har identifierat vissa personliga hinder såsom hög arbetsbelastning och sprutfobi. Ålder och
arbetslivserfarenhet visade kunna påverka respondenternas vilja till administrering av vaccin.
När det gäller vilket sätt som implementering av vaccinationskurs bör ske så anser en stor majoritet av respondenterna (63%) att det bör vara i en valbar form.
Resultaten som har framkommit av studien var delvis förväntade. Redan under den kvalitativa förundersökningen och diskussioner med farmaceuter under valideringen fanns det positiv attityd kring införande av vaccination som en av de arbetsuppgifter som farmaceuter utför. Detta stärks ytterligare av brevet som skickades till regeringen från Sveriges Farmaceuter i slutet av 2020 där fördelarna med att möjliggöra vaccination av farmaceuter togs upp (30).
Alla tre farmaceuter som deltog i förundersökning identifierade ökad arbetsbelastning och brist på lokal eller rum där vaccinationen kunde ske ostört som potentiella hinder. Hög
arbetsbelastning och stress har tidigare identifierats förekomma i hög grad bland farmaceuter och anses påverka deras generella välmående på olika nivåer (31). Även tidigare studier har visat att just arbetsbelastning ( och ersättning) samt bristen på kunskap (hantering av redskapen och oväntade reaktioner) har identifierats som anledningar bakom varför farmaceuter inte skulle vilja vaccinera (20,32,33).Stressnivåerna och de psykologiska hindren som har framkommit under studien kan ha påverkats av den pågående Covid-19 pandemin där farmaceuter har rapporterat ökad stress och utbrändhet. Dessa symptom kan delvis tillskrivas till ökade ansvaret och
information som farmaceuter behöver bestå med för kunderna om Covid-19 (34). Detta behöver inte bero på att kraven har ändrats av arbetsgivarna utan kan även handla om att farmaceuterna vill göra ”det lilla extra” för att försäkra sig om kunderna säkerhet och nöjdhet (35). Ytterligare ett stressmoment kan vara de sjuka kunderna som inte tar sitt ansvar och stannar hemma vid förkylningsliknande symptom. Att behöva hantera dessa under daglig basis kan säkerligen dra till ökad oro och rädsla som ökar stressen vid kundmötet (36). Även detta var något som framkom under den kvalitativa förundersökning och kan vara en anledning till att vissa farmaceuter inte vill vaccinera.
Redan under förundersökningen framkom en del åsikter om hur både samhället och farmaceuter ser på sin roll. Deltagarna i förundersökning ansåg att farmaceuter inte ser sig själva som en del av vården och enligt resultaten från enkäten verkar det vara en av de mest förekommande orsakerna till varför vaccination inte bör vara något som farmaceuter utför. Att de flesta trots detta var positiva till administrering av vaccin kan bero på att farmaceuterna söker en utveckling av den nuvarande rollen som tyvärr har blivit allt för försäljning inriktad (37).
Arbetserfarenhet, ålder och kön
Farmaceuter i åldersgruppen 20-30 år visade sig vara mest benägna att vilja ta sig an vaccination som en arbetsuppgift i jämförande med resterande åldersgrupper. Farmaceuter med väldigt låg arbetserfarenhet (<2år) och väldigt hög arbetserfarenhet (>20år) visade på lägst sannolikhet att vilja ta en vaccinationskurs om den erbjuds. En möjlig förklaring till detta är att under de första åren efter införskaffande av legitimation är inte farmaceuterna lika intresserade av att lära sig något nytt utan vill framförallt praktisera sina kunskaper från grundutbildningen. En del av dessa kan även vara skoltrötta och vill komma in i arbetslivet. Dessa två orsaker kan vara en möjlig
förklaring till varför farmaceuter med arbetserfarenhet som är lägre än 2 år svarade på det sättet.
När det gäller farmaceuter med lång arbetslivserfarenhet är det mest troligt att de tycker att de är för gamla och känner sig bekväma med sig bekväma i sin nuvarande arbetsroll (38). En
bekräftelse på detta är att ett fåtal respondenter som tillhör den äldre åldersgruppen såg den höga åldern som ett hinder. Äldre tenderar att vilja bibehålla sina rutiner i arbetet och är mindre intresserade av förändringar i yrkesrollen och arbetsrutinerna (38) .
