Linnéjubileer: Svensk historiekultur och historiebruk 1907-2007
- En undersökning med Carl von Linné i fokus
Johannes Öhman
Historia C
Härmed ger jag mitt tillstånd till att föreliggande uppsats får spridas och att forskare och studerande får citera ur densamma. Uppgifter om uppsatsen får läggas ut på internet.
1. Inledning 2
1.1 Syfte och frågeställningar 4
1.2 Bakgrund 4
1.2.1 Historiemedvetande, historiekultur och historiebruk 4
1.2.2 Historiekultur i förändring 5
1.3 Material och metod 6
1.3.1 Idé-ideologisk analys 7
1.3.2 Källkritiska aspekter 8
1.4 Teoretisk anknytning 9
1.5 Tidigare forskning 12
2. Resultat 14
2.1 Personen Linné 14
2.1.1 1907 14
2.1.2 1957 15
2.1.3 2007 16
2.1.4 Sammanfattning personen Linné 18
2.2 Yrkesmannen Linné 18
2.2.1 1907 18
2.2.2 1957 21
2.2.3 2007 23
2.2.4 Sammanfattning yrkesmannen Linné 25
2.3 Linné för Sverige 25
2.3.1 1907 25
2.3.2 1957 26
2.3.3 2007 27
2.3.4 Sammanfattning Linné för Sverige 28
3. Diskussion 28
3.1 1907 28
3.2 1957 29
3.3 2007 30
4. Sammanfattning 33
5. Källförteckning 35
1. Inledning
Carl von Linné är med bland andra Anders Celsius och Alfred Nobel en av Sveriges mest kända vetenskapspersoner. Men bilden av Linné har under senare år, i samband med den växande Black Lives Matter rörelsen (BLM), blivit allt mer komplicerad. BLM-rörelsen fokuserar på mänsklig jämlikhet, framför allt mörkhyade, vilket medför att flera historiska figurer som tidigare blivit hyllade med monument blir nu utpekade som rasister eller kontroversiella på olika vis. Detta har även Linné blivit föremål för och beskrivs i flera artiklar som den rasistiska ideologins grundare och det finns krav på att Linnés staty ska rivas. Detta skifte i synen på dessa personer visar på en potentiell historiekulturell förändring 1 där uppfattningen successivt har förändrats från att vara en hyllad forskare till en potentiell rasist. BLM-rörelsen kommer vidare inte behandlas i rapporten men det är ett bra exempel på hur bilden av en person kan förändras över en natt. Att stora förändringar kan ske och är beroende av den historiekultur samhället, samt vi som enskild individ befinner oss i.
Hos den svenska allmänheten är Linné sannolikt mest ihågkommen för sin klassificering av växtriket, liksom för Flora lapponica där han skildrar de norra delarna av Sverige under den så kallade Lapplandsresan. Det är ingen överdrift att säga att det nationella symbolvärdet och statusen kring Linné är hög i Sverige. Vidare lämnar Linné ett stort vetenskapligt arv och kulturarv både i Sverige och övriga världen. Det är på grund av detta han är huvudperson i denna undersökning. Jag kommer att behandla och undersöka historiekulturen och
historiebruket om Linné under hans jubileumsår 1907, 1957 respektive 2007 i den svenska pressen. Dessa nedslag i historien är passande, då en kan anta att Carl von Linné blivit mer kontextualiserad i pressen under sina jubileumsår. Eftersom att historiekulturen förändras över tid är det därmed intressant att studera hur den påverkar synen på en människa och hur
1 Berglund, Björn. “Därför stormar det kring Carl von Linné.” SVT.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-stormar-det-kring-carl-von-linne (Hämtad 2021-01-05); Knutson, Ulrika. “Carl von Linné sitter löst.” Sveriges Radio. 2020-06-20. https://sverigesradio.se/artikel/7499721 (Hämtad 2021-01-05)
tongångarna om Linné skiftat över tid. Förändras bilden av Linné lika drastiskt som den gjort under BLM-protesterna som under respektive jubileum, eller är den konstant?
Historiekulturen som konstaterades under 1900-talet var turbulent och präglades bland annat av två världskrig. Då är det av intresse att fundera hur exempelvis Hitlers nationalistiska världsbild påverkade historiekulturen i det neutrala Sverige och om det blev någon skillnad i historieskrivningen i förhållande mellan, innan och efter världskriget. Dessa aspekter är intressanta att synliggöra. Begreppet historiekultur är ett väl studerat fenomen och med hjälp av Linné som symbolisk person möjliggör denna studie att precisera förändringar i
historiekulturen vid givna tidpunkter. Avslutningsvis kan denna analys belysa vilken historia som var relevant och på vilket sätt vi har behandlat historia över tid.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka den historiekulturella förändringen i Sverige genom att studera de tre Linnéjubileerna 1907, 1957 och 2007 i svensk dagspress. Linné har haft betydelse för naturvetenskaplig forskning och för Sverige där han blivit en historiskt betydelsefull symbolgestalt. Det finns emellertid skillnader i hur Linnés betydelse uttryckts under olika tidsperioder i relation till den aktuella historiekulturen. Genom att studera den svenska pressen kan vi få en bredare översikt hur diskussionen om Linné utvecklats under olika tidsåldrar. Detta kan bidra till en bredare uppfattning kring den historiekulturella
förändringen och dess uttryck i svenska tidningar under jubileumsperioderna. Vidare kommer detta kopplas till teoretiska perspektiv på historiebruk då det går att analysera vilken typ av historiebruk som använts under respektive period. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats:
1. Hur presenterades Linné i svensk dagspress vid de olika jubileumsåren 1907, 1957 och 2007?
2. Vilken likheter och skillnader finns mellan de tre åren?
3. Hur kan likheterna och förändringarna förstås utifrån teoretiska perspektiv på historiebruk?
1.2 Bakgrund
1.2.1 Historiemedvetande, historiekultur och historiebruk
Historiemedvetande kan beskrivas som relationen mellan tolkningen vi gör av historien och förståelsen vi får i nutiden. En process där människan orienterar sig i nutiden med hjälp av tidigare upplevelser och förväntningar på framtiden. Begreppet historiebruk redogör för hur 2 eller i vilket syfte exempelvis en person, institution, läroverk eller politisk organisation använder sig av historien. Detta resonemang utvecklas under kommande rubrik ‘teoretisk anknytning’. Historiekultur kan betraktas som en kommunikationskedja. Människan är intresserad av vilken, samt hur denna historia förmedlas. När och var förmedlas den? Till vem och av vem förmedlas den? När historia ska tas in av människor finns det olika aktörer:
avsändare, förmedlare och mottagare. Via dessa aktörer nyttjas historien för olika ändamål inom en historiekultur. 3
Begreppen historiekultur, historiebruk och historiemedvetande är sammanlänkade. Enligt Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander kan historiekultur och historiemedvetande beskrivas liknande att en kommunikationskedja som uppstått kring historia är historiekultur, men historiemedvetandet hos personerna som ingår i denna kedja är de som utgör själva grunden för historiekulturen. Historiemedvetande är nödvändigt för ett historiebruk medan
historiekulturen är summan av historiebruk och medvetande. Historiekultur är därmed hur historien egentligen uppfattas och används av befolkningen generellt under olika perioder. 4
1.2.2 Historiekultur i förändring
Denna bakgrund är skriven med den tidigare forskningen som grund för vad den har gett för bild av den historiekulturella förändringen som skedde mellan 1900 och 2007.
2Karlsson, Klas-Göran. Historiedidaktik och historievetenskap - ett förhållande i utveckling. I Historien är nu:
en introduktion till historiedidaktiken. Klas-göran Karlsson & Ulf Zander (red.), S. 193-211. Lund:
Studentlitteratur. 2009, s. 280
3 Karlsson, Klas-Göran. Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. Klas-göran Karlsson & Ulf Zander (red.), S. 25-73. Lund: Studentlitteratur. 2009, s. 38.
