Operationssjuksköterskors
uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienter
Operating theatre nurses’perception and experience about preoperative dialogue with patients
Matilda Edman Anna Horai
Fakulteten för Hälsa,natur-ochteknikvetenskap
Examensarbete med inriktning mot operationssjukvård Avancerad nivå,15hp
Handledare: Ann-Catrin Blomberg Examinator: Gunilla Borglin 2020-08
SAMMANFATTNING
Titel: Operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienter
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Kurs: Examensarbete – omvårdnad, 15hp
Författare: Matilda Edman & Anna Horai Handledare: Ann-Catrin Blomberg
Examinerande lärare: Ingela Karlsson Examinator: Gunilla Borglin
Sidor: 20
Datum för examination: 2020-05-06
Nyckelord: Erfarenheter, Operationssjuksköterska, Preoperativa samtal, Uppfattningar
Introduktion: Det preoperativa samtalet med patienten är operationssjuksköterskans första möte med patienten för att planera patientens vård samt ge möjlighet till att skapa en vårdrelation och kontinuitet i vården. Operationssjuksköterskan har ett eget yrkesansvar för patientens perioperativa omvårdnad, där det preoperativa samtalet är en viktig del. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där 10 yrkesverksamma operationssjuksköterskor deltog. En manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier: ”Helhetssyn på människan” och ”Hinder för att skapa en vårdrelation” med fem underkategorier:
”Att lära känna sin patient”, ”Att se och vara lyhörd för patientens behov”, ”Att lyssna och vara närvarande i situationen”, ”Rådande arbetsrutiner” samt ”Personlig uppfattning om det preoperativa samtalets betydelse”. Konklusion: De flesta patientsamtal operationssjuksköterskorna utför är begränsad till operationen. Det preoperativa samtalet ansågs som en möjlighet att få en helhetssyn på människan, men även som ett tillfälle att inhämta ytterligare information. Rådande arbetsrutiner skapade hinder för en vårdrelation, men det ansågs viktigt att lyssna in och närvara i situationen för att ta in vad patienten förmedlade. Olika personliga uppfattningar gällande det preoperativa samtalets betydelse fanns, men oavsett uppfattning fanns enighet om att rådande arbetsrutiner inte gav utrymme för några längre preoperativa samtal.
Abstract
Title: Operating theatre nurses’ perception and experience about preoperative dialogue with patients
Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project -nursing, 15 ECTS Authors: Matilda Edman & Anna Horai Supervisor: Ann-Catrin Blomberg
Examiner: Ingela Karlsson Examiner: Gunilla Borglin
Pages: 20
Date for examination: 2020-05-06
Key words: Experience, Operating Theatre Nurse, Perception, Preoperative Dialogue
Introduction: The preoperative dialogue with the patient is the operating theatre nurses first meeting with the patient to plan the patients care and provide the opportunity to create a care relationship and continuity of care. The operating theatre nurse has her own professional responsibility for the patients’ perioperative care, where the preoperative dialogue is an important part. Aim: To describe the operating theatre nurse’s perception and experience of preoperative dialogue with the patient. Method: A qualitative interview study with inductive approach, in which 10 professional operating theatre nurses participated. A manifest content analysis was used. Result: The results are presented in two categories: "A holistic view of man" and "Obstacles to creating a care relationship"
with five subcategories: "Getting to know their patient", "Seeing and being responsive to the patient's needs", "Listening and being present in the situation", "Prevailing work routines" and "Personal perception of the importance of preoperative dialogue".
Conclusion: Most patient dialogue the operating theatre nurses perform are limited to the operation. The preoperative dialogue was considered as an opportunity to get a holistic view of man, but also as an opportunity to obtain further information. Prevailing work routines created barriers to a care relationship, but it was considered important to listen and attend to the situation in order to incorporate what the patient conveyed. Different personal perceptions regarding the significance of preoperative dialogue existed, but regardless of opinion there was agreement that prevailing work routines did not allow for any longer preoperative dialogues.
