"Jättestativet" i Alvastra - en föregångare till dagens fototorn Browall, Hans Fornvännen 191-200 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_191 Ingår i: samla.raa.se

(1)

Browall, Hans

Fornvännen 191-200

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_191 Ingår i: samla.raa.se

(2)

"Jättestativet" i Alvastra - en föregångare till dagens fototorn

Av Hans Browall

Browall, H. 1991. "Jätteslativet" i Alvastra - en föregångare till dagens fototorn. (The "Giant" Camera Stånd at Alvastra.) Fornvännen 86, Stockholm.

The production of photographie plans över extensive archaeological sites by means of vertieal photography from mobile stånds was practiced in Sweden for the first time in 1928 at Otto Frödin's exeavation of the Alvastra pile-dwelling.

Otto Frödin seems to have learned the method during an excursion to Central- European pile-dwellings. After lhe end of the Alvastra-excavalions in 1930 the method went ihrough a series of changes. The development resulted in the system of vertieal photography, which was introduced by Erik Nylén in the expansive 1960's. Otto Frödins camera-stand was recently found in Stockholm.

Hans Browall, Statens historiska museum. Box 5405, S-l 14 84 Stockholm, Sweden.

H u r många av dagens arkeologer har inte allvarstyngda och med ängslig blick fäst på den högt över arbetarskaran svajande masten varit med om att flytta det dinosaurie-lika fototornet några meter åt sidan? För en del av oss som var nybörjare för så där en 20 år sedan framstod tornfotograferingen som ett u n d e r av högteknologi och väloljad organisa- tion. Och visst innebar tornfotometoden stora fördelar när den introducerades och togs i samhällets tjänst u n d e r det starkt expansiva 1960-talet (Nylén 1964): den var resursbespa- rande, objektiviserande, snabb, bekväm — kort sagt rationell - och kunde i många fall ersätta den traditionella uppmätnings- och planrit- ningsmetoden.

Detta är nu välbekant historia. Men den vertikala fotograferingsmetoden har också en mindre känd förhistoria, som med anledning av ett nyligen gjort fynd i Statens historiska museum (SHM) kan vara av intresse att när- mare belysa.

För att vara med från början måste vi bege oss till 1910-talets Alvastra i Östergötland.

H ä r var sedan år 1909 O t t o Frödin engagerad i omfattande utgrävningar av Sveriges enda kända neolitiska pålbyggnad, belägen i låglänt torvmark mellan O m b e r g och St. Broby (fig.

1—2). Efter nio fältsäsonger hade grävnings- schaktet vuxit till en sammanhängande yta av 800 kvm. Det utfylldes till större delen av horisontella stockläggningar, pålar, stenlägg- ningar och eldstäder. Arbetet följde hela tiden den uppgjorda planen (Browall 1986, s.

16—18), och man var efter 1919 års fältsäsong äntligen klar att påbörja den slutliga doku- mentationen av alla framgrävda trä- och sten- konstruktioner.

Enligt planen skulle bilddokumentationen bestå av ritning, fotografering och modellko- piering. Fotograferingen erbjöd särskilda problem. På g r u n d av schaktets betydande storlek och den omgivande terrängens låga höjd kunde översiktsfotografier av hela an- läggningen inte tas från marken, och Frödin såg ingen annan utväg än att sådana bilder togs från luften; möjligen från flygmaskin (Frödin 1922, s. 2).

Tid fanns dock till att lösa problemet. Gräv- ningen gick nämligen i stå då p e n g a r n a var slut. Och Kungl. Maj:t ville inte lyssna på KVHAA:s enträgna vädjanden. Först år 1928 räddades den prekära situationen. Efter en fyrpartimotion i Riksdagen beviljades detta år nya pålbyggnadspengar för den återstående slutundersökningen (KVHAA 1922, 1925,

Fornvännen 86 (1991)

(3)

Fig. 1, Alvastra pålbyggnad år 1912. Skjulet bortom schaktet är grävningskontoret "Casa Miranda".

Foto ATA. - The Alvastra pile-dwelling in 1912.

