Stockholms läns landsting
i ( i )Landstingsstyrelsens förvaltning UTDRAG FRÅN
MÖTESANT CSG 2013-05-15 LS 1301-0040
Utdrag från mötesanteckningar förda vid möte med centrala samverkansgruppen den 15 maj 2013
Punkt 2
Slutbehandling av Mål och budget för år 2014 och plan för åren 2015-2016 samt investeringsbudget för år 2014 och
inriktningsnivåer för planåren 2015-2018
(LS 1301-0040 m.fl.)
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande och tillhörande bilagor var tidigare utsänt och muntlig information i ärendet hade lämnats vid möte i centrala samverkansgruppen den 2 maj 2013. Alliansens budgetförslag var utsänt med kallelsen.
Vid dagens möte informerade finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) om Alliansens budgetförslag. Presentationsmaterial bifogas mötes-
anteckningarna.
Arbetsgivaren konstaterade att ärendet härmed är slutbehandlat.
Protokollsanteckningar från Kommunal, SACO-rådet, Vision och Vårdförbundet bifogas.
För anteckningarna Jennie Eskilsson
Rätt utdraget intygas:
Hanna Fellenius
Delges:
Akten
Landstingsstyrelsen
Kommunal
Stockholms län
Landstingsgruppen
Kommunal lämnar följande synpunkter över "En budget för framtidens Stockholms län"
Alliansens mål och budget 2014.
Med intresse har vi tagit del av underlaget. Volymen är omfattande och emellanåt svår hanterlig. V i vill föra fram följande delar som vi saknar;
Personalen i en kunskapstät organisation är viktig. V i saknar resurser till att förbättra den arbetsmiljö och de arbetsförhållanden som Kommunals medlemmar har idag. I den mycket slimmade organisationen som är inom alla verksamheter går det inte att springa snabbare eller ens tänka på att utveckla smartare metoder för ett annat arbetsätt. Kommunals medlemmars yrkeskompetens tillvara tas inte i hela verksamheten. När det råder personalbrist eller under sommarperioder är det återkommande att undersköterskors och skötares hela yrkeskunnande och kompetens tillvara tas. I en organisation som styrs med pengar är detta inte god ekonomi anser Kommunal. Vår fråga blir, varför går det då och inte annars?
Att ha arbetsförhållande som är oacceptabla rimmar dåligt med målen och dess paradord:
attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare.
Kommunals medlemmar har en pensionsålder på genomsnitt 62 år och många förvärvar sig olika förslitningsskador av tungt vårdarbete. Det vi nu märker som fackligorganisation är att stress symtom för allt yngre ökar och en maktlöshet över sin arbetssituation. Att inte kunna påverka arbetstider, arbetsinnehåll är den största källan till ohälsa. Förslag till en bättre personalpolitik i dessa frågor har vi inte hittat i underlaget.
Kollektivtrafiken, vi kan med viss glädje konstatera att det satsas en del pengar på resandet men att det inte fmns ordentliga förutsättningar i de avtal som är tecknade med de leverantörer som ska utföra trafiken. Detta medför en stressad arbetsmiljö för Kommunals medlemmar inom bussbranschen. Vilket vi också alla fått uppleva vid det senaste leverantörsbytet i norra Stockholm nu senast. Stort missnöje bland passagerare och inte minst en omöjlig situation för busschaufförerna.
Ur miljösynpunkt är dessutom de depåer som är i bruk inte ändamåls enliga. Bla medför detta att varje leverantör av busstrafik har särskild personal anställd för att om vintrarna "köra omkring" med tomma bussar för att varma upp dem inför start i passagerartrafik.
Stockholmarna trivs i sin skärgård och känner en stolthet över den unika miljön. Frågan är hur
länge? Hus och material är slitet och det medför svåra arbetsförhållande för våra medlemmar i
skärgården. Under sista mandatperioden kan vi inte påminna oss att majoriteten satsat på
skärgårdsstiftelsen i någon större omfattning om än alls.
Ambulanssjukvården och dess utökning räcker möjligen till för att klara uppdraget med de ökade inflyttningarna till Stockholm. Men hur har ambulanssjukvårdama det på sitt arbete?
Långa arbetspass med en stressande trafikmiljö och svårt sjuka patienter som snabbt behöver vård. Svårt att få rast och lunch. Här görs inga satsningar för att bolagen ska kunna ha en bra arbetsmiljö för sina medarbetare.
För Kommunal
Anne-Li Rosengren
£ »T»
: saco
% c
Centrala Saco-rådet
Stockholms läns landsting 2013-05-15
Kommentar från Saco till Alliansens budgetförslag 2014.
Vi instämmer i vikten av att arbetsuppgifter utförs på rätt kompetensnivå. En avgörande faktor för rätt kompetensnivå är möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna vara uppdaterad inom nya behandlingsmetoder och den senaste forskningen. Landstinget behöver arbeta mer systematiskt med kompetensutveckling. Saco har länge förespråkat en policy som
styrdokument för kompetensutveckling. En sådan bör beskriva mål och metoder för en god kompetensutveckling för landstingets anställda. En stor kompetensorganisation som SLL behöver ett övergripande dokument som betonar att kompetensutveckling är en prioriterad verksamhet.
Det är positivt att bristen på vårdplatser erkänns i budgeten. V i anser dock att det behövs en plan för att hantera nuvarande tillstånd med akuta brist på vårdplatser och överfulla akutmottagningar fram till realisering av Framtidsplanen. Befolkningen och vårdbehovet växer kontinuerligt så läget kommer bara förvärras. Med anledning av detta svåra läge undrar vi följande:
Går det att verkställa delar av Framtidsplanen tidigare? Kan vårdplatser på närsjukhusen
färdigställas tidigare då det enligt Locum finns tomma lokaler? Finns det isåfall utbildad personal att bemanna med? V i önskar en plan som årligen beskriver den planerade utbyggnaden av vårdplatser med början 2014.
Särskild satsning 2014 och 2015 för att öka lönespridningen inom bristyrken på akutsjukhusen (sid 185). V i vill rikta uppmärksamhet på att det också inom Saco finns yrkesgrupper med låg eller obefintlig löneutveckling. Exempel är arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och dietister. V i utgår från att även nämnda yrkesgrupper kan få del av satsningen. Det är önskvärt att samtliga personalorganisationer får möjlighet att delta i utformningen av regelverket för den planerade satsningen.
På sidan 119 i budgeten beskrivs "En tillgänglig och likvärdig vård för alla innevånare" detta inkluderar tyvärr inte den stora grupp papperslösa som vistas i Stockholms Läns Landsting. Denna grupp kan uppskattas till mellan 5000 till 15 000 personer. Efter Regeringens och Miljöpartiets migrationspoUtiska överenskommelse kommer denna grupp att erbjudas "vård som inte kan anstå".
Detta begrepp är svårt att tillämpa i praktisk sjukvård och skapar utrymme för godtycklig
diskriminering av vårdsökande. Detta strider mot de vårdanställdas yrkesetik. Landstinget har enligt lagförslaget möjlighet att vidga rätten till vå*kå att distaiminering kan undvikas. Så har redan skett i bland annat Södermanland. V i önskar att SLL förjer detta goda exempel, i annat fall är skrivningen på sidan 119 inte sanningsenlig och borde ändras.
