Vattenfalls årsredovisning 198 7

Innehåll

Året som gått ...

Fem år i siffror

l l

Generaldirektörens kommentarer ... . 2

Vattenfallkoncernen ... ... . ... . . . .... . . . .. .. 4

Energimarknad. ... ... 14

Elproduktion ... ... .... ... 20

Swedegas AB .... ... 26

SwedPower AB ... ... 27

Förvaltningsberättelse 30 Resultaträkningar... .. ... 31

Balansräkningar ... ... 32

Finansieringsanalyser . ... ... .... ... ... .... ... ... . ... .... ... . ... ... 34

Bokslutskommentarer ... ... ... 35

Förslag till resultatdisposition ... ... 45

Revisionsberättelse ... ... .. ... .. .. 45

Ekonomisk analys ... . 48

Styrelse och koncernledning ... ... ... ... ... ... 50

Adresser

Vattenfall

162 87 VÄLLINGBY Tel 08-739 50 00

Telex 19653 SVTELVX S Telefax 08-37 01 70 Vattenfall Norrbotten Box807

95128LULEÅ Tel 0920-770 00

Telex 68344 SVDPLLE S Telefax 0920-266 27 Vattenfall Mellersta Norrland

85174 SUNDSVALL Tel 060-19 80 00 Telex 71005 SVDNSVL S Telefax 060-15 64 95

Vattenfall Mellansverige 162 03 VÄLLINGBY Tel 08-759 96 00 Telex 15106 ELOOST S Telefax 08-739 24 42 Vattenfall Östsverige Box940

591 29 MOTALA Tel 0141-270 00

Telex 5593 SVMKMTA S Telefax 0141-575 42 Vattenfall Västsverige 46188TROLLHÄTTAN Tel 0520-880 00

Telex 42073 SVDTTHT S Telefax 0520-389 57

Vattenfalls årsredovisning 198 7

Produktion: Vattenfall

Formgivning: Grafisk Design AB Tryck: Tryckindustri AB, Solna, l 988 Omslaget: Energisnållampa i närbild Foto: Leif Milling

Förkortningar

lTWh = l terawattimme = lOOOGWh lGWh = l gigawattimme = lOOOMWh lMWh = l megawattimme

=

lkWh

=

l MW l megawatt = lOOOkW

l kW

=

l kV

=

l Mton l megaton l miljon ton

l Mm•

=

Vattenfall Vattenfall Värmekraft-

Forsmarksverket verken

742 00 ÖSTHAMMAR 602 24 NORRKÖPINGil.

Tel 0173-810 00 Tel 011-23 70 60 Telex 76065 SVVKF S Telefax 011-16 95 74 Telefax 0173-55116

Vattenfall Älvkarleby-

Vattenfall laboratoriet

Ringhalsverket Box23

430 22 VÄRÖBACKA 810 71 ÄLVKARLEBY Tel 0340-670 00 Tel 026-881 00 Telex 3495 SVVKPR S Telefax 026-728 20 Telefax 0340-651 84

Vattenfall TroUhätte Kanalverk

461 88 TROLLHÄTTAN Tel 0520-880 00

Telex 42213 SVKANAL S Telefax 0520-364 85

VATTENFALL 1987

ARET SOM GA 1T

• Elförsäljningen ökade med ca 5% varav tre är kontraktsbunden

• Sjunkande reala elpriser

J

God vattentillgång gav hög vattenkraftproduktion

• Välfyllda vattenmagasin inför 1988

_. Fortsatt hög tillgänglighet hos kärnkraften

• Koncernens investeringar uppgick till 5 041 Mkr

• Nära 9% räntabilitet på totalt kapital

• Affärsverkets överskott på 265 Mkr avsättes för kostnader i samband med omlokalisering av vissa verksamheter

FEM AR l SIFFROR

VATTENFALLKONCERNEN

ICKOKOIIII,IIKR 1983"') 1984 1985

11 504 12 605 14 756

1986 15 29Q

1887 15237

·--- -- --·-- - - - - - - - - - ---

R P~ultat e-f' !A! r av•k r h-nin& ar orui&t plan

Årets

4 006 5 000

s

248 119 461

InvesteiingariAn1~zer 3 173 58-48 4 789

5 526

4999

as

..• _.., ... ,.,.~ ... ^, .. ···~

4169 5041

- - - -- -- -

61795

BabntOmslumioc 38 259 56 753 60 703

- - - ---= :.-_ _ _ _ __ __

- - · - --- - - -

~~Jtatit.;w_t _ _ _ __ _ _ _ _ __ _ 11218 __ _ 11_883 ____ 11391 11 020 1

o

o---~----

FÖRSALJlUNG, TWh 65,7 67,4 72,9 70,5 74,1

- - - - - -- --- - ---·--

*)Av~r Alfarsverket 1983.'!'4

VATTENFALL 1987 l

GENERALDIREKTORENs ••

KOMMENTAR

Vid utställningen "Energi och Framtid" på Elmia i Jönköping gjorde Vattenfall en av sina största informationsinsatser ndgonsin. Foto: Hans Blomberg

Förnyelsen av Vattenfall som påbörjades under 1986 har fortsatt under året. Vi har fullföljt decentralisering- en och den nya organisationen fungerar enligt våra in- tentioner. Vår strävan att bli ett energitjänstföretag på el- och värmeområdet är vi på god väg att uppnå.

Vi har förstärkt vår marknadsorganisation och intensifi- erat våra kontakter gentemot kunderna. Det är i samar- bete med våra kunder som vi kan lösa framtidens ener- giförsörjning.

Under 1987 har flera samarbetsprojekt påbörjats. I Hallsberg har Vattenfall tillsammans med kommunen byggt ett minikraftvärmeverk Avtal har också ingåtts med Nässjö kommun om ett liknande verk. I Mölndal byggs tillsammans med Papyrus AB en mottrycksan- läggning där bränslet är naturgas.

De första kontrakten för vår nya produkt "Färdig vär- me" tecknades hösten 198 7 och flera intressanta projekt undersöks för närvarande. Affärsiden är att Vattenfall köper eller hyr kundens värmecentral och levererar värme enligt avtal.

Tidstariffen som lanserades 1986 blev även under 198', l

en försäljningsmässig framgång. Införandet är ett led i arbetet att minska efterfrågetopparna vid kall väderlek.

En av våra h. uvuduppgifter är att verka för en ratione~

energianvändning och genom energihushållningsL projektet "Uppdrag 2000" bygger vi upp vår kunskap- om elanvändning och elhushållning.

Under 1987 beslutade Vattenfalls ledning att omlokali- sera en del av konsultverksamheten till Ludvika samt en del av anläggningsverksamheten och en del av da- taverksamheten till Luleå. Samtidigt kommer de nya konsult- och anläggningsenheterna att ombildas till ak- tiebolag, vilket ökar möjligheten att konkurrera på den öppna marknaden och därigenom kompensera för en del av nedgången i Vattenfalls egen anläggningsverk-

samhet.

Köldknäppen i januari 1987 ställde stora krav på ener- giförsörjningen. Den 12 januari nåddes nytt rekord i el~

konsumtion då efterfrågan motsvarade en effekt på 26 000 megawatt. När temperaturen som i januari nor-

2 VATIENFALL 1987

malt är låg i hela landet ställs stora krav på tillgängliga reserver.

Den svenska elförsörjningen visade hög leveranskvalite även om våra marginaler är små när det är kallt i hela landet.

--introduktion av naturgas i Sverige har fortsatt l genom Swedegas AB och ledningsnätet är nu utbyggt till Göte- borg. Nästa steg blir att bygga ut nätet ytterligare i väst- ra Sverige och senare upp till mellansverige. Naturga- - '\en har en mycket intressant framtid i Sverige och kom- _ __...:her med stor sannolikhet att u~~öra ett viktigt bidrag till

ersättningen av kärnkraften. Annu återstår dock myc- ket arbete innan vi har etablerat naturgasen på den svenska marknaden. Inte minst behöver vi få importav- tal från flera länder för att därigenom kunna hålla priset nere. Vår bedömning är att inköpen ska göras samord- nat för hela den svenska gasmarknaden.

