ESG-investerande: En studie om fonders riskjusterade avkastning utifrån hållbarhetsbetyg

EXAMENSARBETE FASTIGHET OCH FINANS FINANS

GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM, SVERIGE 2020

ESG-investerande

En studie om fonders riskjusterade avkastning utifrån hållbarhetsbetyg

William Broberg Piller August Harryzon

KTH

INSTITUTIONEN FÖR FASTIGHETER OCH BYGGANDE

1

Bachelor of Science Thesis

Title ESG-investments

Author(s) William Broberg Piller and August Harryzon

Department

Bachelor Thesis number

Real estate and construction management

Supervisor Andreas Fili

Keywords ESG, CSR, Morningstar Sustainability rating, Risk-adjusted return, Fund Performance

Abstract

Sustainability has become one of the biggest challenges for the current living generation and as a result of the increased focus on the climate issue, governments and intergovernmental organizations have designed increasingly comprehensive regulations and initiatives in order to meet society's demands for sustainable development. That companies should become more involved in sustainability work and take social responsibility is increasingly regarded as a matter of course, and consequently sustainability issues have not only gained greater importance within companies and its management groups, but also with investors. The purpose of this study is to analyse whether ESG affects the adjusted returns for funds in Sweden and the Nordics. In order to analyse this relationship the study focuses on the sustainability rating of mutual funds that are based on the sustainability parameters environmental, social and corporate governance, together referred to as ESG. In this study, we explore the overall concept of ESG and discuss its impact on fund prices. The method being used includes the financial quotas Sharpe, Sortino, Treynor and Jensen's Alpha, whose values in turn was compared against the selection of funds in the study ranked according to their respective Morningstar sustainability rating. The results of the study lead to the conclusion that there is no clear correlation, neither positive nor negative, between the funds risk-adjusted returns and its sustainability rating.

TRITA-ABE-MBT-20485

2

Examensarbete

Titel ESG-investerande

Författare William Broberg Piller och August Harryzon

Institution

Examensarbetesnummer

Institutionen för fastigheter och byggande

Handledare Andreas Fili

Nyckelord ESG, CSR, Morningstars hållbarhetsbetyg,

Riskjusterad avkastning, Fondresultat

Sammanfattning

Hållbarhet har kommit att bli en av denna generations största utmaningar och som ett resultat av ett globalt växande klimatfokus har regeringar och mellanstatliga organisationer utformat allt mer omfattande regleringar och initiativ för att möta samhällets krav på en hållbar utveckling. Att företag ska engagera sig i hållbarhetsarbete och ta socialt ansvar anses allt mer som en självklarhet och följaktligen har hållbarhetsfrågor inte enbart fått större inslag inom företag och dess ledningsgrupper, utan även hos investerare. Denna studie har som syfte att analysera huruvida ESG påverkar den justerade avkastningen på fonder i Sverige och Norden. För att analysera detta förhållande fokuserar studien på fonders hållbarhetsbetyg grundade på hållbarhetsparametrarna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). I denna studie utforskar vi den övergripande frågan om konceptet ESG och för en diskussion kring dess inverkan på fondpriser. Metoden som används innefattar de finansiella kvoterna Sharpe, Sortino och Treynor samt Jensens Alfa, vars värden i sin tur jämfördes mot urvalet av fonder i studien som rangordnats efter Morningstars hållbarhetsbetyg. Studiens resultat leder till slutsatsen att det inte finns något tydligt positivt eller negativt samband mellan fonders riskjusterade avkastning och dess hållbarhetsbetyg.

TRITA-ABE-MBT-20485

3

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte och problemformulering ... 6

Teori ... 7

2.1 Företags samhällsansvar och ESG ... 7

2.2 ESG ur ett investeringsperspektiv ... 8

2.3 Morningstars hållbarhetsbetyg ... 10

2.4 Effektiva marknadshypotesen ... 12

2.5 Capital Asset Pricing Model ... 12

2.6 Assets Under Management ... 13

2.7 NAV-Kurs ... 13

Metodik ... 15

3.1 Urval av fonder ... 15

3.2 Datainsamling ... 15

3.3 Riskfri ränta ... 16

3.4 Prestationsmått ... 16

3.4.1 Avkastning ... 17

3.4.2 Beta ... 17

3.4.3 Sharpekvot ... 18

3.4.4 Sortinokvot ... 18

3.4.5 Jensens Alfa ... 19

3.4.6 Treynor Ratio ... 20

3.5 Antaganden ... 21

Resultat ... 22

4.1 Fondstatistik ... 22

4.2 Prestationsmått ... 24

4.3 Summering ... 26

Diskussion ... 28

5.1 Avkastning sett till hållbarhetsklassificering ... 28

5.2 Aspekter vid användning av hållbarhetsbetyg ... 29

5.3 ESG och hållbarhetsutveckling ... 30

Slutsats ... 31

Källförteckning ... 33

Bilaga 1 - Tabeller ... 36

Tabell 1 ... 36

Tabell 2 ... 45

Tabell 3 ... 54

4

Introduktion

1.1 Bakgrund

I en allt mer globaliserad och industriell omvärld har hållbarhetsfrågor börjat behandlas med allt större vikt och en allmän uppfattning om att företag bör bära ett ansvar för sina externaliteter har vuxit allt starkare. Företag har sedan en längre tid varit under press för att uppfylla allt mer omfattande hållbarhetskrav och en större andel företag allokerar resurser för hållbarhetsfrågor. Detta sker samtidigt som det ställs mer omfattande krav från regeringar på vidgad insyn i företagens hållbarhetsarbete.

I december 2014 godkände det Europeiska rådet ett direktiv som innebar att stora företag inom den Europeiska Unionen årligen behövde rapportera deras utveckling inom områdena miljö, socialt ansvar, personalfrågor, hänsyn till mänskliga rättigheter samt frågor rörande mutor och korruption (European Union, 2013). Direktivet trädde i kraft med primärt syfte att stryka transparens och ansvarstagande inom företag och gentemot den omvärld företagen är verksamma i. Ett år senare hölls även Förenta Nationernas klimatkonferens i Paris där 196 ministrar från världens alla hörn kom överens om ett klimatavtal, i vilket alla världens länder förband sig att minska mängden växthusgaser i atmosfären samt att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius fram till 2100.

Som ett resultat av ett växande klimatfokus från regeringar, internationella mellanstatliga organisationer, leverantörer, konsumenter och andelsägare har även investerare fått ta allt större hänsyn till hållbarhetsaspekter vid investeringsbeslut. Ett exempel på detta är Goldman Sachs som i samband med nämnda politiska arrangemang utvecklade konceptet The New Bottom Line, där parametrar som miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (environmental, social and governance, ESG) inkluderades och var tänkta att tas i beaktning sida vid sida med det finansiella resultatet (Goldman Sachs, 2015). Hållbarhetsfrågorna är som det ser ut i dagsläget här för att stanna och därför finns det ett stort intresse i att studera och förstå förhållandet mellan företags hållbarhetsarbete och deras finansiella resultat.

5 Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR), Social investering (Socially Responsible Investing, SRI) samt ESG är alla olika aspekter av hållbarhetskonceptet sett mot företag och används allt mer av olika aktörer på de finansiella marknaderna. Företag använder ofta CSR som deras definition av hållbarhetsarbete och försöker däri inkludera alla olika delar av ESG. Vidare så använder sig investerare av ESG faktorer för att värdera olika företags hållbarhetsarbete.