Saco instämmer med Karolinska sjukhusets styrelse i bedömningen att en ny interventions byggnad behövs snarast på Karolinska Huddinge. Den föreslagna lösningen med successiva renoveringar och ombyggnationer av befinthga lokaler under lång tid skapar dålig arbetsmiljö och stora risker för minskad sjukvårdsproduktion. Detta sker tyvärr i ett kritiskt läge för sjukvården när ytterligare störningar, förutom de som skapas av NKS, inte kan försvaras. Beslutet är som påpekats även ay utomstående bedömare, ett misstag som kommer att få ett flertal negativa konsekvenser under lång tid.
Ett av sjukhusen för "specialistvård" skall enligt budgeten få ansvar för Diabetes sjukdomen. Varför
detta skall ske på en annan plats än idag förklaras inte närmare. Det anges leda till "förbättring"
• sacö
Centrala Saco-rådet
Stockholms läns landsting 2013-05-15
oklart hur och varför. Saco anser att frågan om att bryta loss enskilda diagnoser och förlägga dessa till nya platser (sjukhus) behöver utredas ytterligare. Kanske redan etablerade forsknings och kunskapsmiljöer kan stimuleras ytterligare med resurser som annars krävs för nylokalisation.
Thomas Flodin
Ordförande Centrala Saco-rådet i SLL
15 maj 2013
Synpunkter till centrala samverkansgruppen om det i dag
presenterade förslaget till "En budget för framtidens Stockholms län".
Fackförbundet Vision har tagit del av det omfattande materialet. Vi förutsätter att arbetsgivaren återkommer med konkreta förslag varefter frågorna blir slutligt beredda. Vi lämnar i dag följande synpunkter, möjligen återkommer vi med flera innan Landstingsfullmäktige behandlar materialet.
Arbetsmiljöfrågorna har alltid varit mycket viktiga för medlemmarna. En god arbetsmiljö, en bra organisation, duktiga chefer samt andra medlemmar i arbetslagen är viktiga. Då bidrar medlem- marna med arbetsinsatser till nytta för invånarna i länet. Vi ser behov av att utveckla förändrings- arbetet så att det sker mycket mer i dialog med de berörda. Vi ser fram emot ett arbete med att utveckla även den digitala arbetsmiljön.
Vi har noterat att fullmäktige i personalpolicyn från 2010 fastställt att genom att vara den bästa arbetsgivaren kan landstinget attrahera de bästa medarbetarna. Enligt medarbetarundersökningen 2012 ansåg 64 % att SLL var en attraktiv arbetsgivare. Samma procentsats gäller för "tydliggör lönekriterier". 84 % har haft medarbetar/utvecklingssamtal de senaste 12 månaderna. Endast 25 % av medarbetarna anser att de är ambassadörer för sin verksamhet. Dessa medarbetare är ytterst viktiga eftersom de med sin positiva bild av verksamheten bidrar till att attrahera nya medarbetare!
Motiverade och engagerade medarbetare är en nyckelfaktor för att klara av ständiga förändringar och de ökande krav som landstinget står inför. Fackförbundet Vision understryker att arbetsmiljön är ett synnerligen viktigt utvecklingsområde, att kostnaderna minskar genom satsningar, att patient- och trafikantsäkerheten ökar.
Framtidens hälso- o sjukvård (FHS) - förslagen medför stora investeringar, stora förändringar, stora behov av forskning och utveckling, kompetensutveckling, nya arbetssätt, rätt person på rätt plats.
Förslagen ger möjligheter till bättre hälso- och sjukvård, med intressantare arbeten och ökad patientsäkerhet - samtidigt som förändringarna medför stora risker. Vi är angelägna om att orden nu omsätts till handling! NKS öppnande kommer närmare för varje år. Mycket stora förändringar ska genomföras i sjukvården, många medarbetare måste byta arbetsplats och uppgifter. Nya
medarbetare ska samtidigt rekryteras för att ersätta de stora pensionsavgångarna. Vi har inte sett
konkreta planer och utsedda ansvariga för att genomföra dessa. Eftersom de flesta redan har för
stor arbetsbörda är vi mycket oroade för hur detta ska genomföras. Vi har även funderat över när
tjänsten som chef för NKS ska utannonseras, det tar tid att rekrytera. Det är viktigt att nuvarande
ledning inom Karolinska i första hand koncentrerar sig på nya placeringar för medarbetarna i Solna
samt avveckling av verksamheten. Chefen för NKS ska ta ansvar för att se till att sjukhuset verkligen
blir den stora tillgång för invånarna i länet, som utlovats! Vi har inte hittat några argument för eller
emot att hålla ihop NKS och Karolinska Huddinge. Vi har tolkat beskrivningen i FHS som att K
Huddinge får samma uppdrag som Södersjukhuset, S:t Göran, Danderyd att vara ett kvalificerat
akutsjukhus. En detalj kring K Huddinge - vi rekommenderar FRIO d.v.s. att nuvarande operation
fortsätter tills ett nytt hus blir klart för den framtida verksamheten. Detta ger bättre arbetsmiljö och
patientsäkerhet, vilket även K styrelse framhållit i bilaga till yttrandet 2013-04-29.
15 maj 2013
Synpunkter till centrala samverkansgruppen om
allianspartiernas mål och budget för år 2014 och plan för åren 2015-2016
Vårdförbundet har tagit del av alliansparitiérnas mål och budget och anser att det finns en hel del goda intentioner i textmassan som beskriver målsättningar för innehåll samt medborgarnas möjlighet till goda möten i alla vårdrelationer.
Målsättningen med patientsäkerhetsarbetet är även det exempel på goda intentioner och Vårdförbundet anser också att det finns stora pengar att tjäna genom dessa förbättringar i både mänskligt lidande, förutsättningar för medarbetarna och ekonomin inom SLL. I dokumentet beskrivs mycket om framtidens hälso och sjukvården och Vårdförbundet är starkt oroade över hur lite som beskrivs av vården fram till dess.
Personalen som resurs i vården
Inledningsvis beskrivs hur en god ekonomi i balans ger möjlighet till finansiering av en sjukvård med ökad tillgänglighet med en allt högre kvalitet. För åttonde året i rad presenteras en stark tillväxtbudget. Den goda och attraktiva
arbetsgivaren beskrivs senare i dokumentet och personalen förväntas genom sin kompetens och vilja att bidra till att förverkliga målen som avgörande för landstingets framgång. Vårdförbundet har vid senaste centrala
samverkansmötet lämnat en övergripande skrivning angående de
arbetsmiljöproblem som finns i hela koncernen. Vår oro är stor när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö och de konsekvenser de får. Det handlar om att inte orka arbeta heltid inom sin profession, samvetsstress för att du har kunskap om att bedriva vård på ett långt bättre sätt än du har förutsättningar för i
organisationen. Vakanser inför den sommar som kommer och att det saknas så många vikarier och ordinarie medarbetare så situationen riskerar att bli
patientosäker. Vårdförbundet anser att personalen behöver ett större utrymme för att bedriva vård. Det handlar om möjlighet att reflektera, ta rast, räcka till för de arbetsuppgifter som ska göras med bibehållen kvalitet samt förutsättningar att ta ansvar sitt professionella ansvar utifrån sin legitimation. Att vakanser och tjänster omedelbart tillsätts för att bedriva verksamheten.
