Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
1988
RHI Organ förRiksförbundetför hjärt- och lungsjuka
RHL:s rikskurser och konferenser 1988
Ämne: Informatörs- utbildning
Kursen vänder sig till: Alla RHL- medlemmar med intresse av att delta iRHL:s mycket viktigaarbe te att bli synliga och kända utåt. 2 personerfrån varje län garanteras platspå denna kurs. Jagtror dess
utom att det skulle vara en fördel om dessa kommerfrånsamma för
ening. Det skulle dels kunna kän nas som ett stöd för ”nyare” med lemmar somtidigare inte riktigtvå
gat att åka iväg på en kurs. Dels som ett stöd efter kursen närinfor- mationsuppdragen skall genomfö ras.
Innehåll: Lite teori och mycket praktiskaövningar kring några ak
tuella informationssituationer för oss inom RHL. I denna kurs an vändervi ossganska mycket avvi
deokameran som hjälpmedel. Vi spelar in oss själva ochhardet som utgångspunkt för lämpliga infor- mationsmetoder.
Kurs A: Vänder sig till följande län: BD, AC, W, X, Y, Z, C, AB, D, U, S,T.
Plats: Nynäsgården, Nynäshamn.
Tid: 3-4september1988.
Sista anmälningsdag: 5 augusti 1988.
Kurs B: Vänder sigtilllänen: E,F, G, N, I, K, L, M, N, O, R,P.
Plats: Hotell Högland, Nässjö.
Tid: 17-18september.
Sista anmälningsdag: 19 augusti 1988.
Ämne: Förhandlings- och argumentationskurs
Kursen vänder sig till:Alla er som genomgått studiecirkeln RHL - vår organisation, och är väl för
trogna med RHL:s målsättning och abetsformer. Dessutom hop pasjag att just ni somär intressera de och villiga att medverka vid kommande förhandlingar med tjänstemän och politiker söker till den härkursen.
Innehåll: På denna kurs ska vi bearbeta tekniken kring hur man argumenterar i olika situationer.
Dessutom kommer metoder för förhandling att såväl presenteras som prövas praktiskt.
Plats:Nynäsgården, Nynäshamn.
Tid:25-26 oktober1988.
Sista anmälningsdag: 3 oktober 1988.
-Titta igenom vad som bjuds och anmäl dig när inbjudan kommer.
RHL:s kurser 1988
RHL:s Informatörsutbild- ningar3-4 september och 17-18 september
Förhandlings- och argumen
tationskurs 25-26 oktober Cirkelledarkonferens
8-9 oktober
Eftervårdskonferens 23-24 november
Dessa kurser som här presente
ratsskallsessomverktyg ochytter ligare hjälpmedel för att vi i RHL skabliännu aktivare, förattsynas
”utåt” och skapa opinionoch för
ändringar.
Hur anmäler jagmig till en kurs?
Kontakta studieorganisatören i Din lo
kalförening och tala om vilken kurs du är intresserad av. Be om en anmäl
ningsblankett, vilken Du sen fyller i.
Din studieorganisatör eller någon i styrelsen godkänner Din ansökan och sänder den till CO:s studieorganisatör.
I de fall då det är flera sökanden från Ditt län, avgör CO:s studieorganisatör vem som skall åka på kursen. Reserver skall alltid utses.
När kursdeltagare och reserver är utsedda skickar CO:s studieorganisa
tör blanketten till RHL.
Vadkostarkursen?
Kursen är utan kostnad för Dig. Mat och logi i enkelrum betalas av RHL.
Hur kommer jag till kursen?
Du får själv beställa tågbiljett II klass från Din hemort och till kursorten.
RHL ersätter Dig för Dina reseutlägg.
Du skriver en reseräkning på kursen varefter RHL betalar Dig i efterskott via postutbetalningsblankett.
Det finns ingen kurs sompassarmig!
Kom med förslag! Motivera Ditt äm- nesförslag. Kontakta Din eller CO:s studieorganisatör. CO:s studieorgani
satörer träffas varje år och diskuterar då bl a vilka kurser RHL skall hålla.
Ämne: Cirkelledar konferens
Konferensen vänder sig till: Alla aktiva cirkelledare i RHL:s studie
cirkelverksamhet .