• : / - 5 0 f

Fig. 2. O t t o Frödin i Casans öppning. Texten på d ö r r e n lyder: " I som här inträder . . . " , och fortsät- ter på d ö r r e n s insida: ". . . "låten hoppet fara". På taket t r o n a r "Kossan Audumbla". Foto O . Frödin.

- O t t o Frödin, leader of the Alvastra exeavation, in the doorway of the exeavation office.

(4)

"Jättestativet" i Alvastra 193 Fig. 3. "Jättestativet" i

tjänst är 1929. Holger Arb- man på stegen. David Ljungdahl, pålbyggnads- moddlens skapare, tittar pä. Foto G. Aurell. - "The giant camera stånd" at Alvastra.

»

'-LJitdb^

1926, 1927; Riksdagens Protokoll 1 9 2 8 / 2 9 , 1 9 2 8 / 3 3 , 1 9 2 8 / 5 0 , 1929/44).

Det förefaller som om Frödin just u n d e r det ofrivilliga grävningsuppehållet blev varse fotograferingsproblemets lösning. När slut- undersökningen med Holger Arbman som fältassistent kommit igång seimmaren 1928 var nämligen "jättestativet" på plats. Så kalla- des skämtsamt den ställning som skulle möjlig- göra vertikal fotografering av pälbyggnaden - den enda av sitt slag i Sverige och föregånga- ren till dagens fototorn (fig. 3—4).

Stativet var tillverkat av August Westbergs

fotografiska verkstad på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. I brev från Westberg till Frödin beskrivs och illustreras stativets detaljer och ges anvisningar för dessas hopsättning (West- berg 1928, den 18 juli). Det framgår av brevet att Westberg därförinnan besökt pälbyggna- den, vilket också omtalas i Arbmans dagbok (Arbman 1928, den 7 juli). Stativet bestod av en trästege och två i höjd- och sidled justerba- ra stödben, vilka upptill sammanfogades av en träplatta, försedd med fäste för kameran. Vid tagningarna stod sålunda foteigrafen på övre delen av stegen, lutade knäna mot ett särskilt

^ ^ ^ ^ m

(5)

Fig. 4. Holger Arbman som "Heliogabalus". Alvast- ra pålbyggnad är 1929. Foto G. Aurell. - Archeolo- gist Holger Arbman, låter Professor of Ardweology at Lund University, as "Heliogabalus".

stöd och betraktade det horisontella motivet vinkelrätt genom kameran (fig. 3). Utrustning- en var avpassad för ett konstant avstånd mellan markplanet och kameran om 4,6 m, och varje plåt omfattade då en dokumenterad yta om 3 X 4 m (Frödin 19286). En solig augusti- dag med lätta strömoln kunde vid fotograferingen kameran vara inställd på bländare 48 och 1 sekunds exponeringstid (Arbman 1928, den 9 augusti). Arbetsmetoden var ungefär densamma som idag: inom ett större område rensades och putsades konstruktionerna, tagningarna gjordes med viss överlappning och sedan flyttades stativet i sidled. Av kopiorna monterades redan på platsen en stor fotoplan i ungefär skala 1 : 25, som sedan avfotografe- rades vinkelrätt (fig. 5). Antalet vertikalt tagna glasplåtar u p p g å r till 157. Dessa förvaras tills- vidare bland pålbyggnadsfynden i SHM:s ma- gasin.

Idén till fötograferingsstativet eich till fram- ställningen av fotoplanen över pälbyggnaden fick O t t o Frödin sannolikt från Centraleuro- pa. Metoden praktiserades u n d e r 1920-talets utgrävningar av de sydtyska pålbyggnaderna i Aichbuhl, Riedschachen och Dullenried vid Federsee-Moor. Till en början användes här två 4 m höga träbockar mellan vilka en 9 m lång stege lades ut, varifrån fotografen gjorde de vertikala tagningarna. Anordningen var dock tung och svårhanterlig, och snart ersat- tes den av ett smidigare stativ, bestående av en brandstege och två stödben (fig. 6). Kamera- höjden kunde regleras mellan 5,5 m och 2,5 m. Vanligtvis gjordes tagningarna från 4 me- ters höjd. De 4—7 fotografierna av varje hus- konstruktion sammanfogades sedan till fotoplaner (Schmidt 1930, s. 11).