Ledarskapet en resurs i vården
En oerhört kort beskrivning om ledarskap finns i budgetmaterialet.
Vårdförbundet påstår att ledarskapet är väsentlig för att lyckas med det förändringsarbete som önskas. En stor del av materialet beskriver en verksamhet som ska vara forskningstät och bedrivas i nära anslutning till högskolor och universitet i regionen. För att medarbetarna ska bli aktiva
forskningskonsumenter krävs ett ledarskap som bejakar eftersökning av nya rön
och uppmuntrar till användandet av densamma. Vårdförbundet anser att det ska
finnas som ett krav vid chefstillsättningar på alla nivåer i organisationen. Detta
krav kan förhoppningsvis leda till en verksamhet där forskningsresultat finns som grund för förbättringar och kvalitetsarbete.
Vårdförbundets syn på ledarskap handlar om att skapa förutsättningar för tvärprofessionella team som ska interagera med varandra för att stärka patientens ställning i vården och möjlighet att få rätt vård.
Vårdepisodersättningar en resurs i vården
Vårdförbundet är positiva till att utveckla kvalitetsstyrda ersättningsmodeller som tillgodoser en sammanhållen vårdkedja som sätter patientens upplevelse i centrum och primerar kvalitet. Vårdförbundet anser att ersättningar bör utgå för att stödja bästa utfall för patienten. Ersättning för ökad hälsa och därmed även förebyggande folkhälsoarbetet. Kvalitetsmått för att mäta dess utfall behöver utvecklas vidare.
Mobil röntgen
Vårdförbundet har i flera år tagit upp mobil röntgen som ett förslag till förbättring av vården för äldre. Detta ger även avlastning av akutmottagningar och en ekonomisk vinst. Ett projekt som bygger på samarbete mellan kommuner och landsting och som möjliggör röntgen i hemmet. Verksamheten har prövats och utvärderats i Lund och goda resultat.(se bilaga 1) Vårdförbundet anser att det nu är dags för SLL att pröva denna metod.
Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor (AST)
I budgeten beskrivs behov av långsiktig planering för att säkerställa tillgången av specialistsjuksköterskor i vården. Vårdförbundet har tagit fram en idé om utbildningsanställning för sjuksköterskor som Vårdförbundet vill diskutera med SLL. (Se bilaga 2.)
Asylvård
Återigen finns ingen beskrivning kring den vård som papperslösa i Stockholm har behov av. Vårdförbundet anser att det är nödvändigt att det finns en tydlig plan för hur papperslösa ska få sin vård tillgodosedd i Stockholm. I § 2 i Hälso- och sjukvårdslagen beskrivs tydligt allas lika rätt till en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för allas lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Hur kan vården för de papperslösa planeras och utvecklas om den inte beskrivs?
Med vänliga hälsningar,
Styrelsen Vårdförbundet Avdelning Stockholm
Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad « Aktuellt om Vetenskap och Hälsa Sida 1 av 3
Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad
Publicerat: 2011-10-03
Mobil röntgen. Foto: Roger Lundholm
Hem till patienterna med mobil röntgen
Ett pilotprojekt med mobil röntgen vid Skånes universitetssjukhus har nu utvärderats. Det visade sig att bara en bråkdel av de äldre som undersöktes hemma på äldreboendet behövde åka till
sjukhuset. Och i stället för upp till sex timmar tog undersökningen bara en kvart.
M o b i l röntgenutrustning v i d Skånes universitetssjukhus. (Foto: Roger Lundholm)
Vetenskaplig information
Karin Eklund Positive Experience o f a M o b i l e
| Radiographv Service i n Nursing
Skånes universitetssjukhus är först ut i landet med mobil röntgen, även
| Homes. U p p f ö l j n i n g e n avom fler sjukhus i Sverige nu är på gång. Inspirerad av Norge drog
i pilotprojektet med mobil röntgen iröntgensköterskan Karin Eklund vid Skånes universitetssjukhus igång
| Från vänster Mats Geijer, Rosmarie } Klefsgård, B o d i l Ivarsson och K a r i n
| E k l u n d (Foto: Alexander Dozet).
K l i c k a p å bilden för en större bild. {
RELATERAT ( MATERIAL |
Läs mer j
M o b i l röntgen kan b l i verklighet i j hela Skåne. V å r d f o k u s 14 juni 201.1 j
\ H o n får vårdpriset för Sveriges första j mobila röntgen, Vårdfokus 5 maj I
2011 | M o b i l röntgen - en verksamhet för j
framtiden. Vårdförbundet 9 {
november 2010 I Succé for mobil röntgen. T i o j
kommuner n u anslutna, Skånes j universitetssjukhus 5 oktober 2009 \
\ Tuberkulossmittspårning bland j
I h e m l ö s a i M a l m ö , j 1 Smittskyddsinstitutet 19 november
! 2009
Skåne. 23 augusti 2011
http://www.vetenskaphalsa.se/pilotstudie-i-skane-om-mobil-rontgen-nu-utvarderad/ 2013-05-15
Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad « Aktuellt om Vetenskap och Hälsa Sida 2 av 3
ett pilotprojekt med mobil röntgen för tre år sedan. Resultatet från studien presenterades nyligen i tidskriften Gerontology.
- Vi kunde se vinster på framfor allt tre områden, berättar Karin Eklund.
Ökad trygghet för de äldre, inga onödiga transporter och en resursbesparing i form av personal som inte behövde följa med till sjukhuset.
Oro och smärta efter till exempel ett fall
Den mobila röntgenutrustningen som Skånes universitetssjukhus använder. Foto: Mats Geijer
Att kunna undersökas hemma gjorde det betydligt lugnare för patienterna. Det handlar ofta om äldre och svaga människor, i många fall med en demenssjukdom, som har ramlat. De har ont och är oroliga.
En röntgenundersökning behöver göras för att man ska veta om en operation av till exempel en höftfraktur är nödvändig. Det kan också vara äldre som drabbats av hjärtsvikt eller lunginflammation, och måste lungröntgas för att rätt diagnos ska kunna ställas.
I en del fall menade personalen också att utan den mobila
röntgenutrustningen hade man inte kunnat ta sig in till sjukhuset för att patienten inte klarade eller ville det.
Endast ett fåtal behövde sjukhusvård
The R A D - H O M E Project: A Pilot Study o f Home Delivery o f Radiology Services. E n studie från Italien o m mobil röntgen. 8 augusti 2011
Några enkätsvar från sjuksköterskor i studien
"Brukar ta många timmar att besöka akuten och röntgen. Demenspatient som blir mer orolig, förvirrad och får mer smärta."
"Patienten svårt sjuk. Orkar ej förflyttas. ""Fördel att vara i känd
miljö och slippa åka iväg. Patienten är lätt dement och hade blivit mer förvirrad av flytten. Boendet hade fått skicka med personal och det
hade påverkat boendet negativt."
"Alltid svårt att be anhöriga att med kort notis lämna arbete for att ledsaga till undersökning. Extremt svårt att avvara personal for ledsagning till undersökning."
"Patienten behöver inte åka in till sjukhuset for att utesluta fraktur. De är väldigt tacksamma att de slipper åka hemifrån."