Andelen kvinnor som var positiva till förändring var högst i åldrarna 20-30 år (61%) men sjönk drastiskt (43%) för grupperna 31-40 år för att sedan hålla sig på långsamt sjunkande trend med ökad ålder. Andelen män som var positiva höll sig i relativ lika nivå ( 63-69%) ända upp till gruppen 51-60 år, där sjönk den till 50%. En liknande trend har setts i andra studier där man frågat farmaceuter om deras vilja att vaccinera. En studie i Estland visade att farmaceuter under 36 år var mer villiga att administrera vaccin efter att de fått den träning och kunskap som krävs (39). En möjlig förklaring till den nedåtgående trenden med ökad ålder är att farmaceuter med några års erfarenhet blir tilldelade nya arbetsuppgifter såsom att även bli läkemedelsansvariga eller apotekschefer. Detta kan medföra att ta sig an en ännu en arbetsuppgift eller utbildning blir mindre lockande.
Sprutfobi
Olika typer av rädslor var dominerande hinder som många respondenter förutsåg. Sprutfobi är en relativt vanlig fobi som förekommer hos cirka 1/4 vuxna och 2/3 barn (40,41) . I den kvalitativa studien som diskuterades i bakgrunden nämndes spruträdsla hos patienterna som ett vanligt förekommande hinder bland farmaceuter som vaccinerar (18). Sprutfobi som har bibehållits till vuxenåldern kan bidra med stora problem om den drabbade behöver vård på sjukhus där blodprov och stick tillhör rutinerna. Sprutfobi kan behandlas med bland annat kognitiv
beteendeterapi (42). Miljön är en bidragande faktor för utveckling av sprut- och nålfobi. I en mer avslappnad miljö där den som blir vaccinerad inte associerar med sjukdom eller tidigare
traumatiska händelser ses mindre effekt av fobin (41). Det finns en möjlighet att barn blir mindre rädda när de blir tillsagda ”vi ska till apoteket” än ”vi ska till läkaren” och det kan därmed bidra till ökad medvillighet när de ska vaccineras. Om farmaceuterna som lider av sprutfobi
överkommer sin egna rädsla så kan erfarenheten kanske användas som ett verktyg vid administrering av vaccin till spruträdda kunder.
Styrkor och svagheter med studien
En hög svarsfrekvens ( 44%) har erhållits, detta är relativt högt med tanke på att en vanlig svarsfrekvens för webbenkäter är cirka 25-30% (43). Ett stort antal respondenter har deltagit vilket antyder att det finns en vilja att uttrycka en åsikt om ämnet. Att sex gånger fler kvinnor än män deltog i studien kan förklaras med hjälp av socialstyrelsen statistik över antalet legitimerade farmaceuter. I statistiken från 2018 är det liknande förhållande mellan andelen män och kvinnor som är sysselsatta farmaceuter som det erhållna förhållandet i studien (44). Med tanke på att enkäten nådde farmaceuter inom Kronans Apotek i hela Sverige och bra geografisk fördelning av respondenternas svar har erhållits så kan resultaten anses vara generaliserbara och representativa för farmaceuter i Sverige. Tiden för dataanalys var begränsad vilket begränsar mängden
information som har kunnat utvinnas från insamlad data. Enkäten har validerats och testats på olika sätt, även om den inte har testats av en oberoende enhet så kan detta anses vara en styrka med min studie. Minnesfel kan har förekommit när respondenterna svarat på vissa av frågorna såsom ”har du vaccinerats mot säsongsinfluensan någon gång under de senaste 5 åren”(45) . Det var inte möjligt att avgöra vilken situation/plats respondenten befann sig i när de svarade på enkäten vilket kan ha resulterat till ogenomtänkta svar på grund av till exempel stress.
Den tiogradiga skalan som användas för frågan ” Om legitimerade farmaceuter som genomgått relevant utbildning blir behöriga att vaccinera hur sannolikt är det att du väljer att gå den kursen?” har både en del svagheter och styrkor. Med tanke på att det inte finns en direkt
mittpunkt på skalan har respondenterna tvingats att ta en ställning. Slutsatsen av den information har anpassats genom gruppering av responsen till större grupper där 4-7 har antagits vara den neutrala gruppen. En tiogradig skala generellt ger upphov till en lägre andel svar nära den övre gränsen i jämförande med 5- och 7-gradig skalor (46). Man hade därmed eventuellt kunna
erhålla en högre andel positiva svar om en skala med lägre alternativ hade använts. Den tiogradig skalan är dock bland de enklaste och mest prefererade att använda bland respondenter i
förhållande till skalor med mindre alternativ och har dessutom hög reliabilitet och validitet (47).
