APOTEKENS OCH FARMACEUTERS ROLL I SAMBAND MED CORONAPANDEMIN

Examensarbete, 15 hp Receptarieprogrammet, 180 hp

Vt 2020

Handledare: Andy Wallman, Examinator: Olov Nilsson

APOTEKENS OCH

FARMACEUTERS ROLL I SAMBAND MED

CORONAPANDEMIN

- Synlighet i media

Hakan Simsek

Sammanfattning

Introduktion

För en patient är apoteken både den första och sista delen i vårdkedjan och ansvarar för trygg och säker läkemedelsförsörjning i landet. Både i den pågående Covid-19 pandemin och andra pandemier har apoteken och farmaceuterna en viktig roll vilket syns i media på olika sätt i olika länder. En del apotek erbjuder även andra tjänster som blodtrycksmätning, genomföra allergitester, träffa en sjuksköterska eller skräddarsy rökavvänjning och på detta sätt bidrar apoteken till att avlasta primärvården samt att de agerar för bättre folkhälsa.

Medias roll i hur vi uppfattar det som händer i världen är stor och vi har tillgång till information direkt via våra datorer, TV och mobiler.

Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka vad som skrivs i svensk media om apotekens och farmaceuters roll i samband med Coronapandemin.

Metod

I detta arbete användes kvalitativ konventionell innehållsanalys för att analysera artiklar från media i Sverige som publicerats mellan tiden 1 januari 2020 - 1 april 2020. Artiklar söktes i databasen Mediearkivet. Urvalet av artiklarna gjordes utifrån förutbestämda kategorier med inklusionskriterier.

Resultat

Totalt identifierades 480 artiklar för perioden 1 januari 2020 - 1 april 2020, efter att

reducering gjorts för dubbletter och inklusionskriterier så analyserades 40 artiklar. Dessa 40 artiklar är grunden för resultatet i denna studie.

Artiklarna var publicerade i fackpress, både farmaci och övrig, samt dagspress och lokalpress.

De flesta artiklar var publicerade i dagspress och handlade om att smittskyddspordukter som munskydd och handsprit var slut samt om läkemedelsbrist och begränsningar av hur mycket läkemedel och smittskydd kunder får köpa. Artiklarna som publicerats i fackpress handlade om vilken roll farmaceuter har, vilken roll apoteksbranschen vill att apoteken och

farmaceuterna ska ha samt om FIP´s riktlinjer i samband med corona.

Diskussion

I media syns apoteken mest som en butik som tillhandahåller produkter och farmaceuternas kompetens syns inte. Detta kan bero på att andra farmaceutiska tjänster ej erbjuds på alla apotek i Sverige och att det ej finns befintliga samarbeten mellan apoteken och

myndigheterna vid pandemier som det gör i andra länder som tex Kina och USA. Genom att erbjuda tjänster på apotek kan apoteken använda kompetensen hos farmaceuterna på ett bättre sätt och genom att apoteken ses av staten som en del av vårdkedjan då den kan vara både första och sista kontakten inom vårdkedjan kan både apotekens och farmaceuternas kompetens och tillgänglighet tas tillvara i större utsträckning.

Slutsats

I pandemier som corona kan farmaceuterna delta i folkhälsoarbetet i större utsträckning i Sverige än det görs idag då det inte finns någon speciell information eller plan för apotekens roll. Apoteken och farmaceuterna har en stor outnyttjad kompetens som skulle komma till större användning om de involverades mer i folkhälsoarbetet vilket skulle gynna både apoteken och samhället.

Nyckelord: Apotek, farmaceut, Corona, Covid-19, media

Innehåll

1 Introduktion ... 1

1.1 Apotekens plats i samhället ... 1

1.2 Mediabild av apotek ... 1

1.3 Hur arbetar apotek i olika länder ... 2

1.4 Internationella/nationella vetenskapliga exempel på apotekens plats i folkhälsoarbete ... 3

1.5 Coronas spridning i Sverige ... 4

2 Syfte ... 5

3 Metod ... 5

4 Resultat ... 6

4.1 Apotek i coronaepidemin ... 8

4.2 Farmaceut i coronaepidemin... 10

4.3 Läkemedel i coronaepidemin ... 10

5 Diskussion ... 11

5.1 Metoddiskussion ... 11

5.2 Resultatdiskussion ... 12

6 Slutsats ... 14

7 Tack... 15

8 Referenser ... 16

1

1 Introduktion

1.1 Apotekens plats i samhället

Fram till och med år 1970 fanns ca 600 privatägda apotek i Sverige. Från och med nyårsdagen 1971 blev de ca 600 ägarna istället statsanställda apotekschefer eftersom apoteksbranschen förstatligades. Efter nästan 40 år som statligt monopol blev det en omreglering år 2009 och apoteksbranschen gick tillbaka till att apoteken kunde vara privatägda [1]. Det fanns tre huvudsakliga mål med omregleringen, att det skulle leda till:

- Ökad tillgänglighet till läkemedel - Bättre service och ett större tjänstebud - Låga läkemedelskostnader

Omregleringen skulle också tillvarata apotekens bidrag till bättre läkemedelsanvändning i kombination med satsningarna inom hälso- och sjukvården. Bibehållande av kompetens och säkerheten kring läkemedel var en av förutsättningarna för omregleringen [2].

I dagsläget finns:

- Över 1400 apotek, vilket är en ökning med ca 500 apotek sedan omregleringen år 2009

- Ca 11 500 anställda, över 50% av dessa är farmaceuter

- Över 87 miljoner expedierade recept per år och över 330 000 kundbesök per dag [3]

Denna nationellt sett ökade tillgänglighet och bättre service har skett utan ökade kostnader för skattebetalarna. Enligt mätningar som Sveriges Apoteksförening har gjort är kunderna mycket nöjda efter sitt besök på apotek. Dock är det många kunder som inte vet om vilka tjänster som ibland erbjuds på apotek tex utökad rådgivning när de hämtar sin medicin, blodtrycksmätning, genomföra allergitester, träffa en sjuksköterska eller skräddarsy rökavvänjning [2].

För en patient är apoteken både den första och sista delen i vårdkedjan och ansvarar för trygg och säker läkemedelsförsörjning i landet samt att de även erbjuder ovan tjänster. På detta sätt bidrar apoteken till att avlasta primärvården samt att de agerar för bättre folkhälsa [2]. I samband med att en patient får ett läkemedel utskrivet så är också förskrivaren skyldig att informera om varför patienten får det läkemedlet. Dock har förskrivaren ibland inte kunskap om hur läkemedlet verkar eller kunskap som krävs för bedömning av samlade effekten av de olika läkemedlen som patienten använder. Farmaceuten på apoteken kompletterar med sin expertis om hur läkemedlet fungerar och hur olika läkemedel interagerar samt vilken effekt det ger [2].

Genom att farmaceut kontaktar förskrivare och kompletterar med sin kunskap kan det ibland leda till att dos/läkemedel ändras för att på så sätt ge patienten en bättre behandling.

1.2 Mediabild av apotek

Media spelar en stor roll i hur vi uppfattar det som händer i världen. Vår uppfattning om händelser beror på hur media rapporterar om dem. Dagens kommunikation tillåter oss att följa världsutvecklingen direkt via våra datorer, TV och mobiler [4].