Årets ekonomiska resultat blev tillfredsställande. Af- färsverkets överskott blev 265 Mkr efter ränta på stats- kapitalet och kalkylmässiga avskrivningar. Resultatet i dess helhet avsätts för framtida kostnader för omlokali- seringen av verksamhet till Ludvika och Luleå.

Det goda ekonomiska resultatet är en fOljd av flera fak- torer. God vattentillgång, väsentligt lägre kostnader för kärnkraftproduktionen och sist men inte minst välsköt-

--~a anläggningar och ett bra arbete av Vattenfalls perso-

·~al har bidragit till resultatet.

Under 1988 kommer vi att intensifiera vårt marknads- arbete och fortsätta satsningen på att lära oss mera om vilka hushållningsåtgärder som kan genomföras.

_ ln ny högspänningstariff kommer att införas från och

med 1989. Den kommer att anpassas till förändrade för- utsättningar och till produktionskostnaderna vilket ger våra kunder möjlighet att sänka sina kostnader genom att styra sin förbrukning.

Vår ambition är att även i fortsättningen kunna hålla vår internationellt sett låga prisnivå. Men de stora för- ändringar som kommer att ske i vårt energisystem kom- mer självfallet att resultera i elprishöjningar under 1990-talet. För våra basindustrier är elpriset en konkur- rensfördel och alltför stora höjningar kan leda till mins- kad konkurrenskraft på viktiga exportmarknader.

Att klara elförsörjningen är vår viktigaste uppgift inför framtiden. Kärnkraften måste ersättas och det kan ske genom sparande och genom satsning på ny el produktion som uppfyller högt ställda krav på miljö och ekonomi.

Vattenfall har tagit fram en plan för hur avvecklingen av kärnkraften ska gå tilL Vår strategi är att kärnkraften ska avvecklas så nära år 2010 som möjligt om det inte av säkerhetsskäl finns anledning att ta något aggregat ur drift dessförinnan. Avvecklingsplanen är indelad i tre steg. I det första steget som redan börjat och pågår fram till 1995 vill vi satsa på marknadsåtgärder, teknikut- veckling och nya energikällor. Under steg 2 fram till i början av år 2000 kommer ny elproduktionskapacitet att byggas ut. Och i det tredje och sista steget fram till 2010 tas ny elproduktion i drift och kärnkraftaggrega- ten ställs av. När nya anläggningar för elproduktion ska uppföras anser vi att lägena för nuvarande kärnkraftsta- tioner i första hand ska användas för att utnyttja den infrastruktur som redan finns. Vi satsar över ett brett fält för att finna lösningar på hur kärnkraften ska ersät- tas. Kondenskraftverk och kraftvärmeverk med kol och naturgas som bränsle blir viktiga inslag i Sveriges kom- mande elproduktion. Vi kommer att satsa på olika de- monstrationsanläggningar för att skaffa oss mer kun- skap.

Regeringens proposition om att avveckla två kärnkraft-

aggn~gat i mitten av 1990-talet kräver ersättande el pro- duktiOn. Vattenfall bedömer detta vara möjligt rent tek- niskt, men samhällsekonomiskt betungande.

Vattenfall står inför stora förändringar under de när- maste åren. Vi breddar vår verksamhet och blir ett energitjänstföretag för el och värme. Statens avkast- ningskrav på Vattenfall skärps.

El är vår huvudprodukt och kommer så att förbli under överskådlig framtid. El som distributionsform är hittills oöverträffad inte minst från ekonomiska och miljömäs- siga utgångspunkter. Vi tror därför att el allt framgent kommer att spela en mycket stor roll i Sveriges energi- försörjning.

Nyttan av elkraften är decentraliserad. God tillgång på el till rimliga priser är därför en förutsättning för att så- väl tätorter som glesbygd ska få möjlighet att utvecklas.

C-ENyquist

VATIENFALL 1987 3

VATTENFALLKONCERNEN

Vattenfall är ett statligt affärsverk under miljö- och energidepartementet.

Vattenfallkoncernen består av affärsverket, som fu~J8e­

rar som moderbolag och ett femtiotal hel- eller delägda dotterbolag. Till dotterbolag räknas de bolag där Vat- tenfall har ägarmajoritet.

Energitjänstföretaget

Hälften av all el som behövs i Sverige för ljus, kraft och värme kommer från Vattenfall. Det är Vattenfalls upp- gift som energitjänstföretag att leverera energin när det passar våra kunder, hemma, på jobbet eller ute i sam- hället.

Det finns drygt l O 000 vattenfallare runt om i landet som ser till att trygg energi levereras dygnet runt, året om. De flesta är tekniker som sköter och driver anlägg- ningarna så att de fungerar och ger energi som de ska.

En del bygger nya anläggningar. Några forskar och ut- vecklar. Andra sköter ekonomin och den interna före- tagsservicen. Allt fler arbetar med marknadskontakter för att hitta de bästa energilösningarna åt våra kunder.

Sedan ett år tillbaka gäller en ny organisation som inne- bär en ytterligare decentralisering av verksamheten. I dag tas flertalet beslut nära kunderna i våra regioner.

Den nya inriktningen innebär också ökad samhällsori- entering och att Vattenfall ökar sitt engagemang i miljöfrågor.

Vattenfalls koncernledning har sammanfattat verksam- heten i följande huvudinriktningar för koncernen:

• Vi ska säkerställa god elförsörjning även i framtiden

• Vi intensifierar arbetet med att kunna ersätta kärn- kraften på sikt

• Vi utnyttjar dagens anläggningar ännu bättre

• Vi satsar mer än tidigare på en bättre energihushåll- ning

• Vi ökar samarbetet med kunder och kommuner för att lösa gemensamma energiproblem

• Vi ökar och utvecklar naturgasanvändningen

• Vi driver aktiv forskning och utveckling

• Vi använder elpriset som styrmedel för bättre resurs- användning

Koncernutveckling

Vattenfall kommer under de närmaste åren att mötas av nya krav och nya förutsättningar. Vattenfall utvecklas

mer och mer från att vara ett elföretag till att bli ett energitjänstföretag. Affärsiden är att varje kund ska kunna erbjudas den bästa lösningen på just sitt energi- försörjningsproblem.

Vår verksamhetsinriktning innebär att vi även fortsätt- ningsvis skall värna om en rationell elförsörjning samti - digt som vi breddar vår verksamhet så att det nya V at _ tenfall blir ett energitjänstföretag inom el- och värme- områdena. Det innebär att vi inom koncernen skallle- verera energi som el, värme och naturgas samt tillhan- dahålla tjänster inom energiområdet som teknik, ener- - gihushållning och rådgivning.

Framtidsutsikter

Vattenfalls inriktning är att i dag och i framtiden se till att våra kunder får tillgång till den elenergi de behöver tilllägsta möjliga kostnad.

För närvarande råder i stort sett balans mellan tillgång på el till låga rörliga produktionskostnader och elefter- frågan. Med en efterfrågeökning på en procent per år beräknas nuvarande produktionskapacitet i vatten- och kärnkraft samt fastbränsleeldade mottrycksanläggning- ar räcka fram till mitten av 1990-talet.

Kärnkraften skall enligt gällande riksdagsbeslut vara avvecklad till år 2010. Det innebär att den kärnkraft- producerade elen dvs ungefär hälften av landets total~­

produktion i huvudsak måste ersättas med el från andtJ"'"- produktionsanläggningar. Dessa måste börja byggas från 1995 och framåt. Med hänsyn till samhällsekonomi och miljöpåverkan anser Vattenfall att kärnkraftaggre- gaten bör drivas så nära år 2010 som möjligt.

Planeringen för produktionsanläggningar som skall er- sätta kärnkraftverken måste påbörjas redan nu. Vatten- fall arbetar intensivt på många olika områden med det- ta. Det innebär satsning på:

• Forskning och utveckling_ Speciellt för att få fram nya energitekniska lösningar som är lika pålitliga som dagens, har god ekonomi och kan accepteras från miljösynpunkt.

• Elhushållning. Strävan är att kunderna kan använda mindre elenergi utan att sänka standarden.

• Andra energikällor än dagens för en trygg e!produk- tion. Det gäller främst naturgas och kol. Aven in- hemska bränslen samt vind ska tillvaratas.