4 Ibid.
Enligt historikerna är det välkänt att den historiekulturella förändringen i Sverige under 1900-talet har varit omfattande och skiftat i sitt uttryck. Från nationalistiska tankar till ett mer historielöst samhälle. Den historiekulturella förändringen i Sverige under 1900- och början 5 av 2000-talet har skiftar stort. I början av 1900-talet var den Svenska unionen tillsammans med Norge på väg att lösas upp. Unionsfrågan påverkade Sveriges behov att framställa sig i ett allt mer positivt ljus. Detta behov i kombination med ett nytt demokratiskt och modernt industrisamhälle medförde att nationalistiska åsikter ökade i Sverige. Under 1930-talet började en ny kultur formas vilket kan beskrivas som kulturradikal och skulle erbjuda ett icke nationalistiskt ideal där framtiden stod i centrum. Detta bidrog till att historiebildningen i samhället sjönk, framförallt i skolorna. Det historiemedvetande som var tydligt framträdande under början av 1900-talet försvann. Efter 1945 blev det istället som en konsekvens av 6 andra världskriget som gjorde att synen på det förflutna, i synnerhet den nationalistiska framtoningen som tidigare funnits försvann. Referenserna till det förgångna blev allt färre, och fick successivt mindre betydelse i framför allt den politiska planeringen för framtiden.
Detta innebar att historien inte fick samma betydelse som förut och historiemedvetandet började trängas undan. Åren efter kriget var ambitionen att bygga upp ett nytt samhälle och 7 överkomma det förflutna. Det förflutna gjorde ont i människors minnen och samtidigt var gammalt synonymt med dåligt. Under 50- och 60-talet ökar den så kallade historielösheten, ett resultat av en mycket stark ekonomisk och industriell uppgång i Sverige. När denna ekonomiska utveckling stannade 1970 började intresset för historia öka. Denna ökning 8 skedde under senare delen av 1900-talet och den historielöshet som fanns under
efterkrigstiden ersattes med en allt större närvaro av historia. Historien fick en ideologisk och politisk betydelse vilket blev tydligare då det förflutna jämfördes med nutiden för att
förstärka bilden av hur samtiden var bättre. Under 1990-talet försökte den svenska historien 9 harmoniseras. Behovet av att revidera och komplettera den så kallade moderna eller samtida
5 Queckfeldt, Eva. Dör historien ut? Historielösheten i efterkrigstiden Sverige-ett försök till förklaring. Scandia.
Vol. 53, Nr. 2, 1987. s. 306-314.
6Aronsson, Peter. Historiekultur i förändring. I Makten över minnet: Historiekultur i förändring. Peter Aronsson (red.), s. 7-34. Lund: Studentlitteratur, 2000. s. 11.
7 Zander, Ulf. Fornstora dagar, moderna tider: bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte. Diss., Lunds Universitet, 2001. s. 353-355.
8 Queckfeldt, 1987, s. 306-314.
9 Zander, 2001, s. 414.
identiteten bidrog till ett förnyat intresse för den äldre historien i syfte att kunna orientera och identifiera sig. 10
1.3 Material och metod
Källmaterialet som legat till grund för detta arbete är tidningsartiklar i de tre större etablerade tidningarna, Aftonbladet, Svenska Dagbladet (SvD) och Dagens Nyheter (DN). Jag har samlat in detta källmaterial genom systematiska sökningar av artiklar som behandlar Carl von Linné.
I detta arbete har jag använt mig av Kungliga Bibliotekets databas över svenska tidningar för jubileerna 1907 och 1957. För jubileumsåret 2007 har jag använt mig av databasen
Mediearkivet. Mina primära sökord har varit “Carl von Linné, Linné, Linné jubileum, Linné 11 300/250/200 år.” Urvalet har skett genom att fokusera på artiklar som varit argumenterande eller uttryckt åsikter. Det är framför allt ledare, essäer, debattartiklar och krönikor som stått i centrum för denna studie då dessa tydligast uttrycker skribentens egna åsikter gällande Carl von Linné. Mindre notiser som nämner Linné eller eventuellt andra mindre former av artiklar exkluderas ur undersökningen. Exempel på detta skulle kunna vara notiser som enbart
uppmärksammar att det är Linnés 300-årsjubileum. Sammantaget har 22 artiklar analyserats från de tre tidningarna.
1.3.1 Idé-ideologisk analys
Undersökningens syfte är att studera historiekulturen under givna tidpunkter kring Carl von Linné. Eftersom tre olika tidningar som undersöks har jag valt idé-ideologisk metod för att besvara min frågeställning. Intentionen är att analysera omfånget av idéer inom ett
sakområde. I detta fall handlar idéerna om Linné i svenska pressen under de tre jubileerna. 12 Denna metod används som ett analysverktyg där olika formuleringar i källmaterialet delas in i idealkategorier som vidare analyseras mot syfte och frågeställning. Med hjälp av dessa idealkategorier kan jag urskilja och renodla vissa drag i de artiklar som har undersökts. Med
10 Zander, 2001, s. 467.
11 Retriever, Mediearkivet. https://web-retriever-info-com.proxy.ub.umu.se/services/archive.html; Kungliga biblioteket. Svenska Dagstidningar. https://tidningar.kb.se/ (Hämtade 2020-12-22).
12 Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys.
Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 154.
stöd av dessa kategorier ska jag kunna formulera de hypoteser jag kommer fram till i min diskussion. 13
I takt med att källmaterialet behandlats har kategorier skapats, Personen Linné, Yrkesmannen Linné och Linné för Sverige. Dessa kategoriseras efter nyckelbegrepp. Personen Linné innefattar ord och meningar som belyser hur Linné var som människa och vilka personliga egenskaper han besatt. Exempelvis om en artikel beskriver hur snäll och givmild Linné var, hamnar det under Personen Linné. Yrkesmannen Linné behandlar hans verk, Linnés
klassificering av växter och djurriket, men också Linnés diktade verk räknas in. De artiklar som redogör för hans författarskap kommer därmed gå in under yrkesmannen Linné. Linné för Sverige handlar om Linnés koppling till Sverige samt hans betydelse för fosterlandet. Det kan exempelvis vara formuleringar om hur Sverige ska vara stolt över Linné som
förekommer i denna klassificering.
1.3.2 Källkritiska aspekter
De källkritiska aspekterna är viktig att ta i beaktning. Det är skribenternas egna uppfattningar jag vill undersöka och det kan därmed uppfattas som att ett oberoende finns, vilket inte är säkert. Det är viktigt att komma ihåg tidningarnas politiska tillhörighet vilket kan påverka synen om Linné i anslutning till de tre jubileumsåren. Detta politiska ställningstagande i tidningarnas ledare kan vara tendentiösa och skriva bilden kring Linné och jubileum som passar det parti tidningen sympatiserar med. Men, trots tidningarnas färg finns det fortfarande en möjlighet att skribenterna inte sympatiserar med tidningens politiska ledare och därav inte ser sig som en representant för just detta och skriver efter egna värderingar. Det är dock viktigt att ta båda aspekter i beaktning vid mer omfattande analyser. Vidare är det möjligt att tidningarna i sig har skiftat i sitt politiska ställningstagande under respektive jubileumsår.
Vad gäller beroendekriteriet är det i huvudsak när Linné blir beskriven som person. En del av skribenterna kan ha förlitat sig på andrahandskällor som exempelvis böcker och biografier om Linné. Detta kan skilja mycket mellan skribenterna och skapa åsikter som inte 14
13 Bergström & Boréus, 2000, s. 158.
14 Florén, Anders, Ågren, Henrik & Erlandsson, Susanna. Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur, 2018. s. 78-79.
nödvändigtvis är representativt för vem Linné var, men skapar ett uttryck för den historiekultur som var under tidpunkten.
De tre tidningarna jag valt till studien når ut till en bred publik och målgrupp. Jag anser att detta skapar en relativt god representativitet för undersökningen då tre större tidningar i olika politiska falanger kan representera deras generella tongångar och därmed historiebruket under de tre jubileumsåren. Nedan följer en kort redogörelse för tidningarnas politiska förändring under undersökningsperioderna. Detta i syfte att skapa en förståelse för möjligheten att olika skribenters beskrivningar kring Linné kan vara färgade av påtryckningar från den egna tidningen under respektive period. Även om just detta inte är syftet för uppsatsen att undersöka så kan det vara bra att vara medveten om när jag vill göra en analys av källmaterialet.