I media i Sverige framkommer apoteken oftast med anledning av omregleringen och bristen på farmaceuter. Efter omregleringen har antal apotek ökat och efterfrågan på farmaceuter är fortfarande stor. På grund av bristen på farmaceuter har en del apotekskedjor valt att vara delaktig i processen för validering av utländska farmaceuters utbildning så att de kan få svensk legitimation snabbare [5].

2

Ett annat ämne i svensk media är att e-handeln ökar även inom apoteksbranschen. Enligt en undersökning som gjorts av Kantar Sifo visar sig Apotea vara det mest kända e-

handelsbolaget [6]. Att apotekskunder kan handla online gör att dessa inte kan ta del av andra tjänster de annars kan få på fysiska apotek.

Enligt en studie visade sig media underlätta att få tillgänglig information för både personal inom vårdsektorn och allmänheten. Media spelar även stor roll för kommunikationen mellan forskare, folkhälsoexperter och finansieringsorgan för effektiv och snabb global

kommunikation. Covid-19 fick stor uppmärksamhet i alla medier, även i icke-trovärdiga källor vilket gör att det blir svårt att skilja mellan rykten och fakta. Viktigt att alla, både vårdsektorn och allmänheten, tar till sig från och hänvisar till pålitliga källor för att undvika spridning av felinformation vilket kan skapa stress och oro [7].

Enligt studien där 486 farmaceuter deltog visade det sig att de mediakällor de använde mest var sociala medier (33%), radio och TV (27%) samt tidningar och tidskrifter (22%).

Sjukdomskunskap och medvetenhet påverkar riskuppfattningen och påverkar också hur man reagerar på och engagerar sig i förebyggande beteenden. Farmaceuterna som deltog i studien hade goda kunskaper om Covid-19 och dess risker. Detta hade påverkats mycket av sociala och medierelaterade faktorer [7].

En branschtidning i England publicerade en artikel som handlade om en apoteksägare i England. Hon hade skapat en lista med idéer och tankar på hur apotek och farmaceuter kan agera inom olika områden som arbetsflöde, personal, kunder mm för att förenkla arbetet kring Covid-19. Detta delade hon i Twitter vilket fick ett stort genomslag där kollegor i England och flera andra länder använde sig av hennes lista och byggde vidare på den [8].

1.3 Hur arbetar apotek i olika länder

Apotekens viktigaste basuppgift är expedition av receptläkemedel och att det säkerställs att patienten har informationen som behövs för god användning av läkemedlet. Förutom detta kan andra farmaceutiska tjänster erbjudas där man tillvaratar mer av farmaceutens

kompetens och expertis. Syftet med andra tjänster är bla att öka följsamheten av behandlingen och minska belastningen av andra hälsosektorer [9] tex primärvården.

I många länder, inklusive USA, England, Kanada, etc. inkluderar definitionen av

samhällsapotek både detaljhandelsapotek som huvudsakligen består av kedjeapotek och polikliniska apotek som finns i kliniker för primärvård som en del av primärvården. Kina hänvisar begreppet samhällsapotek till apotek och apotekavdelningar som endast finns i primärvårdsinstitutioner, till exempel samhällshälsovårdstjänster och öppenvårdscentraler.

Detaljhandelsapotek i Kina betraktas inte som en del av hälso- och sjukvårdssystemet eftersom de följer olika företags förordningar [10].

Anledningen till att det utvecklats tjänster på apotek världen över är att apoteken vill använda kompetensen som finns på ett bättre sätt för patienten och samhället. På detta sätt profileras också apoteken som en del av hälso- och sjukvården. I Sverige erbjuder apoteken idag flera hälso- och läkemedelsrelaterade tjänster men det är inte nationellt täckande och det ersätts heller inte av samhället [9].

2015 gjorde FIP (International Pharmaceutical Federation) en översikt som visar en utveckling i apoteksbranschen där genom ersättningar att apoteken bidrar till att förbättra läkemedels-användningen istället för att ”bara” ge distribution och information [11]. Genom ökad läkemedelsanvändning kan tex bättre följsamhet, mindre biverkningar och mindre interaktioner nås. Det är ett sätt att apoteken bidrar mer till folkhälsoarbetet och minskar efterfrågan på andra hälsoenheter.

3

I Sverige, Norge och Finland omfattar farmaceut både apotekare och receptarie. I resten av världen omfattar farmaceut endast apotekare [9].

Det finns flera länder där apoteken erbjuder olika farmaceutiska tjänster som kostnaden för flera av tjänsterna ersätts av staten. Några av dessa länder är Danmark, flera europeiska länder som tex Belgien, England och Frankrike samt Kanada och Australien. Tjänster de erbjuder och som ersätts helt eller delvis av staten eller kommunen är bla:

- NMS (new medicine service) där farmaceuten ger stöd till patienten vid nyinsättning av läkemedel

- Utökad teknisk vägledning och uppföljning av handhavande av inhalator - Uppföljning av behandling/Läkemedelsgenomgång [9]

Under influensatider samarbetar amerikanska farmaceuter med läkarna för att förebygga och vårda influensapatienter i rätt tid. Under SARS utbrottet hade de kanadensiska

farmaceuterna en viktig roll i läkemedelsdistribution, läkemedelsinformation och stöd för direkt patientvård. Utbrottet av Covid-19 började i Kina där man har erfarenhet av liknande virus sedan tidigare och farmaceuterna kunde därför snabbt agera på olika sätt för att tillhandahålla läkemedelsvård [12]. Farmaceuterna hade en viktig roll i förebyggandet av virusets spridning och bidrog även till den övergripande akuthanteringen bla genom att säkerställa utbudet av läkemedel, vara informationsnavet som första vårdkontakt samt ansvara för tidig upptäckt och förskrivning av lämplig remiss.

I Macau, en halvö i södra Kina, hade farmaceuterna en nyckelroll i genomförandet av regeringsbestämmelsen att invånarna i Macau är garanterade maskeringsförsörjning. Detta framhävde vikten av samarbetet mellan apoteken och offentliga sektorn samt

informationsutbytet vid kriser [13].

En artikel i Australiensisk media, AJP, skriver att apotekspersonal är bland de grupper som är högst utsatt för smittorisk. Apoteksföreningen i Australien har skickat ett förslag om att apotekspersonal ska kunna skickas hem med lön i två veckor om de behöver sitta i karantän eller vid statlig riktlinje som kräver det samt att de ska få 20 dagar extra att ta betald ledighet ifall de blir smittad av Covid-19. Många farmaceuter har skrivit under på denna förfrågan men flera har också undrat vem som ska finansiera detta, de är frågande till detta då det kan leda till att arbetsgivaren ej har råd och att det blir en risk att man blir arbetslös [14].

The Guardian skriver en artikel där man intervjuat en apotekschef. Han berättar om hur det säljs slut på smittskydd, att det kommer in många fler kunder än vanligt och att han är orolig över hur de ska kunna bidra till folkhälsoarbetet om apotekspersonal och speciellt

farmaceuter blir sjuka [15].

1.4 Internationella/nationella vetenskapliga exempel på apotekens plats i folkhälsoarbete

Både i den pågående Covid-19 pandemin och andra pandemier har apoteken och

farmaceuterna en viktig roll. I denna roll finns flera utmaningar för apoteken och personalen.