Likheterna mellan dokumentationssyste- men i Alvastra och Federsee-moor är påfallan- de: det gäller inte bara fotostativens konstruktion (jfr lig. 3 och 6) utan även framställning- en av fotoplaner liksom metoden att bygga skalriktiga modeller av de framgrävda anlägg- ningarna (jfr Schmidt 1930, s. 12).

Huruvida Frödin själv besökte utgräv- ningarna vid Federsee-moor, och där hämta- de inspiration till dokumentationssystemet, är inte känt, men det förefaller troligt. I skrivelse till Kungl. Maj:t anhöll nämligen Frödin att för pålbyggnadsundersökningens skull få eko- nomiskt bidrag till att på ort och ställe studera

" . . . Alptrakternas och eventuellt Podalens motsvarande eller likartade anläggningar . . . " , främst med avseende på undersöknings- och konserveringsmetoder samt tekniken att kon- struera pålbyggnadsmodeller (Frödin 1928o).

Anhållan bifölls. I Kungl. Maj:ts nådiga brev till Statskontoret beviljades Frödin tjänstle- dighet med oavkortad lön u n d e r tiden

1 2 . 4 - 1 9 . 5 1928 samt ett resebidrag om 600 kr (Kungl. Maj:t 1928). Att Frödin också genom- förde resan framgår av Riksantikvariens års- berättelse för år 1928, där det heter att "An- tikvarien O. Frödin .. . med anslag av Kungl.

Maj:t och Akademien företagit en studieresa i södra Tyskland, västra Frankrike, Schweiz, Norra Italien och Österrike, avseende pål- byggnadsstudier" (KVHAA 1929, s. 83).

O t t o Frödin var således i högsta grad in-

H

(6)

• 'Jättestativet" i A Ivastra 1 9 5

Fig. 5. Fotoplanen eiver Alvastra pålbyggnad, färdigställd år 1930. - Photographie map of the Alvastra pile- dwelling, completed in 1930. The map is composed of a great n u m b e r of overlapping vertieal photographs of the excavated area, taken from the camera stånd. Basically the same method is used today, wilh a camera hanging at the top of a very high tripod.

Fig. 6. Fotoslativet i Aich- biihl. Efter Schmidt 1930, Textabb. 2. - T h e Aichbiihl camera stånd.

(7)

Fig. 7. Den första "stjärnan" i svensk arkeologi. 1928 ärs pålbyggnadsarkeologer under Frödins fotostativ.

Rakt ned: Karl-Erik "Kahl" Arvidsson. Därefter medsols: Ragnar Lagerström, Berit Wallenberg, Holger Arbman, Dagny Ljung (senare gift Arbman), David Ljungdahl, Siri Ekström och Stig Rydén. I mitten

"Kossan Audumbla". Foto ATA. - The first "står" of Swedish archaeology: the archaeologists of the exeavation al Alvastra in 1928.

blandad i den vertikala fotograferingsmeto- dens innovationsförlopp. Snart nog började den tillämpas också på andra håll i Sverige.

Redan u n d e r 1928-30 års utgrävningar av de medeltida massgravarna vid Korsbetningen utanför Visby lät Bengt T h o r d e m a n framställa fotoplaner över de stupades kvarlevor. H ä r användes den teknik seim först utprovades i Aichbuhl och Riedschachen, nämligen trä- bockar med ett mellanliggande fundament (Thordeman 1939, s. 6 9 - 7 0 , fig. 55, 57). Fo- tograferingsmetodens nästan samtidiga till- lämpning i Alvastra och i Visby har med all sannolikhet sin förklaring i Frödins och Thor- demans nära kontakter med varandra. U n d e r Frödins tjänstledighet våren 1928 vikarierade T h o r d e m a n på Frödins antikvariebefattning

(Akademiens Protokoll 1928), och rimligen bör T h o r d e m a n inför sin utgrävning ha varit informerad enn Frödins kontinentala nyheter.