- Det mest uppseendeväckande var att vi hittade så många som inte behövde komma till sjukhuset alls, utan kunde behandlas på sin vårdcentral eller på äldreboendet i stället, säger Mats Geijer som är röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Studien visade att av de 154 patienter som den mobila enheten besökte, var det bara 12 som behövde någon form av sjukhusvård.
- Vi har också utvärderat bildkvaliteten och den är minst lika bra som här på sjukhuset.
http://www.vetenskaphalsa.se/pilotstudie-i-skane-om-mobil-rontgen-nu-utvarderad/ 2013-05-15
Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad « Aktuellt om Vetenskap och Hälsa Sida 3 av 3
Mats Geijer. Foto: Roger Lundholm
Nästa steg i projektet är att få till en fungerande trådlös överföring av bilderna från den mobila röntgenutrustningen till sjukhuset.
- Idealet hade varit att en röntgenläkare kunde sitta och titta på bilderna samtidigt som röntgensköterskan tar dem ute på äldreboendet. Då kan man direkt se om det behöver tas fler bilder, säger Mats Geijer.
- Vi kommer också att utvidga projektet ytterligare i Skåne och göra hälsoekonomiska studier för att visa på de ekonomiska vinsterna av mobil röntgen, avslutar Karin Eklund.
Text: NINA HULT
Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga
artikel september 2011.
Liknande artiklar:
1. Varannan röntgen vid inläggning av central venkateter kan sparas ill
2. Arbetssätt för att minska ryggsmärtor sprids i Skåne 3. Med ålderns rätt - Gott åldrande i Skåne
4. Tema cancer: Lungcancer vanligare i Skåne 5. Cancer i Skåne - en väckarklocka för hela Sverige
http://www.vetenskaphalsa.se/pilotstudie-i-skane-om-mobil-rontgen-nu-utvarderad/ 2013-05-15
Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor
- en idé
Förord
E n h ö g k v a l i t a t i v v å r d ä r g r u n d e n i ett v ä l f ä r d s s a m h ä l l e o c h en v ä l f u n - gerande u t b i l d n i n g av h ö g k v a l i t e t ä r a v g ö r a n d e f ö r u t v e c k l i n g e n av v å r d o c h h ä l s a . T r o t s detta m i n s k a r såväl a n d e l e n s o m antalet s p e c i a l i s t s j u k - s k ö t e r s k o r å r efter å r i Sverige. O r o n f ö r d e n n a negativa u t v e c k l i n g o c h dess k o n s e k v e n s e r delas av såväl p o l i t i k e r , m y n d i g h e t e r o c h v å r d g i v a r e s o m av p r o f e s s i o n e n s f ö r e t r ä d a r e . D e t finns f r å n flera h å l l en v i l j a att finna en f o r m som bryter utvecklingen och s ä k r a r t i l l g å n g e n p å specialist- s j u k s k ö t e r s k o r f ö r f r a m t i d e n . E n a v g ö r a n d e orsak till den negativa trenden finner v i i att s j u k s k ö t e r s k o r f ö r v ä n t a s u t b i l d a sig p å s i n f r i t i d o c h det tar l å n g t i d att t j ä n a i n v a d det k o s t a t att s p e c i a l i s t u t b i l d a sig.
M e d d e n n a i d é i n b j u d e r V å r d f ö r b u n d e t t i l l s a m t a l o m h u r u t b i l d n i n g - en t i l l s p e c i a l i s t s ] u k s k ö t e r s k a k a n ske i n o m r a m e n f ö r en a n s t ä l l n i n g . D e t h a n d l a r o m att u t f o r m a en u t b i l d n i n g s o m m ö t e r b e h o v s o m finns hos b e f o l k n i n g e n , s ä k r a r f ö r s ö r j n i n g e n av specialister o c h d ä r m e d b i d r a r t i l l en v å r d av h ö g k v a l i t e t s a m t ny f o r s k n i n g o c h u t v e c k l i n g av s j u k s k ö t e r s k o r n a s h u v u d o m r å d e o m v å r d n a d .
Bakgrund
Vården en kunskapsintensiv bransch
V å r d e n ä r en k u n s k a p s i n t e n s i v b r a n s c h m e d en allt s t ö r r e e f t e r f r å g a n p å s p e c i a l i s t k u n s k a p e r . E n l i g t S t a t i s t i s k a C e n t r a l b y r å n (2012) b e r ä k n a s e f t e r f r å g a n p å u t b i l d a d a r b e t s k r a f t i n o m h ä l s o - o c h s j u k v å r d o c h s o c i a l o m s o r g ö k a m e d c i r k a 210 000 personer f r a m t i l l å r 2030. V å r d e n s snabba u t v e c k l i n g u n d e r de tre senaste å r t i o n d e n a i n o m m e d i c i n , m e d i c i n s k t e k n i k o c h inte m i n s t i n o m o m v å r d - n a d har lett t i l l en allt s t ö r r e e f t e r f r å g a n p å specialistut- b i l d a d e s j u k s k ö t e r s k o r . E n k u n s k a p s b a s e r a d v å r d k r ä v e r s p e c i a l i s t u t b i l d a d e s j u k s k ö t e r s k o r f ö r att m ö t a utveck- l i n g e n i b e f o l k n i n g e n s h ä l s a , g ö r a b e d ö m n i n g a r u t i f r å n s a m h ä l l e l i g a o c h e t i s k a aspekter o c h f ö r att garantera k u n s k a p s n i v å o c h b i b e h å l l a m e d b o r g a r n a s f ö r t r o e n d e f ö r v å r d e n .
Demografisk utveckling
T i l l denna u t v e c k l i n g k o m m e r d e n d e m o g r a f i s k a f a k t o r n . A n d e l e n personer s o m ä r 85 å r o c h ä l d r e k o m m e r att f ö r d u b b l a s t i l l å r 2050 v i l k e t i n n e b ä r att det d å k o m m e r att finnas en h a l v m i l j o n p e r s o n e r s o m ä r 85 å r o c h ä l d r e i Sverige. S a m t i d i g t v i s a r p r o g n o s e r n a att det b a r a b l i r m a r g i n e l l a f ö r ä n d r i n g a r av a n t a l e t p e r s o n e r 0-19 å r samt av antalet i y r k e s a k t i v å l d e r (20-64 å r ) . Å r 2050 k o m m e r en av tjugo att v a r a 85 å r eller ä l d r e o c h f o l k m ä n g d e n f ö r v ä n t a s u p p g å t i l l n ä r m a r e 11 m i l j o n e r (Socialdeparte- mentet 2010).
Utvecklingen av andel specialistsjuksköterskor de senaste 15 åren
A n d e l e n s j u k s k ö t e r s k o r s o m h a r en s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r - skeexamen h a r m i n s k a t f r å n 65 p r o c e n t t i l l 47 procent u n d e r de senaste 15 å r e n . A n t a l e t s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k o r h a r o c k s å m i n s k a t stadigt u n d e r s a m m a p e r i o d .