En 11-gradig skala kunde även har använts, den har en mittpunkt och man bibehåller
noggrannheten med svaret. Man har dock inte kunnat bevisa starka skillnaden gällande faktorer såsom förskjutning av svarsfördelningen mellan den 10-gradiga och 11-gradiga skalan (48).
Framtida studier
Det finns en rad frågor som behöver besvaras för att identifiera i hur stor grad de ovannämnda hindren faktiskt påverkar. Här är några områden som skulle kunna tänkas vara en del av framtida studier:
- Är farmaceuter som har fobier av olika slag villiga att behandla/motarbeta dessa fobier?
Om fobierna är det enda hindret som de ser, är de villiga att administrera vaccin efter behandlingen?
- Vad tycker resterande vårdpersonal om att farmaceuter kan bli aktuella som vaccinatörer?
- En större studie fokuserad på om farmaceuter som har vaccinerat på ett annat land påverkar viljan att vaccinera här i Sverige. Där skulle eventuellt vilken typ av utbildning på utlandet kan påverka viljan.
6. Slutsats
Det finns generellt en positiv inställning till implementering av vaccination som en del av yrkesrollen (48%). Störst vilja för att ta sig an en sådan arbetsuppgift hittas hos yngre
farmaceuter (20-40 år) jämfört med äldre ,farmaceuter med 2-20 års arbetslivserfarenhet jämfört med lägre arbetslivserfarenhet än ett år och högre och än 20 år samt farmaceuter som tillhör det manliga könet. Varken utbildningsland, riskgruppstillhörighet eller ens egna erfarenheter av vaccin visade på signifikant skillnad gällande benägenhet till att själv vilja vaccinera andra.
Farmaceuterna i studien identifierar en del personliga hinder med vaccinering i apotek men det finns en vilja att överkomma dessa hinder. Hela 63% av respondenterna anser att en
vaccinationskurs för farmaceuter bör vara möjlig att studera i form av valbar kurs inom
programmen (apotekare/receptarie) eller erbjudas av apoteken efter en viss tids arbetserfarenhet.
De personliga skälen, då främst rädslan för bland annat sprutor, identifieras som det största hindret för kvinnor som inte vill vaccinera. Att vaccinering inte tillhör
intresset/kompetensområdet och en ökad arbetsbelastning är de faktorer som män anser hindra de från att administrera vaccin.
7. Referenser
1. Vaccines and immunization: What is vaccination? [Internet]. [cited 2021 Jun 4]. Available from: https://www.who.int/news-room/q-a-detail/vaccines-and-immunization-what-is- vaccination
2. Kirkdale CL, Nebout G, Taitel M, Rubin J, Jacinto I, Horta R, et al. VE-Flu-Vaccination- Access-Pharmacies-0506018-FIN-FIN. Annales Pharmaceutiques Françaises. 2017 Jan;75(1):9–16.
3. Gemensamma författningssamlingen avssende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa med mera [Internet]. [cited 2020 Dec 2]. Available from:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2018-10-14.pdf
4. Haliwi K. Hur kan farmaceuter i Sverige utföra vaccination på öppenvårdsapotek?
[Examensarbete på Internet]. Uppsala; Uppsala universitet; 2020 [Cited 2021-02-10].
Available from: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1506646/FULLTEXT01.pdf 5. Apoteket hjärtat. Vaccinationer [Internet]. Solna: Apoteket hjärtat; [date unknown]. [cited
2020 Dec 2]. Available from: https://www.apotekhjartat.se/vara-tjanster/vaccinationer/
6. Kronans Apotek. Vaccin för alla – nära dig [Internet]. Stockholm: Kronans Apotek; [date unknown]. [cited 2020 Dec 2]. Available from:
https://www.kronansapotek.se/tjanster/vaccinering/
7. Doktor24. Vaccinera dig hos Sveriges största vaccinatör [Internet]. Stockholm:
Doktor24;[date unknown]. [cited 2020 Dec 2]. Available from: https://doktor24.se/vaccin/
8. World Health Organization. Vaccine Use [Internet]. Geneva: World Health Organization;
[date unknown]. [cited 2020 Dec 3]. Available from:
http://www.who.int/influenza/vaccines/use/en/
9. Singhal PK, Zhang D. Costs of Adult Vaccination in Medical Settings and Pharmacies: An Observational Study. JMCP. 2014 Sep;20(9):930–6.