4 VATTENFALL 1987

Hushållning och sparande får allt större betydelse. En sparad kilowattimme är minst lika mycket värd som en producerad. Foto: Dan Almqvist

VATTENFALL 1987 5

Sveriges e/behov

Totala elenvändningen i landet ökade under 198 7 med 9 TWh till138 TWh. 3,3 TWh av ökningen berodde på en riklig eltillgång som möjliggjorde ökade leveranser till avkopplingsbara elpannor. Avkopplingsbara elpan- nor används för oljeersättning under tider då eltillgång- en är god, t ex vid god vattentillrinning, mild väderlek osv.

Ökningen av den prima elanvändningen (dvs exkl av- kopplingsbara elpanneleveranser) blev cirka 5,9 TWh eller 4, 7 procent. Ca 2 TWh av denna ökning förklaras av att 1987 var kallare än 1986 varför den tempera- turjusterade ökningen uppgick till ca 4 TWh eller 3 pro- cent.

Drygt hälften av ökningen beror på industriproduk- tionen som ökat med ca 3 procent under året. Bruttona- tionalprodukten bedöms ha ökat med ca 2,8 procent.

Oljepriserna har sedan början av 1986 legat på en låg nivå beroende på låga världsmarknadspriser kombine- rat med sänkt dollarkurs. Elvärmen antas trots detta ha ökat både 1986 och 198 7.

Den höga aktiviteten inom servicesektorn bedöms även ha medverkat till ökad elanvändning.

Elförbruknlng -TWh Ovriga förbrukare - Vattenfalls kunder

120

100

-·- - -····--- 80

60

40

20

o

1983 1984 1985 1986 1987

Vattenfalls e/marknad

Vattenfalls försäljning inklusive överföringsförluster ökade under året med 3,6 TWh till 74 TWh. Av ökning- en bidrog de tillfälliga leveranserna till avkopplingsbara elpannor samt export med 1,8 TWh.

De fasta elleveranserna ökade med 1,8 TWh motsval rande 2,8 procent. Försäljningen har dock blivit mindre - än normalt genom att kunder med egen vattenkraft haft god tillrinning under året och därmed kunnat reducera inköpen från Vattenfall.

Vattenfalls andel av den prima elförsäljningen minska- de under året med O, 7 procentenheter till 49,2 procent, vilket till större delen kan förklaras av kundernas ökade egen produktion av el. Även nedläggning av ett elkrä- vande industriföretag medverkade till den sänkta mark- nadsandelen

Koncernresultat 198 7

Koncernens omsättning uppgick till 15 23 7 Mkr (15 299).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 3 534 Mkr (3 861).

Elförsäljnlngens fördelning på

Vattenfalls verksamhetsområden - 70,4 TWh

13%

därav tillfllllig kraft (12%}

6 VAnENFALL 1987

Årets resultat efter dispositioner och skatt blev för kon- cernen 23 Mkr (52).

Koncernens tillgångar enligt balansräkningen uppgår till ca 63 000 Mkr. Före elimineringar av interna mel- lanhavanden har affärsverket tillgångar på ca 45 000 - "Mkr, FKA på ca 18 500 Mkr, SKB på ca l 700 och Swe- __ )egas på ca l 000 Mkr.

Produktions- och eldistributionsföretagens tillgångar uppgår tillsammans till ca 4 300 Mkr. De eliminerade - \nterna mellanhavandena uppgår till ca 7 500 Mkr.

l

Investeringar

Koncernens investeringar i anläggningar under 198 7 uppgick till 5 041 Mkr (4 169). Av dessa avsåg 3 339 Mkr (2 684) affärsverket och l 702 Mkr (l 485) dotter- bolagen.

Vattenfalls investeringar kommer även fortsättningsvis att ligga på en hög nivå. För kalenderåret 1988 beräk- nas investeringarna uppgå till ca 4 200 Mkr. Knappt hälften avser överförings- och distributionsanläggning- ar, medan ungefär en fjärdedel avser nybyggnad och re- investeringar i vattenkraft. Investeringarna i Ringhals kärnkraftstation beräknas till ca 600 Mkr under 1988.

Koncernresultat - Mkr

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan - Resultat före bokslutsdisposftioner och skatt - - - - 7000

1983* 1984 1985 1986 1987

Halva beloppet avser byte av ånggeneratorerna i en av reaktorerna. Under de följande fyra åren beräknas inve- steringarna exkl naturgasutbyggnad minska till en årlig nivå om ca 3 200 Mkr. Om riksdagen beslutar om tidi- gare avveckling av kärnkraften kommer investerings- behovet att öka.

Investeringarna i naturgasverksamhet inom Swedegas AB beräknas till ca 6 000 Mkr fram till år l 991.

Det är i samarbete med kunderna som Vattenfall ska lösa framtidens energiförsörjning. ASSI i Piteå är en av Vattenfall Norrbottens största kunder. Foto: Bo Dahlin

Investeringar - Mkr

Dotterbolagen - Affärsverket

- - - -- - - 7000

- - - - 6000

5000

4000

3000

2000

1000

o

1983 1984 1985 1966 1987

VATTENFALL 1987 7

KONSTRUKTION OCH BYGGANDE

Vattenfall bygger flertalet produktions-, överförings- och distributionsanläggningar i egen regi. Större delen sker inom enheten Konstruktion och Byggande. Denna tillhandahåller lronsult- och entreprenörstjänster som är heltäckande och fria från leverantörsintressen. Tjäns- terna omfattar förstudier, projektering, konstruktion och utförande av anläggningar inom Vattenfalls huvudverksamheter, liksom utveckling av teknik och sy- stem. Totalt omsatte Konstruktion och Byggande 3 068 Mkr inom sina affärsområden under 1987. Antalet an- ställda uppgick till i medeltal drygt 2 700, varav cirka 1 000 vid huvudkontoret i Råcksta. Inom enheten ligger affärsverkets samlade inköps- och materia/service, vars upphandlingsvolym under 198 7 uppgick till ca 2 200 Mkr exklusive kärnbränsle. Under 1988/rommer enhe- ten för vattenkraftteknik samt ledningen för Vattenfalls byggnadsentreprenadverksamhet att omlokaliseras från huvudkontoret i Räcksta till Ludvika och Luleå. Verk- samheten organiseras samtidigt i bolagsform under namnet Kraftbyggarna AB. Under 1987 var ett 60-tal personer vid Konstruktion och Byggande tidvis engage- rade i arbeten för SwedPower AB inom vatten- och vär- mekraftområdena samt för överföring och distribution avel.

Vattenkraft

Verksamheten omfattar nyanläggning samt renovering, om- och tillbyggnad av vattenkraft, konsultverksamhet samt forskning, utveckling och demonstration (FUD).

U n der 198 7 har Sillre och Skärblacka vattenkraftsta- tioner tagits i drift, liksom ett andra aggregat i Vargfors och ett tredje aggregat i Porsi. Anläggningsarbeten på- går bl a vid Sikfors, Gallejaur, Älvkarleby och Vargöns kraftstationer, liksom vid Suorvadammen. Volymen ny- anläggning väntas minska under den närmaste femårs- perioden. I gengäld förestår en kraftigt växande upp- dragsvolym inom reinvesteringar, reparationer, om- och tillbyggnader (ROT).

Kärnkraft

Verksamheten avser projektering och genomförande av om- och nybyggnader av anläggningar inom kärnkraft- området, samt FUD. Under 1987 har haverifilteran- läggningar upphandlats och installation pågår i Fors- mark och Ringhals. Slutförvaret för reaktoravfall i Fors- mark är i det närmaste färdigställt. Entreprenaden för bytet av änggeneratorer vid Ringhals 2 har upphandlats under året och installationen sker 1989.

Värmekraft

Verksamheten omfattar projektering och utbyggnad av anläggningar för produktion av el och värme, liksom FUD-verksamhet. U n der 198 7 inleddes förstudie av en demonstrationsanläggning i Oxelösund för produktion av koleldad haskondenskraft i storleksordningen 300-600 MW el. Ett koleldat mindre kraftvärmeverk\

har tagits i drift i Hallsberg. Projektering har utförts för ett huvudsakligen fastbränsleeldat kraftvärmeverk i Nässjö samt för ett naturgaseldat kombikraftverk hos Papyrus AB.