Är 1995 2000 2005 2010 Antal sjuksköterskor 85 098 87 857 96 654 103 769 Antal specialistsjuksköterskor 55 569 51 256 50003 48434 Andel specialistsjuksköterskor 6 5 % 5 8 % 5 2 % 4 7 % Sysselsatta inom vård och omsorg (SOS 2012)
Stora pensionsavgångar och brist
M e d e l å l d e r n b l a n d s p e c i a l i s t u t b i l d a d e s j u k s k ö t e r s k o r ä r h ö g . Å r 2010 v a r 46 % av s a m t l i g a sysselsatta specia- l i s t s j u k s k ö t e r s k o r ö v e r 55 å r (SOS 2012). D e t t a i n n e b ä r att stora p e n s i o n s a v g å n g a r k a n f ö r v ä n t a s u n d e r de n ä r m a s t e å r e n . E t t av de v å r d o m r å d e n d ä r a v s a k n a d e n av s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k o r ä r extra stor ä r ä l d r e v å r d e n . A v de s j u k s k ö t e r s k o r s o m a r b e t a r i n o m s ä r s k i l t b o e n d e i k o m m u n a l ä l d r e v å r d h a r endast 1,6 % s p e c i a l i s t u t b i l d - n i n g m e d i n r i k t n i n g m o t v å r d av ä l d r e (SOS 2012).
S p e c i a I i s t sj u k s köte rs k a n s kunskap
J u fler s j u k s k ö t e r s k o r s o m d e l t a r i p a t i e n t n ä r a v å r d o c h o m s o r g desto f ä r r e k o m p l i k a t i o n e r b l i r det f ö r de personer s o m v å r d a s . D e t ä r o c k s å i studier visat att fler s j u k s k ö t e r s k o r m e d h ö g k o m p e t e n s resulterar i f ä r r e v å r d - dagar, l ä g r e d ö d l i g h e t o c h l ä g r e k o s t n a d e r (SSF 2009).
Å r 2010 p u b l i c e r a d e R o y a l C o l l e g e o f N u r s i n g ( R C N ) en a r t i k e l o m s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k o r o c h dess betydelse f ö r v å r d e n . A r t i k e l n l y f t e r f r a m d i r e k t a o c h i n d i r e k t a f ö r d e l a r m e d s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k o r t i l l e x e m p e l m i n s k a t a n t a l remisser, k o r t a r e s j u k h u s v i s t e l s e r o c h m i n s k a d e risker f ö r k o m p l i k a t i o n e r efter o p e r a t i o n .
Specialistsjukskölerskeutbiidningen inom universitet/
högskola
U t v e c k l i n g e n av k u n s k a p s m a s s a n i n o m o m v å r d n a d s ä m n e t h a r ö k a t k r a f t i g t u n d e r de senaste 30 å r e n . Idag finns det
ö v e r i o o o d i s p u t e r a d e s j u k s k ö t e r s k o r o c h ett 60 t a l professorer. D e n n a u t v e c k l i n g h a r p å m å n g a s ä t t revolu- t i o n e r a t v å r d e n o c h o m v å r d n a d s i n t e r v e n t i o n e r spelar en d i r e k t r o l l f ö r v å r d e n s k v a l i t e t o c h d e n e n s k i l d e patientens m ö j l i g h e t t i l l h ä l s a .
S p e c i a l i s t u t b i l d n i n g e n s a n k n y t n i n g t i l l h ö g s k o l a o c h a k a d e m i ä r n ö d v ä n d i g f ö r att u p p r ä t t h å l l a o c h s ä k e r s t ä l l a d e n n a u t v e c k l i n g o c h d ä r m e d k v a l i t e t e n i n o m yrket o c h v å r d e n . D e t ä r o c k s å av s t ö r s t a v i k t att s p e c i a l i s t u t b i l d - n i n g e n f o r t s a t t ä r m e r i t e r a n d e f ö r f o r s k a r u t b i l d n i n g .
Sjuksköterskans specialistutbildning idag
S j u k s k ö t e r s k a n s s p e c i a l i s t u t b i l d n i n g ges v i d universitet/
h ö g s k o l a p å avancerade n i v å m e d h u v u d o m r å d e t o m v å r d - n a d . U t b i l d n i n g a r n a o m f a t t a r 60 h ö g s k o l e p o ä n g m e d u n d a n t a g av i n r i k t n i n g e n m o t d i s t r i k t s s k ö t e r s k a , d ä r e x a m e n u p p n å s efter 75 h ö g s k o l e p o ä n g . A n t a g n i n g s k r a v t i l l u t b i l d n i n g ä r s j u k s k ö t e r s k e e x a m e n o c h l e g i t i m a t i o n s o m s j u k s k ö t e r s k a .
E n l i g t P a t i e n t s ä k e r h e t s l a g e n (4 k a p 9$) f r a m g å r att en l e g i t i m e r a d s j u k s k ö t e r s k a s o m h a r s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k e - e x a m e n har r ä t t att a n v ä n d a en s k y d d a d specialistbeteck- n i n g . D e reglerade e x a m i n a g ä l l e r m e d i n r i k t n i n g mot;
anestesi- o c h i n t e n s i v v å r d , o p e r a t i o n s s j u k v å r d , a m b u l a n s - s j u k v å r d , k i r u r g i s k v å r d o c h i n t e r n m e d i c i n s k v å r d , o n k o - l o g i s k v å r d , h ä l s o - o c h s j u k v å r d f ö r b a r n o c h u n g d o m a r , p s y k i a t r i s k v å r d , v å r d av ä l d r e , d i s t r i k t s s k ö t e r s k a .
Nya utbildningsformer växer tram
D e p e d a g o g i s k a verktygen m e d s t ö d av I T o c h v a r i a t i o n e n p å m ö j l i g h e t e r n a att d r i v a u t b i l d n i n g p å distans har ö k a t r a d i k a l t u n d e r det senaste decenniet. U p p e m o t 30 -40 procent av studenterna läser i d a g helt eller delvis p å distans.
D e t betyder o c h k o m m e r att b e t y d a helt nya m ö j l i g h e t e r f ö r studenterna att i n t e g r e r a sitt l ä r a n d e d i r e k t i v e r k s a m - heterna. S o m e x e m p e l ges s e d a n z o i o en n ä t b a s e r a d s p e c i a l i s t u t b i l d n i n g f ö r s j u k s k ö t e r s k o r m e d i n r i k t n i n g
v å r d av ä l d r e i s a m v e r k a n m e l l a n sex l ä r o s ä t e n i Syd- o c h V ä s t s v e r i g e . E n l i k a n d e u t b i l d n i n g ges av f e m l ä r o s ä t e n i n o m den n o r r a r e g i o n e n .
Villkor för en sjuksköterska som vill specialistutbilda sig
I d a g r å d e r det s t o r a o l i k h e t e r i v i l l k o r f ö r s j u k s k ö t e r s k o r s o m v i l l studera t i l l s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k a . A r b e t s g i - vare h a n t e r a r f r å g a n o l i k a o c h det ä r inte ovanligt att studenten s o m f å r n å g o n f o r m av s t u d i e l ö n b l i r t v u n g e n att f ö r b i n d a sig att s t a n n a hos arbetsgivaren u n d e r ett a n t a l år. D e t t a s y s t e m s t i m u l e r a r d e s s u t o m i v ä l d i g t liten u t s t r ä c k n i n g s j u k s k ö t e r s k o r att s ö k a s p e c i a l i s t u t b i l d n i n g i n o m a n d r a i n r i k t n i n g a r u t a n f ö r s i n a r b e t s p l a t s / o m r å d eD e flesta s j u k s k ö t e r s k o r f å r betala sina studier s j ä l v a o c h ö v r i g a f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r att studera ä r o f t a k n a p p h ä n - d i g a . Studenter b e s k r i v e r det s o m mycket s v å r t / o m ö j l i g t att k o m b i n e r a s t u d i e r m e d heltidsarbete o c h f a m i l j e l i v vilket resulterar i att studenter avbryter sina studier i f ö r t i d ( A - M . B j u r b r a n t B i r g e r s s o n , B . H o v d e , K . S ä r n w a l d 2012).
