Triumfkrucifixet från Esterna kyrka Wilcke-Lindqvist, Ingeborg
Fornvännen 76-77
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_076
Ingår i: samla.raa.se
B M A B 11 K M K I) I) B I. A N I) K N
Rad 3 : I 8 t iir högra hsl onormalt lång, 1 5 It är vänstra hsl pä grund av platsbrist ej neddragen lill ramlinjen, II y är tydligt Stunget, 17 It korsas av en naturlig skära. 1 18 B ligger bislavarnas korsningspnnkl något till höger om hsl. 20 n stär på elt ojämnt ställe i bleckets kant, men r u n a n är säker. Yttre delen av vänslra hsl iir svag.
.S'oe/1 B. I'. J a n s s o n
TRIUMFKRUCIFIXET FRÅN ESTERNA KYRKA
Då vid en sockciisammaiislagning Esterna kyrka till största delen revs oeh den n u v a r a n d e P e s t e r n a kyrka åren 1797 1800 uppfördes, gingo den gamla k y r k a n s medeltida i n v e n t a r i e r sorgliga öden till mötes. Under om- byggnaden överflyttades de till ett r u m i Mörby s l o t t s r u i n . 1811 hölls auk- tion pä en del av k y r k a n s ägodelar, varvid antagligen ocksä nägra medel- lida s k u l p t u r e r försåldes. Sålunda anses det för troligt, att en S. Annabild, som 1935 inköptes lill Statens historiska m u s e u m frän en privatperson, u r - sprungligen kommit frän Esterna. Ännu 1829 uppgavs emellertid, a t t »någre Helgon-bilder af träd» förvarades på kyrkvalvet.
Dessa äro nu förkomna, sä n ä r som på två krucifixbilder som, trots aft de äro illa skadade, funnit en tillflyktsort i en s k r u b b i k y r k a n . Den ena är en b a r o c k s k u l p t u r , den andra och större är med all sannolikhet Esterna k y r k a s forna triumfkrucifix, nu s t y m p a t och u t a n kors (fig. 1). Gotthard J o h a n s s o n iakttog bilden vid snabbinvenleringen 1917, men i övrigt tycks den vara okänd.
Denna erucifixus är dock ganska märklig. Den utgör ett nytt vittnesbörd om den stora betydelse, som Estienne de Bonneuil och hans franska bild- huggaregesäller hade även för den u p p l ä n d s k a landsbygden. Krucifixet frän Esterna stär nämligen nära ett av de f ö r n ä m s t a proven pä denna bildhuggar- verkstads verksamhet i värt land, det stora Basbokrucifixct
1(fig. 2 ) .
Krucifixet frau Esterna är av ek med obetydliga spär av kredering och färg (ländklädet visar sig ha varit förgyllt med blått foder). Det är avsevärt mindre än Basbokrucifixct, i sitt stympade skick endast 110 cm, och tyd- ligt förenklat i förhållande till detla, både vad beträffar det a n a t o m i s k a studiet av kroppen och höftklädets veckläggning. Utan tvekan ä r Basbo- krucifixct det k o n s t n ä r l i g t mest betydande av de två — det h a r j u också tillskrivits Estienne de Bonneuils egen hand.
2Det vore meningslöst att h ä r försöka någon n ä r m a r e j ä m f ö r e l s e , helst som Itasbokrucilixet nu är åter- fört till sin ursprungliga plats i k y r k a n s triumfbåge. Men likheterna ä r o dock, även n ä r de endast k u n n a studeras i fotografi, sä pass påfallande, att
1
Om detta se C R . af Ugglas, Efterlämnade konsthistoriska studier, Sthlm 1951, s. 73.
-• A. a. s. 80.
76
S M A II Ii K M V. D D E L A N I l K N