Aftonbladet:
Under 1890 till 1921 framställdes Aftonbladet som konservativ och under första världskriget visade tidningen sympatier för Tyskland. Under 1920-talet sjönk tidningen i både anseende och upplaga, men från 1933 till 1956 började tidningen återgå till en liberal linje och återfick sitt anseende. Politiskt låg Aftonbladet nära Folkpartiet fram till 1956 då tidningen såldes till Landsorganisationen Sverige (LO). Därefter har tidningen redovisat en kulturbevakning som legat närmare vänstern. 15
Svenska Dagbladet:
Under 1884 reorganiserades Svenska Dagbladet (SvD) och blev omvandlat till en tidning med ett så kallat “intelligensblad”. Detta blad innehöll framför allt en kulturell och en icke-politisk inriktning, men under inledningen på 1900-talet började tidningen ta en allt mer politiskt konservativ ställning. Detta ändrades när högerpolitikern Ivar Anderson tillsattes som chefredaktör 1940. Tidningens hållning blev präglad av neutralitet i samlingsregeringens tycke och ett stort engagemang för Finland och Norge under kriget. I inrikespolitiska frågor
15Oscarsson, Ingemar, Gruvö, Jonas & Gustafsson, Karl Erik. Aftonbladet. Nationalencyklopedin, [u.å].
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aftonbladet (hämtad 2020-12-19)
kunde SvD räknas som högerns representant. Under 1980-talet blev tidningens politiska hållning friare och blev benämnd som obunden moderat vilket den är även idag. 16
Dagens Nyheter:
Under 1898 var Dagens Nyheter (DN) på vägen mot att bli en politisk kraft för den liberala rörelsen. Senare när den liberala partisprängningen 1928 ägde rum ställde sig DN på det liberala partiets sida. Denna linje fortsatte till 1951 då DN ville markera en oberoende
hållning och politiskt förespråkade tidningen en borgerlig samling. Tidningen förklarades sig helt oberoende 1973 men skulle fortfarande förespråka liberala eller frisinnade tankar i sina ledare. DN bytte 1998 till beteckningen oberoende liberal och är detta än idag. 17
1.4 Teoretisk anknytning
Jag kommer använda mig av Klas-Göran Karlssons historiebrukstypologi som teoretisk utgångspunkt. Typologin innehåller sju olika typer av historiebruk vilket Karlsson redovisar.
De olika varianterna Karlsson föreslår är följande: Vetenskapliga, Existentiella, Moraliska, Ideologiska, Icke-bruk, Politiskt-pedagogiskt och Kommersiella bruk. 18
Det vetenskapliga historiebruket används för att uttrycka relevant historisk fakta. Det är nödvändigt då historia som ämne är inriktad på att klargöra variationer i tid och rum samt analysera hur och varför samhället blivit som det är i den tid historikern undersöker. Vidare ställer det vetenskapliga bruket frågor hur det kunde ha varit och eventuella historiska förklaringar på detta. Detta är ett kritiskt förhållningssätt som medför att människor blir skeptiska till definitiva sanningar och blir därav lite mer tolerant gentemot vad som betraktas avvikande. 19
Existentiellt bruk aktiveras av behovet att minnas eller glömma och på så vis kunna orientera sig i sitt samhälle. Detta upplever alla människor men med variationer beroende på tidsåldrar,
16 Sandlund, Elisabeth. Svenska Dagbladet. Nationalencyklopedin, [u.å].
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svenska-dagbladet (hämtad 2020-12-20)
17 Johansson, Alf W & Sundin, Staffan. Dagens Nyheter. Nationalencyklopedin, [u.å].
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dagens-nyheter (hämtad 2020-12-20)
18 Karlsson & Zander, 2009, s. 59.
19 Karlsson & Zander, 2009, s. 56-58.
generationer och samhällen. Detta är oftast privat och kan framkomma som källor i
exempelvis dagböcker eller personliga intervjuer. Det existentiella bruket har stor betydelse hos grupper som upplevt någon form av stort yttre tryck. Detta kan vara en konflikt eller något som ställt krav på en inre homogenisering. 20
Det moraliska bruket hänger samman med maktutövning. Med det menas hur makten bedrivits och fortsätter att bedrivas. Detta bruk kan kännetecknas med att granska de orättvisor som utsatta grupper utsatts för, med syfte att återställa relationen mellan parterna eller att belysa de problem som finns eller funnits. Detta bruk sätter ofta den så kallade försvunna historien under granskning. Dessa historiska avslöjanden får i regel en bred samhällelig respons. Artiklar och granskningar i tidningar kan inleda samhälleliga debatter som exempelvis skakar om eller ändrar den svenska historiebilden under andra världskriget. 21
Det ideologiska bruket syftar till att med hjälp av historia bygga upp sammanhang i syfte för att rättfärdiga särskilda maktpositioner och beslut. Historien brukas ideologiskt genom att hänvisa till historiska lagar och allmänna nödvändigheter. Definitiva kronologier,
periodiseringar, enkelspåriga analyser, personteckningar, sammanhang eller framsteg som till låg utsträckning är problematiserade betonas gärna. Funktionen är att rättfärdiga den ideologi en själv står för eller de beslut som tagits. Det är framför allt kommunismen och
nationalismen som är relevanta i detta bruk. Dessa två ideologier vill visa och förespråka på en utveckling från dålig dåtid till en utopisk nutid. Men det kan även användas av personer och samhällen som inte är tillhör denna politiska gruppering i någon grad. 22
Icke-bruk är ett förhållningssätt hos ofta välutbildade eller politiska grupperingar där den historia som skett ska förvrängas och ignoreras. Det samtida samhället ska inte rättfärdigas med historien eller kulturarv. Det svenska efterkrigssamhällets syn på historia kan betraktas som en tid av icke-bruk enligt Klas-Göran Karlsson. Den nu nya modernistiska
föreställningen är att den mörka historien ligger bakom oss och vi borde sikta mot den
20 Karlsson & Zander, 2009, s. 60-61.
21Karlsson & Zander, 2009, s. 62-63.
22 Karlsson & Zander, 2009, s. 63.
oproblematiska framtiden. Detta kan exempelvis vara en förklaring till varför historieämnet har varit åsidosatt i den svenska skolan under andra hälften av 1900-talet. 23
Det pedagogiskt-politiska bruket beskrivs som ett jämförande och symboliskt historiebruk.
Förhållandena mellan dåtiden och nutiden är generaliserade och oproblematiska. Enligt Karlsson skiljer pedagogiskt-politiskt bruk sig från vetenskapligt genom att göra jämförelser för att visa på likheter medan vetenskapligt bruk jämför med anledning att särskilja. Vidare strävar politiskt-pedagogiskt bruk efter att sätta aktuella politiska frågor i debatt genom att göra jämförelser där historiska händelser med stort emotionell värde är särskilt användbara. 24
Det kommersiella bruket handlar om att historia har använts för kommersiella syften, bland annat i reklam, populärhistoria och liknande medier. Historiska händelser med stor
dragningskraft används för att exempelvis en whisky eller andra varor att bli mer attraktiva.
Att anspela på hur gammalt företaget är, eller om det är en känd person som skapade själva produkten kan vara exempel på detta. Precis som pedagogiskt-politiskt bruk används historiska företeelser med stor historisk attraktionskraft. 25
Dessa historiebruk kommer att kopplas till mitt resultat i diskussionen för att analysera vilken typ av historiebruk som användas under respektive period. Typologin är användbar för att kunna identifiera och analysera det bruk som visar sig. Teorin har inte använts för att tematisera resultatet då tematiseringen kommer från min egen läsning av materialet. Istället har innehållet i teman analyserats med hjälp av Karlssons historiebruksbegrepp. Karlsson hävdar att dessa bruk inte är svart på vitt, delvis överlappande och gå in i varandra vilket kan vara bra att uppmärksamma.