Under de senaste åren har en oerhörd ökning i hållbart investerande observerats på de finansiella marknaderna och 2018 uppgick det totala värdet hållbart investerade tillgångar till $30 biljoner USD. Den största marknaden för hållbart investerande var då Europa med $14.1 biljoner USD i förvaltade tillgångar tätt följt av USA med $12 biljoner USD (GSIA, 2018). Det går att se en tydlig trend driven av tron att hållbara investeringar är lönsamma ur ett långsiktigt perspektiv och man kan observera att investerare håller på tron om att ESG investeringar är överordnad klassiska investeringar trots att det än så länge saknas akademiskt konsensus i frågan (Deutsche Bank, 2012).

Tidigare studier kring ESG och hållbart investerande skiljer kraftigt från varandra, vilket till stor del beror på aspekter som metodologiska olikheter, geografiska olikheter, sorteringsförfaranden, olika regressionsmodeller och tidshorisonter. Trots detta är det även viktigt att notera att det föreligger strukturella skillnader mellan de finansiella marknaderna i Europa och USA. Inom Europeiska Unionen finns regelverk kring hållbarhetsrapportering medan det i USA inte finns någon liknande motsvarighet (European Union, 2014), (CPA Journal, 2018). I USA är det istället frivilligt att inordna sig efter hållbarhetsramverk, vilket kan förklara varför USA ligger efter när det kommer till totalt förvaltade tillgångar i hållbara investeringar.

6

1.2 Syfte och problemformulering

På grund av den stora spridningen i forskningslitteraturen är det av stort intresse att se på hur ESG påverkar avkastningen på fonder i Sverige och Norden, den plats där ESG investerande ligger i framkant. För att analysera detta förhållande fokuserar arbetet på fonders hållbarhetsbetyg grundade på hållbarhetsparametrarna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). I denna studie utforskar vi hållbarhetsaspekternas påverkan på fondpriser och den övergripande frågan angriper konceptet ESG samt diskussionen kring dess inverkan på fondpriser. Arbetet adresserar därför följande problemformulering för att besvara detta:

– Finns det ett tydligt samband mellan fonders hållbarhetsbetyg och dess riskjusterade avkastning?

7

Teori

2.1 Företags samhällsansvar och ESG

Traditionell finansiell teori argumenterar för att företag enbart ska fokusera på att maximera aktieägarnas värde och därmed avstå från engagemang i samhällsviktiga intressen om dessa skulle komma i konflikt med aktieägarnas värde (Bénabou & Tirole, 2010). Enligt agentteorin kan man vidare resonera att välfärdsarbete innebär en påfrestning på det finansiella resultatet eftersom att resurser som används för hållbarhetsarbete istället hade kunnat allokeras till inkomstbringande aktiviteter eller aktieutdelningar (Erhemjamtsa & Huang, 2019). Motsatsvis argumenteras det att man genom effektiva hållbarhetsarbeten kan få en konkurrensfördel med långsiktiga, värdeskapande aktiviteter och att man därför bör investera i företags samhällsansvar (Freeman, 1984). Flertalet nya studier har till och med visat på att det kan ses som ett bristande i en investerares fiduciära plikt att eftersätta hållbarhetsfrågor vid investeringsbeslut (PRI, 2015, 2016a, 2016b). Följaktligen har hållbarhetsfrågor inte enbart fått större inslag inom företag och dess ledningsgrupper, utan man kan även se en allt större hänsyn till dessa frågor hos investerare.

Det har skett en substantiell utveckling inom samhällsansvar och ett av de ledande initiativen är de 17 globala målen för hållbar utveckling, en del av Agenda 2030, som initierades av Förenta Nationerna hösten 2015. Dessa mål är tänkta att främja ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och har signerats av alla FN:s medlemsländer (United Nations, 2019). För företag finns FN:s motsvarande initiativ Global Compact som utvecklats mellan FN och 13 000 företag vilket i dagsläget gör det till världens största hållbarhetsinitiativ riktat mot företags samhällsansvar (United Nations Global Compact, 2014). Initiativet består av 10 principer för en hållbar och inkluderande världsekonomi till nytta för människor, samhällen och dess marknader.

Principerna rör frågor inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption, vilka alla grundar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (United Nations Global Compact, 2019).

8 Inom företagsledningar världen över har samhällsfrågor blivit allt mer uppmärksammade och en av Förenta Nationernas rapporter från 2014 visade att 93 % av VD:ar anser hållbarhet som en viktig komponent i företags långsiktiga framgång (United Nations Global Compact, 2014). Däremot är det tydligt att konceptet företagssamhällsansvar och dess betydelse varierar stort från företag till företag och det finns ännu inget universellt ramverk kring dessa frågor och dess applicering.

Som ett mått på diverse icke-finansiella dimensioner hos företag har beteckningen ESG tagits fram och används extensivt av investerare och finansiella institutioner. ESG är uppdelat i dimensionerna miljöfrågor, socialt ansvarstagande och bolagsstyrning, som i sin tur är uppdelat i kriterier för att avgöra ett företags framgång i de olika dimensionerna. I och med variationen av de utmaningar och problem varje bransch ställs inför är kriterierna delvis branschunika för att utgöra ett så effektivt jämförelsemått som möjligt (EIRIS, 2007). Inom dimensionen miljöfrågor finns kriterier såsom miljörapportering, utsläpp, återvinning, resurshantering och klimatförändringar.

Socialt ansvarstagande berör interna frågor som hälsa och säkerhet, arbetsrättigheter, relation till arbetare, könsfördelning och externa frågor som samhällspåverkan. Den sista dimensionen, bolagsstyrning, berör i sin tur frågor kring korruption och mutor, styrelsens självständighet, aktieägarrättigheter, affärsetik och rapportering.

För investerare har det alltid varit en utmaning att ta strategiska allokeringsbeslut och med den aktuella hållbarhetstrenden som sveper över vår värld har dessa utmaningar tagits till en ny nivå. Detta beror som tidigare nämnt på att investeringsbeslut inte längre enbart skall grundas på finansiella resultat utan även bör möta samhällets allt högre förväntningar på hållbarhet och de icke-finansiella dimensioner som dessa förväntningar medför (Waddock & Graves, 1997).

2.2 ESG ur ett investeringsperspektiv

Som ett resultat av det mycket diskuterade konceptet företagssamhällsansvar, numera ESG, har många forskningsrapporter försökt bedöma effekterna av hållbarhet på aktieresultat. Forskare har försökt ta reda på om engagemang i ESG har en neutral, positiv eller negativ inverkan på tillgångars värdeutveckling men slutsatserna har än

9 förblivit ofullständiga eftersom att de studier som genomförts har varierande resultat och olika metodiska tillvägagångssätt.

I en rapport av Bauer m fl (2005) försöker författarna klargöra om etiska och sociala portföljer ger lägre, neutral eller högre riskjusterad avkastning jämfört med konventionella portföljer. Studien undersöker 103 tyska, brittiska och amerikanska etiska fonder hämtade från Morningstar (USA), EIRIS (Storbritannien) och Ecoreporter (Tyskland). Författarna använde Carharts fyrfaktormodell som regressionsmodell för portföljprestanda och deras resultat indikerade inga signifikanta skillnader i riskjusterad avkastning mellan etiska och konventionella fonderna under perioden 1990 till 2001.

I en annan studie av Kempf och Osthoff (2007) testades om en integrering av socialt ansvarsfulla inslag ökar prestandan i en aktieportfölj. Tre olika portföljer bildades, där portfölj nummer ett exkluderade företag engagerade i tobak, spel och vapen. Portfölj två exkluderade inte företag med nämnda engagemang men betygsatte istället aktier efter faktorer som mångfald, miljö och mänskliga rättigheter. Slutligen byggdes en tredje portfölj som använde samma betygssystem som i portfölj två men man valde enbart aktier som var bäst i klassen med hänsyn till nämnda betyg och diversifierade sedan över olika branscher. För att testa prestandan bildade författarna en handelsstrategi baserad på data från KLD Research & Analytics. Handelsstrategin gick ut på att gå långt på aktier med höga sociala ansvarsgraderingar och gå kort på aktier med låga betyg av socialt ansvar. Denna studie fann en positiv onormal avkastning på 8,7 % per år och den högsta avkastningen erhölls vid investeringar i aktier som var bäst i klassen för nämnda hållbarhetskriterier.