10. Prosser LA, O’Brien MA, Molinari N-AM, Hohman KH, Nichol KL, Messonnier ML, et al.
Non-traditional settings for influenza vaccination of adults: costs and cost effectiveness.
Pharmacoeconomics. 2008;26(2):163–78.
11. Calo WA, Shah PD, Gilkey MB, Vanderpool RC, Barden S, Doucette WR, et al.
Implementing pharmacy-located HPV vaccination: findings from pilot projects in five U.S.
states. Human Vaccines & Immunotherapeutics. 2019 Aug 3;15(7–8):1831–8.
12. Papastergiou J, Folkins C, Li W, Zervas J. Community pharmacist–administered influenza immunization improves patient access to vaccination. Can Pharm J. 2014 Nov;147(6):359–
65.
13. Loughlin SM, Mortazavi A, Garey KW, Rice GK, Birtcher KK. Pharmacist-managed vaccination program increased influenza vaccination rates in cardiovascular patients enrolled in a secondary prevention lipid clinic. Pharmacotherapy. 2007;27:729–33.
14. Richardson WM, Wertheimer AI. A Review of the Pharmacist as Vaccinator. Innov Pharm [Internet]. 2019 Jul 12 [cited 2021 Jun 4];10(3). Available from:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8127098/
15. Steyer TE, Ragucci KR, Pearson WS, Mainous AG. The role of pharmacists in the delivery of influenza vaccinations. Vaccine. 2004 Feb 25;22(8):1001–6.
16. Stämpfli D, la Torre AM-D, Du Pasquier S, Stegmann D, Brügger A, Burden AM.
Community pharmacist-administered seasonal influenza vaccination: a national customer survey. J Pharm Policy Pract [Internet]. 2020 Sep 25 [cited 2021 Jun 4];13. Available from:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7517795/
17. Burt S, Hattingh L, Czarniak P. Evaluation of patient satisfaction and experience towards pharmacist-administered vaccination services in Western Australia. Int J Clin Pharm. 2018 Dec;40(6):1519–27.
18. Gerges S, Peter E, Bowles SK, Diamond S, Bucci LM, Resnick A, et al. Pharmacists as vaccinators: An analysis of their experiences and perceptions of their new role. Human Vaccines & Immunotherapeutics. 2018 Feb;14(2):471–7.
19. Blake EW, Blair MM, Couchenour RL. Perceptions of pharmacists as providers of immunizations for adult patients. Pharmacotherapy. 2003 Feb;23(2):248–54.
20. Valiquette JR, Bédard P. Community pharmacists’ knowledge, beliefs and attitudes towards immunization in Quebec. Can J Public Health. 2015 Mar;106(3):e89–94.
21. Chevalier B, Watson BM, Barras MA, Cottrell WN. Developing Preliminary Steps in a Pharmacist Communication – Patient Outcome Pathway. CJHP [Internet]. 2019 Aug 21 [cited 2020 Dec 3];72(4). Available from: https://www.cjhp-
online.ca/index.php/cjhp/article/view/2913
22. Thompson DC, Nuffer W, Brown K. Characteristics valued by the pharmacy practice community when hiring a recently graduated pharmacist. Am J Pharm
Educ. 2012;76(9):Article 170.
23. Ponto J. Understanding and Evaluating Survey Research. J Adv Pract Oncol.
2015;6(2):168–71.
24. Persson A. Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät och intervjuundersökningar.
Stockholm. Statistiska centralbyrån. 2016.
25. Jaykaran. How to increase response rate to a questionnaire study? Indian J Pharmacol. 2011 Feb;43(1):93–4.
26. Artino AR, La Rochelle JS, Dezee KJ, Gehlbach H. Developing questionnaires for educational research: AMEE Guide No. 87. Medical Teacher. 2014 Jun;36(6):463–74.