Under covid-19 pandemin har apotek världen över fortsatt att ha öppet för att leverera läkemedel och tjänster. I vissa områden har öppettiderna förlängts och personalen har fått arbeta längre timmar. Detta under tiden som det forskas om vaccin och behandlingar mot viruset [16].

I Kina, som har erfarenhet av liknande pandemier (tex SARS), kunde farmaceuterna kommunicera snabbt via framarbetade sätt tex mobilappar och samarbete med

hälsokommittér och läkemedelsföretag. På så sätt tillhandahålls rådgivningstjänster online och säkerställande av patientens läkemedelsförsörjning genom att apoteken delade

information om läkemedelstillgänglighet och butiksplatser. För patienter som av olika

4

anledningar inte kan besöka apotek erbjuds leverans via postorder eller hemleverans via volontärer, vårdkoordinatorer eller läkemedelsföretag. För patienter med svåra sjukdomar som cancer, hepatit etc samarbetar apotek med läkemedelsföretag för att säkerställa patienternas läkemedelsförsörjning under pandemin. Säker och effektiv drift av apoteken tillämpas genom att apoteken tillämpar krisplan som innehåller tydliga riktlinjer om skyddsutrustning för personalen, arbetsflöden, löpande information och utbildning av personalen om pandemin mm. Utbildning av farmaceuterna angående pandemin ses som avgörande för framgångsrik leverans av Pharmacare-tjänster [10].

I USA har det sedan länge varit ett mål att stoppa HIV-pandemin och de har arbetat fram strategier för att uppnå målet att minska spridningen med 90% inom de kommande tio åren.

För att nå detta behövs utökad HIV-tester, antivirala medel för redan smittade, profylax innan man blivit smittad och profylax om man blivit smittad för att förhindra nya

infektioner. I detta arbete är apotekens roll att bistå med profylax genom specialutbildad personal inom ämnet. Man vill införa ett så kallat pre-exposure prophylaxis (PrEP) program på apoteken. Apotekens roll ska då bli att vara den del av vårdkedjan som arbetar

förebyggande mot smittspridningen. Det krävs flera förutsättningar som bla att apoteks-, regerings- och HIV-förebyggande ledare är beredda att stödja och främja de förändringar som är nödvändiga. Förändringar kan tex vara inom farmaceututbildningen, identifiering av målgrupp för PrEP, justering av arbetsflödet, modell för ersättning till apoteken etc [17].

Arbetsmetoden med PrEP har visat sig framgångsrik i Kalifornien där man för första gången sedan HIV-epidemin började ser ett slut på spridningen. Sjukvårdsleverantörer,

folkhälsomyndigheter och beslutsfattare har insett att bredare tillgång till och användning av PrEP är avgörande för att uppnå målet med noll nya HIV-infektioner [18]. PrEP skulle kunna vara en effektiv arbetsmetod även vid bekämpning av andra pandemier såsom corona.

Utmaningarna är flera i en pandemi såsom begränsad tillgänglighet av smittskydd, hög risk för smitta inom hälsovårdsyrken, legala hinder då apotek ej ses som hälsovårdsleverantör och ej får ersättningar från offentligheten för olika farmaceutiska tjänster, avsaknad av vaccin samt godkända behandlingar, avsaknad av testsatser samt begränsad utbildning av

personalen inom pandemin. Dessa utmaningar påverkar apotekspersonalen mycket som är främsta vårdkontakten vid sjukdomar [16].

I en del länder har apoteken status som hälsovårdsleverantör vilket innebär att de kan förskriva vissa läkemedel för vissa medicinska tillstånd vilket gör att apoteken bidrar till att minska trycket på andra hälsoleverantörer som tex vårdcentraler. Det finns många länder där apoteken inte har denna status. Apoteksorganisationernas samarbete länder emellan för en gemensam vision är viktig för att snabbare kunna agera vid pandemier [16].

Att upprätthålla tillräcklig mycket arbetskraft är också en utmaning. Dels att ha tillräckligt många personal och dels att den personal som finns kan arbeta tillräckligt effektivt för att kunna hantera ökad antal patienter samtidigt som andra rutinarbetsuppgifter också ska göras på ett kvalitetssäkert sätt. Samtidigt är personalen också orolig för sin egen och sin familjs hälsa. Detta ökar risken för stress och ångest hos personalen [19].

Folkhälsan har allmänt varit reaktiv och har inte prioriterats när det gäller finansiering förrän en kris inträffar. Under 2020 kommer Amerikanska Folkhälsomyndighetens (APHA) apoteksavdelning att försöka få till åtgärder för att apotek ska få hälsoleverantörsstatus och att farmaceuter ska få status som folkhälsopersonal. På så sätt blir det tydligare vilken stor roll apotek och farmaceuter har i folkhälsan, speciellt i kristider som Covid-19 pandemin [16].

1.5 Coronas spridning i Sverige

16 januari 2020 publicerade Folkhälsomyndigheten att ett nytt coronavirus har upptäckts hos människor i den kinesiska staden Wuhan men att risken för att smittan sprids till Sverige är mycket låg [20]. 31 januari meddelar Folkhälsomyndigheten att deras provanalys visar att

5

en patient på Länssjukhuset i Jönköping har påvisats vara smittad av Covid-19. Samma dag meddelar de att de begär att coronaviruset Covid-19 klassas som allmänfarlig och

samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. 13 februari publicerar

Folkhälsomyndigheten att i Sverige inte finns spridning av Covid-19 och att den person i Jönköping som konstaterats smittad har tagits väl hand om av hälso- och sjukvården. 25 februari bedöms risken fortfarande låg för allmän smittspridning i Sverige men att risken är hög för att det upptäcks personer i Sverige som smittats utomlands, bedömningen bygger på uppgifter främst från WHO och Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. 2 mars bedöms risken för allmän spridning till måttlig och 10 mars ändras risknivån för allmän spridning till den högsta, mycket hög risk [21].

2 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka vad som skrivs i svensk media om apotekens och farmaceuters roll i samband med Coronapandemin. Det kommer också undersökas hur fördelningen är av artiklarna mellan fackpress, dagspress och lokalpress. För att ta reda på hur apotekens och farmaceuters roll framstår kommer en kvalitativ innehållsanalys göras av artiklarna samt undersökas om det är någon skillnad mellan artiklarna i fackpress, dagspress samt lokalpress.

För att nå syftet kommer följande frågeställningar att användas:

• Hur syns apotek och farmaceuter i media i samband med en pågående pandemi?

• Vad säger branschen själva om detta och hur kommuniceras detta ut?

• Vilken roll kan apoteken ha i en pandemi i ett internationellt perspektiv relaterat till mediabilden av apotek i Sverige

3 Metod

Metoden som används i detta arbete är konventionell innehållsanalys som är en metod av kvalitativ innehållsanalys. Konventionell innehållsanalys beskriver ett fenomen med fördefinierade huvudkategorier och subkategorier. Metoden används för att tolka innehåll i texter och deras betydelse [22].

Konventionell innehållsanalys genomförs av artiklar från media i Sverige som publicerats mellan tiden 1 januari 2020 - 1 april 2020. I detta arbete undersöks hur apoteken och farmaceuterna framkommit i media i Sverige på grund av corona under ovan period och hur fördelningen varit av artiklarna mellan fackpress, dagspress och lokalpress.