1.5 Tidigare forskning
Att studera historiekultur är inte något nytt utan är väl undersökt. Flera forskare kommer fram till liknande slutsatser vad gäller 1900-talets historiekultur. Därav har jag försökt samla ett brett forskningsunderlag som behandlar historiekultur, historiemedvetande, historiebruk samt
23 Karlsson & Zander, 2009, s. 64-65.
24 Karlsson & Zander, 2009, s. 66.
25 Karlsson & Zander, 2009, s. 67.
historiebruk kring en symbolgestalt. Alla dessa olika aspekter speglar min undersökning om Linné. Gällande historiebruket, som jag själv undersöker under 1900-talet har Ulf Zander i sin avhandling Fornstora dagar, moderna tider undersökt detta. Zander menar att i början av 1900-talet var historien central i Sverige och det fanns ett stort intresse för den nationella identiteten. Detta tack vare en patriotisk utbildningsplan, orationer och statyresningar. Det 26 dominerande bruket av historia var det ideologiska i en nationalistisk form. Den
nationalistiska synen på nationellt symboliska personer varierade mer eller mindre fram till andra världskrigets slut och Tysklands förlust. Efter kriget blev nationalismen ett moraliskt utblottat uttryck vilket innebar slutet för det nationalistiskt ideologiska bruket av historia.
Zander hävdar att många ansett att det fanns ett icke-bruk av historia i tradition och historiskt perspektiv efter andra världskriget, men så var inte fallet enligt honom då användningen av historiebruket visar sig i publiceringen av svenska historieböcker. Fortsättningsvis menar Zander att det moraliska bruket började dominera under 1960-talet. Fokus på bönder och vanliga människor istället för kungar och drottningar blev vanligare. Det existentiella bruket av historia minskade successivt samtidigt som icke-bruket gradvis ökade i större utsträckning av allmänheten. Under 1990-talet skiftade fokus på moralen i form av det ideologiska bruket av socialdemokraterna där kritik riktades mot bland annat tvångssteriliseringarna från
1930-1970. Parallellt med den moraliska debatten ökade intresset återigen för äldre historia och den svenska storhetstiden fick allt mer uppmärksamhet. De som försökte koppla ihop nutida Sverige med dåtidens stormakt fick dock inte något genomslag så det
ideologiskt-nationalistiska bruket fick inte fäste igen. 27
Peter Aronsson har även han undersökt hur historiekulturen förändrats i Sverige. I boken Makten över minnet: Historiekultur i förändring påvisar han att när länder träder in i det så kallade moderna, demokratiska industrisamhället sker en kulturell investering i bland annat nationella symboler, läroplaner och jubileer. Detta når sin höjdpunkt årtiondet innan första världskriget, förstärkt av uppbrottet från unionen med Norge men även stor migration, urbanisering och parlamentarism. Aronsson menar att i det senmoderna samhället finns inte längre samma delade minne som förut. Vad gäller exempelvis jubileumsfester är det istället flera konkurrerande objekt som finns på arenan i den så kallade post-nationella eran. Det
26En “oration” är en form av akademiskt högtidstal.
27 Zander, 2001, s. 585-588.
post-moderna firandet har en stark misstro mot auktoriteter, även vetenskapliga. 1990-talet är ett årtionde som har en karaktär likt början av 1900-talet. Det neutrala, industribaserade välfärdssverige präglar 1990-talet och får uppleva samma form av uppbrottsstämning som skedde 1900. Aronsson benämner det som “den flexibla kapitalismens samhälle” och ger utlopp för ett nytt behov av historia att identifiera sig. Undanträngning och glömska är ett starkt signum för hela efterkrigstiden. 28
Niklas Ammert behandlar historiemedvetande i sin bok Det osamtidigas osamtidighet. Detta kopplar till min undersökning då historiemedvetandet ingår i en historiekultur. Ammert har undersökt hur historiemedvetandet kommit till uttryck i läroböcker. Under perioden
1900-1940 beskrivs historien med en aktörsdominans och kronologisk ordning som återkopplar till varandra. I början av 1900-talet betraktas krig som något storslaget och grandiost, men under 1920-talet förändras uppfattningen och beskrivs allt mörkare,
förmodligen en konsekvens av första världskriget. Läroböckerna från 1965 har sitt ursprung från samtiden läsaren är bekant med. Detta för att visa läsarna vilken stor skillnad det är mellan samtiden och dåtiden. En annan skillnad är att historieskrivningen av kungar och krigshjältar inte längre står i centrum då fokuset ligger på folket. Ammert menar att dåtiden var mörk och framtiden ljus vilket var innebörden i läroböckerna från 1960-talet. 29
Anders Dybelius har undersökt ett historiebruk kring en symboliskt användbar person, vilket jag själv har ambitionen att göra, med avhandlingen Ett hållbart minne? Historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848-2009. Dybelius har undersökt hur Döbelns symbolgestalt brukats. Dybelius konkluderar att i början av 1900-talet är symbolbruket kring Döbeln nationalistiskt-ideologiskt. Efter andra världskriget förändras bruket mot ett lokal-ideologiskt bruk då det var svårt att upprätthålla nationella förebilder efter andra världskriget. Döbelns marginalisering från nationell till lokal förebild är starkt associerad med omvärldens
förändringar. Under 2009 blev manifesteringen av Döbeln som en symbolgestalt extra tydlig.
Under märkesåret i öppningsceremonin närvarade ministrar, statschefen och
regeringsrepresentanter. Vidare framhölls Döbeln som en enande symbol mellan Sverige och Finland. Dybelius fastslår att historiebruket kring Döbeln delas upp i tre områden genom ett
28 Aronsson, 2000, s. 11-14.
29 Ammert, Niklas. Det osamtidigas samtidighet. Diss., Lunds Universitet, 2008, s. 84-99.
existentiellt historiebruk som delas upp i tre områden: Resor till platser med anknytning till Döbeln, Regementshistoria med anknytning till Döbeln och Släktskap med Döbeln.
Symbolgestalten medför delvis ett icke-bruk av historia då enbart positiva egenskaper framhålls. 30
2. Resultat
Tidningsartiklarna är uppdelade efter dess innehåll och kommer att redovisas därefter.
Undersökningen kommer att presenteras i följande ordning: Individen Linné,
Vetenskapsmannen Linné samt Linné för Sverige. Ordningen innebär inte att det som
behandlas först är det som förekommer mest frekvent då detta kan skilja beroende på vilket år som undersöks. Ett överlappande av artiklar kan förekomma då vissa behandlar personen och vetenskapsmannen Linné i samma meningar. Detta medför att det blir svårt att särskilja helt och hållet, således kan upprepningar uppstå under respektive kategori.
2.1 Personen Linné
2.1.1 1907
Artikeln Linnéminnet från Dagens Nyheter, beskriver Linné “Hans person är i gestalt med den nya tidens bästa sidor. Han är frihet, upplysning, forskaranda och humanitet.” Trots ett 31 krig under Linnés levnadstid märks det inte på personligheten enligt skribenten. Linné är den bästa personen som går att föreställa sig utifrån de levnadsförhållanden som rådde under denna tid. En annan artikel Dagens Nyheter uttrycker att ingen människa har haft en ljusare, humanare och mer respekterad gestalt än Linné. Skribenten menar att det legat ett “skimmer av klart, djärvt och gott solsken över Linnés personlighet och hans forskning”. I Svenska 32 Dagbladet beskriver artikeln Linné av Gustaf Stridsberg, Linnés personlighet. Goda
personlighetsegenskaper betonas och artikeln hävdar att vid varje ord i Linnés författade verk får läsaren bilden av en “helgjuten karaktär med kärlek till allt med liv. En så ädel människa
30Dybelius, Anders. Ett hållbart minne? Historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848-2009. Diss., Göteborgs Universitet, 2012. s. 176-179, 182-183.