Socialstyrelsen k o n s t a t e r a r att de e k o n o m i s k a i n c i t a m e n - ten f ö r s j u k s k ö t e r s k o r att s p e c i a l i s t u t b i l d a sig ä r svaga, e f t e r s o m l ö n inte u t g å r u n d e r u t b i l d n i n g e n o c h e f t e r s o m l ö n e n efter a v s l u t a d u t b i l d n i n g inte a v g ö r a n d e s k i l j e r sig f r å n l ö n e n f ö r s j u k s k ö t e r s k o r u t a n s p e c i a l i s t u t b i l d n i n g (SOS 2013). F ö r en s j u k s k ö t e r s k a s o m v ä l j e r att studera t i l l s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k a u t a n e r s ä t t n i n g f r å n en arbets- givare tar det i g e n o m s n i t t 19 å r att t j ä n a i n de kostnader s o m s j u k s k ö t e r s k a n h a f t u n d e r sin u t b i l d n i n g . B e r ä k - n i n g e n ä r g j o r d m e d h ä n s y n tagen t i l l i n k o m s t b o r t f a l l v i d s t u d i e r o c h s t u d i e s k u l d e r s a m t antagandet att s j u k s k ö - t e r s k a n ä r 24 å r g a m m a l n ä r h a n / h o n b ö r j a r arbeta efter s p e c i a l i s t u t b i l d n i n g e n o c h p e n s i o n e r a r sig v i d 65 å r s å l d e r ( C . K e n n e r g r e n , E . M o l i n 2010).
Akademisk specialisttjänstgöring - en idé
Utgångspunkter
Ö p p e n h e t för framtida utmaningar
S j u k s k ö t e r s k e u t b i l d n i n g e n b e h ö v e r i h ö g r e g r a d ses s o m en s a m m a n h ä n g a n d e process f r å n s j u k s k ö t e r s k e e x a m e n o c h l e g i t i m a t i o n t i l l s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k e e x a m e n o c h ett f o r t s a t t l i v s l å n g t l ä r a n d e f r a m t i l l dess att s j u k s k ö t e r - s k a n avslutar s i n y r k e s v e r k s a m h e t .
G e n o m att s k a p a i n c i t a m e n t f ö r s j u k s k ö t e r s k o r att s p e c i a l i s t u t b i l d a sig m ö j l i g g ö r v i en f o r t s a t t u t v e c k l i n g av s j u k s k ö t e r s k e y r k e t . E n u t v e c k l i n g d ä r f r a m t i d a specia- l i s t u t b i l d n i n g a r s i n r i k t n i n g o c h l ä n g d k a n anpassas f ö r att b ä t t r e svara u p p m o t f r a m t i d e n s v å r d .
Akademisk progress och skyddad titel
S p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k e u t b i l d n i n g e n s k a o c k s å f o r t s ä t t - ningsvis ges i n o m u n i v e r s i t e t / h ö g s k o l a p å avancerad n i v å , m e d a k a d e m i s k progress i n o m h u v u d ä m n e t o m v å r d n a d g e n o m h e l a u t b i l d n i n g e n . D e t ger s j u k s k ö t e r s k a n ett vetenskapligt f ö r h å l l n i n g s s ä t t , g e d i g e n k u n s k a p f ö r att m ö t a behoven i n o m specialiteten s a m t b e h ö r i g h e t t i l l f o r s k a r u t b i l d n i n g . D e t t a ä r a v g ö r a n d e f ö r en g o d v å r d o c h en g o d o m v å r d n a d s u t v e c k l i n g .
F ö r att g a r a n t e r a s a m h ä l l e t s i n s y n o c h k v a l i t e t s k o n t r o l l s k a u t b i l d n i n g e n o c k s å f o r t s ä t t n i n g s v i s v a r a reglerad o c h ge en s k y d d a d s p e c i a l i s t b e t e c k n i n g . E x a m e n u t g ö r u n d e r l a g f ö r s k y d d a d s p e c i a l i s t b e t e c k n i n g . Universitetet/
h ö g s k o l a n ansvarar f ö r att d e n e x a m i n e r a d e specialist- s j u k s k ö t e r s k a n h a r den k o m p e t e n s s o m f o r d r a s f ö r att f å b e h ö r i g h e t s o m s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k a .
Utbildningens planering och organisation
I d é n o m a k a d e m i s k s p e c i a l i s t t j ä n s t g ö r i n g f ö r s j u k s k ö t e r - s k o r i n n e b ä r i n g a f ö r ä n d r i n g a r av v i l l k o r s o m f r i a n s ö -
k a n , a n t a g n i n g , b e h ö r i g h e t o c h u r v a l o c h f ö l j e r d ä r m e d g ä l l a n d e regelverk. H ö g s k o l a n s / u n i v e r s i t e t e t s nuvarande a n s ö k n i n g s r u t i n e r etc l i k s o m att p l a n e r i n g o c h o r g a n i s a - t i o n av k u r s e r o c h p r o g r a m sker i s a m r å d m e d v e r k s a m - heterna f ö l j s o c k s å .
V i s s a f ö r ä n d r i n g a r i f r å g a o m u t b i l d n i n g e n s u p p l ä g g - n i n g , u n d e r v i s n i n g , e x a m i n a t i o n etc, f ö r u t s ä t t s ä n d å f ö r att f ö r s l a g e t s k a k u n n a g e n o m f ö r a s m e d h ö g kvalitet.
Utbildningsanställning
T i l l s k i l l n a d f r å n i d a g f ö r e s l å r v i att u t b i l d n i n g s a n s t ä l l - n i n g a r i n r ä t t a s o c h att dessa regleras i k o l l e k t i v a v t a l e n f ö r s e k t o r n . M e d u t b i l d n i n g s a n s t ä l l n i n g a r b l i r h u v u d m ä n - nens ansvar f ö r att bereda plats f ö r s p e c i a l i s t u t b i l d n i n g s - studenter t y d l i g . H u v u d m ä n n e n k o m m e r ö v e r e n s m e d v å r d g i v a r n a o m det a n t a l u t b i l d n i n g s a n s t ä l l n i n g a r s o m b e h ö v e r i n r ä t t a s o c h v å r d g i v a r e n s e k o n o m i s k a v i l l k o r f ö r dessa.