Efter det pålbyggnadsundersökningen slut- förts år 1930 flyttade Frödin över fotostativet till utgrävningarna av Alvastra kloster. Den vertikala fotograferingsmetoden spreds nu till allt fler grävningsplatser. I Gillhög vid Barse- bäck använde O t t o Rydbeck år 1931 en något annorlunda konstruktion. Över den stora gånggriften restes ett högt, trebent stativ, vari kameran hängdes u p p (Rydbeck 1932, s. 32, lig. 3). Detta var alldeles avgjort ett steg i riktning mot en ny teknik. Genenn att fotografen nu stannade kvar på marken kunde stativet göras högre, och från den större höjden blev bildkvaliteten och därmed underlaget till

(8)

"Jätteslativet" i A l v a s t r a 1 9 7

Fig. 8. Frödins fotostativ återfunnet och inspekteras pä S H M S s stora gård u n d e r livlig diskussion av från vänster professor Mals P. Malmer (pålbyggnadsprojektets ledare), författaren, professor Greta Arwidsson (som var med om atl använda folotornel i pälbyggnaden 1928-30) och Ulf Erik Hagberg. Folo V. Martner, SHM. - Frödin's rediscovered camera stånd is inspecled by (Icfl lo righl) Professor Mals P. Malmer (leader of the Alvastra pile-dwelling project), the author, Professor Greta Arwidsson (who worked with the siand

1928-30, and Ulf Erik Hagberg, archaeologist and direcior of ihe Museum of National Anliemities.

(9)

Fig. 9. Greta Arwidsson vid

"jättestativet". Foto F.

Martner, SHM. - Profes- sor Greta Arwidsson at the camera stånd.

fotoplanen bättre. En vidareutveckling av det trebenta stativet introducerade Erik Nylén vid den avslutande undersökningen av Vallhagar år 1949. Det nya s.k. tornet var isärtagbart, kunde flyttas kortare sträckor i monterat skick och hade ett kardanskt fäste för kameran, som vid tagningarna hissades u p p med en lina (Ny- lén 1952). Fototornet genomgick senare en rad förbättringar, och samtidigt utvecklades metoden att plandokumentera hela gravfält till det system som används idag (Nylén 1964).

I det arkeologihistoriska sammanhanget bör noteras att den vertikala fotograferings- metodens tillämpning i Alvastra inte föregicks av bekymmersamma experiment och tids- ö d a n d e utvecklingsarbeten. När fotostativet väl var på plats kunde den systematiska avfo- tograferingen och monteringen av fotoplanen genast ta sin början. Detta tyder på att den praktiserade metoden så gott som var färdig- utvecklad, när den importerades av Frödin.

Arbetet synes också ha förflutit utan allvar- ligare avbrott. Några misstiden inträffade dock, som tack vare "grävlingarnas" sinne för h u m o r och fallenhet för trevligheter doku- menterades åt eftervärlden. I deras alldeles egen tidning, Träskbladet, det s. k. kräftnum- ret, återges ett sådant intermezzo med stora rubriker:

HÄFTIG CYKLON ÖVER TRÄSKET JÄTTESTATIVET RASAR Arbetet försvåras genom basens bortovaro Just under det att träskfolket är nedbrutet av sorg över basens hemresa inträffar en händelse, som är nära att förgöra hela kolonien. En kväll mörknar plötsligt himlen och ned stiger en hemsk tromb å det förfarligaste omkullryckande det stora avpor- trätteringsstativet, som å aftonen utpraktiserats i träsket. Till all lycka föll den 4-5 meter höga ställ- ningen synnerligen mjukt utan att nämnvärt skada folkets värdefulla boningar.

(10)

" J ä t t e s t a t i v e l " i A l v a s t r a 1 9 9 När arbetarskaran ä morgonen anlände till träs-

ket, mötte en den hemskaste syn. Stor förstämning uppstod genast, i synnerhet som basen för tillfället var frånvarande p. gr. av hemresa, och visste man icke alls alt upplaga räddningsarbetet. Nu voro goda råd svårfångade och stod det klart för alla och en var, det det skulle bli omöjligt att börja arbetet utan basisk ledning. Kom så plötsligt den saknade som en r ä d d a n d e ängel från klar himmel å det mest glädjande uppiggande en och var till h e m b ä r g a n d e av stativet, som fortfarande befann sig i liggande ställning.