Transmission

Verksamheten omfattar ny- och ombyggnad av ställverk och transformatorstationer inom storkraftnät, regionnät och distributionsnät, liksom driftcentraler och teleanläggningar. Forskning och utveckling bedrivs inom det el tekniska området. Under 1987 har ytterliga- re en likströmslänk till Gotland tagits i drift, vilken av- sevärt förbättrar leveranssäkerheten. Nya likströmsför- bindelser projekteras och byggs även till Finland (Fen- noSkan) ochjylland (Kontiskan 2). På ledningarna mel- lan Norrland och mellansverige har ombyggnaden av seriekondensatorstationer på börjats.

Kraftledningar

Verksamheten omfattar konsult- och entreprenadtjäns- ter för kraftledningar ned till och med 70 k V, liksom tek- nisk utveckling och miljöfrågor kring högspänningsled- ningar.

Under 1987 togs två större 400 kV-ledningar i drift.

Ombyggnaden av 220 kV-nätet till 400 kV mellan In-1 dalsälven och Mälardalen fortgår. Uppdragsvolymen inom kraftledningar väntas bli oförändrad de närmaste åren.

Energigas

Verksamheten omfattar alla uppdrag inom energigas- området från prospektering till användning, och inne- fattar projektering och utbyggnad av anläggningar för överföring, distribution och lagring av gas.

1987 dominerades av västgasprojektet som genomförts på uppdrag av Swedegas AB. Ledningssystemet mellan Falkenberg och Göteborg har tagits i drift våren 1988.

För att lösa de behov som förutses från början av 1990- talet har ett omfattande utvecklingsarbete för lagring av naturgas i berg genomförts.

8 VADENFALL 1987

Omsättning Affärsområden - Konstruktion och Byggande Mkr

Vattenkraft

1051

Kärnkraft

569

Värmekraft 30

Energigas

320

Transmission 636

Kraftledningar

416

övrigt

46

Totalt

3068

Den IU'a T -stolpen har tagits fram för att minska magnetfälten vid 400-kilovolt kraftledningar. Foto: Bo Dahlin

l ttlutet av juni nådde den tredje likströmskabeln fram till Gotland.

V tttenfall har investerat 450 miljoner kr för att ge gotlänningarna en

11.aker elförsörjning. Foto: Hans Blomberg

VarAöns kraftstation från 1934 byggs ut. Produktionen ökar frdn 120 til1160 GWh. Foto: Kjell-Arne Magnusson

VATIENFALL1987 9

UTVECKLING OCH MILJÖ

Utvecklings- och miljöarbetet vid Vattenfall omfattar hela energiområdet. Energipolitiken ger den formella ramen för verksamheten. Den allt överskuggande upp- giften är att finna ersättning ror kärnkraftproducerad el,

varvid miljö och·ekonomi är styrande faktorer. De vikti- gaste verksamhetsfälten är

• effektivare e/användning

• nya elproduktionsanläggningar

• effektiviserinl, av befintliga elproduktions- och över- förin&sanlägBningar.

Årsskriften "Energi och Framtid" innehåller mer om Vattenfalls utvecklingsprojekt.

Energi och Miljö

Den viktigaste miljöriktlinjen för Vattenfall är att fram- ställning, transport och slutanvändning av el och värme skall ge minsta möjliga negativa effekter på människor och miljö. Detta kräver en väl förankrad insikt i miljö- frågorna inom hela organisationen. Detta skall skapas genom en brett genomförd utbildning inom företaget.

Effektivare energifinvändning

Strävan efter en effektivare energianvändning utgör en central målsättning för Vattenfall. Effektiviteten påver- kas av.

• kunskapen om energins funktion och roll i samhället

• energipriser

• information och rådgivning till kunder.

För att bygga upp kunskap, speciellt om elenergins ra- tionella användning, drivs energihushållningsprojektet

"Uppdrag 2000".

Mot bakgrund av kärnkraftavvecklingen och de ökade kostnaderna för ny kraftproduktion syftar detta utveck- lingsprojekt till att klarlägga de ekonomiska förutsätt- ningarna för att effektivisera elförbrukningen. Efter ett kartläggnings- och analysskede går arbetet nu vidare med ett ökat inslag av praktisk demonstration.

Ny e/produktion

Ny elproduktion erfordras för ersättande av kärnkraf- ten. Nya typer av elproduktionsanläggningar studeras inom värmekraftområdet med kol, gas och inhemska bränslen. Utvecklingsarbetet inriktas på ett antal de-

monstrationsanläggningar som planeras eller är under genomförande. Under året har bl a ett kraftvärmeverk i Hallsberg tagits i drift.

Vindkraft

Arbetet med att förbättra kunskapen om vindkraftens möjligheter pågår parallellt med utvecklingen av tekni- ken, Vindkraftverk av olika storlek är under uppföran- de eller i projekteringsskedet. Förutom egna insatser på området samverkar Vattenfall med övriga större kraft- företag inom Kraftföretagens Vindkraft AB.

Effektivisering av befintliga anläggningar

Produktions-, överförings- och distributionsanläggning- ar representerar ett mycket stort kapital. Betydande ut- vecklingsinsatser ägnas effektivisering av dessa områ- den. Driftsäkerhet och förbättrad ekonomi är huvud- målsättningar. Anläggningsbeståndets ålder kräver att teknik för tillståndskontroll och bestämning av anlägg- ningsdelarnas återstående livslängd utvecklas,

Älvkarlebylaboratoriet

Älvkarlebylaboratoriet förfogar över kvalificerade forskningsresurser och är ett viktigt hjälpmedel i ström- ningstekniska frågor för såväl vattenkraft som värme- kraft.

Svensk Energiutveckling AB

Producenter och distributörer inom energibranschen har bildat Svensk Energiutveckling AR Vattenfall äger 25 procent i bolaget.

Verksamheten skall utgöra en komplettering till berör- da företags egna utvecklingsinsatser.

Vattenfalls Älvkarlebylaboratorium är ledande vid bottenkarterirz8 av vattendrBJI. En datoriserad bdtburen elmlodsutrustninA Jler mycket höll n<>A~,rannhet. Foto: Alf Linderheim

lO VATTENFALL 1987

PERSON AL

Antalet anställda inom Vattenfallkoncernen var under 1987 i medeltall O 765 personer (Il 020 ). Liksom före- gående år är det främst inom anläggningsverksamheten som personalantalet minskat. Drygt 80 procent av per- sonalen var verksamma utanför huvudkontoret i Råcks- )ta. Under året har Vattenfall haft personal sysselsatt i 93

kommuner i landet.

Förnyelse

, Ett flertal organisationsförändringar har genomförts i ) syfte att anpassa Vattenfalls organisation till fraiiltida krav. Under hösten har vidare två enkäter genomförts, en extern och en intern, båda i syfte att följa upp och utvärdera förnyelsearbetet.

Omlokalisering

Under hösten har Vattenfalls styrelse beslutat att omlo- kalisera viss verksamhet från huvudkontoret i Råcksta till Ludvika och övre Norrland. Inriktningen är att eta- blera hundra nya arbetstillfällen i Ludvika och sjuttio arbetstillfällen i Luleå.

En fortsatt decentralisering äger rum och omlokalise- ring av viss verksamhet pågår från regionkontoren i Trollhättan, Sundsvall och Luleå.

jämställdhet

l lUnder året har Vattenfalls chefer arbetat aktivt med konkreta åtgärdsprogram och mål för intensivsatsningar inom jämställdhetsområdet. Projektet "Kvinnor och Energi" har startat under året. Projektet syftar till att

Personal - medeltal i tjänst

Dotterbolagen - Affärsverket

1983 1984 1985 1986

10'000

8000

6000

4000

2000

o

1987

hitta informationsvägar till kvinnor i energifrågor samt att kunna delge beslutsfattare kvinnors syn på energisi- tuationen.

Kompetensförsörjning

Vattenfalls utveckling till ett energitjänstföretag har medfört att särskilda satsningar gjorts för att höja kom- petensen på marknadssidan. En första etapp i en intern

"Marknadsskola" har avslutats under hösten. Syftet med utbildningen har varit att utveckla deltagarna att företräda Vattenfall i kvalificerade kundkontakter med ett brett kunnande om energiteknik och energisystem.

Tillsammans med de fackliga organisationerna harVat- tenfall startat ett projekt som skall bevara och utveckla kompetensen vid kärnkraftverken.