31 Zweigberge, Otto v. (red.). “Linnéminnet.” Dagens Nyheter.1907-05-19
32 K.N. “En skugga på Linnéminnets firande.” Dagens nyheter. 1907-05-05.
att vetenskapen ej visat en mer vördnadsbjudande gestalt”. I Aftonbladet förekommer en 33 artikel som vidrör Linnés personliga egenskaper relativt kortfattat. Linné beskrivs här som en glad, skämtsam och social individ som hade lätt att umgås med andra. Enbart positiva
egenskaper framkommer.34
2.1.2 1957
Under 1957 har Dagens Nyheter två artiklar som behandlar personen Linné. Artikeln
“Andromeda i kärret” siktar skribenten delvis in sig på Linnés karaktär. Skribenten beskriver honom med ord som poetisk, spontan, ängslig och ärlig. 35Dagens Nyheter har även en artikel som är publicerad efter majoriteten av jubileumsfirandet år 1957. Artikeln “Linnéanska Nyheter” av Sten Lindroth är något rakare och hårdare i sina ord gällande Linné och firandet.
Han tycker inte att 1957-års Linnéjubileum har bestått av samma patriotiska tongångar som föregående år. Tidigare har Linnés egentliga personlighet försvunnit i den överdrivna retorik som funnits kring Linné. Lindroth anser att all litteratur som publicerats om Linné under jubileet har varit saklig, vettig och lågmäld. 36
Svenska Dagbladet har två artiklar där personen Linné behandlas i olika grad. “Linnés blomma på kinaservis” nämner Linné i förbifarten. Läraren Linné får sina lärjungar att anteckna flitigt, men framför allt att han fascinerar som människa. Den andra artikeln “Kring ett jubileum” är utförligare i förklaringen vad som tidigare varit fel i beskrivningen av Linné och vad som blivit bättre. Artikeln menar att årets jubileum medfört att publikationer om Linné är tillgängliga för alla. Vidare framhåller skribenten att bilden av Linné under tidigare jubileum där “äreminnen ropas upp med tomt klingande fanfarer” inte lyfts detta år. 37
Uppfattningen om Linné som den perfekta mannen har successivt ersatts av en mer nyanserad bild där han framställs som en allt mer komplicerad människa med väldigt tung arbetsbörda. 38
Aftonbladets artikel “Livskurvans skrämmande båge bländar oss i Linnés gestalt” av Gunnar Svärdson beskriver Linnés personlighet. Svärdson ställer sig frågan hur Linnés berömmelse
33 Stridsberg, Gustaf. “Linné.” Svenska Dagbladet. 1907-05-23.
34 Sohlman, Harald. “Carl von Linné: Rektor Magnificus prot. H. Schücks högtidstal.” Aftonbladet. 1907-05-23.
35“Andromeda i kärret.” Dagens nyheter. 1957-04-15.
36 Lindroth, Sten. “Linnéanska nyheter.” Dagens Nyheter. 1957-12-08.
37 “Kring ett jubileum.” Svenska Dagbladet. 1957-05-25.
38 Ibid.
kunnat bevaras i över 200 år och räknar upp några vetenskapliga förutsättningar. När han senare byter riktning och går in på personen Linné nämns inga konkreta egenskaper.
Svärdson nöjer sig med att visa en aspekt som inte framkom under jubileet 1907. Det var att Linné inte bara hade det bra. Han var hårt drabbad av sin ålderdom och att han var i dålig form, både psykiskt och fysiskt vid 70 års ålder. En förmodad demens var den allra största bidragande orsaken. Vidare tycker Svärdson att Linné förtjänar en hyllning då han var en enastående människa som förtjänar sin berömmelse.39
2.1.3 2007
Dagens Nyheter har två artiklar utgivna om personen Linné 2007. “Linné sorterade inte bara blommor” av Barbro Hedvall skriver intensivt om firandet av Linné och att han sannolikt hade varit nöjd att bli firad på detta sätt. Vidare är Linné fortfarande är en världskänd man.
Vad gäller Linnés kändisskap kan Hedvall inte riktigt tänka på honom utan få upp en bild av en man som var hämndlysten och långsint. Hon berättar att han brukade skriva ned
motgångar mot sina så kallade fiender i sina dagböcker. Men Hedvall betonar att detta inte är något negativt. Hon uttrycker en önskan om att dagens memoarförfattare gjort likadant.
Moderna memoarer är alldeles för snälla och fyllda med falska lovord. Avslutnignsvis önskar hon att fler var som Linné. Den andra artikeln i 40 Dagens Nyheter, “Utan hustrun Sara Lisa hade Linné aldrig kunnat bli så framgångsrik” av Martin Stugart handlar om vilken roll hustrun Sara Lisa spelade för Linné. Artikeln fokuserar inte på Linnés personliga egenskaper, då Sara Lisa står i centrum, men är relevant då det är från ett annat perspektiv. Sara Lisas egenskaper passade Linné. Sara Lisa lagade mat, tog hand om barnen och skötte hemmet, vidare beskrivs hon som burdus, obildad och sträng, men trots dessa negativa beskrivningar var hon väldigt bra för Linné. Linné ville ha någon som kunde ta hand om sig själv. Sara Lisa kom från en mycket välbärgad familj vilket sannolikt haft inflytande i Linnes forskning och möjliggjort långa resor. Kontentan är att utan Sara Lisa hade Linné aldrig varit så
framgångsrik som han blev. 41
39Svärdson, Gunnar. “Livskurvans skrämmande båge bländar oss i Linnés gestalt.” Aftonbladet. 1957- 05-23.
40 Hedvall, Barbro. “Linné sorterade inte bara blommor.” Dagens Nyheter. 2007-01-21.
41Stugart, Martin. “Utan hustrun Sara Lisa hade Linné aldrig kunnat bli så framgångsrik.” Dagens Nyheter.
2007-02-17.
Svenska Dagbladet har två artiklar som behandlar personen Linné. Den första artikeln “Varje jubileum har sin egen Linné” av Tore Frängsmyr tar avstamp i en avhandling från 1957. I denna fick Linné mycket kritik av dess tidigare nämnda författare Sten Lindroth. Han ville få bort den helgongloria som uppstått och den romantiserade bilden som uppstod efter 1907 års jubileum av Linné. Lindroth menade även att Linné var illa omtyckt som person under sin samtid. Frängsmyr försöker då i sin artikel att försvara Linné. Han menar att Lindroth är lite väl hård i sina ord vad gäller både forskning och personliga egenskaper. Absolut kan alla ha dåliga egenskaper, ingen är felfri menar Frängsmyr. Han tycker även att det är synd att Lindroths kritik har fått ett sådant inflytande vilket märks under åren efter 1957. Att allt fler har börjat omnämna Linné som grinig, feg och cynisk. Frängsmyr slutar sin artikel med att hålla med Lindroth på en punkt. Det är att historieskrivningen inte bör vara en parad för hjältar där mycket är föråldrat. Dock känns det fel att ersätta detta med den hårda kritik som Lindroth förmedlar. 42
“Den erotiske Linné träder fram i ny bok” av Eva Bäckstedt återfinns i Svenska Dagbladet med en annorlunda utgångspunkt. Bäckstedt inleder med att beskriva påståendena om att Linné spred pornografi under sin samtid. Ett någorlunda komiskt påstående men det är svårt att komma ifrån vad Bäckstedt och många andra sagt, “Sex säljer”. Linné kunde 43
marknadsföra sig genom att jämföra ståndare och pistiller med hane och hona. Bäckstedt skiftar fokus på personen Linné och menar att förra jubileet 1907 firades han som en gud, men bilden av den store vetenskapsmannen har blivit allt mer komplicerad under senare år.
Bäckstedt menar att Linné absolut hade en charm och en förmåga att skapa entusiasm kring hans samtalsämnen. Men och andra sidan framställs Linné som en hänsynslös, långsint, lynnig, snarstucken, girig och intolerant mot så kallade meningsmotståndare. Kanske var det just denna hämndlysten i kombination med obönhörlig konsekvens som lade grunden för hans framgång? Det gav uppenbarligen effekt enligt Bäckstedt. 44
Aftonbladet är något utav en outsider när det kommer till artiklarnas omfång och inriktning.
Det finns en artikel som potentiellt handla om Linnés personlighet, i realiteten utgår den från
42Frängsmyr, Tore. “Varje jubileum har sin egen Linné.” Svenska Dagbladet. 2007-05-23.
43Bäckstedt, Eva. “Den erotiske Linné träder fram i ny bok.” Svenska Dagbladet. 2007-02-02.