Flera lyckade p o r t r ä t t e r ha u n d e r arbetets gång tagits från n ä m n d a stativ; särskilt må nämnas en .iv exekutionsddtagarna i fågclfritt perspektiv [från ovan]

B a s e n v a r n a t u r l i g t v i s H o l g e r A r b m a n . H ä n - d e l s e n i n t r ä f f a d e s o m m a r e n 1 9 2 8 ( A r b m a n

1 9 2 8 , d e n 1 a u g u s t i ) , m e n d e t n u m m e r av T r ä s k b l a d e t i vilket d e n c i t e r a d e a r t i k e l n s t å r all läsa u t k o m m ö j l i g e n först p å f ö l j a n d e å r . D e t o m t a l a d e p o r t r ä t t e t av g r ä v n i n g s d e l t a g a r - n a , vilket m e d å r e n fått åtskilliga e f t e r f ö l j a r e , visas i figur 7. F r ö d i n s f o t o s t a t i v k u n d e såle- d e s v a r a till n y t t a o c h n ö j e p å flera »lika sätt i p ä l b y g g n a d e n ; o c h i n t e m i n s t k u n d e d e t t j ä n a s o m t a l a r t r i b u n .

D e t f a n n s tillfällen u n d e r 1 9 7 6 - 8 0 å r s p å l - b y g g n a d s u t g r ä v n i n g a r , d å vi f r å g a d e o s s v a d s o m s e d a n h ä n d e m e d f o t o s t a t i v e t n ä r k l o s t e r - u n d e r s ö k n i n g e n a v s l u t a t s , o c h vissa e f t e r - f o r s k n i n g a r g j o r d e s . M e n s t a t i v e t v a r o c h för- blev b o r t a - ä n d a tills e n d a g v å r e n 1 9 9 0 , d å f ö r f a t t a r e n i e n k u l v e r t u n d e r S H M fick syn p å e n s t o r t r ä l å d a , b e l a m r a d m e d r e s t e r n a av H e m s e s t a v k y r k a . E n f r a k t s e d e l av å l d e r d o m - ligt slag s k v a l l r a d e o m a t t t r ä l å d a n i a v l ä g s e n tid varit u n d e r t r a n s p o r t f r å n A l v a s t r a till S t o c k h o l m , v a r f ö r f ö r h o p p n i n g e n g e n a s t in- f a n n sig a t t m å h ä n d a d e n i n n e h ö l l d e t s a k n a d e s t a t i v e t . H a r a l d E r i k s s o n , r u s t m ä s t a r e vid S H M o c h lika n y f i k e n s o m f ö r f a t t a r e n m e n m e r initiativrik, fick s n a r t u n d a n s a k e r n a f r å n l å d a n , lyfte p å l o c k e t - o c h se! d ä r i låg n å g o t s o m l i k n a d e d e l a r n a till e n s t e g e s a m m a n m e d e t t a n t a l m e t a l l r ö r . G l ä d j e n visste i n g a g r ä n - s e r ; j ä t t e s t a t i v e t v a r å t e r f u n n e t ! M e n v a d g ö r a n u ? B e h o v e t av n å g o t slags c e r e m o n i e l v a r å t m i n s t o n e p å k a l l a t , o c h e f t e r e t t skickligt r e s - t a u r e r i n g s a r b e t e av H a r a l d E r i k s s o n s a m l a d e s e n d a g i h ö s t e n s b ö r j a n " d e n ä r m a s t s ö r j a n - d e " p å s t o r a m u s e i g å r d e n f ö r a t t b e s e d e t

m ä r k l i g a f o t o s t a t i v e t o c h k ä n n a n å g o t av a r - k e o l o g i h i s t o r i e n s v i n g s l a g (fig. 8—9).

Referenser

Akademiens Protokoll 1928. Protokoll, hållet av Kungl. Vilterhets Historie och Antikvitets Aka- demiens sammanträde tisdagen den 3 april

1928. Antikvarisk-topografiska arkivet vid Riks- antikvarieämbetet.

Arbman, H. 1928. Fältdagbok för undersökning av Alvastra pålbyggnad är 1928. Antikvarisk-topografiska arkivet vid Riksantikvarieämbetet.