Vidare genomförde Ibikunle och Steffen (2015) en komparativ analys av resultatet för gröna, svarta och konventionella europeiska fonder, där svarta fonder definierades som fonder som investerar i kolintensiva aktiviteter och utnyttjande av naturresurser.

Genom att använda en databas bestående av 175 gröna, 259 svarta och 976 konventionella fonder mellan 1991 och 2015 fann de att gröna fonder avsevärt underpresterade i förhållande till konventionella fonder, medan ingen signifikant skillnad i riskjusterad avkastning kunde observeras mellan gröna och svarta fonder.

Däremot observerade de att gröna fonder lyckades komma ikapp konventionella fonder

10 i den utsträckningen att ingen signifikant skillnad i resultat kunde identifieras under perioden 2012–2014. Dessutom presterade de gröna fonderna bättre än de svarta fonderna under samma tidsperiod.

Hållbarhetsforskningen ger blandade resultat och därav har forskare försökt att sammanställa flera studier för att skapa sig en helhetsbild av den information som finns tillgänglig i dagsläget. Sjöström (2015) genomförde en sammanställd studie på resultat från SRI-fonder och index och jämförde dem med konventionella fonder eller index.

Sjöström fann att av 21 rapporter visade sju neutrala resultat, medan fem studier indikerade att SRI-fonder överträffar sina konventionella motsvarigheter. Vidare hävdade två studier att SRI-fonderna underpresterade, medan sju rapporter visade blandade resultat. Det finns därför fortfarande omfattande oklarhet kring SRI-effekterna på aktie-, fond- och portföljresultat.

Med fokus på ESG undersökte en rapport från Nordea Equity Research (2017) den relativa prestandan för topp- och bottenklassade ESG-fonder under perioden 2012 till 2015. De fann att ESG har en inverkan på operativa värden, då företag med högsta ESG- betyg påvisade högre avkastning på eget kapital, högre avkastning på sysselsatt kapital och lägre nettoskuld i förhållande till EBITDA jämfört med marknadssnittet. De såg även att ESG påverkade aktievärde med en skillnad i prestanda för europeiska aktier på så mycket som 40 % mellan topp- och bottenklassade ESG-fonder under perioden 2012 till 2015.

2.3 Morningstars hållbarhetsbetyg

Det oberoende analysföretaget Morningstars hållbarhetsbetyg är ett mått på fonders risk med beaktande på miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, relativt sett mot liknande fondportföljer. Betyget beräknas baserat på fondens historiska placeringar och grundar sig på riskranking på företagsnivå hämtat från Sustainalytics, en ledande leverantör av ESG research (Sustainalytics, 2018).

Morningstars hållbarhetsbetyg bygger på en tre-stegs process. Till och börja med räknas ett så kallat Morningstar Portfolio Sustainability Score fram för varje portfölj

11 rapporterad under de senaste 12 månaderna. Dessa poäng används för att räkna ut ett Morningstar Historical Portfolio Sustainability Score som i sin tur används för att räkna ut Morningstars hållbarhetsbetyg genom att jämföra poängen mot Morningstars globala kategorilistor. Baserat på sitt Morningstar Historical Portfolio Sustainability Score får portföljer en absolut kategoriranking och en procentuell ranking kopplat till Morningstar Global Categories, förutsatt att det finns åtminstone 30 motsvarande portföljer med tillräcklig data för att få en ranking (Morningstar, 2018).

En portföljs hållbarhetsbetyg är dess normalfördelade värde på en ordinalskala och ger en bild på hur portföljen förhåller sig gentemot motsvarande portföljer i hållbarhetsfrågor. Som illustrerat i bild 1 ges en portfölj inom den tionde percentilen högsta hållbarhetsbetyg, fem glober. Portföljer inom nästkommande 22,5 percentiler får näst högsta hållbarhetsbetyg och så vidare. Betygen är högt, över medel, medel, under medel och lågt, för respektive antal glober från 5 till 1 (Morningstar, 2019).

Bild 1, Morningstar Sustainability Rating

För att få ett mer stabilt hållbarhetsbetyg används en buffert vid normalfördelningens brytpunkter. Mellan varje brytpunkt är bufferten 1 % vilket gör att en portfölj nära ett tröskelvärde behöver ta sig över bufferten för att betyget skall ändras. Det innebär att en portfölj inom den tionde percentilen behöver hamna under den 11 percentilen för att hållbarhetsbetyget skall sjunka från 5 glober till 4 glober. För portföljer med extrema värden sker justeringar för att skapa ett så rättvisande värde som möjligt och dessa beräkningar uppdateras en gång i månaden för att hållbarhetsbetyget skall upprätthålla sin aktualitet (Morningstar, 2019).

12

2.4 Effektiva marknadshypotesen

Den effektiva marknadshypotesen (EMH) är en teori som säger att priset på en finansiell tillgång reflekteras av all tillgänglig information och att en kapitalmarknad därmed är effektiv om detta kriterium kan anses vara uppfyllt (Fama, 1970). Olika former av informationsstyrka indelas i tre kategorier; svag, semi-stark och stark. Dessa kategorier används sedan för att analysera hur marknaden justerar tillgångspriser till följd av ny information. Informationskategorin svag form innefattar enbart historiska kurspriser. Semi-stark form använder tillgångspriser som kan justeras effektivt gentemot tillgänglig information såsom nyheter och rapporter och stark form innefattar tillgångspriser som påverkas av att investerare har tillgång till insiderinformation. Det fanns tydliga belägg för att den tillgängliga informationen hade en direkt inverkan på priset på finansiella tillgångar (Fama, 1970).

För att det skall vara möjligt att genomföra en bättre investering krävs det enligt den effektiva marknadshypotesen att ytterligare information om en tillgång blir tillgänglig.

Enligt denna teori omöjliggörs vinster från arbitrage då priser justerar sig om man inte enbart ser på historiska prisdata utan även inkluderar tillgänglig information.

Vidare studier på området argumenterar för att det skulle vara möjligt för investerare som söker efter ytterligare information att tjäna pengar på den informationen genom att agera i marknaden. Däremot är det en balansgång då kostnaden för att införskaffa information inte får vara högre än avkastningen och i takt med att fler investerare blir informerade sjunker även avkastningen för ny information då marknaden blir allt mer effektiv (Grossman & Stiglitz, 1980).

2.5 Capital Asset Pricing Model

Capital Asset Pricing Model, förkortat CAPM, används för att beskriva sambandet mellan risk och avkastning och är en av de mest utbredda och tillämpade prissättningsmodellerna. Formeln för CAPM används för att beräkna en tillgångs förväntade avkastning och en bygger på idén om marknadsrisk (icke-diversifierbar risk), som investerare måste kompenseras för i form av en riskpremie. En riskpremie är

13 en avkastning som är större än den riskfria räntan och vid investeringar önskar investerare en högre riskpremie när de gör placeringar i mer riskfyllda tillgångar (Sharpe, 1964).

Förväntad avkastning enligt CAPM ges av formeln:

𝐸(𝑅𝑖) = 𝑅𝐹 + 𝛽𝑖(𝐸(𝑅𝑀) − 𝑅𝐹) (1)

I formeln för CAPM representerar E(Ri) den förväntade avkastningen för tillgången. RF representerar den riskfria räntan, ofta antaget vara kopplat till kortare statsskuldsväxlar. βi är beta för tillgången och mäter tillgångens marknadsrisk.