Innehåll
1. Introduktion ... 5
2. Bakgrund ... 5
2.1 Teoretiskt perspektiv ... 5
2.2 Centrala begrepp ... 6
2.2.1 Perioperativ vård ... 6
2.2.2 Patientens upplevelse av kontinuitet inom perioperativ vård... 6
2.2.3 Operationssjuksköterskans kompetens ... 6
2.2.4 Preoperativ information till patienten... 7
2.2.5 Preoperativa samtal ... 7
2.3 Problemformulering ... 7
2.4 Syfte ... 7
3.Metod ... 7
3.1 Design ... 8
3.2 Urval ... 8
3.3 Datainsamling ... 8
3.4 Dataanalys ... 9
3.5 Forskningsetiska överväganden ... 10
4.1 Helhetssyn på människan ... 11
4.1.1 Att lära känna sin patient ... 11
4.1.2 Att se och vara lyhörd för patientens behov ... 12
4.1.3 Att lyssna och vara närvarande i situationen ... 13
4.2 Hinder för att skapa en vårdrelation ... 13
4.2.1 Rådande arbetsrutiner ... 13
4.2.2 Personlig uppfattning om det preoperativa samtalets betydelse ... 14
5. Diskussion ... 15
5.1 Resultatdiskussion ... 15
5.2 Metoddiskussion ... 16
5.3 Kliniska implikationer ... 17
5.4 Förslag på fortsatt forskning ... 18
6. Konklusion ... 18
Referenser ... 19
Bilaga 1 – informationsbrev till deltagare i studien
Bilaga 2 – informationsbrev till vårdenhetschef Bilaga 3 – Intervjuguide
5
1.Introduktion
Det preoperativa samtalet mellan patient och operationssjuksköterskan är avgörande för att skapa en vårdrelation. Operationssjuksköterskor har en önskan och vilja att vara mer delaktiga i patienters preoperativa vård, men de upplever att deras möjlighet att skapa en vårdrelation med patienten är reducerad till den intraoperativa vården (Blomberg, Bisholt, Nilsson &
Lindwall 2015). Det första mötet mellan operationssjuksköterskan och patienten sker idag oftast på operationsdagen när patienten anländer till operationssalen och vårdrelationen begränsas av att det endast finns tid för korta samtal mellan patient och operationssjuksköterska (Blomberg 2019). Det framkom att både patientens hälsa och välbefinnande har förbättrats av perioperativa samtal, där preoperativa samtal är avgörande för att skapa kontinuitet i vården. Operationssjuksköterskan kunde uppleva arbetstillfredsställelse av att följa patienten genom den perioperativa vårdprocessen (Blomberg et al. 2015; Lindwall, von Post & Bergbom 2003). Utan det preoperativa samtalet kan inte kontinuitet skapas (Blomberg 2019). Operationssjuksköterskans samtal med patienten har uppmärksammats av författarna under verksamhetsförlagd utbildning och upplevdes vara begränsad. Därav intresset att undersöka vad operationssjuksköterskor har för uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten.
Denna studie ryms inom Karlstads universitets forskningsprogram “Främja hälsa och vårdkvalitet”. Studien berör de två forskningsområdena “Modeller och innovationer för säker vård” och “Kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad”.
2.Bakgrund
I bakgrunden presenteras teoretiskt perspektiv, centrala begrepp och avslutas med problemformulering.
2.1Teoretisktperspektiv
Denna studie har ett humanvetenskapligt perspektiv och utgår från konsensusbegreppen människa, hälsa, lidande, vårdande och miljö (Eriksson 2018).
Humanistisk vård grundar sig i respekten för den unika människan, det innebär att våga möta den lidande människan. Genom att låta människans livsdimensioner komma fram såsom tankar, fantasi, känslor och drömmar, ses människan i sin helhet. Eriksson (2018) beskriver begreppet människa som en unik och omätbar enhet som består av kropp, själ och ande. Hon menar att människan längtar efter gemenskap, har en önskan att ge och få kärlek, att uppleva hopp och tro och även att förstå den yttersta meningen med livet. Hälsa är ett tillstånd där friskhet, sundhet och välbefinnande är integrerade med varandra. Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom och ett dynamiskt tillstånd där människan upplever sig hel. Liksom hälsa består lidande av flera dimensioner, där en människa som lider är främmande inför sig själv.
Eriksson (2018) beskriver begreppet miljö som vårdkultur, den miljö vi befinner oss i påverkar oss och därmed är det av stor vikt att skapa en välkomnande atmosfär. En inbjudande vårdkultur innebär att patienten bjuds in och att sjuksköterskan vill lindra lidandet genom att finnas där för patienten (Eriksson 2018).
Vårdrelationen är enligt Eriksson (2018) grunden för vårdande, utan det blir det bara ett instrumentellt görande. När patienten inte blir sedd eller lyssnad till kan ett lidande uppstå.
Därför är det första mötet med patienten avgörande för om en vårdrelation skapas eller inte.
Att vara närvarande i nuet speglar de vårdande elementen tro, hopp och kärlek (Eriksson 2018). Det är betydelsefullt för patienten att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna, vara närvarande och ge av sin tid i samtalet med patienten. Samtidigt måste det beaktas att
6 människan aldrig kan separera sig från kroppen, utan det finns alltid ett medvetande, en själ och ande närvarande. I vårdandet är ofta kroppen i fokus, det handlar då om att försöka förnimma och förstå patientens kroppsspråk. Kroppen har ett eget uttrycksspråk som talar till den som vill och kan förstå (Lindwall, 2004).