27. Davis RE, Couper MP, Janz NK, Caldwell CH, Resnicow K. Interviewer effects in public health surveys. Health Educ Res. 2010 Feb;25(1):14–26.
28. Story DA, Tait AR. Survey Research. Anesthesiology. 2019 Feb 1;130(2):192–202.
29. McHugh ML. The Chi-square test of independence. Biochem Med (Zagreb). 2013 Jun 15;23(2):143–9.
30. Vaccination på apoteket [Internet]. [cited 2021 Mar 12]. Available from:
https://www.sverigesfarmaceuter.se/globalassets/2-dokument/aktuellt/nyheter-och- nyhetsbrev/2020/201203-statsradet-lena-hallengren---vaccination-pa-apotek-002.pdf 31. Rahme D, Lahoud N, Sacre H, Akel M, Hallit S, Salameh P. Work fatigue among Lebanese
community pharmacists: prevalence and correlates. Pharm Pract (Granada). 2020 Jun 3;18(2):1844.
32. Kamal KM, Madhavan SS, Maine LL. Pharmacy and Immunization Services: Pharmacists’
Participation and Impact. Journal of the American Pharmacists Association. 2003 Jul;43(4):470–82.
33. Nusair MB, Arabyat R, Mukattash TL, Alhamad H, Ghaida MTA, Momani MY.
<p>Pharmacists’ Perspectives on Providing the Influenza Vaccine in Community Pharmacies: A Qualitative Study</p>. RMHP. 2020 Oct 16;13:2179–87.
34. Lange M, Joo S, Couette P-A, de Jaegher S, Joly F, Humbert X. Impact on mental health of the COVID-19 outbreak among community pharmacists during the sanitary lockdown period. Ann Pharm Fr. 2020 Nov;78(6):459–63.
35. Mukattash TL, Jarab AS, Mukattash I, Nusair MB, Farha RA, Bisharat M, et al.
Pharmacists’ perception of their role during COVID-19: a qualitative content analysis of posts on Facebook pharmacy groups in Jordan. Pharm Pract (Granada) [Internet]. 2020 [cited 2021 Jun 6];18(3). Available from:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7416312/
36. Elbeddini A, Wen CX, Tayefehchamani Y, To A. Mental health issues impacting pharmacists during COVID-19. J Pharm Policy Pract [Internet]. 2020 Jul 22 [cited 2021 Mar 14];13. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7374072/
37. Svensberg K, Kälvemark Sporrong S, Håkonsen H, Toverud E-L. ‘Because of the
circumstances, we cannot develop our role’: Norwegian community pharmacists’ perceived responsibility in role development. International Journal of Pharmacy Practice. 2015 Aug 1;23(4):256–65.
38. Van Vianen A. Aging and training and development willingness: Employee and supervisor mindsets. Development and Learning in Organizations: An International Journal. 2011 Jun 28;25.
39. Sepp K, Kukk C, Cavaco A, Volmer D. How involvement of community pharmacies improves accessibility to and awareness about flu vaccination? – An example from Estonia.
Expert Review of Vaccines [Internet]. 2020 Oct 5 [cited 2021 Jun 7]; Available from:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14760584.2020.1825949
40. Taddio A, Ipp M, Thivakaran S, Jamal A, Parikh C, Smart S, et al. Survey of the prevalence of immunization non-compliance due to needle fears in children and adults. Vaccine. 2012 Jul;30(32):4807–12.
41. McLenon J, Rogers MAM. The fear of needles: A systematic review and meta-analysis. J Adv Nurs. 2019 Jan;75(1):30–42.
42. McMurtry CM, Noel M, Taddio A, Antony MM, Asmundson GJG, Riddell RP, et al.
Interventions for Individuals With High Levels of Needle Fear. Clin J Pain. 2015 Oct;31(Suppl 10):S109–23.
43. Fincham JE. Response Rates and Responsiveness for Surveys, Standards, and the Journal.
Am J Pharm Educ [Internet]. 2008 Apr 15 [cited 2021 Jun 7];72(2). Available from:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2384218/
44. Socialstyrelseb. Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2018 samt arbetsmarknadsstatus 2017. 2019;4.
45. Coughlin SS. Recall bias in epidemiologic studies. J Clin Epidemiol. 1990;43(1):87–91.
46. Dawes J. Do Data Characteristics Change According to the Number of Scale Points Used?
An Experiment Using 5 Point, 7 Point and 10 Point Scales. International Journal of Market Research. 2012 Feb 29;50.