En inventering om Vattenfalls samlade framtida kom- petensbehov har också påbörjats under hösten.

Förslagsverksamheten

En av Vattenfalls ambitioner är att bli känt som företa- get med den bästa ideförsörjningen. Den prioritering av förslagsverksamheten som inleddes under 1987 har re- dan gett resultat genom att antalet inkomna förslag har ökat med ca 40 procent. I ersättningar för l 77 inkomna förslag har totalt utbetalats 1,2 Mkr varav den största ersättningen till en enskild person uppgår till 428 000 kronor. Besparingarna för Vattenfalls del under 1987 kan för 22 av de inkomna förslagen beräknas till 7,3 Mkr och ca 21 Mkr under en treårsperiod.

Varje år samlas vattenfallare från hela Iandet till Vattenfalls mäster- skap. Mästerskapet 1987 gick i Forsmark och landsvägslöparna fick genomfOra sitt 15 km-lopp i hällande regn. Foto: Bengtjohansson

VATTENFALL 1987 11

Vattenfallkoncernen har ett antal självständiga verk- samhetsområden med bland annat långtgående ekono- miskt ansvar.

VERKsAMHETSOMRADEN

E/produktion

• Produktion bedrives inom såväl affärsverket som bo- lagen.

• Överföring förekommer endast inom affärsverket.

Energimarknad

• Regional energimarknad bedrives inom affärsver- ket.

• Energiverksrörelse bedrives inom såväl affärsverket som genom förvaltningsbolaget Vattenfall Ener- giverksgrupp AB (VEAB) och i ett fåtal andra bolag.

• Kanalrörelse bedrives helt inom affärsverket.

I bolagsform bedrives

• Naturgasverksamhet samt

• Konsultverksamhet i utlandet.

Inom affärsverket finns dessutom

• Konsult- och entreprenadverksamhet inom el- och värmeområdet samt

• Administrativ service samt koncernfunktioner.

Koncernen har två övergripande mål som skall uppnås inom dessa verksamhetsområden nämligen

• att tillsammans med övrig kraftindustri svara för en god elförsörjning i landet

• att kärnkraften skall ersättas med andra energilös- ningar så att el- och värmeförsörjningen även däref- ter utvecklas rationellt.

Dotterbolag

En del av koncernens verksamhet bedrives i hel- eller delägda dotterbolag.

Bolagsformen väljes bl a när Vattenfall tillsammans med en kommun eller annat kraftföretag

• vill bygga ut och driva ett kraftverk eller

• driva el- eller värmedistribution.

Nio av elproduktionsbolagen är vattenkraftbolag. Ett är

värmekraftbolag. Detta är Forsmarks Kraftgrupp AB, i vilket Vattenfall äger 74,5 procent av aktierna. Vatten- fall sköter på entreprenad driften av Forsmarks kärn- kraftverk.

De sex värmebolagen har till uppgift att försörja cen- tralorter med fjärrvärme i de kommuner som är samar- betspartner i bolagen.

Fjorton av eldistributionsbolagen är samlade under Vattenfall Energiverksgrupp AB, som är ett helägt dot- terbolag med uppgift att förvalta Vattenfalls aktier i el- distributionsbolag.

Medintressenter i övriga dotterbolag är vanligen före- tag med speciella uppgifter inom energiområdet.

Intressebolag

Utanför koncernen finns de bolag i vilka Vattenfall äger aktier men där den innehavda andelen inte ger majori- tetsinflytande.

Samarbetspartnerna är även i dessa bolag vanligen kommuner eller andra kraftföretag.

Kalix Värmeverk AB ägs tilllika delar av Kalix kommun och Vatten- fall och är ett exempel på praktiskt kommumlamar bete.

Foto: Bo Dahlin

12 VATIENFALL1987

VATTENFALLKONCERNEN

Verksamhetsområde

Affärsverket _{. . . . ..}

. / -·-··--- ^,

______ ____

If-·

^--

KONSTRUKTION

'

OCH

ADM'INISTRATlV l

l

SERVICE

·Il

'

1!

Dotterbolag ~"-=./_~

EL- PROOUK·

T10N5- BOLAG

10

ÖVRIGA DOTTERBOLAG 4

INTRESSEBOLAG

Elproduktionsbolag 3

varmebolag 6

Eldistributionsbolag 6

övriga bolag 6

:./

VÄRME- BOLAG

6

VATIENFALL 1987

v

ELDISTRI- BUTIONS- BOLAG

16

KONSULT-

:

:./ ' /

SWEDE- SWEO- GASAB POWER

AB

13

ENERGIMARKNAD

Energimarknad ansvarar för Vattenfalls försäljning av el och värme samt kontakter med kunder, kommuner och andra intressenter. l ansvarsområdet ingår också ut- veckling och marknadsetablering av energihushållning.

l Energimarknad ingår verksamhetsområdena Regio- nal Energimarknad, Energiverksrörelse samt Kanalrö- relse.

Verksamheten bedrivs till största delen inom Vattenfalls fem regioner där 4 450 anställda underhåller och driver distributionsnät samt svarar för kundkontakter och för- säljning inom sina geografiska områden. Dessutom sva- rar regionerna för drift och underhåll av vattenkraftsta- tioner och storkraftnät inom sina områden på entrepre- nad åt E/produktion. Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB), ett helägt förvaltningsbolag för Vattenfalls energibolag ingår i enheten.lnom VEAB-gruppenfinns 725 anställda.

Det övergripande långsiktiga målet för enheten är att Vattenfalls kunder får den mest rationella energilös- ningen med långsiktigt lägsta möjliga kostnader och med fortsatt god leveranskvalitet. För att nå målet ut- vecklar och förstärker Vattenfall bl a sin kompetens som energitjänstföretag.

För att undvika stor efterfrågan på effekt vintertid med påföljande behov av utbyggnad av nya produktionsan- läggningar, ligger tyngdpunkten i marknadsåtgärderna på att minska elkonsumtionen när det är som kallast, stimulera elhushållning samt öka värmeförsäljningen.

Åtgärderna syftar till att öka möjligheterna att behålla ett gynnsamt elpris även i framtiden.

Marknadsorientering präglar alltmer marknadsarbete och omvärldskontakter i Vattenfall. Genom att ta an- svar för kundernas långsiktiga energiförsörjning ökar Vattenfalls möjligheter att påverkaelanvändningen och balansera energimarknaden i framtiden.

Som första steg i konkret energihushållning satsar Vat- tenfall på att motivera till energihushållning via nya högspänningstariffer, färdig värme samt tidstariffer.

Kunskaper om elanvändning och elhushållning utveck- las kontinuerligt inom "Uppdrag 2000" - Vattenfalls projekt för en effektivare elanvändning. Projektet om- fattar elanvändning inom industri, hushåll samt lokaler och genomförs inom Vattenfalls samtliga regioner. Om- fattande undersökningar och mätningar har genomförts i projektets första etapp under 1986 och 1987. Resultat och erfarenheter från projektets inledning kommer att ligga till grund för praktiska försök och fullskaleprojekt som under 1988 påbörjas inom Vattenfalls regioner.

Under året har regionerna anpassat organisationen för att bättre motsvara de nya kraven. Inriktningen har va- rit en uppdelning på verksamhetsområden och resultat- enheter. Syftet är att öka effektiviteten och markera vår orientering mot marknaden. Regionerna leds från och med 1987 av styrelser med ledamöter från bl a respek- tive regions näringsliv och kommuner.

Vattenfall har under året förstärkt marknadsorganisationen och intensifierat kontakter- na med kunderna. En av Vattenfall Mellersta Norrlands kunder är Vännäs värmeverk.

Foto: Bo Dahlin

Vattenfalls "Uppdrag 2000" gör energikartläggningar inom bostäder, samhällservice och industri. En av de un- dersökta industrierna är NäEveqvarns Bruk i Sörmland.

14 VATTENFALL 1987

Försäljning per region -totalt 61 1Wh

Vattenfall Västsverige 33%

Ostsverige 1 5%

Vattenfall Mellansverige 31%

Vattenfalls huvudsakliga avsättningsområden

• Områden där Vattenfalllevererar minst 50% av totala råkraftbehovet Områden där Vattenfall

levererar under 50% av totala

råkraftbehov~t

Övriga kraftföretag

D

• Regionkontor

Gränslinje förVattenfalls regionala verksamhetsområden

y--~--r-J

~~ r

. 1

VATTENFALL ) NORRBOTTEN l

VAlTENFALL

MELLERSTA NORRLAND/ /

eUPPS~ A

e

(!]