44 Ibid.
en filmdokumentär om Linné. Artikeln “En gång var det en tropisk skog” är skriven av Mattias Klum som också är skaparen av dokumentären. Han börjar att skriva att Linné är en beundransvärd person som hade förmåga att bli exalterad över det enkla, vilket vi är dåliga på idag. Sedan skiftar artikeln fokus. 45
2.1.4 Sammanfattning personen Linné
Under 1907 är det enbart positiva personlighetsdrag som Linné tillskrivs. Ord som frihet, forskaranda, vördnadsvärd och human används. Att Linné var en person som alla tyckte om och som hade lätt att umgås med andra. 1957 blir tonen lite annorlunda. Nu beskrivs Linné istället med ord som spontan, ängslig och ärlig. Det är även glädje från Lindroth att den överdrivet patriotiska tongången försvunnit och blivit mer saklig. Andra artiklar håller med Lindroth och menar att bilden av Linné har blivit mer nyanserad. Jubileet 2007 bidrar med lite blandade ord där Linné beskrivs som långsint och hämndlysten men även hänsynslös, lynnig, snarstucken, girig och intolerant mot så kallade meningsmotståndare. Hustrun Sara-Lisa tillskrivs även en roll och betydelse för Linnés framgång vilket inte har varit närvarande tidigare år.
2.2 Yrkesmannen Linné
2.2.1 1907
Dagens Nyheter har två nyhetsartiklar som behandlat yrkesmannen Linné. Den första är den tidigare nämnda artikeln “En skugga på Linnéminnets firande” av K.N. Skribenten beskriver skimret som finns över både Linnés forskning och personlighet. Vidare lyfts missnöje med anledning att under jubileet ska ett större antal hedersutnämningar till teologer delas ut. K.N anser att det är naturvetenskapens fiende och därmed inte ett passande tillfälle. Stämningen beskrivs överlag vara god, vilket tillskrivs vara Linnés förtjänst. Avslutningsvis konstateras hur jubileet “inte är den nu på modet blifne diktaren Linné”. Den andra artikeln, även den 46 tidigare nämnda “Linnéminnet”, skriven av Otto V. Zweigberge. Han beskriver de
vetenskapliga framsteg Linné stod för. I huvudsak omnämns växtrikets sexualsystem, men
45 Klum, Mattias. “En gång var det en tropisk skog.” Aftonbladet. 2007-05-22.
46 K.N. “En skugga på Linnéminnets firande.” Dagens Nyheter. 1907-05-06.
också zoologin och systematiseringen av de sex djurklasserna. Artikeln går inte djupare in på någon av de olika framstegen mer än att det är ett imponerande arbete Linné har stått för. 47
Svenska Dagbladet har tre artiklar kopplat till yrkesmannen Linné. Artikeln “Linné och den moderna naturforskningen” av Carl Forsstrand behandlar yrkesmannen och hans bedrifter.
Forsstrand menar på att det finns motståndare mot Linné och hans alster men till största del är de flesta positivt inställda på Linnés verk och betydelse. Han har haft stor betydelse för flera ämnesområden inom naturforskningen och utan Linné hade det fortfarande varit oreda inom djur- och växtriket tills någon tids nog framträtt med liknande genialitet och förmåga. Linné beskrivs vidare som en av de modernaste forskningsmännen av majoriteten av samtidens vetenskapsmän enligt artikeln. Han tillskrivs även upptäckten av växtgeografin samt
förgångsmannen i vad som kom att kallas modern etnografisk forskning. Forsstrand trycker på att de som har försökt förringa Linnés betydelse måste vara fullständigt oberättigade.
Linnés forskning beskrivs banbrytande och får uppbackning av svenska talmän. 48
Den andra artikeln i Svenska Dagbladet är den tidigare nämnda “Linné” av Gustaf Stridsberg inleder med att om en person ska kunna förstå Linnés riktiga storhet måste denna vara insatt eller känna till något om den botaniska litteraturen före såväl som efter Linné. Individen måste med egna ögon se den omvälvning han lyckades med. Stridsberg beskriver Linné med stora ord. När Stridsberg läser Linnés texter får Stridsberg bilden av att Linné är en
"helgjuten karaktär med kärlek till allt med liv". Vetenskapen har haft tur att Linné funnits 49 och verkat inom den. Linné var inte en upplysningens man, då han fortfarande var starkt övertygad om att Gud var den som hade skapat naturen. Trots detta ligger han fortfarande i framkant med den samtida upplysningslitteraturen. Fortsättningsvis uttrycker Stridsberg vilken duktig diktare Linné är. De reseskildringar Linné författat kan mycket möjligt
överträffa världslitteraturen på detta område. Stridsberg är besviken över att Linné inte ingår i den gemene mannens allmänbildande då det är sällsynt att träffa på någon som kan mycket om Linné. Detta är ett slösande av en av våra stora kulturskatter.
47 Zweigberge, Otto v. “Linnéminnet.” Dagens Nyheter. 1907-05-19.
48Forsstrand, Carl. “Linné och den moderna naturforskningen.” Svenska Dagbladet. 1907-04-04.
49Stridsberg, Gustaf. “Linné.” Svenska dagbladet. 1907-05-23.
Den tredje och sista artikeln i Svenska Dagbladet är “Linnés vetenskapliga betydelse, ett uttalande av en framstående norska botanist”. Denna text är en form av debattartikel. Den norske botanisten Nordal Wille har uttalat sig kritiskt kring Linné och hans vetenskapliga betydelse. Wille får stöd från flertalet andra framstående forskare också börjat bestrida bilden av Linné och den egentliga betydelsen han haft för botaniken. Linné var, enligt dessa
forskare, en enformig systematiker som saknade förståelse för de allmänna delarna av botaniken. Till svar på dessa uttalanden menar skribenten av artikeln att uttalandena är tendentiösa och högst orättvisa mot Linné. Samtidigt välkomnar skribenten en debatt kring Linné som åter väckt frågan och intresset i Sverige. Detta intresse och frågeställning har visat att Linné snarare var motsatsen till vad Wille påstod, att Linné hade snarare legat i framkant och att det var andra forskare som fått äran för upptäckter Linné egentligen stått för. Artikeln avslutas med att Linné hyllas som en duktig samordnare och naturforskare, en mycket smart person vars verk blivit stående i hundra år, men ibland bör verken kompletteras eller
repareras då de var ofullständiga. 50
“Carl von Linné: Rektor Magnificus prot. Högtidstal” återfinns som nämnt tidigare i Aftonbladet och beskriver den vetenskapliga sidan av Linné. Det framgår att Linné var
självlärd och fick snabbt undervisa. Då Linné aldrig varit lärjunge imponerade hans kunnande ännu mer. Vid 23-års ålder producerade den unge mannen mängder av verk. Artikeln
avrundas med att benämna Linné som en av forskningens ‘heroer’ och att han bidragit till det vetenskapliga intresset i Sverige. 51
2.2.2 1957
Dagens Nyheter har publicerat två artiklar som behandlar yrkesmannen Linné. Den första artikeln är den tidigare nämnda “Andromeda i kärret” som i stor utsträckning behandlar författaren Linné. Skribenten är framför allt lyrisk över Lapplandsresan. Vidare har skribenten läst mycket böcker och texter enligt honom själv, men Lapplandsresan är något extra. Det är något med texten som inget annat kan mäta sig med. Det framgår att en reviderad upplaga av Landskapsresan ska publiceras. Detta är förutom Linnés personliga
50 “Linnés vetenskapliga betydelse, ett uttalande av framstående norsk botanist.” Svenska Dagbladet. 1907- 05-02.
