Triumfkrucifixet från Esterna kyrka Wilcke-Lindqvist, Ingeborg Fornvännen 76-77 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_076 Ingår i: samla.raa.se

Triumfkrucifixet från Esterna kyrka Wilcke-Lindqvist, Ingeborg

Fornvännen 76-77

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_076

Ingår i: samla.raa.se

B M A B 11 K M K I) I) B I. A N I) K N

Rad 3 : I 8 t iir högra hsl onormalt lång, 1 5 It är vänstra hsl pä grund av platsbrist ej neddragen lill ramlinjen, II y är tydligt Stunget, 17 It korsas av en naturlig skära. 1 18 B ligger bislavarnas korsningspnnkl något till höger om hsl. 20 n stär på elt ojämnt ställe i bleckets kant, men r u n a n är säker. Yttre delen av vänslra hsl iir svag.

.S'oe/1 B. I'. J a n s s o n

TRIUMFKRUCIFIXET FRÅN ESTERNA KYRKA

Då vid en sockciisammaiislagning Esterna kyrka till största delen revs oeh den n u v a r a n d e P e s t e r n a kyrka åren 1797 1800 uppfördes, gingo den gamla k y r k a n s medeltida i n v e n t a r i e r sorgliga öden till mötes. Under om- byggnaden överflyttades de till ett r u m i Mörby s l o t t s r u i n . 1811 hölls auk- tion pä en del av k y r k a n s ägodelar, varvid antagligen ocksä nägra medel- lida s k u l p t u r e r försåldes. Sålunda anses det för troligt, att en S. Annabild, som 1935 inköptes lill Statens historiska m u s e u m frän en privatperson, u r - sprungligen kommit frän Esterna. Ännu 1829 uppgavs emellertid, a t t »någre Helgon-bilder af träd» förvarades på kyrkvalvet.

Dessa äro nu förkomna, sä n ä r som på två krucifixbilder som, trots aft de äro illa skadade, funnit en tillflyktsort i en s k r u b b i k y r k a n . Den ena är en b a r o c k s k u l p t u r , den andra och större är med all sannolikhet Esterna k y r k a s forna triumfkrucifix, nu s t y m p a t och u t a n kors (fig. 1). Gotthard J o h a n s s o n iakttog bilden vid snabbinvenleringen 1917, men i övrigt tycks den vara okänd.

Denna erucifixus är dock ganska märklig. Den utgör ett nytt vittnesbörd om den stora betydelse, som Estienne de Bonneuil och hans franska bild- huggaregesäller hade även för den u p p l ä n d s k a landsbygden. Krucifixet frän Esterna stär nämligen nära ett av de f ö r n ä m s t a proven pä denna bildhuggar- verkstads verksamhet i värt land, det stora Basbokrucifixct

(fig. 2 ) .

Krucifixet frau Esterna är av ek med obetydliga spär av kredering och färg (ländklädet visar sig ha varit förgyllt med blått foder). Det är avsevärt mindre än Basbokrucifixct, i sitt stympade skick endast 110 cm, och tyd- ligt förenklat i förhållande till detla, både vad beträffar det a n a t o m i s k a studiet av kroppen och höftklädets veckläggning. Utan tvekan ä r Basbo- krucifixct det k o n s t n ä r l i g t mest betydande av de två — det h a r j u också tillskrivits Estienne de Bonneuils egen hand.

Det vore meningslöst att h ä r försöka någon n ä r m a r e j ä m f ö r e l s e , helst som Itasbokrucilixet nu är åter- fört till sin ursprungliga plats i k y r k a n s triumfbåge. Men likheterna ä r o dock, även n ä r de endast k u n n a studeras i fotografi, sä pass påfallande, att

1

Om detta se C R . af Ugglas, Efterlämnade konsthistoriska studier, Sthlm 1951, s. 73.

-• A. a. s. 80.

76

S M A II Ii K M V. D D E L A N I l K N

Fig. I 2. I. Trtumfkruclfixei frän Esterna. 2. Triumfkrueifixei i Rasbo, före restaurering 1938. I. The Esterna rood. 2. Rasbo rood before ils

restoration in 1926,

man gott kan tänka sig, att Basbokrucifixct utgjort den b e u n d r a d e före- bilden, n ä r Estcrnakrucifixet någon gång omkr. 1300 snidades, vare sig nu det senares m ä s t a r e var cn Iransk eller en svensk gesäll vid U p p s a l a h y t t a n . Både av den anledningen och lör sin egen skull är det värt att u p p m ä r k - s a m m a s .

Ell företräde har E s t e m a k r u c i f l x e i framför Rasbokruelfixel i det h a r sin ena ursprungliga a r m i behåll. Om det f ö r s t n ä m n d a krucifixet varit känt, n ä r liasbokrucifixet år 1920 k o m p l e t t e r a d e s med nya a r m a r , är det möjligt, att r e k o n s t r u k t i o n e n utförts riktigare än nu blev fallet. Det stora triumf- krucifixet i Basbo, a n n a r s sä a n a t o m i s k t riktigt utfört, hänger efter re- k o n s t r u k t i o n e n icke pä korset pfi s a m m a sätt som dess efterbildning i Esterna en gång gjort. Märk bl. a. h a n d s t ä l l n i n g e n I

Ingeborg Wilike-I.iniiquisl

77