VAWNGBY

VATIENFALL 1987

-·--._

' ' '\

15

Verksamhetsområdet säljer genom sina fem regioner el och värme till Vattenfalls stora kunder: Kommunala energiverk, industrier och Vattenfalls egen energiverks- törelse. Elleveranserna sker via de regionala näten, främst vid spänningsnivåerna 20 ti11130 k V.

REGIONAL ENERGI-

MARKNAD 1987 1986

Omsättning* Mkr 10 719 10403

varav internförsäljning 2 043 1997 Resultat efter avskriv-

ningar enl plan Mkr 548 431

Elförsäljning TWh 61,4 60,1

Värmeförsäljning TWh 0,27 0,27

Investeringsvolym Mkr 870 836

"') En! Vattenfalls externtariff

E/marknaden

Under 1987 togs beslut om ny struktur för kommande högspänningstariff. Denna kommer att gälla från och med 1989.

'Försäljning per kundkategori - totalt 61 TWh

Bakgrunden till den nya tariffstrukturen är en mark- nadssituation som nu går från expansion mot ett balans- skede. Möjligheterna till ytterligare elproduktion till låga kostnader är starkt begränsade, varför det är önsk- värt att så länge som möjligt tillgodose elanvändningen med i stort sett nuvarande produktionsresurser.

Syftet med den nya strukturen är att tydligare visa kost- nadsvariationerna under veckan och året. Genom en större differentiering ökar lönsamheten av både bespa- ringar under högpristid och elanvändning under lågpris- tid.

Från och med 1989 förväntas prisnivån öka bl a bero- ende på höjt avkastningskrav från ägaren.

Värmemarknaden

Ett nytt inslag på värmemarknaden är vårt erbjudande om "färdig värme". Affärsiden innebär att Vattenfall köper eller hyr kundens värmecentral, gör erforderliga kompletteringar och leveremr värme till kunden. I af- färsiden ingår också att Vattenfall tar ansvar för att energihushållningsåtgärder i kundens anläggning ge-

Elpriser - Industri

- Pris inkl energiskatt, uppräknat med KPI Energiskall

Pris exkl DOOr;QISltsli öre/kWh - - - -- -- - - -- - - - 50

---~

--- ~

r-, r

83 Ar (kVartal)

20

10

o

16 VATTENFALL 1987

nomförs effektivt. Under 1987 påbörjades arbetet med introduktionen av färdig värme och de första kontrak- ten har tecknats.

I samarbete med Hallsbergs kommun har Vattenfall un- der året tagit i drift en mindre fastbränslebaserad kraftvärmeanläggning. Beslut har tagits om ett ) kraftvärmeverk i Nässjö kommun som även det skall ut-

nyttja fasta bränslen samt om ett kraftvärmeverk som med naturgas som bränsle levererar el och värme för industriella behov hos Papyrus AB.

!

Ekonomiskt resultat

Vattenfalls fasta leveranser, som till övervägande del går till industrier och återdistributörer, ökade i volym med 2 procentjämfört med 1986. Volymökningen beror huvudsakligen på att 1987 under några perioder var kallare än 1986. Speciellt under årets första månader inträffade en längre sammanhängan~e köldperiod vil- ken innebar höga energi- och effektuttag.

Regional energimarknad omsatte 1987 totalt 10 719 Mkr (l O 403). Största delen är elförsäljning till industri,

Investeringar 1987 - totalt 870 Mkr

Eldistribution 89%

Värmeanläggningar 1%

återdistributörer och den egna energiverksrörelsen.

Medelpriset på 1987 års elleveranser var 17,0 öre/kWh. I reala termer innebär detta jämfört med 1986 en minskning med 0,2 öre/kWh. Fortsatt något sjunkande real prisnivå på el kan förväntas till och med 1988, då nuvarande högspänningstariffer upphör att gälla.

Investeringar

Investeringarna inom distribution och värme, uppgick under året totalt till 870 Mkr (836). På sikt sjunker den totala investeringsnivån inom verksamhetsområdet då efterfrågan på el planar ut. En fortsatt ökning inom vär- me- och kraftvärmeproduktion kan dock förväntas.

Bland de investeringar som genomfördes inom verk- samhetsområdet kan nämnas den nya likströmskabeln från fastlandet till Gotland. Kabeln som togs i kommer- siell drift den första november 198 7 kommer väsentligt att minska risken för störningar på Gotland. Den totala kostnaden för den nya likströmsöverföringen uppgår till 425 Mkr.

Vid en av Sveriges stora järnvägsknutpunkter finns ett av bevisen på Vattenfalls nya inriktning, kraftvärmeverket i Hallsberg.

Foto: Peder Andersson

VATTENFALL 1987 17

Verksamhetsområdet omfattar 53 7 000 kunder, i hu- vudsak hushåll och jordbruk men även mindre industri- er, affärsrörelser och service/oka/er. Ca 212 000 av des- sa kunder finris inom Vattenfall Energiverksgrupp AB.

Andelen elvärmekunder inom energiverksrörelsen är ca 33 procent.

ENERGIVERKSRÖRELSE 1987 1986

Omsättning Mkr 3320 3 144

Resultat efter avskriv-

ningar enl plan Mkr 452 398

E !försäljning TWh 11,0 10,6

Värmeförsäljning TWh 0,45 0,41

Investeringsvolym Mkr 561 525

Energimarknaden

En förändring pågår inom affärsverkets energiverksrö- relse med sikte på att etablera lokala elverk med 10 000-20 000 kunder var. Härigenom kommer Vat- tenfall att kunna ge sina kunder en bättre lokal service samtidigt som det stora företagets resurser bibehålls när det gäller bl a teknik- och systemutveckling.

Den stora övergångsperioden till elvärme i småhus får

Försäljning per kundkategori -totalt 11 TWh

Lantbruk 8%

Andra kratttöretag 7%

nu anses i huvudsak avslutad. Totalt har ca 65 procent av småhusen i landet någon form av el värme.

Tidstariffen har under 1987 med stor framgång mark- nadsförts till kunder med en elanvändning över l O 000 kWh. Tidstariffen speglar elproduktionens kostnad un- der olika delar av året och dygnet. Införandet av tarif- fen är ett led i arbetet med att utjämna belastnings- toppar i elanvändningen.

Leveranssäkerheten har trots de höga energiuttagen i början av året varit god. I slutet av november drabbades ~'

stora delar av Västerbottens inland av blötsnö som med- förde omfattande störningar. Störningsberedskapen var "' god och flertalet avbrott kunde avhjälpas snabbt, men ett fåtal kunder fick dock vid kännas avbrott som över- steg 24 timmar.

Ekonomiskt resultat

Försäljningen inom affärsverkets energiverksrörelse har under 1987 uppgått till 6,1 TWh, vilket är en ök- ningjämfört med föregående år med 3 procent. Ökning- en får helt tillskrivas den extremt kalla inledningen av året.

Omsättningen inom affärsverket 1987 uppgick till l 829 Mkr (l 731), huvudsakligen från intäkter av el- försäljning.