47. Preston C, Colman A. Optimal Number of Response Categories in Rating Scales:
Reliability, Validity, Discriminating Power, and Respondent Preferences. Acta psychologica. 2000 Apr 1;104:1–15.
48. Zuell C, Scholz E. 10 points versus 11 points? Effects of Left-right Scale Design in a Cross- national Perspective. 2016;25:14.
8. Bilaga 1. Följebrev
Vaccinering som en del av den farmaceutiska yrkesrollen
Mitt namn är Martin Salem och jag studerar till receptarie vid Uppsala Universitet. Denna termin gör jag mitt examensarbete med ett fördjupningsprojekt i farmakoterapi, 15 hp, där jag
undersöker farmaceuternas åsikter och tankar kring vaccinering som en del av yrkesrollen på Kronans Apotek.
Att vaccinering är en service som allt fler apotek i Sverige har börjat erbjuda är inget nytt för många. I nuläget genomförs dock detta alltid av inhyrda sjuksköterskor. Att svenska
farmaceuter vaccinerar sker ännu inte, kanske delvis på grund av föreskrifter som hindrar detta och kanske delvis på grund av bristande kunskap i att administrera vaccin. I min undersökning har jag fokus på farmaceutens yrkesidentitet.
Jag vill veta vad du som jobbar som läkemedelsspecialist på Kronans Apotek tycker om att själv utföra vaccinering. Jag skulle uppskatta om du vill fylla i denna korta enkät som tar ca 5 minuter att besvara. Senast den 4 december behöver jag ditt svar.
Ditt deltagande är självklart frivilligt. Alla svar är anonyma och avidentifieras vid bearbetning, svaren kan inte relateras till en särskild individ. Resultatet från enkäterna kommer att presenteras i examensarbetet och jag skickar gärna det till dig när projektrapporten är klar. Vid frågor, kontakta mig eller min handledare.
[Studentens kontaktuppgifter]
[Handledarens kontaktuppgifter]
9. Bilaga 2. Enkäten
Vaccinering som en del av den farmaceutiska yrkesrollen
Tack för att du har valt att delta i studien. Denna enkät riktar sig till dig som arbetar som receptarie eller apotekare på Kronans Apotek.
Enkäten beräknas ta ca 5 min att slutföra. Läs frågorna noga då det kan skilja enstaka ord mellan vissa frågeställningar.
All data som samlas in kommer att vara anonym.
Del 1: Om dig
Denna del inkluderar frågor som syftar till att ge oss bakgrundsinformation om dig och din roll på ditt apotek.
1. Ange din kön
- Man - Kvinna
- Vill inte uppge
2. Vilken åldersgrupp tillhör du?
- 20-30 år - 31-40 år - 41-50 år - 51-60 år - +61 år
3. Vad arbetar du som?
- Leg. Apotekare
- Leg. Receptarie
4. Vad är din anställningsform i dagsläget?
- Tillsvidareanställning - Visstidsanställning - Timanställning - Annat
5. I vilken omfattning arbetar du i snitt per vecka på apotek?
- Mindre än 10 timmar - 10-15 timmar
- 15-25 timmar - 25-35 timmar - Mer än 35 timmar
6. Ange i vilken region du huvudsakligen arbetar i.
- Region 1 - Nord - Region 2 - Mitt
- Region 3 – Stockholm/Uppsala - Region 4 - Öst
- Region 5 - Väst - Region 6 – Skåne - Vet ej ( fråga à 7 )
7. Vilken ort arbetar du huvudsakligen på?
- _____________________
Del 2. Utbildning och arbetserfarenhet
Denna del syftar till att få bakgrundsinformation om din utbildning och arbetslivserfarenhet.