Marknaden antas ha βi 1 och en tillgång med βi > 1 förväntas vara mer volatil än marknaden medan en tillgång med βi < 1 förväntas vara mindre volatil än marknaden.

(E(RM) – RF) representerar marknadens förväntade avkastning minus den riskfria räntan, vilket ger tillgångens riskpremie (Sharpe, 1964).

2.6 Assets Under Management

Assets Under Management, allt som oftast förkortat AUM, är ett finansiellt mått som mäter det uppskattade marknadsvärdet för de tillgångar en kapitalförvaltare har i uppdrag att förvalta. Vid beräkningen av AUM förekommer det att aktörer väljer att inkludera såväl bankinsättningar samt kassa som en del av dessa förvaltade tillgångar, men då det råder en avsaknad av en enhetlig branschmässig definition av begreppet så ligger valet av kalkyleringsmetod hos varje enskilt bolag (Investopedia, 2020).

2.7 NAV-Kurs

Till skillnad från aktier som har en köp- respektive säljkurs samt som kan handlas kontinuerligt under hela börsdagen, så prissätts fonder vid ett enskilt tillfälle genom en så kallad fondkurs. Fondkursen, vidare benämnd NAV från engelskans Net Asset Value, beräknas fram genom att addera den enskilde fondens alla gemensamma tillgångar och sedan subtrahera bort alla de avgifter som fonden har. Därefter divideras denna summa

14 med det bestämda antalet fondandelar för att på så sätt få fram NAV-kursen (Avanza, 2020).

Utvecklingen av NAV-kursen beror av hur tillgångsvärdet förändras på fondens respektive innehav och beräknas vanligtvis en gång per dag under antingen eftermiddagen eller kvällstid efter börsens stängning. I vissa undantagsfall beräknas fonders NAV-kurser på en veckovis- alternativt månadsbasis beroende på fondbestämmelserna för den enskilda fonden (Ibid, 2020).

𝑁𝐴𝑉 = 𝑇𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟 − 𝐴𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡𝑒𝑟^1/𝑇

𝐹𝑜𝑛𝑑𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙𝑎𝑟 , 𝑑ä𝑟 𝑇 = 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑁𝐴𝑉 𝑝𝑒𝑟 å𝑟 (2)

15

Metodik

I följande sektion redogörs för det valda tillvägagångssättet för arbetsprocessen.

Arbetet besvarar problemformuleringen, se avsnitt 1.2, genom att analysera eventuella skillnader i prestationsmått för fonder klassificerade med olika hållbarhetsbetyg tillhandahållna av Morningstar.

3.1 Urval av fonder

Studien har valt att kategorisera fonder utifrån dess ESG-betyg och då specifikt det hållbarhetsbetyg (Eng. Sustainable Value) som tillhandahålls av Morningstar utifrån respektive fond´s Sustainalytics Value. Valen av fonder i studien baseras på de fonder som tillhandahålls för allmänheten hos de två nätmäklarna Nordnet och Avanza, samt som uppfyller kravet om att definieras som aktiefond alternativt hedgefond inom ett av de geografiska segmenten Danmark, Finland, Norden, Norge samt Sverige. Fonder med inslag av globala innehav, samt alla former av räntefonder samt obligationsfonder har uteslutits ur studien. Totalt identifierades 177 stycken fonder försedda med hållbarhetsbetyg, varav 131 av dessa slutligen valdes ut, detta efter selektering baserat på tillgänglighet av data, startdatum för fonden samt storleken på de totala tillgångarna under förvaltning. Se Tabell 2 för det slutgiltiga urvalet.

3.2 Datainsamling

För arbetet används veckovisa slutpriser i form av NAV-kurser, till beräkningen av avkastning samt prestationsmått. Datapunkterna i sin tur har justerats för eventuella dagar i intervallet där börsen har varit stängd för handel. Fonder med NAV-sättning på en månadsbasis har uteslutits från studien baserat på antagandet om att dess standardavvikelse samt kovarians i relation till dess marknadsindex antas missvisande på grund av de färre till antalet datapunkter som resulterar, vilket därmed skulle ge inkonsekventa prestationsmått i jämförelse med de som rapporterar på en daglig basis.

16 Rådatan har inhämtats från i huvudsak Bloomberg Professional Services, samt vid behov kompletteras med information från Morningstar Inc, och innehåller data inom tidsspannet April 2015 - April 2020.

3.3 Riskfri ränta

Den riskfria räntan definieras i denna studie som den genomsnittliga avkastningen hos den av Riksgälden utfärdade tre månaders statsskuldväxel, SSVX 3M (Riksbank, 2020).

Antagandet görs baserat på amerikanska litteraturstudier där de, till Sverige motsvarande amerikanska statsskuldväxlarna, Treasury Bills, sägs vara det av staten utgivna räntebärande värdepapper med lägst kreditrisk, ofta antagen till noll.

(Damodaran, 2007).

För de tidsperioder där negativ avkastning är gällande tillskrivs en nollprocentig avkastning, detta då en investerare kommer välja att inneha sitt kapital i form av kontanter och därmed avstå avkastning istället för att genomföra en investering med garanterad förlust. Detta antagande görs sett till att varje enskild investerare är rationell i sitt beslutsfattande enligt homo economicus - den rationella ekonomiska människan - och därmed ej frivilligt bör ingå affärer med negativ ränta (DeMarzo 2016).

3.4 Prestationsmått

Till följd av att akademiska texter är oense om vilket prestationsmått som är bäst applicerbart vid jämförelse av avkastningar för finansiella tillgångar, så tillämpas ett flertalet olika prestationsmått i denna studie (Lückoff, 2011). Detta ger ett bredare underlag till bedömningen och på så sätt stärker tillförlitligheten i den slutliga slutsatsen om respektive fonds faktiska resultatvärden (Idib, 2011).

17

3.4.1 Avkastning

Då rådatan laddats ned till Excel genom Bloomberg Excel Add-In, så har hela processen att hämta hem data kunnat hållas automatiserad och därmed fri från manuella misstag.

Vidare, med hjälp av Excel-verktyg så har beräkningar av avkastningar genomförts, för att få fram respektive fonds utveckling från och med valt startdatum, detta enligt

följande ekvation (DeMarzo, 2016).

𝑅

=

𝑃₀ (3)

där Rt är den totala avkastningen för perioden, Pt motsvarar NAV-kursen vid tidpunkt t och P0 NAV-kursen vid kalkylperiodens start, 2015-04-01.

Med hjälp av ovan formel kan vidare den förväntade avkastningen för en tillgång alternativt aktieindex estimeras, detta genom beräkning av medelavkastningen för T stycken observationer, enligt formel:

(4)

där E[Ri] är den förväntade avkastningen samt T antalet observationer.

3.4.2 Beta

Betavärde är i finansiella termer ett mått som mäter en finansiell tillgångs volatilitet på grund av ändringar i marknadsfaktorer, relativt till marknaden som helhet, och indikerar på så sätt tillgångens känslighet för marknadsrisk (Berk, DeMarzo 2011). Om värdet för beta-parametern antar ett värde större än 1, så indikerar det på att tillgångspriset i genomsnitt påverkas mer av en enhetsförändring i marknaden än marknaden själv. Vice versa gäller vid ett värde lägre än 1.

Värdet för beta beräknas enligt nedan:

𝛽

=

𝑉𝑎𝑟 (𝑅_𝑚) (5)

18 där kovariansen mellan tillgångens avkastning, RP, och avkastningen för index, Rm, divideras med variansen av avkastningen för index, Rm. Noterbart är att betavärdet såväl kan anta ett negativt värde i situationer där tillgången i genomsnitt rör sig i motsatt håll gentemot marknaden.