För sökning av relevanta artiklar gjordes sökningar i databaserna Mediearkivet (Retriever) och Artikelsök via Umeå universitetsbibliotek. Sökord som användes var corona+apotek, corona+farmaceut och corona+farmaceut+apotek. Avgränsning gjordes till datum

20200101-20200401. Medierna TV/Radio samt Webb-låst inkluderades inte i sökningen.

Sökorden corona+apotek gav 479 träffar i Mediearkivet. Sökorden corona+farmaceut gav 12 träffar, de 12 träffarna var samma artiklar som i träffarna med sökorden corona+apotek.

Sökorden corona+farmaceut+apotek gav 7 träffar, dessa 7 träffar var samma som fanns i de 12 träffar på sökorden corona+farmaceut. Sökorden coronavirus+apotek gav 1 träff i

ArtikelSök. Utsortering av artiklarna gjordes ur de totalt 480 träffarna. 335 av de uppfyllde inte inklusionskriterierna. Av de resterande 145 var 87 dubbletter med samma

innehåll/artikel i olika tidskrifter och 18 av de var samma artikel i samma tidskrift.

Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle huvudsakligen handla om apotek och/eller farmaceut med anknytning till corona och det resulterade i 40 enskilda artiklar. Därefter gjordes en kvantitativ redovisning av dessa 40 artiklar som denna studie bygger på.

6

Tabell 1. Översikt av antalet artikelträffar

Totalt antal identifierade artiklar 480

Antal dubbelträffar (samma innehåll/artikel och tidskrift) 18 Antal publiceringsdubbletter (samma innehåll/artikel men olika

tidskrifter) 87

Reducering utifrån inklusionskriterier 335

Totalt antal enskilda artiklar som varit underlag i studien 40

4 Resultat

Nedan presenteras de antal artiklar som har analyserats utifrån kategorier. Totalt

identifierades 480 artiklar, efter att reducering gjorts efter dubbletter och inklusionskriterier så analyserades 40 artiklar. Dessa 40 artiklar är grunden för resultatet i denna studie.

I kategorin farmaci fackpress ingår intresseorganisationer inom apotek, farmaci och läkemedel. Övrig fackpress utgör intresseorganisationer inom annan bransch tex ekonomi.

Nationell dagspress avser kvällstidningar och dagstidningar samt digitala nyhetssidor på riksnivå. Lokal press avser tidning som ges ut inom ett begränsat geografiskt område. Övrig press avser annan press än de övriga kategorierna.

En artikel kan kategoriseras in i flera olika kategorier baserat på sitt innehåll. De 40

artiklarna kategoriserades totalt in i 85 kategoriseringar med 1-4 kategoriseringar för varje artikel. Medelantal kategorier som en artikel kategoriserades in i var 2,125 med ett typvärde på 2.

Figur 1. Kategoriseringar inom huvudkategorierna i de olika presstyperna för de 40 inkluderade artiklarna. Y-axeln visar antal gånger de olika kategorierna förekommit i de 40 granskade artiklarna. Samma artikel kan förekomma i flera kategorier.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24

Farmaci fackpress Övrig fackpress Nationell dagspress Lokal dagspress Övrig press Apotek Farmaceut Läkemedel

7

Tabell 2. Inkluderade artiklar:

Mediatyp Referens-

nummer Media Artikelrubrik Kategorisering;

Huvudkategori

Farmaci fackpress F1 Sveriges farmaceuter Coronaviruset - riktlinjer Apotek

Farmaci fackpress F2 Läkemedelsvärlden Remdesivir mot corona-viruset tillåts i Sverige Läkemedel Farmaci fackpress F3 Läkemedelsvärlden Apoteken ska förhindra hamstring av läkemedel Läkemedel Farmaci fackpress F4 Svenska farmaci Apoteken uppmanas stoppa hamstring av läkemedel Läkemedel Farmaci fackpress F5 Sveriges Apoteksförening Inga läkemedelsbrister på apotek relaterade till corona Apotek, Läkemedel Farmaci fackpress F6 Läkemedelsvärlden Så ska farmaceuter bidra i kampen mot coronaviruset Apotek, Farmaceut Farmaci fackpress F7 Läkemedelsvärlden Vädjan räckte inte - läkemedel begränsas Apotek, Läkemedel Farmaci fackpress F8 Läkemedelsvärlden Det vi upplever är en kontrollerad hysteri Apotek, Farmaceut

Övrig fackpress FÖ1 Kollega Apoteken vädjar till politiker om corona Apotek

Övrig fackpress FÖ2 Dagens industri Corona ökar näthandeln Apotek

Nationell dagspress N1 Svenska dagbladet Nätapotekets vd är i Italien - "Får jobba hemifrån ett tag" Apotek, Läkemedel Nationell dagspress N2 E-handel.se Mitt i coronastriden: Pär Svärdson i karantän - "en global

hysteri" Apotek, Läkemedel

Nationell dagspress N3 MyNewsDesk Apoteken inför vissa begränsningar vid försäljning Läkemedel Nationell dagspress N4 Aftonbladet Kan bli brist på mediciner på grund av corona Apotek, läkemedel

Nationell dagspress N5 Nöjesguiden Vad gör apoteken nu Apotek, Farmaceut

Nationell dagspress N6 Expressen Vanliga mediciner tar slut mitt i nya smittan Apotek, Läkemedel

Nationell dagspress N7 Kvällsposten Apoteket säljer munskydd för 900 kr Apotek

Nationell dagspress N8 Mynewsdesk Kronans Apotek kraftsamlar för att prioritera

läkemedelsleveranser Apotek, Läkemedel

Nationell dagspress N9 MyNewsDesk Kronans apotek lanserar coronamaterial på arabiska Apotek Nationell dagspress N10 MyNewsDesk Telefonapoteket sysselsätter unga och hjälper äldre handla

online Apotek

Nationell dagspress N11 My newsdesk Kronans apotek skänker handsprit till hemsjukvården i

Gustavsberg Apotek

Nationell dagspress N12 Expressen Oron: Corona kan skapa läkemedelsbrist Apotek, Läkemedel Nationell dagspress N13 Aftonbladet Kö utanför apotek – svenskarna bunkrar Apotek, Farmaceut

Nationell dagspress N14 Aftonbladet Kaoset på apoteken - slut på handsprit Apotek

Nationell dagspress N15 TT Nyhetsbyrån Stopp för hamstring av läkemedel Apotek, Läkemedel

Nationell dagspress N16 Dina Pengar Slut på munskydd och handsprit på flera apotek Apotek

Lokal press L1 Folkbladet Västerbotten De jobbar på som vanligt Apotek, Farmaceut

Lokal press L2 Mitt i Stockholm Försäljningen har ökat 600% - nu är handspriten slut Apotek, Läkemedel

Lokal press L3 Örebroar´n De kör hem medicinen till alla i riskgrupper Apotek, Läkemedel

Lokal press L4 Sundsvalls tidning Apoteken:"Behöver inte hamstra" Apotek, Läkemedel

Lokal press L5 Länstidningen Söderstälje Apotek med hemkörning Apotek, Läkemedel

Lokal press L6 Svenljunga och Tranemo T Munskydd slut på apoteken - trots att de inte skyddar mot

corona Apotek

Lokal press L7 Mitt i Sundbyberg Handspriten nästan slut i Sumpan Apotek, Farmaceut,

Läkemedel Lokal press L8 StockholmDirekt Brist på handsprit - nu införs köpbegränsning Apotek, Farmaceut

Lokal press L9 Piteå-Tidning Handsprit och munskydd slut överallt Apotek

Lokal press L10 Sundsvalls Tidining Gå inte till oss om du är sjuk Apotek, Farmaceut

Lokal press L11 Göteborgs-Posten Apoteken vill stoppa hamstring av läkemedel Apotek, Läkemedel

Lokal press L12 Upsala Nya tidning Apotek ska åter öppna efter sanering Apotek, Läkemedel

Lokal press L13 Helsingborgs dagblad Återför apoteken under statlig kontroll. Oron är stor över att

läkemedlen inte ska räcka till Apotek, Läkemedel

Övrig press Ö1 Amelia Är det corona, förkylning, pollenallergi eller influensa? Så

skiljer sig symptomen Farmaceut

8

Tabell 3. Översikt huvudkategorier och subkategorier. Siffrorna visar antal gånger de olika kategorierna förekommit i de 40 granskade artiklarna. Samma artikel kan förekomma i flera kategorier.