Innehåll: På den här konferen sen som jaghoppas riktigt många söker till ska vi framförallt skapa förutsättningar förutbyte av erfa renheter och idéer cirkelledare emellan. Jag hoppas även att få
”bjuda” på några intressanta och stimulerande föredrag kring stu
diecirkeln och folkbildningens be tydelse för individens ochförening
ens vitalitet. Sist men inte minst hoppas jag att denna konferens ska ge en bekräftelse påett väl ge
nomförtarbeteoch en ”kick” inför det fortsatta studiecirkelledarska pet.
Plats: Skårsjöholm, Åkersberga.
Tid: 8-9oktober 1988.
Sista anmälningsdag: 15 septem ber 1988.
Ämne: Eftervårdskon
ferens- sjukgymnastledda träningen
Konferensen vändersig till: RHL- medlemmar från de län där sjuk
gymnastutbildning bedrivs (BD, AC, C,AB, E, Osamt M), legiti merade sjukgymnasters riksför
bund (LSR), utbildningsadmini- stratörer samt framföralltpolitiker.
Syfte: Att inventera intresset för vidareutbildningav sjukgymnaster i träningsverksamhet för hjärt- och lungsjuka.
- Attfinna samarbetsformer för en bättre utvecklad sjukgymnast- ledd träning för hjärt- ochlungsju ka.
- Att spridakunskaper och för
ståelse för hjärt- och lungsjukas behov och kravpåen långtmerut vecklad träningsverksamhet än vadsom idag finns.
Tid: 23-24 november1988.
Plats: HotellNajaden, Handen.
Sista anmälningsdag: 1 november 1988.
Förutom ovan angivna arrange
mangför 1988 så har enhuvudin- struktörsutbildning i Hjärt-lung- räddning genomförts (artikel in förs i Status vid senaretillfälle) till lika den årliga studieorganisatörs- konferensen förlänens studieorga nisatörer. Ronny Weylandt
Status
Organ för Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
Mars 1988 Argång 51
Ansvarig utgivare:
Bo Månsson
Redaktör:
Tonie Andersson
Förbundskansli:
Hornsbruksgatan 28 Postadress: Box 9090 10272 Stockholm Telefon: 08-6690960 Postgiro: 900011-8
Tryckeri:
Kringel-Offset, Södertälje
Prenumerationspris:
Produktionsplan 1988 Helår 75:-
Nr
Manus stopp
Annons
stopp
Distri
bution
4 15 mars 20 mars 20 april 5 15 april 20 april 20 maj 6 15 maj 20 maj 20 juni
Annonspriser:
Omslaget, l/l-sida5500 kr 1/1-sida 5000 kr 1/2-sida 2700 kr 1/4-sida 1500 kr Upplysningar om priset för mindre format lämnas av redaktionen.
Redaktionen svarar för osignerat material som är infört i tidningen.
Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta eller redigera textmaterial som insändes utan att vara beställt.
Omslagsbild:
Foto: Tommy Eriksson
LEDARE
Förbundssekreterare Bo Månsson:
Visst tusan
är det roligt...
att sälja lotter, speciellt RHL-lotter, eftersom man som lottförsäl- jare har två möjligheter att bistå sin lokalförening och därmed
även sitt förbund.
För det första, och kanske viktigaste, så ger lottförsäljningen en oanade möjligheter att komma i kontakt med vilt främmande människor. Vid dessa kontakter passar det ju alldeles utmärkt att berätta att det är RHL:s lotter man säljer. Man berättar vidare om vad RHL är och gör, om nu lottkunden verkar åtminstone lite intresserad - och det är faktiskt de flesta. Sedan frågar man kan
ske om kunden själv är hjärt-, kärl- eller lungsjuk eller om han känner någon som är det. De allra, allra flesta känner någon. Och då tar man förhoppningsvis fram den lilla foldern som informerar om vad ens lokalföreningar är och har för aktivitet. Överlämnar foldern och hälsar kunden och/eller hans bekant välkommen att bli medlem. Om man inte lyckas värva en ny medlem så har man i alla fall informerat om sin lokalförening och om RHL.