Elpriser - Hushåll utan elvärme

- Pris inkl energiskatt, uppräknat med KPI Energiskatt

P!iJl exl!l energiskatt örelkWh 50

~~~~~~--~1~111-ol 71~~~~11 0

83 84 85 86 87

Ar (kvartal)

18 VATTENFALL 1987

Investeringar

Investeringar inom affärsverkets energiverksrörelse 198 7 uppgick till 35 l Mkr (314) och omfattade främst investeringsåtgärder i distributionsanläggningar. En mindre del av investeringsvolymen avser minikraftsta- tioner vilka ligger inom verksamhetsområdets ansvar.

En framtida dämpad expansionstakt av elförsäljningen förutses som kommer att minska investeringarna.

Som ett led i att behålla god leveranssäkerhet har Vat- tenfall varit engagerat i utvecklings- och provverksam- het av nya kabelkonstruktioner för överföring av el.

Syftet är att minska risken för driftsavbrott i samband med oväder.

VEAB -koncernen

Utöver energiverksrörelsen inom affärsverket driver Vattenfall el- och värmedistribution genom Vattenfall Energiverksgrupp AB, VEAB - ett helägt förvaltnings- bolag. U n der 1987 ägde VEAB aktier i fjorton dotterbo- lag.

Dotterbolagenselförsäljning uppgick 1987 till4,8 TWh (4,6), vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Fjärrvärmef"örsäljningen uppgick till 0,23 TWh (0,22).

Investeringar 1987 - totalt 561 Mkr

Eldistribu~on 83%

l

Värmeanläggningar 7%

Omsättningen var 1987 l 412 Mkr (1 339). Övriga el- distributionsbolag omsatte 34 Mkr (33).

Årets investeringar inom VEAB-koncernen samt i el- distributionsbolag utanför VEAB uppgick till 203 Mkr (198).

Värmebolag

Vattenfall samarbetar i bolagsform med ett antal kom- muner och industrier inom värmeförsörjningsområdet.

Bolagen utnyttjar inhemska bränslen i sin värmepro- duktion. I flera av bolagen används torv som bränsle.

Värmebolagen omsatte 1987 45 Mkr (41) och den leve- rerade energin uppgick till 0,22 TWh (0, 19). Investe- ringar inom värmebolagen uppgick till 7 Mkr (13).

KANALRÖRELSE

Verksamheten bedrivs genom Trollhätte Kanalverk.

Trollhätte Kanalverk ansvarar för kanaler, slussar och farleder mellan Göteborg och Vänern, samt för Säffle kanal. Från och med 1986leds kanalverket av en styrel- se med regional anknytning.

KANALRÖRELsE 1987 1986

Omsättning Mkr 64,8 60,2

Resultat efter avskriv-

ningar enl plan Mkr -5,6 6,3

Fraktvolym M ton 3,6 3,7

Investeringsvolym Mkr 6,1 3,1

På Trollhätte kanal inkl sträckan söder om Lilla Edet fraktades under 1987 3,6 Mton (3, 7). Den extremt långa och hårda vintern krävde mycket isbrytning och isun- danhållning. Kanalen hölls dock hela vintern öppen för trafik. Under året har ett 18 dagar långt kanalstopp ge- nomförts då omfattande reparations-och underhållsar- beten utförts på anläggningarna.

VATTENFALL t967 19

ELPRODUKTION

E/produktion driver Vattenfalls kraftstationer och storkraftnätet. Enheten är uppdelad i verksamhetsom- rådena Produktion och Överföring. Vattenkraftsta- tioner och storkraftnätet sköts på entreprenad av Vat- tenfalls regioner inom Energimarknad.

Elproduktion driver Forsmarksverket enligt avtal med Forsmarks Kraftgrupp AB samt ser till att Vattenfalls äRarinflytande tillgodoses i de bolag, vars verksamhet har anknytning till enheten.

Elproduktion inom Vattenfall svarar för ungefär hälften av den el som produceras i Sverige. Produktionen sker vid ca 130 hel- och delägda vattenkraftstationer samt vid de båda kärnkraftverken Ringhals och Forsmark Vid högbelastning används också oljekraftverk och gas- turbiner.

Det svenska storkraftnätet ägs och drivs av Vattenfall.

Andra kraftföretag utnyttjar ungefär hälften av stor- kraftnätets överföringskapacitet. Såväl rättigheterna härtill som ersättningen härför regleras i ett särskilt långsiktigt avtal, stamnätsavtalet.

Såväl produktion som överföring styrs centralt från Vat- tenfalls Kraftkontroll i Stockholm.

Det svenska elnätet är på flera punkter sammankopplat med våra nordiska grannländer Finland, N or ge och Danmark. Förbindelserna till både Danmark och Fin- land utökas för närvarande.

Genom samkörning med såväl andra kraftföretag inom Sverige som med de nordiska grannländerna utnyttjas hela tiden de för tillfället mest ekonomiska produktions- resurserna. Det ger totalt större säkerhet och bättre eko- nomi i elförsörjningen inte bara för Sverige utan även för våra nordiska grannländer.

Den svenska e/balansen

Vattenkraften i Sverige genererar i genomsnitt 63 TWh, varav Vattenfall svarar för 32 TWh. Variationer- na är emellertid stora. Ett extremt torrår kan tillrinning- en minska motsvarande 16 TWh. U n der 1987 produce- rades 71 TWh varav Vattenfall svarade för 33 TWh.

Kärnkraften genererar ca 67 TWh.

Mottrycksproduktion baserad på kol, torv, bark, lutar etc, dvs allt utom olja, ger drygt 5 TWh. Oljebaserad mottrycks- och kondensproduktion uppgår under me- delårsförhållanden till ca 2 TWh.

Detta innebär att den svenska basproduktionen av el motsvarar den bedömda årsförbrukningen fram till år

1993.

Effektsituationen varierar mycket under året. Under sommaren kan elpannekraft försäljas liksom el för ex- port. Under vintern är effektbehovet normalt så stort, ...

att komplettering måste ske med oljebaserad produk- ~

tion, dels mottryck, dels kondens samt gasturbindrift.

Även import blir då aktuell om grannländerna har möj- lighet att exportera. Under hård belastning måste dock varje land lita på sin egen förmåga.

Energibalans 1987-TWh

Vattenfall Sverige

Vattenkraft 32,8 71,0

Kärnkraft ^{35,8 64,4}

Fossilkraft 0,3 6,6

Import 1,6 2,2

Köp inom landet 3,6

TILLFÖRSEL ^{74,1 144,2}

Fasta leveranser 65,3 132,2

Avk. elpannor 2,6 5,7

Export 3,9 6,3

Annan tillf. kraft 2,3

ANVÄNDNING 74,1 144,2

Kärnkraftverken i RinQials och Forsmark Iigl.er i vätidstoppen bl a när det gäller driftsäkerhet. I Forsmark producerades under året 20,1 TWh. Pil. bilden kontrollrummet Forsmark 3.

Foto: Göran Hansson

20 VADENFALL 1987

vattenfalla kraftatationer

5 P8N och dii"OwM. , . odt dl8lgda 1'tP av llnlft8t8tleft

• ValtenknlftsiiiiiiOn

· • _• ~

• a.- .. " .... l

Vettanfalls el produktion-TWh R:IMol<rah

VAI!olillra,

- IUrnk:aft TWh

VATTENFALL1987 21

PRODUKTION OCH

ÖVERFÖRING 1987 1986

Omsättning* Mkr 11139 11020

varav internförsäljning g 546 9452 Resultat efter avskriv-

ningar enl plan Mkr 3 088 3 176

Investeringar Mkr 2484 2 006

El produktion TWh 68,9 66,0

Överföring (km ledning) 33 565 33 445

*

EKONOMISKT RESULTAT

Den totala kraftomsättningen ökade under året med ca 3 TWh beroende på främst ökad försäljning under vin- terhalvåret.

Resultatet efter avskrivningar enligt plan blev dock ca 3 procent lägre beroende på ökade avskrivningar och omfördelning av kostnadsposter mellan verksamhets- områden.

PRODUKTION

1987- kyla, värme, regn

l 98 7 var långt ifrån ett genomsnittligt år vad gäller väd- ret. Såväl delar av första kvartalet som sommaren var kallare än normalt, medan hösten däremot var varmare.

Nästan hela sommaren och en stor del av hösten regna- de det mer än genomsnittligt.

Årets första fem dygn var temperaturen 10-15 grader under den normala. Lördagen den 10 januari uppmät- tes under vissa timmar en högre elförbrukning än nå- gonsin tidigare. Väderprognosen förutspådde fortsatt sträng kyla. Dessutom skulle den svenska industrin köra igång för fullt under den därpå följande veckan ef- ter helguppehållet. Detta medförde att effektbalanser- na för kommande vardagar pekade på allt för små mar- ginaler.

Tack vare att all produktion och överföring fungerade perfekt i kombination medvisst sparande från abonnen- ternas sida klarades det högsta effektuttaget någonsin.