3.4.3 Sharpekvot

Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning för en viss tillgång alternativt portfölj, som visar på hur mycket avkastning som kan förväntas genereras för varje extra enhet risk i form av standardavvikelse. Om kvoten antar ett negativt värde så innebär det att den riskfria räntan är större än den genererade avkastningen, alternativt att det antas negativ avkastning (Sharpe, 1964).

Beräkningen sker enligt nedan:

𝑆ℎ𝑎𝑟𝑝𝑒 𝑟𝑎𝑡𝑖𝑜 =

𝜎_𝑝 (6)

där Rp är genererad avkastning, rf är den antagna riskfria räntan och 𝝈p är standardavvikelsen för portföljens avkastning (Sharpe, 1964).

Viktig notering gällande Sharpekvoten är att avkastningar antas vara normalt distribuerade. Vidare, genom att addera en tillgång och på så sätt diversifiera portföljen ytterligare, med fortsatt låga korrelationer, så antas sharpekvoten gynnas då volatiliteten minskar bekostnad av avkastning (Markowitz, 1952).

3.4.4 Sortinokvot

I likhet med Sharpekvoten så är Sortinokvoten ett riskjusterande prestationsmått, som däremot endast tar hänsyn till s.k. negativ volatilitet, till skillnad från Sharpe som beaktar den totala volatiliteten. Negativ volatilitet innebär att tillgångens prisutveckling är negativ relativt till gränsvärdet minimum acceptable return, MAR, och på sätt

19 bestraffar måttet med en ökad volatilitet. All avkastning som anses ha positiv karaktär, det vill säga är högre än MAR, har en effekt av att minska den totala volatiliteten, detta då Sortino ej likställer de två formerna av avkastnings effekt på volatiliteten.

Anledningen till detta är utifrån antagandet att en rationell investerare anses uppskatta positiv volatilitet i form av ökade tillgångspriser, något som dock bestraffas vid beräkning av Sharpe med den totala volatiliteten (Red Rock Capital, 2014).

Beräkningen av Sortino sker enligt nedan:

där Rp är portföljens avkastning för tidsperioden, Rm är marknadsavkastningen för valt jämförelseindex och MAR är den minsta accepterade avkastningen, som för denna studien antas motsvaras av index och således ger negativ volatilitet var gång vald portföljs NAV har en större negativ utveckling veckovis i jämförelse med marknaden.

Måttet bör tolkas med försiktighet i situationer där antalet avkastningar som understiger MAR är få till antalet alternativt noll, detta då den negativa volatiliteten således går mot noll och ger en väldigt hög kvot.

3.4.5 Jensens Alfa

Jensens Alfa är ett mått för att mäta överavkastning, som använder sig av CAPM för att beräkna den avkastning som kan förväntas för en portfölj baserat på dess β-parameter.

Överavkastningen, ⍺-parametern, definieras som den faktiska avkastningen relativt den riskfria räntan samt den förväntade avkastningen, justerat för risken i förhållande till marknaden.

Jensens Alfa ges av

𝛼

= 𝑅

− (𝑟

+ 𝛽

(𝑅

− 𝑟

))

20 där Rp motsvarar portföljens avkastning under givet tidsintervall, rf är den riskfria räntan för perioden, 𝛽_𝑖är portföljens beta-parameter och Rm är marknadens

genomsnittliga avkastning för den givna tiden. Således indikerar ett positivt alfa på att portföljen genererar mer avkastning än dess jämförelseindex samt dess riskfria ränta, där ett positivt värde ska tolkas som en lönsam investering för en rationell investerare (Jensen, 1968).

3.4.6 Treynor Ratio

Treynorkvoten är ett prestationsmått som mäter riskjusterad avkastning för en portfölj.

Måttet togs fram som en vidareutveckling på idéerna om CAPM, där dess stiftare Jack L.

Treynor introducerade en regressionslinje i syfte att visa på korrelationen mellan en portföljs avkastning och avkastningen för dess jämförelseindex (Schneider, 2010).

Beräkningen av Treynorkvoten genomförs enligt nedan:

𝑇𝑟𝑒𝑦𝑛𝑜𝑟 𝑟𝑎𝑡𝑖𝑜 =

𝛽 (9)

där Rp är portföljens totala avkastning, Rm är avkastningen för givet jämförelseindex och β motsvarar betavärdet från nämnd regressionslinje och visar på hur mycket avkastningen för portföljen förväntas ändras per enhetsändring i jämförelseindex.

Treynorkvoten mäter på så sätt portföljavkastningen per enhet av systematisk risk (Hubner, 2005). Vidare, vid tillämpning är det essentiellt att beakta matematiska grundregler och huruvida β-parametern antar värden kring noll då det medför att Treynorkvoten går mot oändligheten, samt att negativa β-parametrar i situationer om negativa avkastningar genererar en positiv kvot (Ibid, 2005).

21

3.5 Antaganden

I denna studie har beslut tagits om att frångå från de ordinarie jämförelseindex som finns tillhanda och istället tillämpa ett marknadsindex för respektive fond sett utifrån dess geografiska placeringsstrategi. De marknadsindex som tillämpas i studien är respektive lands All-Share Index, en indexering av alla aktier som är noterade på den lokala börsen samt MSCI´s nordiska index, i enlighet med Tabell 3.

Vidare, vid beräkning av Sortinokvoten när minimum acceptable return - MAR tillämpas, så har för studien valts att anta MAR till den veckovisa avkastningen för respektive marknadsindex. Detta val genomförs baserat på den information som tillhandahålls i rapporten Sortino: A ‘Sharper’ Ratio, publicerad av Red Rock Capital (2014).

22

Resultat

I likhet med tidigare studier inom ämnesområdet har resultatet för den genomförda studien valts att presenteras med hjälp av låddiagram. Dessa låddiagram redogör för medelvärdet, medianvärdet, den nedre- och övre kvartilen, samt minimum och maximum för det valda datasetet, där vi för denna studie redovisar varje enskilt hållbarhetsbetyg som en egen kategori för varje prestationsmått. Tidsperioden som studien undersökt är april år 2015 till april år 2020. För varje enskild fonds resultat, se Tabell 1 i bilagor.

4.1 Fondstatistik

Nedan redovisas den beräknade volatiliteten, betavärde samt den totala avkastningen, inom respektive hållbarhetskategori.

Figur 1. Beräknad betaparameter, sammantaget per hållbarhetskategori för tidsintervallet April -15 till April -20

23 Figur 2. Beräknad volatilitet, sammantaget per hållbarhetskategori för tidsintervallet April -15 till April -20

Figur 3. Beräknad total avkastning, sammantaget per hållbarhetskategori för tidsintervallet April -15 till April -20

24

4.2 Prestationsmått

Nedan redovisas de framtagna prestationsmåtten, Sharpe, Sortino, Jensens Alfa samt Treynor, samlat inom respektive hållbarhetskategori.

Figur 4. Låddiagram över beräknad Sharpekvot för tidsintervallet April -15 till April -20

Figur 5. Låddiagram över beräknad Sortinokvot för tidsintervallet April -15 till April -20

25 Figur 6. Låddiagram över beräknad Jensens Alfa för tidsintervallet April -15 till April -20

Figur 7. Låddiagram över beräknad Treynorkvot för tidsintervallet April -15 till April -20

26

4.3 Summering

Från resultaten av den genomförda studien så går det att observera att hållbarhetskategorin 1 glob är den med den högsta medelavkastning över den valda femårsperioden. Bäst individuell fond inom denna kategori var Prior & Nilsson Realinvest A med en totalavkastning om 76,09%, och sämst i studien var Bank of Åland Norden Aktie med en avkastning om –22,02 % under den valda femårsperioden.