Huvudkategori: Subkategori Antal

artiklar Apotek i coronapandemin

Totalt 53

[F1, F5-F8, FÖ1-FÖ2, N1-N2, N4-N16, L1-L13]

Allmänt om apotek Apotekets tillgänglighet Smittskyddsprodukter Apotekets omreglering Apotekets involvering i statliga hälsoarbetet Apotekets tjänster Smittskyddsåtgärder

18 3 18 1 2 8 3

Farmaceut i coronapandemin Farmaceut 5

Totalt 11 [F⁶,F⁸,N⁵,N¹³,L1,L⁷-L⁸, L10,Ö1] Hälsoråd 6 Läkemedel i coronapandemin Tillgång till läkemedel 21 Totalt 21 [F2-F⁵,F7,N1-N4,N⁶-N⁸, N12, N15,

L2-L5,L7, L11-L13]

4.1 Apotek i coronaepidemin

I denna huvudkategori presenteras artiklar som nämner apotek under coronaepidemin.

Subkategorierna Allmänt om apotek, Apotekets tillgänglighet, Smittskyddprodukter,

Apotekets omreglering, Apotekets involvering i statliga hälsoarbetet, Apotekets tjänster och Smittskyddsåtgärder ingår i denna huvudkategori.

Tabell 4. Översikt av artikelfördelning efter typ av media för huvudkategorin Apotek i coronaepidemin och dess subkategorier.

Farmaci fackpress 8 [F1, F5-F8]

Övrig fackpress 4 [FÖ1-FÖ2]

Nationell dagspress 22 [N1-N2, N4-N16]

Lokal dagspress 19 [L1-L13]

Övrig press 0

Figur 2. Fackpress skriver om läkemedelsbrist [F7]

9

Fackpressen skriver om bla FIP´s riktlinjer för apotek, att det ej finns läkemedelsbrister på apoteken pga corona, att apotek är första kontakten med vården och att de har information om vilka produkter de bör ha i lager, att apoteken nu enligt lag ska neka mer läkemedelsuttag än för tre månader samt apotekens roll i läkemedelsanvändningen [F1, F⁵-F⁸].

Arbetsbelastning och arbetsmiljö lyfts också i fackpressen; ”Förbundets ombudsmän hänvisar till arbetsmiljölagen 3 §2” [F1],”Alla apotek upplever en hög arbetsbelastning just nu.”[F5].

Figur 3. Övrig fackpress skriver om apoteksbranschens vädjan till politiker [FÖ1]

Övrig fackpress skriver om liknande saker men tar i en artikel även upp att Sveriges Apotekförening och Sveriges Farmaceuter skrivit brev till socialministern,

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. I brevet har de skrivit att apoteken ej fått

information om hur de ska förhålla sig till coronaviruset och hur viktigt de anser att det är att apoteken är involverade i samordningen angående corona [FÖ1].

Figur 4. I dagspress tas också frågan upp om läkemedelsbrist [N6] och också om bunkring [N13]

Dagspress, både nationell och lokal, visar mycket på att det är slut på munskydd och

handsprit på apoteken, att det är brist på vanliga läkemedel som tex Alvedon, att vissa apotek startar telefonapotek samt kör ut läkemedel till sina kunder [N1-N2, N4-N16, L1-L13];

10

”Kaoset på apoteken – slut på handsprit” [N14], ”De kör hem medicinen till alla i riskgrupper” [L3].

4.2 Farmaceut i coronaepidemin

I denna huvudkategori presenteras artiklar som nämner farmaceuter under coronaepidemin.

Med farmaceut menas apotekare och receptarie. Även subkategorin Hälsoråd ingår i denna huvudkategori.

Tabell 5. Översikt av artikelfördelning efter typ av media för huvudkategorin Farmaceut i coronaepidemin och dess subkategorier.

Farmaci fackpress 2 [F⁶, F⁸]

Övrig fackpress 0

Nationell dagspress 2 [N⁵, N1³] Lokal dagspress 5 [L1, L7-L8, L10]

Övrig press 2 [Ö1]

Fackpressen tar upp FIP´s riktlinjer där det står om hur farmaceuter och annan

apotekspersonal kan och bör arbeta för att hjälpa till att förebygga smittspridningen av covid- 19, att kinesiska farmaceuter delar med sig av sin kunskap vilket har tagits med i FIP´s riktlinjer, på så sätt kan farmaceuter i andra länder ta del av kunskapen och använda sig av den anpassat till arbetet i sitt land. Man kan även läsa om att apotek är första kontakten med vården och att det är viktigt att apotekspersonal är väl informerad och förberedd vilket de inte är i dagsläget. I en artikel intervjuades en farmaceut som berättade om hur

apotekspersonal arbetade för att minska smittspridningen i apoteket, bla renögring av ytorna och handhygien. Farmaceuten nämner även en kundkategori som blivit större nu under corona och det är de som hämtar medicin åt sina äldre [F⁶, F⁸]; ”Farmaceuter bör ge råd om coronaviruset.” [F6], ”Kinesiska farmaceuter delar sin kunskap” [F6]

Den nationella dagspressen skriver om att det säljs slut på handsprit och munskydd, att apoteken säger att munskydd inte hjälper mot att bli smittade men kan hjälpa mot att smitta andra samt om hur man kan sköta handhygien även om man ej har handsprit [N5, N13]; ”Vi har i princip helt slut på handsprit”, ”Undvik handkontakt med öron, näsa,mun”, ”Stärk immunförsvaret” [N5].

Den lokala pressen och övrig press skriver mest om korta intervjuer de haft med apotekspersonal där det nämns om att det sålts slut på handsprit och munskydd samt uppmaning att ej gå till apoteket om man är sjuk och även vad man ska tänka på för att minska risken att sprida smittan vidare såsom handhygien, att hosta och nysa i armvecket mm [L1, L7-L8, L10]; ”Gå inte till oss om du är sjuk.” [L10].

4.3 Läkemedel i coronaepidemin

I denna huvudkategori presenteras artiklar som nämner läkemedel under coronaepidemin.

Subkategorin Tillgång till läkemedel ingår i denna huvudkategori.

Tabell 6. Översikt av artikelfördelning efter typ av media för huvudkategorin Läkemedel i coronaepidemin och dess subkategorier.