Browall, H. 1986. Alvastra pålbyggnad: social och ekonomisk bas. Theses and Papers in North-Euro- pean Archaeology 15. Stockholm.

Frödin, O . 1922. PM angående Alvastra pålbygg- nad. Antikvarisk-topografiska arkivet vid Riksan- tikvarieämbetet.

— 1928 a. Brev till Konungen med ansökan om tjänstledighet och bidrag till studieresa, daterat den 3 april 1928. Antikvarisk-topografiska arkivet vid Riksantikvarieämbetet.

— 1928Ä. Rapport till Riksantikvarien över utgräv- ningen av j\lvastra pålbyggnad u n d e r tiden

1 6 / 6 - 3 / 9 1928. Dnr 5 0 9 4 / 2 8 . Antikvarisk-topografiska arkivet vid Riksantikvarieämbetet.

Kungl. Maja 1928. Brev till Statskontoret med till- styrkan av O . Frödins ansökan om tjänstledighet och bidrag till studieresa, daterat den 13 april 1928. Antikvarisk-topografiska arkivet vid Riks- antikvarieämbetet.

KVHAA 1922. Kungl. Vitterhets Historie och An- tikvitets Akademiens brev till Konungen den 15 augusti 1922, angående ansökan om anslag till undersökningen av Alvastra pålbyggnad. An- tikvarisk-topografiska arkivet vid Riksantikvarie- ämbetet.

— 1925. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens brev till Konungen den 25 j a n u a r i 1925, angående ansökan om anslag till under- sökningen av Alvastra pålbyggnad. Antikvarisk- lopografiska arkivet vid Riksantikvarieämbetet.

— 1926. Kungl. Vilterhets Historie och Antikvitets Akademiens brev till Konungen den 24 augusti 1926, angående ansökan om anslag till under- sökningen av Alvastra pålbyggnad. Antikvarisk- topografiska arkivet vid Riksantikvarieämbetet.

— 1927. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens brev till Konungen den 23 augusti 1927, angående ansökan om anslag till under- sökningen av Alvastra pålbyggnad. Antikvarisk- topografiska arkivet vid Riksantikvarieämbetet.

— 1929. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Årsbok 1929. Stockholm.

Nylén, E. 1952. Lodfotografering. TOR 1 9 4 9 - 1951. Uppsala.

— 1964. A turret for vertieal photography. Antikva- riskt arkiv 24. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.

Riksdagens Protokoll 1928/29. Riksdagens Proto- Fomvännen 86 (1991)

(11)

koll Saml. 3 1 9 2 8 / 2 9 . Första kammaren motion Gustaf Adolf. Utgivna av Svenska Fornminnes- Nr 130. Riksdagsbiblioteket. föreningen. Stockholm.

— 1 9 2 8 / 3 3 . Riksdagens Protokoll Saml. 4 Schmidt, R. R. 1930. Jungsteinzeit-Siedlungen im Fe- 1 9 2 8 / 3 3 . Andra kammaren motion Nr 227. dersee-moor. I. Lieferung. Dr. Benno Filser Ver- Riksdagsbiblioleket. l a g G . M . B . H . Augsburg.

— 1 9 2 8 / 5 0 . Register över Riksdagens Protokoll T h o r d e m a n , B. 1939. Armour from the Battle of Wisby med Bihang 1928/50. Vitterhets-, historie- och 1361. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets antikvitetsakademien N r 14. Riksdagsbibliote- Akademien. Stockholm.

ket. Träskbladet, Stcncilerad tidning, utgiven av pål-

— 1 9 2 9 / 2 4 . Register över Riksdagens Protokoll byggnadsarkeologerna i Alvastra år 1928 eller med Bihang 1929/44. Vilterhets-, historie- och 1929. Redaktör u. p. a. I författarens ägo.

antikvitetsakademien Nr 12. Riksdagsbibliote- Westberg, A. 1928. Brev till O t t o Frödin, daterat ket. den 18 juli 1928. Antikvarisk-topografiska arki- Rydbeck, O. 1932. Slenkammargravar i Barsebäck. vet vid Riksantikvarieämbetel.

Arkeologiska studier tillägnade H. K. H. Kronprins