1. Har du slutfört någon annan eftergymnasial utbildning förutom apotekare/receptarie?
- Ja
- Nej ( Fråga 3 )
2. Ange vilken/vilka andra utbildningar du har slutfört:
- _____________________
- ______________________
3. Har du farmaceutisk utbildning från ett annat land än Sverige?
- Ja, ett annat europiskt land - Ja, ett land utanför Europa - Nej ( à fråga 8 )
4. Vilket annat land du har utbildning från:
- _______________________
5. Hur många års erfarenhet har du som farmaceut på öppenvårdsapotek i ett annat land än Sverige?
- 0-2 år - 2-5 år - 5-10 år - 10-20 år - Mer än 20 år
6. Har du erfarenhet av att vaccinera kunder i ett annat land än Sverige?
- Ja
- Nej ( fråga à8 )
7. Vilket/vilka andra länder har du erfarenhet inom vaccinering från?
- __________________
8. Hur många års erfarenhet har du av att jobba som legitimerad farmaceut på svenska öppenvårdsapotek?
- 0-2 år - 2-5 år - 5-10 år - 10-20 år - +20 år
Del 3. Egna erfarenheter av vaccinering
Denna del syftar till att ge bakgrundsinformation om din egen erfarenhet av influensavaccination.
1. Har du vaccinerat dig mot den årliga säsongsinfluensan under senaste 5 åren ? - Nej ( à fråga 4)
- Ja, 1-2 gånger - Ja, 3-5 gånger - Vet ej (fråga 4)
2. Var vaccinerade du dig mot influensan senaste gången?
- Vårdcentral - Sjukhus - Apotek
- Vaccinationscentrum - Företagshälsovården - Annat
- Vet ej/kommer inte ihåg
3. Var föredrar du att vaccinera dig mot influensan?
- Vårdcentral - Sjukhus - Apotek
- Vaccinationscentrum - Företagshälsovården - Annat
- Spelar ingen roll
*Med riskgrupp avses vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
• Kronisk hjärtsjukdom
• Kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
• Andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära
sjukdomar eller flerfunktionshinder).
• Kronisk lever- eller njursvikt
• Diabetes mellitus
• Tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
• Hushållskontakter samt sjukvårdspersonal som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar
• All annan personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa
Källa: Folkhälsomyndigheten 201119
4. Tillhör du en riskgrupp*?
- Ja
- Nej - Vet ej
5. Har du en nära anhörig som tillhör en riskgrupp*?
- Ja - Nej - Vet ej
Del 4. Farmaceuter som vaccinatörer
Under denna del vill vi veta mer om du kan se dig själv i rollen som vaccinatör.
När du svarar på denna del ska du blicka framåt bortom den pågående pandemin.
1. Om legitimerade farmaceuter som genomgått relevant utbildning blir behöriga att vaccinera hur sannolikt är det att du väljer att gå den kursen?
- Mycket osannolikt 1---10 mycket sannolikt
2. Tycker du att den utbildning som skulle krävas för vaccination ska ingå i utbildningen för apotekare och receptarier? Flera alternativ kan väljas.
- Bör ingå i grundutbildningen för apotekare - Bör ingå i grundutbildningen för receptarier - Bör vara en valbar kurs
- Bör vara kompletterande kurs efter viss arbetslivserfarenhet som legitimerad farmaceut - Bör inte ingå som en farmaceutisk utbildning
3. Om det blir aktuellt med svenska farmaceuter som vaccinerar på apotek, vilka av dessa vaccin skulle du då kunna tänka dig att administrera? Flera alternativ kan väljas.
- Säsongsinfluensa - Covid-19
- Annat vaccin (t ex TBE , resevacciner, bältros, stelkramp med flera) - Inget
4. Vilka grupper skulle du kunna tänka dig vaccinera? Flera alternativ kan väljas.
- Barn - Vuxna
- Äldre (60+ år) - Ingen
5. Om vi antar att alla förutsättningar (såsom utbildning, lokal, utrustning och säkerhet) uppfylls. Ser du då några hinder till varför du inte skulle vilja administrera vaccin?
- Ja
- Nej (à fråga 7) - Vet ej
6. Vad skulle kunna hindra dig från att administrera vaccin?
- _________________________________
7. Vill du att administrering av vaccin skall vara en arbetsuppgift av flera som farmaceuter kan utföra?
- Ja - Nej
- Spelar ingen roll
Tack för ditt deltagande!
Tack för att du tog dig tiden att genomföra denna enkät. Den slutliga rapporten med resultat från denna undersökning beräknas vara klar i slutet av januari 2021.
Om du är intresserad av att få den skickad till dig så finns mer information och kontaktuppgifter i följebrevet.
Klicka på ”Skicka” om du känner dig nöjd med dina svar.