För det andra så ger lottförsäljningen ett ekonomiskt bidrag till ens lokalförening och till RHL. För utan inkomster kan inte nå
gon av oss bedriva en verksamhet som är till gagn för våra med
lemmar, dvs att förbättra ellér förändra situationen för dem. Och utan aktiviteter, av såväl gemensamhetsskapande som intessepoli- tisk karaktör, så kan vi inte rekrytera några medlemmar. Vi behö
ver vara många för att än mer kraftfullt kunna föra fram våra krav.
Så sälj RHL-lotter... !
För övrigt anser jag att alla hjärt-, kärl- och lungsjuka skall er
bjudas en effektiv eftervård.
3
RHL:s handlingsprogram i ord och handling
- En av våra viktigaste uppgif
ter är att göra RHL starkare ge
nom att skaffa nya medlemmar.
Det är ju en självklarhet, att fler medlemmar gör en starka
re organisation. En organisa
tion som får större möjligheter att påverka myndigheter. Som får myndigheter och beslutsfat
tare att lyssna på oss och beak
ta våra krav.
Med dessa ord inledde Rag
nar Wikström, ordförande i RHL:s lokalförening i Doro
tea, sitt anförande vid RHL:s hj ärtrehabiliteringskonf erens.
- Vi måste hela tiden ta ini
tiativ. Vi måste göra något. Det är bättre att göra något även om det råkar bli fel ibland, än att ingenting göra, för det blir alltid fel, uppmanar Ragnar Wikström.
- Vi måste agera ifrågor som är livsviktiga för oss även om det innebäratt vi
”lägger oss i”, säger Ragnar Wikström. Foto:TommyEriksson.
Kränkandeobenämningar när människor reagerar på orättvisor
- När jag skulle skrivasut från sjuk
hus efter att ha vårdats närmare tre veckor fören svår hjärtinfarkt, var jag klart medveten om, att något måste göras för att förbättra konditionen som var helti botten.
På en direkt fråga till läkaren hur jag lämpligenskulle bygga uppkondi tionen igen, svarade denne: ”Du kän nervälvad du tål.”
Därmed var sjukvårdsapparatens insats för min rehabiliteringavklarad.
Därmed kan vi lämna det ämnetoch övergå till att tala om lokalförening
ens arbeteochmöjligheter.
Vad vi i föreningenkan och bör gö ra det kommer av naturliga skäl att handla omden förening jag tillhör.
I Status nr 4/87 kundevi läsa en ar
tikel med rubriken ”Doroteabor ut
rotningshotad art”. Den artikeln be skriver kort några av de problem vi har i glesbygden. Sveriges yta består ju till stor del av glesbygd, men trots den stora inflyttningentill större tätor
ter finns ännu människor kvar ute i landet. Dessa människors problem villjag ta upphär. Hjärtsjukdomarär mest utbredda i Norrland. Vi vet att klimatet kan vara en bidragande orsak till att man drabbas av hjärt sjukdom. Arbetslösheten och tvånget att flytta för att få sin försörjning, kan
väl vara ett stressmoment som man inte får bortse från när man söker för
klaringen till denhöga frekvensen av hjärtsjukdomar. Vi kaninte nöja oss med att konstatera attviär mes i utsat
ta, vi måste göra något åt det! Vikan bara intesättaoss neroch rulla tum marna medan viväntarpå sjukvårds
apparatens insatser för oss. Under väntetiden kan mycket göras i för
eningsarbetetoch det är här vår orga nisation kangöra en insats.
Före och efter infarkt
Ett exempelpåvadsom kan görasär studiecirkeln ”Efter hjärtinfarkt”. Materialet till den cirkeln togs framav förbundet 1983. När vi i lokalför eningen tog del av materialet, tyckte vi först att det var alldeles utmärkt.
Studiecirkeln var skräddarsydd för dem som haft hjärtinfarkt ochanhöri gatill dem.Lokalföreningen gick i an
nonser ut med inbjudan till målgrup
pen, och vi tog för givet att det skulle bli rusning tillcirklarna. Men icke! Vi fick en anmälan.
Vikunde ju inte nöja oss med detta nedslående resultat. Vi beslöt attför
söka leta upp dem som haft hjärtin farkt och övertala dem att gå med i cirklarna. Detta var lättare sagt än gjort. Vi hittade ett fåtal som haft
hjärtinfarkt. Hurskullemannutolka detta? Kundedet vara såväl att Doro- teaborna är ovanligt friska?