Uträkningen av beta har genomförts genom att ta kovariansen för respektive fond samt dess marknadsindex, dividerat med variansen för det valda marknadsindex. Resultatet från studien återfinns i Tabell 1. Då ingen fond i urvalet har ett beta om noll eller lägre, där Nordea 1 - Nordic Stars Equity har lägst beta om 0,31, så medför det att skattningarna av Treynorkvoterna kan antas som tillförlitliga då ingen av de två ansedda fällorna, se avsnitt 3.4.6, är uppfyllda. Försiktighet vid tolkning av Treynorkvoterna ska däremot fortsätta vidtas vid lägre betavärden. Vidare, att inga negativa betavärden förekommer indikerar på att alla fonderna i genomsnitt följer med marknaden, och inte mot.

För hela urvalet är medelvärdet av Treynorkvoten 4,09, där Prior & Nilsson Realinvest A har allra högst kvot om 17,40. Lägst värde hade FIM Artificial Intelligence A med ett värde om –3,20 och den kategori med lägst värde var 5 glober med 2,76 i genomsnitt. En tydlig observation är att hållbarhetskategori 3 globers kvartiler har betydligt högre värden vid jämförelse med de övriga. Viktigt att beakta vid tolkning av dessa kvoter är att då betavärdena går mot noll så ger det en mycket högre kvot, varpå tolkningen må göras med försiktighet samt med hänsyn till respektive fonds betavärde.

Beräkningen av Sharpekvoten gjordes på så sätt att utifrån den beräknade totalavkastningen över femårsperioden så har en årlig genomsnittsavkastning tagits fram för respektive fond, varpå denna har dividerats med den beräknade årliga volatiliteten. Den riskfria räntan antog värdet noll, se avsnitt 3.3. Genom denna beräkning erhålls en kvot som representerar hela tidsperioden fast på en årsbasis, som då blir lättare att tolka i jämförelse med en eventuell kvot för hela tioårsperioden.

Figur 4 visar på spridningen av fondernas Sharpekvot, indelat utifrån det hållbarhetsbetyg som tilldelats av Morningstar. Medianen tycks vara relativt lika mellan

27 de olika kategorierna, med viss avvikelse hos kategori ett respektive fem, samt att medelvärdet är större än medianen inom respektive kategori utom den tredje där medianen samt medelvärdet anses relativt lika. Fullständig tabell visandes respektive fonds beräknade Sharpekvot återfinns i Tabell 1 som bilaga.

Den högsta Sharpekvoten uppnåddes av Prior & Nilsson Realinvest A med en kvot om 0,88, relativt ett genomsnitt om 0,15 för hela urvalet. Lägst Sharpekvot hade Bank of Aland Norden Aktie EUR med kvoten –0,24.

Figur 5 visar ett lådagram över kategoriernas respektive beräknade Sortinokvoter, beräknat enligt beskrivning i avsnitt 3.4.4. Kategorin med hållbarhetsbetyg 2 är den med lägst spridning, men samtidigt också den med lägst medelvärde. Alla fem kategorier har ett medelvärde som överstiger dess median, där kategorin med hållbarhetsbetyg 1 är den med högst medelvärde om 1,04 relativt det totala genomsnittet om 0,70. I kategorin med hållbarhetsbetyg 4 erhölls de två högsta Sortinokvoterna 7,41 och 5,44, detta av fonderna Catella Sverige Hallbart Beta A respektive SEB Sverige Indexfond.

Beräkningen av Jensens Alfa har genomförts på så sätt att den genomsnittliga årsavkastningen för respektive fond har tillämpats relativt den genomsnittliga utvecklingen för dess motsvarande marknadsindex. Det alfavärde som då genereras är den överavkastning som respektive fond i snitt antas lyckas generera sett till sitt jämförelseindex, där det intressanta då blir att jämföra huruvida det finns ett samband mellan hållbarhetsvärde samt överavkastning.

Den bäst presterande fonden här var Prior & Nilsson Realinvest A med ett värde om 12,64 och den sämst presterande fonden var FIM Artificial Intelligence A med värdet – 3,07, detta relativt det totala medelvärdet om 3,22. Högsta medianvärdet har kategori 2 glober samtidigt som 3 glober har det högsta medelvärdet. Totalt sett var det fyra stycken fonder som överpresterade markant jämfört med resten av urvalet, Prior &

Nilsson Realinvest A, SEB Sverige Småbolag Chans/Risk, Nordea Nordic Small Cap Fund och DNB Grönt Norden, som alla presenteras som outliers i diagrammet. Kategorin med hållbarhetsbetyg 5 är den kategori som har det lägsta såväl median- som medelvärde av alla kategorier, där medelvärdet för denna kategori var 2,25.

28

Diskussion

5.1 Avkastning sett till hållbarhetsklassificering

Granskningen av huruvida det finns ett samband mellan fonders hållbarhetskategori och utvalda prestationsmått tyder på att det inte finns någon tydlig korrelation, varken positiv eller negativ sådan, mellan fonders riskjusterade avkastning och dess av Morningstar tillhandahållna hållbarhetsbetyg.

Vid jämförelse av eventuella skiljaktigheter mellan de fem olika hållbarhetskategorierna, så visar den genomförda studien på att fonder med ett hållbarhetsbetyg om 2 och 3 genererar högre Treynorkvoter än övriga tre kategorier, detta medan fonder med ett hållbarhetsbetyg om 1 och 4 erhöll högre sharpe- samt sortinokvoter. Resultatet skulle kunna förklaras av att fonder med lägre hållbarhetsbetyg tycks ha lägre beta-värden, vilket på så sätt påverkar Treynorkvoten positivt, samtidigt som den totala avkastningen under perioden antyds vara allra högst för fonder med betyget 1 samt 4 vilket då bidrar till högre värden för Sharpe respektive Sortino.

Vid analysering av Jensens Alpha för urvalet så tycks de fonder med högst samt lägst hållbarhetsbetyg, 1 respektive 5, marginellt underprestera gentemot de övriga kategorierna. Då de olika prestationsmåtten antyder på olika slutsatser gällande vilken kategori av fonder som faktiskt presterat bäst under tidsperioden april 2015 till april 2020, så anses studien visa på att inget definitivt samband finns och tyder därmed på att fonder med ett högre hållbarhetsbetyg ej bör anses synonymt med högre riskjusterad avkastning, och vice versa.

29

5.2 Aspekter vid användning av hållbarhetsbetyg

När en studie nyttjar ett hållbarhetsbetyg från ett oberoende analysföretag blir studien naturligt beroende av hållbarhetsbetygets tillförlitlighet. En viktigt variabel att ta i beaktning när man försöker avgöra tillförlitligheten hos ett hållbarhetsmått är att det ännu inte finns någon universell definition för hur företag skall bedömas i sitt hållbarhetsarbete. I och med detta riskerar betygen att sakna verklighetsförankring, vilket även i sin tur skulle förminska värdet i studier som baseras på dessa mått.

Måttet ESG är utvecklat för att vara så representativt för olika branschers hållbarhetsarbete som möjligt men står fortfarande inför utmaningen att leverantörer av ESG-research behöver göra kontinuerliga analyser av alla bolag för att hållbarhetsbetyget skall bära någon vikt och vara aktuellt. ESG är viktigt för att skapa en rättvis bild av risk och avkastning, där icke-finansiella dimensioner är inkluderade för att inrymma de punkter där det finansiella systemet tidigare svikit samhället. Däremot bör det beaktas att en stor del av ESG-informationen som finns tillgängligt kommer från det finansiella system som tidigare eftersatt hållbarhetsfrågor. Detta kan i sin tur påverka tillförlitligheten i de hållbarhetsmått som produceras av dessa institutioner.