Det inträffade mellan klockan 8-9 måndagen den 12 ja- nuari 1987. Under denna timme uppgick medeleffek- ten till drygt 26 000 MW. All tillgänglig elproduktion kördes utom gasturbinerna och en mindre del vatten- kraft som var nödvändig störningsreserv.

Vattenkraft

Mycket regn gav lägre kostnader

Det myckna regnandet under sommaren och hösten medförde att Vattenfalls vattenkraftproduktion ökade till 33 TWh. Motsvarande värde för l 986 var 30 TWh.

Produktionstillskottet såldes som tillfällig kraft till av- kopplingsbara elpannor i Sverige och till grannländer-

4·

na, främst Danmark. Försäljningen översteg den egna ~ ökade produktionen genom att Vattenfall kunde köpa vattenkraftöverskott från andra svenska kraftföretag.

Nettoförsäljningen av tillfällig kraft blev 5,0 TWh, vil- ket innebär en ökning med l, O TWh jämfört med 1986.

Den tillfälliga kraftförsäljningen förbättrade dänned Vattenfalls resultat med ytterligare ca 70 Mkr jämfört med 1986.

Vattenfall har lagrat vatten motsvarande nästan 3 TWh i regleringsmagasinen. Värdet av detta beror på neder- börd och temperatur under de kommande åren men kan uppskattas till200-300 Mkr.

För att bevara den ursprungliga fiskestammen efter en reglering har Vattenfall skyldighet att sätta fiskyngel i de berörda vattendragen. Av de två miljoner lax- och ädelfiskar Vattenfall varje år föder upp används nio- hundratusen till sådana kompensationsutsättningar.

Därutöver gör Vattenfall extra utsättningar för att främ- ja sportfisket.

Kärnkraft

De båda kärnkraftverken Ringhals och Forsmark har åter visat sig vara bland de mest driftsäkra i världen. Då till exempel Ringhals 4 stoppades för planerad översyn fredagen den 14 augusti hade 295 dagar av ostörd drift

a

passerat. Den genomsnittliga tillgängligheten för Ring- • hals och Forsmark under 1987 var 84 procent, attjäm- föra med genomsnittet för världens kärnkraftreaktorer, 70 procent. Genom den goda tillgången på vattenkraft behövde kärnkraftverken inte köras för fullt under låg- lasttid. Totalt producerades 36 TWh. Motsvarande vär- de för l 986 var 3 7 TWh.

Filter på alla reaktorer

Före slutet av 1988 kommer ännu ett stort steg att tas för att höja säkerheten på de svenska reaktorerna. Som komplement till befintliga betonginneslutningar skall alla svenska reaktorer vara försedda med system som skyddar omgivningen även om en olycka med svåra härdskador skulle inträffa. Dessa system skyddar inne- slutningen från höga tryck samtidigt som filter skyddar omgivningen från utsläpp.

22 VATTENFALL 1987

Effekthöjningar-billigt produktionstill- s kott

En effekthöjning med 6 procent för Forsmark 2 blev klar lagom till midsommar 1987. Motsvarande höjning av Forsmark l skedde redan förra året. Dessa båda ef-

Högbelastning och lågbelastning

Måndagen den 12 jan 1987 - Lördagen den 18 juli 1987

+13155 Högsta

KL 8 10 12 14 16 18 20 22 24 02 04 06

Rörlig produktionskostnad per kilowattimme 1987

Kärnkratt - Vanenkraft •

Kolmottryck

Oljemottryck Oljekondens Gasturbin

*Värdet varierar beroende på den rörliga kostnaden för den värr mekreftproduktion som kan ersattasmed vattenkraft Den egent- liga r0r1iga kostnaden för vattenkraft år cirka 2 öre/kwh och utgöres till stotsta delen av vattenkraftskatt

MWhlh 14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

o

örelkwh

fekttillskott ger totalt 140 MW, vilket motsvarar en större vattenkraftstation.

Billigare bränsle

De senaste åren har varit köparens marknad då det gäl- ler uran. De låga priserna har dessutom gynnats av den fallande dollarkursen. Uranpriset låg därför under 1987 på samma nivå som i början av 1970-talet. För att täcka det långsiktiga behovet av bränsle till mitten av 90-talet har Vattenfall avtal med flera leverantörer.

Fossilkraft

Den huvudsakliga uppgiften för fossilkraften, som be- står av olje- och koleldade anläggningar, är att under kortare perioder producera elkraft vid belastnings- toppar eller produktionsbortfall vid andra anläggningar.

Dessutom fungerar den som energiproduktionsreserv vid torrår med vattenkraftunderskott.

Under 1987 hade Vattenfalls helägda anläggningar en tillgänglig effekt på drygt 2 000 MW, varav hälften i kondensanläggningar och hälften i gasturbiner.

Vattenfalls fossileldade anläggningar på Gotland har under året haft mycket körning på grund av störningar i elnätet i samband med inkopplingen av en ny likströms- förbindelse till Gotland.

Av de delägda kraftvärmeverken i Norrköping och Uppsala är Vattenfalls andel 210 MW. Produktionen var här under året 15 GWh.

Oljepriset ökade något under 1987. Som lägst var den rörliga bränslekostnaden för oljekondens 12 öre/kWh.

Investeringar

Vattenkraftens förnyelse

Efter en drifttid på 30 år eller mer är det dags för förny- else av många vattenkraftstationer fram till sekelskiftet.

Under de kommande tio åren satsar därför Vattenfall ca 4 000 Mkr på sådana åtgärder.

Unikt byte av ånggeneratorer

Under 1986 fick Vattenfall tillstånd av regeringen att byta de tre änggeneratorerna i Ringhals 2. Bytet är en lönsam investering för Vattenfall med en återbetal- ningstid på 2 å 3 år. Genom bytet blir avställningstider- na för underhåll kortare varigenom produktionen ökar och de stråldoser som personalen utsätts för minskar.

Dessutom får man möjlighet att höja anläggningens ef- fekt. Kostnaderna för bytet beräknas idag till ca l 000 Mkr.

VATTENFALL 1987 23

•• K ^••

ÖVERFÖRING

storkraftnätet omfattar omkring 14 000 km högspän- ningsledningar för 220 och 400 kV. Sverige har hög leveranssäkerhet. Fel beroende på utrustning eller den mänskliga faktorn är ovanliga. Bara fem procent av alla nätfelleder till strömavbrott. Huvudorsakerna är storm och åska. Nätfelen tas om hand av snabbt fungerande automatik, som delar upp nätet eller kopplar in reser- ver.

storkraftnätet är inte bara "huvudled" för den svenska elproduktionen. Det är också ryggraden i det nordiska samkörningsnätet och möjliggör, ett beroende på om- ständigheterna, mer eller mindre omfattande kraftutby- te mellan Sverige, Norge, Finland och Danmark.

En ny epok håller på att inledas för det svenska stor- kraftnätet -förnyelseepoken.

Ekonomi, säkerhet och miljö är de egenskaper som ut- märker moderniseringen av det svenska storkraftnätet.

Under de kommande tio åren ska fem av sex 220 k V -ledningar mellan lndalsälven och Mälardalen ersät- tas med två nya på 400 kV för att öka förmågan att överföra vattenkrafteffekt söderut. Den första etappen som startades under 1986 blir färdig 1989. Den andra etappen blir klar 1996.

Den totala investeringen blir 2 700 Mkr men ger ändå snabbt god ekonomi, genom att överföringsförlusterna beräknas kunna minska med lika mycket elenergi som en medelstor vattenkraftstation producerar per år - 350 miljoner kWh.

Genom att installera datoriserade övervakningssystem och nya transformatorstationer får man dessutom ytter- ligare förbättrad säkerhet och tillgänglighet.

Ett antal projekt kommer att förstärka kraftförbindel- serna med våra grannländer. Mellan Sverige och ]yl- land förstärks förbindelsen med en ny likströmsöverfö- ring -Kontiskan 2. Den kommer på sikt att ersätta den nuvarande Iikströmsförbindelsen.

Sommaren 1987 fattades det formella beslutet om Fen- noSkan, världens längsta sjökabel för högspänd lik- ström. Den kommer att gå från Forsmark i Sverige, norr om Åland, till Raumo i Finland. Projektet kommer att kosta l 500 Mkr.

Enligt planerna skall FennoSkan tas i drift i december 1989 och innebär att fördelarna av samkörning med Finland kommer att öka avsevärt.

Arbetet med den andra likströmslänken mellan SveriAe och Danmark pågElr. Konfiskan 2 ska vara i drift i oktober 1988.

Foto: Magnus Gatander

24 VATTENFALL 1987