Det visade sig, när vi inledde en mera ingående undersökning, att verkligheten var en helt annan. Yt terst få av dem som drabbades av hjärtinfarkt överlevde transporten till närmastelasarett. Det ligger i Lyckse
le - 14 mil frånDorotea.
Handlingsprogram för
Kongressperioden 1985-1988
1 Förbättra och förstärka RHL:sorganisation 2 Effektivisera RHL:s
eftervårdsprogram 3 Öka patientinflytandet
inom sjukvården
4 Förbättra lungsjukvår
den
5 Öka RHL:s insatser inom thorax och cardiologi
RHL:s handlingsprogram i ord och handling
Att ordna studiecirklar för hj ärtpa tientersom inte fanns verkade ju me ningslöst. Vi tänkte om och, vi kalla de cirkeln ”Före och efter hjärtin
farkt”. Vi talade om vilkasom befin ner sig i riskzonen och hur man i dessa cirklar får lära sig att med änd
rade levnadsvanor förebygga hjärt sjukdomar och hjärtinfarkt. Nu hän de plötsligt saker! Studiecirkeln”Före och efter hjärtinfarkt”blev denstörs
ta framgången hittills med totalt 96 deltagare iförstaomgången.
Men detformellaämnet för studie cirkeln är intealltid det viktigaste.Är man orolig för sin hälsa, kandet vara minst lika viktigt att bara få träffa andra männinskor under avspända former. Mötanågonsom lyssnar och fårprata av sig. Densom lyssnar be höver inte vara specialistmed hög ut bildning.
Huvudsakenär att kunna lyssna.
I våra föreningarkan vi göra en in sats genom att ge medmänskligt stöd, gemenskap och vänskap.
Att lägga sig i
För oss som bori glesbygd är vetska
pen om läkarbristen påvåravårdcen traler och de långa väntetiderna på ambulans vid akuta sjukdomsfall en stressfaktor.
Många gånger går det inte att få ambulans. Vi får nöja ossmed bårbil från närmsta taxistation i bästa fall.
Vidveckoslut har taxi jourtjänst och det kan röra sig om en framkörning på3-4 mil. Vid ett föreningsmöte in
sjuknade en av deltagarna i hjärtin farkt. I det härfallet var taxin påplat sen i tjänst, varför det bara tog en kort stund innan den sjuke kom iväg.
Ambulans som skulle möta larmades också, men tyvärr kan jag inte rappor
teraett lyckligt slut. Efter sex och en halvmilsfärdavledden sjuke i bårbi len. Detta skedde bara någon kilome
ter innan mötet med ambulansen.
Ambulansen hade då färdats sex mil. Det kunde ha slutat annorlunda om vi haft ambulans stationeradi Do
rotea. Just detta att få en ambulans harvi i föreningen kämpat för i flera år. Landstinget i Västerbotten upp
vaktades med ennamninsamling och besluthar nu fattats attvi skall fåvår ambulans 1988. Vi har anledningtro, attdet ärvårt arbete iföreningen som gör att vi nu kanse fram emot en stör
re trygghet och en bättre överlevnad för våra hjärtsjuka.
Men allthar inte varitproblemfritt.
Vår uppvaktning av landstinget har på sina håll väcktontblod. Vi harfått kritik för att vi ”lägger oss i”. Det
skulle vara effektivare och ge bättre resultat om politikerna fick arbeta i lugn och ro. Innan vi började lägga oss i ambulansfrågan beslutade politi kerna ”i lugnoch ro” att Dorotea un der 1989 skulletillgodoses genomatt ambulansstationen i Vilhelmina för
stärks med endagbil.
Observera då attdet är sex mil mel
lan Vilhelmina och Dorotea! Ett så dant beslut visarväl klart, att vi inte bara kan låta politiker arbeta i lugn och ro.
Arktisk hysteri
Om vifortsätter att agera i frågor som är livsviktigaför oss och därmed rå
kartrampapå ömma tår heter det väl snartatt vi”äro besatta avarktisk hys
teri". Uttrycketkommer från en hän delse i Kautokeino i Nordnorge på 1800-talet. Samerna i Kautokeino gjorde uppror mot den svenske fog den som sålde mat och andra förnö denheter till oskäligapriseroch drev in skatter med brutala metoder.