Begreppet ESG skulle förlora sitt syfte som verktyg för bolag och investerare om det skulle visa sig att måttet saknar substans i dess inverkan på olika hållbarhetsaspekter, vilket i sin tur skulle leda till att inkluderandet av ESG i investeringsbeslut och studier blir verkanslöst och intetsägande.

Som tidigare nämnt baseras hållbarhetsbetyg kopplade till ESG på tre dimensioner likvärdigt och även det kan det skapa en skev bild av företags faktiska hållbarhetsarbete, då företag bestraffas för att ha mycket låga betyg i en dimension, vilket däremot inte nödvändigtvis innebär att de skulle vara svaga i de andra två. ESG är dock bra eftersom att dimensionernas kriterier är branschspecifika, vilket ökar måttets trovärdighet då olika branscher ofta är utsatta för specifika hållbarhetsutmaningar. Det är viktigt att poängtera att utformningen och omfattningen av ett hållbarhetsbetyg är avgörande för den relevans som investeringsbeslut och forskning baserat på nämnda betyg bär.

30

5.3 ESG och hållbarhetsutveckling

Denna studie gör en kvantitativ analys av ESG ur ett finansiellt perspektiv. Det är här av stor vikt att poängtera att ESG inte har som huvudsakligt mål att öka riskjusterad avkastning, utan snarare är ett mått för att internalisera kostnader för hållbarhetsarbete vilket i längden är tänkt att bidra till en hållbar utveckling. ESG ska i praktiken fungera som ett verktyg för finansmarknaden och investerare att påkalla förändring i bolags samhällsansvar och hållbarhetsarbete sätt till dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Därför bör ESG inte ses som ett direkt verktyg för att uppnå finansiella mål utan skall i stället utgöra ett mervärde till en bolagsverksamhet som förväntas vara ekonomiskt hållbar och värdebringande för dess aktieägare.

31

Slutsats

Studiens syfte var att utforska om det finns ett tydligt samband mellan fonders hållbarhetsbetyg och dess riskjusterade avkastning. För att analysera detta förhållande användes Morningstars hållbarhetsbetyg för att rangordna och gruppera alla fonder i fem kategorier döpta efter nivåerna i hållbarhetsbetyget. Valet av fonder i studien baserades på fonder från de geografiska segmenten Danmark, Finland, Norden, Norge och Sverige. Studien använde veckovisa slutpriser i form av NAV-kurser vid beräkningen av avkastning och prestationsmått. Rådata inhämtades i huvudsak från Bloomberg Professional Services med data från tidsspannet april 2015 - april 2020. Med dessa data beräknades fondstatistik såsom betaparametrar, volatilitet och totala avkastningar samt prestationsmåtten Sharpekvot, Sortinokvot, Treynorkvot och Jensens alfa.

De erhållna resultaten från studien visade på att de olika prestationsmåtten indikerade olika slutsatser gällande vilken kategori av fonder som faktiskt presterat bäst under tidsperioden april 2015 fram tills april 2020. Utifrån detta kan det inte antas existera någon tydlig korrelation, varken positiv eller negativ, mellan fonders riskjusterade avkastning och dess hållbarhetsbetyg. Nämnvärt är att studien utfördes under rådande coronaviruspandemi orsakat av Covid-19. Denna pandemi orsakade en historisk börsnedgång under perioden februari - mars 2020, vilket i sin tur har påverkat resultaten i vår studie då undersökningsperioden inkluderar denna börsnedgång. Vi var medvetna under studiens gång att vi hade kunnat undgå denna påverkan genom att hämta data från ett tidsspann innan pandemins utbrott, men valde att inte göra det då studien blir mer representativ för tidpunkten då den skrevs, om effekten av pandemin inkluderas. Studien inkluderar nu istället hur de olika hållbarhetsklasserna reagerat vid en börsnedgång, vilket även det är en del av fonders historiska prestation.

Studien och dess resultat har viss vetenskaplig betydelse i aspekten att fungera som underlag för vidare forskning inom ett område vars relevans växer sig allt starkare i samhället. Fonder i Norden utgör ett mycket litet urval av det totala antalet fonder

32 vilket gör att studien är för liten för att dra några konkreta slutsatser kring en eventuell korrelation mellan fonders hänsynstagande till ESG och dess riskjusterade avkastning.

Studien är däremot relevant för att motivera mer omfattande forskning inom området då det för det första finns utrymme att inkludera fonder från flera delar av världen. För det andra finns det ett behov att studera hur förändringar i fonders portföljinnehav, som i sin tur kan förändra hållbarhetsbetygen, påverkar studier med längre tidshorisonter. Detta då fonders hållbarhetskategori kan variera över tid, vilket kan ge missvisande resultat om kategoriseringen görs för hållbarhetsbetygen vid tidshorisontens slut. Det finns även ett behov av att undersöka vilken konkret inverkan regleringar och tidsspann har på resultaten då hållbarhetstrenden än är i ett tidigt skede med en förväntad avsevärd global utveckling inom området.

33

Källförteckning

Avanza. 2020. Vad är NAV-kurs?. https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza- akademin/fonder/vad-ar-nav-kurs.html (hämtad 2020-04-14)

Bauer, Rob, Koedijk, Kees & Otten, Rogér. 2005. International evidence on ethical mutual fund performance and investment style. Journal of Banking & Finance, Vol. 29, Issue 7, s.1751-1767.

Bénabou, R. & Tirole, J. 2010. Individual and Corporate Social Responsibility. Economica, s.1-19.

Berk, DeMarzo. 2016. Corporate Finance, Global Edition. Pearson. 4e uppl. s. 381, 407-409, 419-424.

Damodaran,Aswath. 2007. A Riskfree Rate.Stern School of Business.

http://people.stern.nyu.edu/adamodar/pdfiles/eqnotes/discrate1.pdf?fbclid=IwAR0_MVj19E VOo16-gIkh6tkqKkdzD1CgZxwrs1CxkTT_RQzBobUfE-4XRro (hämtad 2020-04-17) Deutsche Bank. 2012. Establishing Long-Term Value and Performance.

https://www.db.com/cr/en/docs/Sustainable_Investing_2012.pdf (hämtad 2020-03-28) Erhemjamtsa, O. & Huang, K. 2019. Institutional ownership horizon, corporate social responsibility and shareholder value. Journal of Business Research, 105, s.61-79.

Ethical Investment Research Services (EIRIS). 2007. Valuing ESG issues – a survey of investors. https://www.upj.de/fileadmin/user_upload/MAIN-

dateien/Infopool/Forschung/eiris_investor_2007.pdf (hämtad 2020-04-17)

European Union. 2013. Directive 2013/34/EU of the European parliament and of the council.

http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32013L0034&from=SV (hämtad 2020-03-23)

European Union. 2014. Directive 2013/34/EU as regards disclosure of non-financial and diversity information by certain large undertakings and groups.

http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=EN&f=PE%2047%202014%20INIT (hämtad 2020-03-31)

Fama, E. F. 1970. Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work. The Journal of Finance, 25, s. 383-423.

Freeman, R.E. 1984. Strategic Management: A Stakeholder Approach. Boston, Massachusetts: Piman.

Global Compact. 2019. The Ten Principles of the UN Global Compact.

https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles (hämtad 2020-04-16)

34 Goldman Sachs. 2015. Episode 15: The new bottom line – ESG investing.

http://www.goldmansachs.com/our-thinking/podcasts/episodes/7-21-2015-hughlawson.html (hämtad 2020-03-27)

Grossman, S. J. & Stiglitz, J. E. 1980. On the Impossibility of Informationally Efficient Markets. American Economic Review, 70, s. 393-408.