Farmaci fackpress 5 [F2-F5, F7]

Övrig fackpress 0

Nationell dagspress 8 [N1-N4, N6-N8, N12, N15]

Lokal dagspress 8 [L2-L5, L7, L11-L13]

Övrig press 0

11

Figur 5. Fackpressen om apotekens arbete mot hamstring av läkemedel [F3]

Fackpressen tar främst upp att det det inte finns läkemedelsbrist i dagsläget och att det begränsas hur mycket läkemedel man får köpa på apoteken för att undvika eventuell läkemedelsbrist. En av artiklarna i fackpressen tar även upp att antivirala läkemedelet Remdesivir som använts mot ebola har fått tillstånd av Läkemedelsverket att användas i Sverige mot corona-viruset [F2-F5, F7].

Nationell och lokal press skriver mest om att det nu finns begränsningar på hur mycket receptfri läkemedel man får köpa samt att det är max 3 månaders förbrukning man får ta ut för receptläkemedel för att undvika eventuell läkemedelsbrist. I en av artiklarna diskuteras att apoteken åter bör förstatligas för att kunna säkra läkemedelsförsörjningen vid hälsokriser som corona [N1-N4, N6-N8, N12, N15, L2-L5, L7, L11-L13]; ”Syftet med dessa

begränsningar är att undvika bristsituationer som skulle kunna uppstå till följd av hamstring” [N3].

5 Diskussion

5.1 Metoddiskussion

Databaserna Mediearkivet (Retriever) och ArtikelSök är bra att söka artiklar i då de ger träff på olika medier inom Sverige som är den geografiska avgränsningen för denna studie. Det som var en utmaning var att få tillräckligt många träffar med de olika sökorden. När sökning gjordes med sökorden corona+apotek blev det många träffar, 480 artiklar, och när det lades till ett ytterligare sökord tex corona+apotek+farmaceut blev det mycket färre träffar. Det var svårt att hitta en kombination av sökord för att få träff på tillräckligt många relevanta

artiklar. Därför valdes sökorden corona+apotek.

Då corona är ett nytt ämne i svensk media och sökperioden 20200101-20200401 inkluderar en period innan smittspridningen började [21] i Sverige så handlade de flesta artiklar i de olika medierna om samma sak; att smittskyddsprodukterna är slut och eventuell

läkemedelsbrist som kan uppstå på grund av att folk bunkrar. En annan nackdel är att det är en ögonblicksbild vi får då studien inte täcker in förändringar eller trender över tid vilket kunde vara en intressant fortsättning.

Det som heller inte inkluderas i studien är om olika frågor som lyfts upp i media angående apotek och farmaceuter över tid följt något mönster. Detta då tidsavgränsningen är för kort.

Metoden som användes uppfyller studiens syfte som var att ta reda på vad svensk media skriver om apotek och farmaceuter relaterat till corona.

12

Den kvalitativa konventionella innehållsanalysen [22] har sin fördel att det är enkla

fördefinierade kategoriseringar som gör att det snabbt går att kategorisera större material.

Nackdelen med denna analysform kan vara att det blir begränsning i helhetssynen eftersom andra infallsvinklar faller bort.

En intressant komplettering till metoden hade varit att intervjua olika apotekspersonal samt intresseorganisationer för att få deras perspektiv på om det som skrivs i media angående apotek och farmaceuter vid corona. Detta kunde inte genomföras på grund av dels

tidbegränsningen för genomförandet av studien och dels för att det skulle vara svårt att få intervjutid på grund av tidsbrist för personal under omständigheterna som corona kräver.

En annan intressant studie som fortsättning på denna skulle vara att intervjua patienter/kunder på vad de vet om vad apotek och farmaceuter kan erbjuda förutom läkemedel och produkter inom pandemivården samt kanske också om hur de upplever apoteken under pågående pandemi.

5.2 Resultatdiskussion

Vad som skrivs i fackpress och vad som skrivs i press till offentligheten skiljer sig åt.

I press till offentligheten skrivs huvudsakligen om att smittskyddsprodukterna munskydd och handsprit säljer slut, att apoteken har ökat sin försäljning och att allmänheten bunkrar läkemedel som tex Alvedon samt läkemedel på recept. Tidsperioden för studien är 1/1-1/4.

Folkhälsomyndigheten höjde inte risken för smittspridning från låg förrän 2 mars [21] men oron för att smittas hade spridit sig och allmänheten börjat bunkra både läkemedel och smittskyddsprodukter [L2, L8-L9, N6, N12, N14, N16]. Apotek framstår en butik som

tillhandahåller produkter och läkemedel samt erbjuder enkla hälsoråd. Det nämns inget om apotekets arbetssätt samt vad mer apotek kan erbjuda förutom läkemedel och produkter.

Fackpressen skriver med fokus på apotekens arbete med tillgängligheten av läkemedel, riktlinjer, om arbetet med behandling av corona, hur farmaceuter kan bidra med sin kompetens som tex läkemedelsrådgivning och hur apoteksbranschen skulle vilja arbeta i krissituationer som tex corona [F1-F8, FÖ1].

I olika länders media skrivs det om att det säljs slut på smittskydd, om att apoteken är bland de butiker som fortfarande håller öppet och om oron ifall många farmaceuter blir sjuka eller behöver vara i karantän [14, 15, 19]. Denna gäller även för apotek och apotekspersonal i Sverige då antal kunder till apotek ökat mycket under corona där de flesta efterfrågar smittskyddsprodukter som oftast är slut.

En av utmaningarna i pandemier är att upprätthålla tillräcklig personal inom apoteken [19].

Resultaten i denna studie visar att kundflödet till apoteken ökar mycket men personalen jobbar på som vanligt utan skyddsutrustning samtidigt som de är oroliga för sin egen och sin familjs hälsa [F8, L1, 19].

Något som skulle kunna göras för att minska kundflödet är att ha uppdaterad information om vilka produkter som finns i butik som kunden kan läsa om innan den åker till apoteket, alltså tillgång till aktuell och relevant information bla produkt och läkemedelstatus som de har tex i Kina [10]. Detta skulle kunna minska risken både för personalen och kunderna att bli smittade eller föra vidare smitta. Då försäljningen via e-handeln ökar inom

apoteksbranschen [6, FÖ2] kan det på sikt tyda på att behovet av antal fysiska apotek minskar alltså att belastningen på fysiska apotek inte blir lika stor vid pandemier om kunderna handlar via e-handeln istället.

13

Den ökande e-handeln kan avlasta trycket på de fysiska apoteken men å andra sidan kan också leda till att det i framtiden inte finns behov av lika många fysiska apotek som det finns idag.

I media syns apotek mest som en butik som tillhandahåller produkter (läkemedel, smittskydd mm) [L1-L11, N3-N7, N11-N16] och farmaceutens kompetens syns inte i media i samband med pandemin. Detta sker också ofta i negativa ordalag som tex att produkter är slut, att läkemedel begränsas, att apotek säljer munskydd för 900 (alltså dyrt) mm.