Svenska staten skickade dit soldater för att kväsaupproret och skjuta ihjäl ett lämpligtantal samer. Då hette det efteråt attsamerna hade drabbats av
”arktiskhysteri”.
En lärdom man kan göra av detta är, att myndigheternahittarpåkonsti ga och kränkande benämningar på människors reaktioner mot orättvi sor. Så gör de styrandeän i dag. Ris
ken att man blir skjutenär väl inteså stor i dag, men obehagdetkan man få. Vi som arbetar för det vi tror på kantyvärr inte alltid undvika obehag, men det finnervi oss gärna i, om vi bara kan nå resultat med vårt arbete.
Vi får inte upphöraatt bekämpaorätt
visor.
Hjärt-och lungsjuka har mycket att kämpa förmen vi har också mycket att kämpa mot. När man talar om handikapp tänker deflesta människor på rullstolar, och det är inte många som känner till eller tänker på att en person, som lider avkärlkramp eller astma, i kyligt väder kan vara mer rö
relsehindrad än mångenrullstolsbun den. Få människor känner till våra osynliga handikapp därför att infor mation till allmänheten är bristfällig.
Vår situation i glesbygden är den, att vi har någon att samarbeta med när det gäller rehabilitering efter hjärtinfarkt. Brist på läkare och sjuk
gymnaster gör, att vi inte är ”bruka
re” av en rehabilitering som vi hittills inte haft så stort behov av, eftersom vi har så få överlevande efter hjärtin farkt. Detkanske blir ändring nunär vi får vår ambulans.
Tips- lunggrupper
En lunggrupp bildades inom vår förening 1987. En hj ärtgrupp har funnits i många år så vi lungsjuka ställde oss frågan ”Varförkan inte vi lungsjuka bilda en lunggrupp också?”
Vid en sittning på lungkliniken, där läkare, sjuksköterskor ochöv
rig personal deltog presenteradevi hjärt- och lungsjukas förening i Sundsvall. Syftet med vår lung grupp äratt vi villha information av lungläkarna om läget inom lung sjukvården i länet.
Vi vill besöka lungkliniken regel
bundet och tala medpatienteroch personal om vårförening ochhur den arbetar. Vi vill vara till hjälp och stöd för patienterna.
Vi fick ett positivt gensvar och all personal lovade att hjälpa och stödja oss.Nu är året slut och vi ser tillbaka. Har vi lyckats med vår målsättning? Både ja och nej. Vi har varit påavd 34tre gånger då vi bjudit på kaffe och talatom vår för
ening med patienter, anhöriga och personal. Så ett litetfrö harvi sått och hoppas att det gror. Men än finnsdet olösta frågor somt ex hur skall vi nåalla med vårt program.
Vår målsättning att infomera om hurRHL arbetarför attalla lung sjuka skall få den allra bästa vår
den och eftervården.
Nu villvivetaom andra lokalför eningar har lunggrupper. Vi är tacksamma förtips.Vi ärså nya i just detta arbeteochvill gärnagö
raettbra jobb.Dåkan man behö va vägledning.
Skrivellerringtill
NaimyHoffman, Fridhemsg 65B, 85243 Sundsvall.Tel060-170512.
Förmedla kontakt
Vi tycker att de som är intresserade av att få kontaker med förenings medlemmar i andra lokalförening ar skall fatta pennan och skriva några raderså förmedlar vi kontak
ten.
Du kanske kan få en brevvän för livet! Har du svårtatt skriva så går det bra att ringa. Slå en signal så sköter vi resten.
Vår adress är:
Hjärt-ochLungsjukas Lokalförening Box 130
76100 Norrtälje Tel 0176-13000.
Laserbehandling av lungcancer i
De senaste åren har använd ning av laserenergi inom medi
cinen ökatmarkant.Rapporter om tillämpning av laser vid lungcancer och förträngningar i hjärtats kranskärl har givit hjärt-, kärl- ochlungsjukahopp om nya, bättre behandlings
möjligheter. På ett 10-tal plat ser runtom i världen används laser vid behandlingiluftvägar na. Dr Låszlö Bense vid lung medicinska kliniken på Hud dinge sjukhus har gjort ett stu diebesökvid Istituto di Fisica i Milano och beskriver här den metod man tillämpar där.