51 Sohlman, Harald. “Carl von Linné: Rektor Magnificus prot. Högtidstal”. Aftonbladet. 1907-05-23.
egenskaper kontentan i artikeln. Den tidigare nämnda “Linnéanska nyheter”52 av Sten Lindroth är mycket kortfattad om den vetenskapliga Linné. I samband med att Lindroth önskar fler publikationer beträffande Linné avslutas artikeln med en hyllning kring hans vetenskap. Linné beskrivs som härskare i den vetenskapliga världen: “Han var suverän med alla trådar i sin hand.” 53
Svenska Dagbladet har tre artiklar under 1957 som behandlar vetenskapsmannen Linné. Den tidigare nämnda “Kring ett jubileum” är artikeln som tydligast behandlar ämnet. Vad gäller den vetenskapliga sidan av Linné menar skribenten att forskning visar att han levde i en tursam period. Det var en period då naturvetenskapliga och näringsekonomiska intressen för första gången sammanföll vilket resulterade i att naturvetenskapen hamnade i ropet. Vidare poängteras att inget ska tas ifrån Linné och hans vetenskapliga insatser. Han var framstående på sin tid, trots att mycket är föråldrat 1957. Hans resultat jämförs ofta med nutiden och Sverige kan enligt artikeln tacka honom för den största enmansinsatsen i kulturens världshistoria. De andra två artiklarna i54 Svenska Dagbladet är inte särskilt långa eller behandlar ämnet kring yrkesmannen Linné i större utsträckning. Artikeln “Regnet vid västgötaresa av idag stämmer med Linnés upplevelser” är en reseskildring skribenten gjort i Linnés fotspår. Skribenten beundrar Linnés beskrivningar av naturen i sin omgivning. Vidare jämförs dessa beskrivningar med nutiden och skribenten undrar vad Linné själv hade tyckt om samtiden. Artikeln “Linnés blomma på kinaservis”55 beskriver hur en vanlig arbetsdag för Linné kunde vara. Fortsättningsvis beskrivs hur en lektion såg ut när hans lärjungar satt omkring honom och antecknade flitigt då han talade om sina upptäckter. Den korta artikeln avslutas med att Linné fortfarande fascinerar 1957 som individ såväl som vetenskapsman. 56
Aftonbladet har tre artiklar som behandlar yrkesmannen Linné. “Källors och lunders älskare”
av John Landquist inleder med att beskriva Linnés poetiska såväl som vetenskapliga sinne och hur detta kommer leva kvar som ett kollektivt minne. Landquist argumenterar för hur banbrytande Linné var i sina beskrivningar om landskapen i sina reseskildringar.
Litteraturhistoriker har förundrats över sättet Linné skrev de första reseskildringarna i sin tid,
52 “Andromeda i kärret.” Dagens Nyheter. 1957-04-15.
53 Lindroth, Sten. “Linnéanska nyheter.” Dagens Nyheter. 1957-12-08
54“Kring ett jubileum.” Svenska Dagbladet. 1957-05-25.
55 “Regnet vid Västgötaresa av i dag stämmer med Linnés upplevelser.” Svenska Dagbladet. 1957-05-09.
56 “Linnés blomma på kinaservis.” Svenska Dagbladet. 1957-04-30.
till och med innan den kände Rousseau. I övrigt behandlar artikeln rollen han hade för sina lärjungar och betydelse för både dåtidens och dagens barns vetenskapsintresse. Vidare
beskriver artikeln Linnés upptäckter i psykologi och medicin, vilket sannolikt inte förknippas allra tydligast med Linné. Landquist avslutar med att argumentera emot påstående om Linné att han inte låg före sin tid. 57
“Försumma inte poeten och den praktiske vandringsmannen Linné” av Allan Fagerström beskriver kortfattat yrkesmannen Linné. Fagerström menar att Linné inte borde försummas då han kunde beskriva en blomma så vackert och i hans texter finns en grund för hälsa, vitterhet, närhet, friskhet och öppenhet vilket borde betraktas som ett svenskt arv. I och med detta anser Fagerström att Linné borde få fler läsare då hans texter förtjänar sin uppmärksamhet. 58
Slutligen behandlas yrkesmannen Linné i den tidigare nämnda artikeln “Livskurvans skrämmande båge bländar oss i Linnés gestalt” av Gunnar Svärdson. Svärdson anser att det var en politiskt gynnsam period för naturvetenskapen då det var i ropet. Det var denna våg Linné red på när han kommit på sitt botaniska system. Svärdson ställer sig frågan varför Linnés berömmelse fortfarande bevarats internationellt och kommer fram till att det är för att Linnés verk har blivit satta som nollpunkt bakåt i tiden. Vad gäller den nationella
berömmelsen menar svärdson att Linné var en mycket duktig författare som fortfarande lever kvar som en av de riktigt stora. Artikeln avslutas med att Linné hyllas som en av de mest framstående forskarna i världen enligt Svärdson. 59
2.2.3 2007
Dagens Nyheter har tre artiklar om yrkesmannen Linné. “Carl von Linné - en språkförnyare”
av Catharina Grünbaum behandlar författaren Linné. Framför allt vad det stundande
300-årsjubileet har att erbjuda i läsväg. Grünbaum beskriver med glada ord hur Linné har en egen stil i skrivande. Han är rapp och konkret i sitt språk. Men hon tar även upp att
anteckningarna han skrev under sina resor och utflykter inte bara var för sakens skull, utan att de skulle fylla ett vetenskapligt syfte. Avslutningsvis hävdar Grünbaum att Linné var
57 Landquist, John. “Källors och lunders älskare.” Aftonbladet. 1957-05-23.
58Fagerström, Allan. “Försumma inte poeten och den praktiske vandringsmannen Linné.” Aftonbladet.
1957-05-24.
59 Svärdson, Gunnar. “Livskurvans skrämmande båge bländar oss i Linnés gestalt.” Aftonbladet. 1957-05-23.
påverkad av sin tid i sitt skrivande, men att det bara är positivt. Tidigare nämnda artikeln 60
“Utan hustrun Sara Lisa hade Linné aldrig kunnat bli så framgångsrik” som handlar om Linnés hustru. Som rubriken antyder så menar författaren Martin Stugart att Linné aldrig hade kunnat lyckats med sitt arbete på samma sätt om det inte vore för sin hustru Sara Lisa.
Att hennes familjs förmögenhet gjorde Linnés resor möjliga. “Linné sorterade inte bara blommor” av Barbro Hedvall skildrar ingenting konkret gällande Linnés betydelse för vetenskapsvärlden eller som författare. Hedvall nämner att jubileet och Linné ska hjälpa att väcka de ungas vetenskapliga intresse framöver. 61
Svenska Dagbladet har två artiklar. Den ena är den tidigare nämnda “Varje jubileum har sin egen Linné” av Tore Frängsmyr som argumenterar mot en tidigare akademisk artikel skriven av Sten Lindroth från 1957. Kritiken riktar sig mot personen Linné men också
vetenskapsmannen Linné. Frängsmyr håller inte med om Lindroths kritik mot vare sig personen, eller vetenskapsmannen Linné. Lindroth menade att Linné enbart intresserade sig för systematik, namngivning och sortering av naturen. Samtidigt beskriver Lindroth Linné som ett snille inom systematiken, en duktig iakttagare och beskrivare. Linné hade en egen stil som var träffsäker och rapp. Religionen är ständigt närvarande och den bibliska andan
genomsyrar hela Linnés världsbild. I artikeln som Lindroth skrivit anser Frängsmyr att Lindroth talar mot sig själv. Lindroth hävdar att Linnés förmåga gällande ordning var banbrytande och epokgörande, samtidigt kritiserar han den som väldigt ensidig. Vidare saknade Linné förmåga att intressera sig för andra sammanhang enligt Lindroth. Han gjorde inga experiment eller fysiologiska försök och därmed inte en ny anmärkningsvärd
vetenskaplig upptäckt. Frängsmyr anser att detta är motsägelsefullt och fastslår att Lindroths artikel har varit inflytelserik trots sin brist på logik. Det har inte publicerats en vetenskaplig bibliografi på över hundra år enligt Frängsmyr, men det senaste halvseklet indikerar att Linnéforskningen hamnat i ett dilemma på grund av Lindroths stora inflytande. Den nya litteraturen om Linné kan delas in i två grupper. Det är specialstudier om en given aspekt i Linnés gärning, samt översikter och biografier som är av populärvetenskaplig art. Det är fördelaktigt att Linnés personlighet lämnas ute ur skrivelsen i specialstudierna då de enbart fokuserar på yrkesmannen Linné. Frängsmyr menar inte att det är något fel på den
60 Grünbaum Catharina. “Carl von Linné - en språkförnyare.” Dagens Nyheter. 2007-04-29.
61Hedvall, Barbro. “Linné sorterade inte bara blommor.” Dagens Nyheter. 2007-01-21.