Detta kan bero på att andra farmaceutiska tjänster ej erbjuds i dagsläget på alla apotek i Sverige som det gör i andra länder tex Kina och USA samt att det ej finns befintlig samarbete mellan apoteken och myndigheterna vid pandemier [10, 12, 17], att apoteksbranschen i Sverige idag inte involveras i större utsträckning i folkhälsoarbetet [FÖ1] och att det är många kunder som inte vet om vilka tjänster som erbjuds på olika apotek som tex utökad rådgivning när man hämtar sin medicin, blodtrycksmätning, genomföra allergitester, träffa en sjuksköterska eller skräddarsy rökavvänjning

[2]

. Enligt översikten som FIP gjort 2015 skulle en utveckling av apoteksbranschen med ersättningar från samhället kunna leda till att farmaceutens kompetens tas till vara mer för att förbättra läkemedelsanvändningen istället för att apoteken ”bara” ger distribution och information [11].

Genom att erbjuda tjänster på apotek kan apoteken använda kompetensen hos farmaceuterna på ett bättre sätt och genom att apoteken ses av staten som en del av vårdkedjan [11], då den är både första och sista kontakten inom vårdkedjan [2], kan både apotekens och farmaceuternas kompetens och tillgänglighet tas tillvara i större utsträckning.

Apoteken profileras då som en del av hälso- och sjukvården och det kan då bli mer naturligt för en patient att nyttja apotekens tjänster vilket kan leda till minskning av trycket på tex primärvården [9, 12]. I dagsläget erbjuds olika primärvårdstjänster på apotek, tex vaccin och blodtrycksmätning, men bara på en liten del av befintliga apotek. Primärvården genomgår för närvarande en förändringsprocess och det är ett väldigt bra tillfälle för apoteksbranschen att vara proaktiva och ta tillfället att kunna bli en viktig länk i vårdkedjan för leverans av hälsovård. På så sätt kan apoteken få en större roll i vårdkedjan istället för att förbli en detaljhandel [23].

Att apoteken är en av de branscher som har fått fortsätta ha öppet när allt annat har fått stänga i många länder på grund av corona visar vilken viktig roll apoteken har i en pandemi [16].

I Kalifornien i USA har det visat sig ge resultat av att apotek är involverade i det förebyggande arbetet i HIV-pandemin vilket visar vilken effekt apotekens och

farmaceuternas arbete kan ge om de involveras mer i hälsoarbetet [17] och det blir tydligare vilken stor roll apotek och farmaceuter har i pandemier som Covid-19 [16]. Studien visar att branschen vill ha information av myndigheter och bli involverade i samordningen vid pandemier [FÖ1].

Apoteksbranschen själva anser sig ha kapacitet att i högre grad vara rådgivare i vårdkedjan då det i farmaceuterna finns rätt kompetens, vilja och ambition att ta en större roll. För att kunna göra det anser branschen att det finns några frågor som behöver hanteras framförallt politiskt. Två av dessa frågor är den ekonomiska aspekten alltså att apoteken måste få ersättning för sin insats och att det finns otydlighet kring ansvar och roller i vårdkedjan från lagstiftaren och myndigheter [2]. Att apoteken involveras mer i vårdkedjan och förses med krisplan med tydliga riktlinjer och utbildning av farmaceuter angående pandemi kan vara avgörande för att apoteken levererar pharmacare-tjänster mer framgångsrikt [10] vilket är vad apoteksbranschen också själva efterfrågar [2].

14

Både apotek och farmaceut har en stor roll inom vården då de kan vara första och sista

kontakten med vården. Farmaceuterna säkerställer att kunden vet hur läkemedlet används samt att det inte interagerar med kundens övriga läkemedel för att minska risken för biverkningar. Enligt Sveriges apoteksförening finns en stor framtidspotential i att apoteken kan komplettera primärvården mer än i dagsläget. Exempel på tjänster apoteken redan idag erbjuder är rådgivning, sjukvård på apotek tex träffa sjuksköterska på plats och läkare via videolänk, tester och prov tex allergitester/vaccinering samt informationssatsningar både till kunder, beslutsfattare och vårdpersonal. För att det ska vara möjligt för apoteksbranschen att kunna komplettera primärvården så behövs bla att samhället hittar stimulerande och

konkurrensneutrala ersättningsmodeller [2], i dagsläget finns inte en sådan

ersättningsmodell för tjänster på apotek [9]. Chanserna för apoteken att få offentlig

ersättning och/eller att patienterna skulle vilja betala för tjänster skulle öka om apoteken kan visa bevis på kliniska, humanistiska och socioekonomiska vinster genom sina tjänster [23].

Sveriges Farmaceuter har bidragit i en utredning gjord av Statens Offentliga Utredningar som lämnats in till regeringen som ger förslag till hur man kan skapa en hållbar, god och nära vård i framtidens hälso- och sjukvårdssystem. Sveriges farmaceuter tror att förslagen innebär att farmaceuter kommer att få en allt viktigare roll i framtidens primärvård när förslagen realiseras [24]. På så sätt tillvaratas farmaceutens kompetens mer vilket kan bla leda till ökad följsamhet av behandlingen och minskning av belastningen på hälsoenheter såsom primärvården [9].

Både Svenska Apoteksföreningen och Sveriges Farmaceuter är proaktiva i frågan att apoteken ska involveras mer i folkhälsoarbetet genom att kontakta regering och delta i arbeten där det framhävs vad branschen och farmaceuten kan bidra med. I andra länder som tex Kina och USA har apoteken och farmaceuterna erfarenhet av pandemier, arbetet mot SARS i Kina [12] och arbetet mot HIV i USA [18], och även framarbetade arbetssätt som skulle kunna tillämpas även i Sverige för att nyttja kompetensen än mer.

En av artiklarna i denna studie debatterade kring att apoteksbranschen inte har tillräckligt med lager av mediciner och att orsaken till detta är att apoteken är privatiserade [L13]. En annan debattartikel som publicerats 24 april 2020 av Svenska Dagbladet och som skrivits av Apoteksföreningen skriver att läkemedelsbrist är ett globalt problem och att den

övergripande ansvaret för läkemedelsförsörjningen inte försvann vid omregleringen. Att apoteken inte längre är statligt ägda innebär inte att de verkar på en avreglerad marknad utan det är strikt reglerat och styrs av lagar och regler samt omfattande

myndighetsinspektioner [25].

6 Slutsats

Studien syftade till att undersöka vad som skrivs i media om apotek och farmaceut i en pågående pandemi. Apotekens roll i pandemier är att se till att apotekservicen kan

upprätthållas och läkemedel tillhandahållas utan att minska kvaliteten. Resultaten visar att apotekens och farmaceuternas kompetens inte framgår i media. I media framstår de som informatör och distributör av läkemedel och produkter. Det mesta som skrivs är negativt.

Branschpress och media visar olika bilder där branschpress fokuserat på arbetsmiljö och tillhandhållande utifrån ett personalperspektiv och media fokuserat på tillhandahållande av smittskyddsprodukter och tillgång till läkemedel.

I pandemier som corona kan farmaceuterna delta i folkhälsoarbetet i större utsträckning i Sverige än det görs idag då det inte finns någon speciell information eller plan för apotekens roll.

15

Detta vill apoteksbranschen och professionen att det ska bli ändring på och att de ska bli involverade mer i folkhälsoarbetet. Resultaten visar att bland utmaningarna finns hur

ersättningen ska utformas till apoteken samt hur personalens hälsa ska säkras då de dagligen möter sjuka personer. Detta är ännu viktigare i pandemier då kundflödet ökar mycket samt att de själva ska kunna hålla sig osmittade för att kunna fortsätta jobba.

En annan utmaning är också att apoteken behöver erbjuda fler tjänster för att behovet av fysiska apotek inte ska minska i en växande e-handelsmarknad.