Hübner, G. 2005. The Generalized Treynor Ratio. Review of Finance, 9. s. 416

Ibikunle, Gbenga & Steffen, Tom. 2015. European Green Mutual Fund Performance: A Comparative Analysis with their Conventional and Black peers. Journal of Business Ethics, Vol. 145, No. 2, s.337-355.

Investopedia. 2020. Assets Under Management.

https://www.investopedia.com/terms/a/aum.asp (hämtad 2020-04-16)

Jensen, M. C. 1968. The Performance of Mutual Funds in the period 1945-1964. The Journal of Finance, 23. s. 389-416

Kempf, Alexander & Osthoff, Peer. 2007. The Effect of Socially Responsible Investing on Portfolio Performance. European Financial Management, Vol. 13, No. 5, s.908-922.

Lückoff, Peter. 2011. Mutual Fund Performance and Performance Persistence.

Wiesbaden: Gabler Verlag.

Markowitz, H. 1952. Portfolio Selection. Journal of Finance, 7.

Morningstar. 2019. Morningstar Sustainability Rating Methodology.

https://www.morningstar.com/content/dam/marketing/shared/Company/Trends/Sustainability /Detail/Documents/SustainabilityRatingMethodology2019.pdf (hämtad 2020-04-02)

Morningstar. 2018. Morningstar Global Category Classifications.

https://www.morningstar.com/content/dam/marketing/shared/research/methodology/860250- GlobalCategoryClassifications.pdf (hämtad 2020-04-03)

Nordea Equity Research. 2017. Cracking the ESG Code. https://nordeamarkets.com/wp- content/uploads/2017/09/Strategy-and-quant_executive-summary_050917.pdf (hämtad 2020- 04-17)

Principals for Responsible Investment (PRI). 2015. Fiduciary Duty in the 21st Century.

https://www.unpri.org/download?ac=1378 (hämtad 2020-04-14)

Principals for Responsible Investment (PRI). 2016a. Fiduciary Duty in the 21st Century US Roadmap. https://www.unpri.org/download?ac=4353 (hämtad 2020-04-15)

35 Principals for Responsible Investment (PRI). 2016b. Investor Obligations and Duties in 6 Asian Markets. https://www.unpri.org/download?ac=1393 (hämtad 2020-04-15)

Red Rock Capital. 2014. Sortino: A ´Sharper´ Ratio.

http://redrockcapital.homestead.com/Sortino__A__Sharper__Ratio_Red_Rock_Capital.pdf (Hämtad 2020-04-18)

Revelli, Christophe & Viviani, Jean-Laurent. 2015. Financial performance of socially responsible investing (SRI): what have we learned? A meta-analysis. Business Ethics: A European Review, Vol. 24, Issue. 2, s.158-181.

Riksbanken. 2020. Sök räntor & valutakurser. https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok- rantor--valutakurser/?g6-SETB3MBENCH=on&g7-SEGVB10YC=on&from=2015-04- 01&to=2020-04-01&f=Week&c=cAverage&s=Dot (Hämtad 2020-04-11)

Schneider, Christoph. 2009. How Useful is the Information Ratio to Evaluate the Performance of Portfolio Managers?. GRIN Verlag.

Sharpe, W. F., (1964). Capital asset prices: A theory of market equilibrium under conditions of risk. The Journal of Finance, 19, s. 425-442.

Sharpe, W. F., (1964). Mutual Fund Performance. The Journal of Business, 39. s.119-138 Sjöström, E. 2015. The performance of socially responsible investment. Sjunde AP-fonden.

https://www.ap7.se/app/uploads/2017/06/AP7_The-Performance-of-socially-responsible- investment.pdf (hämtad 2020-04-17)

Sustainalytics. 2018. Sustainalytics ESG Risk Research. https://www.sustainalytics.com/esg- ratings/ (hämtad 2020-04-03)

The CPA Journal. D’Aquila, Jill M. 2018. The Current State of Sustainability Reporting A Work in Progress. https://www.cpajournal.com/2018/07/30/thecurrent-state-of-sustainability- reporting/ (hämtad 2020-03-31)

The Global Sustainable Investment Alliance (GSIA). 2018. Global Sustainable Investment Review 2018. http://www.gsi-alliance.org/wp-

content/uploads/2019/06/GSIR_Review2018F.pdf (hämtad 2020-03-28) United Nations. 2019. Sustainable Development Goals.

https://www.un.org/sustainabledevelopment (hämtad 2020-04-15)

United Nations Global Compact. 2014. Guide to Corporate Sustainability.

https://www.unglobalcompact.org/library/1151 (hämtad 2020-04-14)

Waddock, S.A. & Graves, S.B. 1997. The Corporate Social Performance-Financial Performance Link. Strategic Management Journal, 18 (4), s. 303-319.

36

Bilaga 1 - Tabeller

Tabell 1

Lista över resultat från beräkningar för respektive fond, kategoriserat efter hållbarhetsbetyg.

Hållbarhetsbetyg 5

Namn - fond Index Beta, β Total

avkastning

Sharpe Ratio

Sortino Ratio

Jensens Alpha

Treynor Ratio

Aktie-Ansvar Sverige A OMX 0,89 0,17% 0,06 0,24 1,42 1,64

Aktia Capital B HEXP 0,93 -6,42% -0,03 -0,14 1,12 1,35

AMF Aktiefond Sverige OMX 0,98 -1,91% 0,02 0,14 0,77 0,80

Aktiespararna Topp Sverige OMX 1,01 -2,15% 0,02 0,22 0,82 0,81

Avanza Zero OMX 0,99 1,07% 0,06 0,30 1,39 1,42

Danske Invest SICAV- Sverige Beta SA

OMX 1,01 5,50% 0,11 1,77 2,24 2,22

Enter Preserve A OMX 0,50 2,37% 0,06 0,09 0,80 1,99

Evli Finland Select B HEXP 0,96 0,82% 0,07 0,59 2,96 3,17

Evli Aktieindex B HEXP 0,86 -2,29% 0,02 0,06 1,93 2,56

FIM Fenno HEXP 0,95 -12,63% -0,12 -0,69 -0,32 -0,25

37

Carnegie Sverigefond A OMX 0,96 5,98% 0,11 0,62 2,16 2,28

Carnegie Spin-Off A OMX 0,66 -0,14% 0,03 0,06 0,80 1,40

Handelsbanken Sverige Selektiv

OMX 0,90 14,12% 0,19 0,72 3,54 3,97

Lansforsakringar Sverige Aktiv A

OMX 0,95 16,58% 0,21 1,15 3,95 4,17

Nordnet Indeksirahasto Suomi HEXP 1,04 6,21% 0,13 2,07 4,32 4,08

Nordea Swedish Stars utd OMX 0,95 -15,82% -0,14 -0,49 -1,99 -2,08

SEB Swedish Value Fund OMX 0,96 -6,03% -0,02 -0,10 0,02 0,03

Simplicity Norden MXND 0,68 20,28% 0,28 0,64 6,91 12,01

Spiltan Aktiefond Stabil OMX 0,79 42,47% 0,52 2,20 7,79 9,91

Spiltan Aktiefond Investmentbo

OMX 1,02 35,24% 0,38 1,92 7,34 7,23

Swedbank Robur Aktiefond Pension

OMX 0,81 15,08% 0,25 0,78 4,21 5,27

Swedbank Robur Sweden High Div

OMX 0,92 -12,83% -0,11 -0,38 -1,56 -1,66

Nordea Swedish Stars icke- utd

OMX 0,96 -1,97% 0,05 0,23 1,17 1,24