populärvetenskapliga forskningen men att den inte kommer med något nytt. Artikeln avslutas med yrkesmannen Linné och författaren håller med Lindroth i att vetenskapshistorien inte ska betraktas som en parad för stora hjältar och att denna historieskrivning känns mycket
föråldrad. Men tycker i övrigt att hans kritik är för långt gången och onödig. 62
Den andra artikeln är den tidigare nämnda “Den erotiske Linné träder fram i ny bok” av Eva Bäckstedt i Svenska Dagbladet som är relativt är kortfattad. Bäckstedt redogör för hur en nyutgiven bok beskriver att Linné blev anklagad för att sprida pornografi då han nämnt ståndare och pistiller som hane och hona. Detta var ett smart drag som var både pedagogiskt och bra för marknadsföring. Carl von Linné kallas för blomsterkonungen och är enligt Bäckstedt en av Sveriges mest kända vetenskapsmän. Avslutningsvis fastslår Bäckstedt att Linnés syn på växterna var föråldrad redan under hans samtid. Linné var inte en
upplysningens man, han ville visa hur världen var skapad av Gud. 63
I Aftonbladet är synen på Carl von Linné under 2007 relativt kortfattad. Aftonbladets artiklar är i detta område för svagt för att kunna ge en ordentlig beskrivning kring yrkesmannen Linné.
2.2.4 Sammanfattning yrkesmannen Linné
Under 1907 beskrivs yrkesmässiga Linné med goda ord från svenskt håll utifrån vad han åstadkommit. Artiklarna argumenterar för att det är ett imponerande arbete Linné stått för.
Att han låg han i framkant i sina arbeten, samtidigt finns det forskare utanför Sverige som yrkar på att Linné inte var så banbrytande som framställs. Detta möter motstånd från de svenska tidningarna som menar på det motsatta. Avslutningsvis hyllas han som en duktig författare. Under 1957 är det fortfarande positiva toner som möter de arbeten Linné har stått för. Vidare finns argumentationer för att Linné levde i en ekonomiskt och politiskt tursam period som gav hans vetenskapliga upptäckter ett extra uppsving. Trots detta ska ingenting fråntas Linné och hans yrkesmässiga alster. Linnés litterära verk beskrivs som positiva under 2007 där han hade ett eget språk som var påverkat av sin tid på ett positivt sätt. Vidare har hustrun Sara-Lisas resurser och personlighet hjälpt honom till framgång. Frängsmyr lyfter ett
62 Frängsmyr, Tore. “Varje jubileum har sin egen Linné.” Svenska Dagbladet. 2007-05-23.
63 Bäckstedt, Eva. “Den erotiske Linné träder fram i ny bok.” Svenska Dagbladet. 2007-02-02.
dilemma bland Linné-forskare där dessa har delats upp i två grupper. Avslutningsvis får Linné beröm men med en liten notis om att hans syn på växter faktiskt var föråldrad redan under sin samtid och att han som djupt troende inte kan betraktas som en upplysningsman.
2.3 Linné för Sverige
Linné för Sverige är en kategori där det nämns antingen vad Linné har gjort för Sverige, eller vad Sverige kan ha gjort för Linné. Kopplingen mellan de två aktörerna görs tydlig.
2.3.1 1907
Dagens Nyheter har publicerat tre artiklar under 1907 om Sverige och Linné. Den första artikeln är den redan nämnda “Linnéminnet” av Otto v. Zweigberg som lyfter allt det älskvärda med Linné och hur det “fläktar af svenskt kring namnet Linné”. Linnés goda 64 personliga egenskaper beskrivs genomgående i texten, vidare understryks hans svenskhet, hur Sverige bör och ska tacka honom och avslutningsvis ett citat: “med Linné träder Sverige på en gång fram i klara dagen; det får hög tradition att vårda och det vill inte mera träda i skuggan.” Den redan nämnda “En skugga på Linnéminnets firande65 ” av K.N skriver hur det är 200 år sedan Linné föddes och att “i det svenska panteon möter oss ingen ljusare,
humanare och vördnadsvärdare gestalt. I övrigt benämner artikeln de vetenskapliga och personliga drag Linné besitter. Den sista artikeln, “På Linnés Hammarby: Till 66
200-årsminnet”, i Dagens Nyheter har inte enbart inriktat sig på personen eller yrkesmannen Linné, snarare hur han bodde under sin levnadstid. Skribenten beskriver hur Linné flyttade från sitt gamla hus till gården Hammarby. När Linné flyttade var han redan en ryktbar man med ett stadgat anseende även i Sverige som enligt skribenten var sist med att erkänna Linné som den framstående person han var.
Svenska Dagbladet har en tidningsartikel. Det är den redan behandlade “Linné” av Gustaf Stridsberg, 1907 som belyser det svenska i det Linné har gjort. Linné beskrivs med stora positiva ord, både i personliga drag såväl som hans yrkesmässiga geni. Allt Linné gör är världsklass och han är onekligen en av världens frontmän i dessa områden. Stridsberg
64Zweigberg, Otto v. “Linnéminnet.” Dagens Nyheter. 1907-05-19.
65 Ibid.
66 K.N. “En skugga på Linnéminnets firande.” Dagens Nyheter. 1907-05-06.
avslutar med att om en person inte har läst Linné så vet ej ungdomarna och äldre människor
“vad fosterlandets kultur har alstrat stridbarast och vackrast.” 67
“Carl von Linné: Rektor Magnificus prot. H. Schücks högtidstal” som redovisats tidigare är publicerad i Aftonbladet och behandlar om Sverige och Linné. Skribenten lyfter Linnés gärningar för Sverige, den mest patriotiska gärning som Linné utförde var att komma tillbaka till Sverige från Holland och undervisa. Han influerade sina lärjungar samt vetenskapen runt omkring honom. Artikeln avslutas med att nämna Linné som en av forskningens heroer och nu är der en svensk fest till minnet av en person som “älskat sitt land som han därmed har bidragit till ett vetenskapligt intresse.” 68
2.3.2 1957
Under 1957 vidrör Aftonbladet Linné och Sverige i en relativt låg utsträckning då det finns två artiklar som nämner det i förbifarten. “Livskurvans skrämmande båge” av tidigare nämnda Gunnar Svärdson nämner enbart att Linné är en av Sveriges mest kända människor genom tiderna. Svärdson är inte sen och påpeka att Linné levde i en gynnsam period och att det underlättade för honom. “Försumma inte poeten och den praktiske vandringsmannen 69 Linné” av Allan Fagerström, även den behandlad tidigare. Nämner att Linné inte bör förbises då hans texter är så pass vackert skrivna att de borde vara ett svenskt arv för alla i Sverige.
Linnés förmåga som bör ses som ett svenskt arv. 70
Dagens Nyheter har enbart en artikel som någorlunda behandlar ämnet kring Linné och Sverige. Det är tidigare nämnda artikeln “Linnéanska Nyheter” av Sten Lindroth. Han menar att den retorik som tidigare dolde Linnés sanna gestalt inte är densamma längre. Vidare är det inte samma patriotiska tongångar kring Linné som under jubileet 1907. Firandet av och skrivningen kring Linné har blivit mycket riktigare. 71
67 Stridsberg, Gustaf. “Linné.” Svenska Dagbladet. 1907-05-23.
68Sohlman, Harald. “Carl von Linné: Rektor Magnificus prot. H. Schücks högtidstal.” Aftonbladet. 1907-05-23.
69Svärdson, Gunnar. “Livskurvans skrämmande båge bländar oss i Linnés gestalt.” Aftonbladet. 1957-05-23
70 Fagerström, Allan. “Försumma inte poeten och den praktiske vandringsmannen Linné.” Aftonbladet.
1957-05-24.
71 Lindroth, Sten. “Linnéanska nyheter.” Dagens Nyheter. 1957-12-08.