Apoteken och farmaceuterna har en stor outnyttjad kompetens som skulle komma till större användning om de involverades mer i folkhälsoarbetet vilket skulle gynna både apoteken och samhället.

7 Tack

Jag vill tacka min handledare Andy Wallman som har stöttat mig och gett mig vägledning under hela arbetet.

16

8 Referenser

1. Apoteket AB. Ursprunget. www.apoteket.se. [Internet]; 2020 citerad 2020-04-11.

Hämtad från: https://www.apoteket.se/om-apoteket/apotekets-historia/ursprunget/

2. Sveriges apoteksförening. Vitbok – apotekens roll i samhället.

www.sverigesapoteksforening.se. [Internet]; 2018 citerad 2020-04-11. Hämtad från:

http://www.sverigesapoteksforening.se/wp-content/uploads/2018/08/121218- Apotekens-roll-i-samh%C3%A4llet.compressed.pdf

3. Sveriges apoteksförening. Om apoteksbranschen www.sverigesapoteksforening.se.

[Internet]; 2018 citerad 2020-04-11. Hämtad från:

http://www.sverigesapoteksforening.se/om-apoteksbranschen/

4. MSB. Media och påverkan. www.sakerhetspolitik.se Internet]; citerad 2020-04-11.

Hämtad från: http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/media-och-paverkan/

5. Svenskt Näringsliv. www.svensktnaringsliv.se. [Internet]; 2019 citerad 2020-04-11.

Hämtad från: https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vastra-gotaland/utlandska- farmaceuter-mots-med-oppna-

famnen_729326.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2 019-01-29&utm_campaign=nb-jobba-med-kompetensen

6. Ollevik J. Springman E. E-HANDELSEXPLOSIONEN Kantar Sifo. www.kantarsifo.se.

[Internet]; 2018 citerad 2020-04-11. Hämtad från: https://www.kantarsifo.se/nyheter- och-press/e-handelsexplosionen

7. Karasneh R, Al-Azzam S, Muflih S, Soudah O, Hawamdeh S, Khader Y. Media's effect on shaping knowledge, awareness risk perceptions and communication practices of pandemic COVID-19 among pharmacists Res Social Adm Pharm. 2020;S1551- 7411(20)30430-7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7179508/

8. Fiore V. Pharmacist’s COVID-19 action points go viral. C+D, Community pharmacy news, analysis and CPD. www.chemistanddruggist.co.uk. [Internet]; 1859- citerad 2020-04-29. Hämtad från: https://www.chemistanddruggist.co.uk/news/pharmacist- covid-19-action-points-go-viral

9. Sveriges apoteksförening. www.sverigesapoteksforening.se. [Internet]; 2018 citerad 2020-04-29. Hämtad från: http://www.sverigesapoteksforening.se/wp-

content/uploads/2018/08/Farmaceutiska-tj%C3%A4nster-p%C3%A5- apotek.compressed-ilovepdf-compressed-2.pdf

10. NCBI PMC [Internet]. Bethesda in the USA: National Center for Biotechnology Information, U.S. National Library of Medicine; 1988- . Recommendations and guidance for providing pharmaceutical care services during COVID-19 pandemic: A China perspective. [publicerad 2020-03-26, hämtad 2020-04-29]. Hämtad från:

https:// https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7102520/

11. International Pharmaceutical Federation. www.fip.org. [Internet]; citerad 2020-04-29.

Hämtad från: https://www.fip.org/file/1455

12. NCBI PMC [Internet]. Bethesda in the USA: National Center for Biotechnology Information, U.S. National Library of Medicine; 1988-. Fighting against COVID-19:

Innovative strategies for clinical pharmacists. [publicerad 2020-04-06, hämtad 2020- 04-29]. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7194937/

17

13. Ung COL. Community pharmacist in public health emergencies: Quick to action against

the coronavirus 2019-nCoV outbreak. Res Social Adm Pharm. 2020;16(4):583‐586.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7129623/

14. Paola S. ‘PHARMACY EMPLOYEES ARE MORE LIKELY TO BE EXPOSED TO

COVID-19.’ The Australian Journal of Pharmacy. www.ajp.com.au. [Internet]; citerad 2020-04-30. Hämtad från: https://ajp.com.au/news/pharmacy-employees-are-more- likely-to-be-exposed-to-covid-19/

15. Ferguson D. Cambell D. ‘We’re concerned but calm’: five voices from the frontline against Covid-19. ’ The Guardian. www.theguardian.com. [Internet]; citerad 2020-04- 30. Hämtad från: https://www.theguardian.com/world/2020/mar/08/coronavirus- workers-frontline-teacher-gp-nurse-pharmacist-care-home

16. Aruru M, Truong HA, Clark S. Pharmacy Emergency Preparedness and Response (PEPR): a proposed framework for expanding pharmacy professionals' roles and contributions to emergency preparedness and response during the COVID-19 pandemic and beyond Res Social Adm Pharm. 2020;S1551-7411(20)30323-5.

17. Lopez IM, Grant RM. Dong BJ. Community pharmacy delivered PrEP to STOP HIV transmission: An opportunity NOT to miss! Journal of the American Pharmacists Association, In-press 2020, https://doi.org/10.1016/j.japh.2020.01.026 . [publicerad 2020-02-01, hämtad 2020-04-30]. Hämtad från:

https://www.japha.org/article/S1544-3191(20)30039-X/fulltext

18. Kazi DS. Katz IT. Jha AK. PrEParing to End the HIV Epidemic – California´s Route as a Road Map for the United States. New England Journal of Medicine 2019 Dec 26;

381:2489-2491. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMp1912293

19. Shanafelt T, Ripp J, Trockel M. Understanding and Addressing Sources of Anxiety Among Health Care Professionals During the COVID-19 Pandemic. JAMA. Published online April 07, 2020. https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2764380 20. Folkhälsomyndigheten. www.folkhalsomyndigheten.se [Internet]; citerad 2020-05-14.

Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/januari/nytt-coronavirus-upptackt-i-kina/

21. Folkhälsomyndigheten. www.folkhalsomyndigheten.se [Internet]; citerad 2020-05-14.

Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020

22. Hseih H-F, Shannon SE. Three approaches to qualitative content analysis QualHelth Res. 2005; 15(9):1277-1288.

23. Westerlund T, Marklund B. Community pharmacy and primary health care in Sweden – at a crossroads. Pharmacy Practice 2020 Apr-Jun;18(2):1927. Hämtad från:

https://pharmacypractice.org/journal/index.php/pp/article/view/1927/803

24. Sveriges farmaceuter. www.sverigesfarmaceuter.se. [Internet]; citerad 2020-05-14.

Hämtad från:

https://www.sverigesfarmaceuter.se/Aktuellt/nyheter/Nyhetsarkiv/nyheter- 2020/farmaceuter-far-en-allt-viktigare-roll-i-framtidens-primarvard/

18

25. Johan Wallér. ‘Monopol hade inte löst läkemedelsbristen. Svenska Dagbladet.

www.svd.se. [Internet]; citerad 2020-05-14. Hämtad från:

https://www.svd.se/monopol-hade-inte-lost-lakemedelsbristen

Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet

901 87 Umeå, Sweden Telefon : 090-786 50 00 Texttelefon 090-786 59 00 www.umu.se