F ö r s j u k s k ö t e r s k a n ger ett system m e d u t b i l d n i n g s a n s t ä l l - n i n g a r f ö r u t s ä g b a r h e t o c h b ä t t r e v i l l k o r u n d e r studieti- den. D e t b ö r u n d e r l ä t t a r e k r y t e r i n g t i l l s p e c i a l i s t u t b i l d - n i n g o c h f u l l f ö l j a n d e av d e n . V å r d g i v a r e n o c h studenten k o m m e r p å g ä n g s e s ä t t ö v e r e n s o m ett a n s t ä l l n i n g s a v t a l . U n d e r s t u d i e t i d e n h a r studenten l ö n o c h garanteras g o d a a n s t ä l l n i n g s v i l l k o r enligt k o l l e k t i v a v t a l . G e n o m u t b i l d - n i n g s a n s t ä l l n i n g e n b l i r det verksamhetsintegrerade l ä r a n - det i f o k u s vilket b å d e g a g n a r v e r k s a m h e t e n o c h v å r d e n , s j u k s k ö t e r s k a n s p r o f e s s i o n e l l a u t v e c k l i n g , det i n t e r p r o - f e s s i o n e l l a t e a m a r b e t e t , o m v å r d n a d e n s u t v e c k l i n g o c h p å s i k t den k l i n i s k a o m v å r d n a d s f o r s k n i n g e n .
M e d v å r i d é b l i r det f r i t t f ö r en s j u k s k ö t e r s k a att s ö k a en u t b i l d n i n g s a n s t ä l l n i n g i n o m en a n n a n specialitet ä n den h o n / h a n v e r k a r i . D e t ö k a r r ö r l i g h e t e n o c h s t i m u l e r a r r e k r y t e r i n g t i l l b r i s t o m r å d e n .
I d é n m ö j l i g g ö r f o r t f a r a n d e att ä v e n s t u d e n t e r s o m inte f å r s i n f ö r s ö r j n i n g av en a n s t ä l l n i n g , u t a n f ö r s ö r j e r sig p å s t u d i e m e d e l , k a n g å i g e n o m s a m m a / m o t s v a r a n d e u t b i l d n i n g .
Verksamhetsintegrerat lärande
M å l b e s k r i v n i n g f ö r u t b i l d n i n g e n s k a o c k s å f o r t s ä t t n i n g s - vis regleras av staten. U t b i l d n i n g e n b ö r u t f o r m a s s å att en stor del f ö r l ä g g s t i l l v e r k s a m h e t e n , s å k a l l a t v e r k s a m - hetsintegrerat l ä r a n d e . P å s å s ä t t u p p n å s en i n t e g r e r i n g av v e t e n s k a p l i g teori o c h p r a k t i k g e n o m h e l a u t b i l d n i n g e n .
D e t ä r centralt att studenten e r b j u d s l ä n g r e s a m m a n - h ä n g a n d e p e r i o d e r av integrerat l ä r a n d e i n o m r a m e n f ö r v å r d e n s verksamheter. O m f a t t n i n g e n av p e r i o d e r f ö r verksamhetsintegrerat l ä r a n d e b e h ö v e r k u n n a v a r i e r a m e l l a n o l i k a s p e c i a l i s t i n r i k t n i n g a r .
Handledning
H a n d l e d n i n g e n s r o l l ä r c e n t r a l f ö r ett b r a verksamhets- integrerat l ä r a n d e o c h s t r u k t u r e r n a k r i n g detta b e h ö v e r f o r t s ä t t a att utvecklas. D e t s k a f i n n a s l e k t o r e r k o p p l a d e t i l l v å r d v e r k s a m h e t e r n a o c h / e l l e r s p e c i a l i s t o m r å d e n o c h h u v u d h a n d l e d a r e m e d m a g i s t e r / m a s t e r e x a m e n s a m t h a n d l e d a r u t b i l d n i n g .
Examensarbete
D e t s j ä l v s t ä n d i g a arbete s o m studenten s k a g ö r a enligt e x a m e n s o r d n i n g e n , o f t a k a l l a t e x a m e n s a r b e t e , ser v i m e d f ö r d e l k a n integreras i det verksamhetsintegrerade l ä r a n - det o c h g e n o m f ö r a s 2/3 i n i u t b i l d n i n g e n . P å s å s ä t t ges
v e r k s a m h e t e n m ö j l i g h e t att ta t i l l sig de n y a k u n s k a p e r s o m e x a m e n s a r b e t e belyser m e d a n studenten f o r t f a r a n d e finns i v e r k s a m h e t e n .
Examination
A n s v a r e t f ö r i n n e h å l l , m å l u p p f y l l e l s e , a k a d e m i s k p r o - gress s a m t e x a m i n a t i o n e r f ö r det verksamhetsintegrerade l ä r a n d e t s k a s o m i d a g l i g g a p å u n i v e r s i t e t / h ö g s k o l a n . G e - n o m en m e r s y s t e m a t i s k h a n d l e d n i n g p a r a d m e d utveck- lade typer av b e d ö m n i n g s f o r m u l ä r f ö r k l i n i s k u t b i l d n i n g s ä k r a s k v a l i t e t e n i n y a f o r m e r av s p e c i a l i s t u t b i l d n i n g .
E t t s i g n u m v i g ä r n a l y f t e r f r a m ä r " Ö p p n a l ä r a n d e f o r m e r - S t r a m a e x a m i n a t i o n s f o r m e r " .
Reglering och styrning
Statlig reglering och styrning
D e t b e h ö v s en s t a t l i g r e g l e r i n g av h u v u d m ä n n e n s ansvar att t i l l h a n d a h å l l a u t b i l d n i n g s a n s t ä l l n i n g a r . D e t t a b ö r ske g e n o m l a g s t i f t n i n g .
E n fortsatt s t a t l i g k v a l i t e t s k o n t r o l l av u t b i l d n i n g e n ä r av s t ö r s t a v i k t .
Ökad samverkan
I d a g finns brister i k o m m u n i k a t i o n o c h s a m v e r k a n m e l l a n v å r d e n s verksamheter, a k a d e m i o c h s a m h ä l l e . F ö r att u n d e r l ä t t a k o m m u n i k a t i o n e n m e l l a n o l i k a intressenter o c h ö k a i n t e r a k t i o n e n m e l l a n v å r d , u t b i l d n i n g o c h f o r s k - n i n g s a m t ge f ö r u t s ä t t n i n g f ö r en p l a n e r i n g av u t b i l d - n i n g s a n s t ä l l n i n g a r b ö r s a m v e r k a n s o r g a n i n r ä t t a s .
N ats o n e 111 sa rn ve rk a n so rg a n
E t t n a t i o n e l l t s a m v e r k a n s o r g a n ä r u n d e r u p p s t a r t efter i n i t i a t i v av Svensk s j u k s k ö t e r s k e f ö r e n i n g o c h V å r d f ö r b u n - det. E n ytterligare v i k t i g u p p g i f t f ö r s a m v e r k a n s o r g a n e t
b l i r att f ö l j a o c h u t v ä r d e r a d e n n y a u t b i l d n i n g s f o r m e n a k a d e m i s k s p e c i a l i s t t j ä n s t g ö r i n g f ö r s j u k s k ö t e r s k o r m e d s ä r s k i l t f o k u s p å a n t a l u t b i l d n i n g s a n s t ä l l n i n g a r o c h dess k v a l i t e t .