Laserbehandlingen har erövrat allt störreområden inom lungcancertera pin. Behandlingen erbjuder berö- ringsfri teknik. Man behöver inte öppna bröstkorgen. Följaktligen er- hålles minimal vävnadsskada, mindre ödem och inflammatoriska föränd
ringar i vävnaderna efter denna typav behandling. Den är dessutom smärt
fri, upprepbar och kan numera anses vara tekniskt lättare att utföra och säkrareän den kirurgiska behandling
en. Till fördelarna hör att risken för att tumören sprids minskar och att återfallen blir färre.
Ett av Europas första laserlaborato
rier finnsi Milano. Vid Istituto di Fisi
ca, (Tekniska Högskolan) samarbetar professor Andreoni med professor Spinelli på Onkologiska Institutet och dr Fonda på Veterinärhögskolan.
Under ledningav professor Spinelli introducerades laserbehandlingen i slutetav 1970-talet.Ett flertal olika la serapparater finns tillgängliga: koldi oxid, argon och excimerlaser. Vidare används Neodym-YAG-lasern som påverkar vävnaderna huvudsakligen genom värmeutveckling (den termo
dynamiska effekten).
Laser polikliniskt
Cirka 300 patienter har behandlats med laser polikliniskt sedan starten.
För samtligabedömdesannan typ av behandling vara resultatlös. När pa tienternakommertillOnkologiskain stitutet kompletteras den preoperati- va diagnosen, som talar om var nå gonstans i luftvägarna förändringen finns, med ytterligare undersökning
ar.
- I Milano har man uppnåttmycket intressanta resultat med laserbehandlingoch försökattersätta förstörd vävnad med friskvävnad, säger dr Låszlö Bense som
eftersittstudiebesök där blivit övertygad om nödvändigheten avatt etablera la serbehandling inomlungmedicin i Sverige.
Ettpreparat som är specielltavpas
satför vävnaden i bronkerna tillförs.
(Detta sker ej regelbundet bara om detbehövs.)Detta preparat - HPD - tas upp av cellerna. Friska celler hål ler kvar HPD under två dygnmedan celler med förändringar kan hålla kvar HPD upp till 10 dagar. Under dessa dagar kan man urskilja tumö rens utbredning med ultraviolett ljus.
Denna metod är särskilt användbar vid den typ av lungcancer som be nämns ockult beroendepå attden ej syns på röntgen.
Man kontrollerar ocksåblodets för
måga att koagulera. Vid undersök ningav luftvägarna används ettbron- koskop. Detär ett böjligt instrument i vilket man leder ljusgenom tätt pac kade fibrer. På såvis kan bronkosko- pistense insidan av luftrören.
Patienten fårlugnande medel samt lokalbedövning och sitter under laser behandlingen mitt emot bronkosko- pisten. Efter behandlingen får patien ten vila några timmaroch kan därpå lämna institutet.
Resultaten ansesgoda nästan obe roende av cancertyp. Metastaser kan dock uppstå trots lyckad lokal be handling. Som kompletterande be handling kan såvälkemoterapi (läke
medel) som radioterapi (behandling med röntgen) komma ifrågamenpå
dettaområdesaknas systematiskastu
dier.
Vårdkostnaden reduceras
Eftersom behandlingen kan göraspo likliniskt reduceras vårdkostnaden ra dikalt. Stora ekonomimska bespa ringar kan göras jämförtmed kemote- rapeutisk behandling av stora kväv- ningshotande tumörer. Det innebär att en laserapparat är betald redan ef ter30fall.
På Veterinärhögskolan i Milano an
vänds också HPD-diagnostikvid be handling avtumörer. Laserstrålen rik tas i dessa falldirekt mottumören ge
nom den ljusledande fiberni bronko- skopet eller genom att man för in den ljusledande fibern via en nål i själva tumören. Dessa två tekniker kan ock
så kombineras så att man angriper tu
mören från flera olika håll. Djuren är nedsövda under ingreppet för att inte skrämmas av ljuseffekterna.
Tumören har ett glödande utseen
de medan man belyser den medlaser stråle dvs en form av fluorescens där det ultravioletta ljuset tas upp samti digt somett synligt ljus skickasut från vävnaden. Målsättningen är att för
störavävnaden sombinder HPD-pre- paratet. Tumören skrumpnar och så dan skrumpnad vävnad som finns i luftvägarna hostas upp.