Regionala samverkansorgan
R e g i o n a l a s a m v e r k a n s o r g a n b ö r b i l d a s o c h b e s t å av representanter f r å n de r e g i o n a l a a k t ö r e r n a i n o m v å r d , l ä r o s ä t e n , p r o f e s s i o n o c h studenter.
R e g i o n a l a s a m v e r k a n s o r g a n e n s u p p g i f t b l i r att g ö r a å r l i g a b e d ö m n i n g a r av b e h o v av a n t a l u t b i l d n i n g s - a n s t ä l l n i n g a r f ö r r e g i o n e n .
Försöksverksamhet
F ö r att s t a r t a u p p , testa o c h u t v ä r d e r a f o r m e n f ö r a k a d e m i s k s p e c i a l i s t t j ä n s t g ö r i n g f ö r s j u k s k ö t e r s k o r k a n statliga s t i m u l a n s m e d e l ges u n d e r en t i d o c h f ö r ett b e g r ä n s a t o m r å d e , f ö r s l a g s v i s i n o m v å r d av ä l d r e .
7
Positiva effekter av akademisk
specialisttjänstgöring för sjuksköterskor
För samhället och vården
• Fortsatt stark u t v e c k l i n g av v å r d e n
• Positiva s a m h ä l l s e k o n o m i s k a e f f e k t e r t i l l e x e m p e l g e n o m k o r t a r e v å r d t i d e r
• O k a d p a t i e n t s ä k e r h e t
• Ö k a d k u n s k a p s u t v e c k l i n g o c h f o r s k n i n g i n o m o m v å r d n a d
• Å t e r v ä x t av s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k o r
För vårdgivaren
• Ö k a t a n t a l s j u k s k ö t e r s k o r s o m v i l l s p e c i a l i s t u t b i l d a s i g
• U n d e r l ä t t a r r e k r y t e r i n g av s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k o r
• Ö k a d k u n s k a p s u t v e c k l i n g o c h f o r s k n i n g i n o m o m v å r d n a d
• Ö k a r samarbetet verksamhet - u t b i l d n i n g - f o r s k n i n g
• U t v e c k l i n g av verksamhetsintegrerat l ä r a n d e
• Positiv i n v e r k a n p å g r u n d u t b i l d n i n g e n
• Ö k a d m ö j l i g h e t t i l l e f f e k t i v t e a m a r b e t e o c h inter- p r o f e s s i o n e l l t l ä r a n d e
• Ö k a d p a t i e n t s ä k e r h e t
• V å r d m e d h ö g r e k v a l i t e t o c h ö k a d e f f e k t i v i t e t m e d k o r - tare v å r d t i d e r o c h f ä r r e v å r d s k a d o r
• V e r k s a m h e t s u t v e c k l i n g g e n o m att studenten f i n n s stora delar av s i n s t u d i e t i d i v e r k s a m h e t e n
• U t v e c k l i n g av ö v r i g a m e d a r b e t a r e g e n o m att studenten finns s t o r a delar av s i n s t u d i e t i d i v e r k s a m h e t e n
• M e r l i k v ä r d i g h e t m e l l a n o l i k a v å r d g i v a r e vad g ä l l e r s t u d e n t r e k r y t e r i n g
• Ö k a t a n t a l specialistsj u k s k ö t e r s k e m o t t a g n i n g a r / r å d g i v n i n g
För patienten
• B ä t t r e o m v å r d n a d
• K o r t a r e v å r d t i d e r , f ä r r e v å r d s k a d o r
• Ö k a d d e l a k t i g h e t
• M e r l i k v ä r d i g v å r d oavsett v a d j a g v å r d a s f ö r (idag ä r det stor v a r i a t i o n m e l l a n o l i k a specialiteter o m m a n s o m
patient f å r m ö t a en specialistutbildad s j u k s k ö t e r s k a eller ej)
• M ö j l i g h e t t i l l s p e c i a l i s t r å d g i v n i n g av specialist- s j u k s k ö t e r s k a
För sjuksköterskan
• K o l l e k t i v a v t a l s r e g l e r a d e s t u d i e v i l l k o r
• Ö k a d chans att s l u t f ö r a s t u d i e r n a o c h ta e x a m e n
• M ö j l i g h e t t i l l s t ä n d i g progress av k u n s k a p s o m f å r p r ö v a s i d e n d i r e k t a v e r k s a m h e t e n
• M e r av i n t e r p r o f e s s i o n e l l t l ä r a n d e
• Fritt att s ö k a s p e c i a l i s t t j ä n s t ä v e n i n o m verksamhet d ä r s j u k s k ö t e r s k a n inte ä r a n s t ä l l d
• T a r b o r t behov av k o n t r a k t d ä r s j u k s k ö t e r s k a n f ö r b i n d e r sig flera å r efter a v s l u t a d u t b i l d n i n g
• T y d l i g a r e k a r r i ä r v ä g a r t i l l e x e m p e l s o m handledare
• Ö k a d m ö j l i g h e t t i l l a k a d e m i s k k a r r i ä r
Referenser
A - M B j u r b r a n t B i r g e r s s o n , B . H o v d e , K . S ä r n w a l d (2012).
U t v ä r d e r i n g av n ä t b a s e r a d s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r s k e u t - b i l d n i n g i n o m v å r d av ä l d r e - en s a m v e r k a n m e l l a n sex l ä r o s ä t e n .
C . K e n n e r g r e n , E . M o l i n (2010). T h e Shortage o f Specialist N u r s e s i n S w e d e n
P a t i e n t s ä k e r h e t s l a g (2010:659).
R o y a l C o l l e g e o f N u r s i n g (2010). Specialist nurses, c h a n g i n g lives saving money.
S t a t i s t i s k a c e n t r a l b y r å n (2012). Trender o c h p r o g n o s e r 2011, b e f o l k n i n g e n , u t b i l d n i n g e n , a r b e t s m a r k n a d e n m e d sikte p å å r 2030.
S o c i a l d e p a r t e m e n t e t (2010). D e n l j u s n a n d e f r a m t i d ä r v å r d , delresultat, L E V - p r o j e k t e t .
Socialstyrelsen (2012).Tillgång p å s p e c i a l i s t s j u k s k ö t e r - skor och r ö n t g e n s j u k s k ö t e r s k o r 2010.
Socialstyrelsen (2012). Ö k a d k o m p e t e n s i n o m geriatrik o c h g e r o n t o l o g , f ö r s l a g t i l l u t f o r m n i n g o c h g e n o m f ö r a n d e av satsning.
Socialstyrelsen (2013). N a t i o n e l l a p l a n e r i n g s s t ö d e t 2013, t i l l g å n g o c h e f t e r f r å g a n p å vissa p e r s o n a l g r u p p e r i n o m h ä l s o - o c h s j u k v å r d s a m t t a n d v å r d .
Svensk s j u k s k ö t e r s k e f ö r e n i n g ( 2009). O m o m v å r d n a d o c h g o d v å r d .
]ntp://www.sou.gov.se/lakariit^3utr/pd.{7PP%2027%2onov.pdf 2012-12 -18 k l o c k a n 16.20
S a m t a l m e d e x p e r t B r i t a B e r g s e t h , D o k t o r a n d , f d utredare
9
VÅRDFÖRBUNDET I
•Mana rnmmm
Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård.
Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ.
Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet.
www.vardforbundet.se