2.2Centralabegrepp
I denna studie kommer fokus vara på samtal i den preoperativa vården. Under centrala begrepp presenteras: perioperativ vård, patientens upplevelse av kontinuitet inom perioperativ vård, operationssjuksköterskans kompetens, preoperativ information till patienten samt preoperativa samtal.
2.2.1 Perioperativ vård
Perioperativ vård är en samlad benämning på den pre-, intra-, och postoperativa vården. De grekiska prefixen pre-, intra-, och post betyder före, under och efter i förhållande till tid och ordet peri betyder runtomkring, även detta i förhållande till tid (Lindwall, von Post &
Eriksson 2007). Den perioperativa vårdprocessen avser den tid när vården sker, var processen pågår, hur vården skall genomföras samt hur den kan möjliggöra en helhetssyn av patientens vård i samband med operation (Panelius & Varisto 1989). Målet är att ge patienten en trygg och säker vård, där operationssjuksköterskan strävar efter att skapa kontinuitet och att vården anpassas utifrån patientens individuella problem och behov (Blomberg 2019). Perioperativa samtal bör föras med patienten genom vårdprocessens olika faser. Syftet är att planera, genomföra och utvärdera den perioperativa vården och skapa kontinuitet i vårdarbetet (Blomberg, Lindwall & Bisholt 2019). Kontinuitet ger arbetet en ny dimension och kan skapa arbetstillfredsställelse för operationssjuksköterskan (Blomberg et al. 2015; Lindwall et al.
2003). I denna studie kommer fokus vara på preoperativa samtal med patienten i den perioperativa vården. Ett preoperativt samtal kan vara ett kort möte på operationssalen likväl som ett längre möte inför operation på en annan avdelning.
2.2.2 Patientens upplevelse av kontinuitet inom perioperativ vård
Patienter beskriver att de upplevde sig tryggare och mer tillfredsställda i vården med en perioperativ sjuksköterska som de träffar pre-, intra- och postoperativt (Pulkkinen, Junttila &
Lindwall 2016). De ansåg att det var värdefullt och att det bidrog till en bra vårdrelation (Rudolfsson, von Post & Eriksson 2007). Både patienter och operationssjuksköterskor betraktar kontinuiteten som viktig (Lindwall et al. 2003; Rudolfsson et al. 2007). Patienter uttrycker en önskan av att bli sedda som unika individer, att tillåtas vara sig själva och bli sedda som något mer än ett objekt som ska opereras (Arakelian, Swenne, Lindberg, Rudolfsson & Vogelsang 2017).
2.2.3 Operationssjuksköterskans kompetens
Operationssjuksköterskan ansvarar för att ge patienten en god och säker omvårdnad pre-, intra-, och postoperativt (Blomberg et al. 2019). Operationssjuksköterskan ska informera, undervisa, kommunicera och ge stöd och vägledning åt patienten genom den perioperativa processen, men ska även stödja och motivera patienten till egenvård.
Operationssjuksköterskan ska ha en helhetssyn på patienten och ansvarar för att självständigt och i operationsteamet bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden av patienten (Riksföreningen för operationssjukvård [RFOP] 2020). Vården ska utföras på ett patientsäkert sätt där vårdskador ska förebyggas (SFS 2010:659). I operationssjuksköterskans profession ingår det att förhindra tryck- och nervskador samt att blodcirkulationen upprätthålls genom att på ett korrekt sätt positionera patienten på operationsbordet (Blomberg 2019).
Operationssjuksköterskan har ett ansvar för att säkerställa att hygieniska och aseptiska principer efterföljs, för att det planerade ingreppet eller operationen kan genomföras på ett
7 tryggt och säkert sätt (RFOP 2020). International Council of Nurses etiska kod för sjuksköterskor utgör en viktig del i det etiska förhållningssättet där sjuksköterskor alltid ska ha patientens hälsa som främsta mål i omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening2016).
2.2.4 Preoperativ information till patienten
Preoperativ information till patienten är viktig för att patienten ska känna sig trygg och insatt i vad som sker för att patienten ska vara delaktig och väl förberedd. Den information som operationssjuksköterskor ger handlar om förberedelser inför operation, förväntningar efter operation samt olika detaljer gällande operationen (Lee & Lee 2012; Mitchell 2017). I samband med operationen kan patienten uppleva sig utlämnad (Itisha & Manu 2016).
Preoperativ information kan då ge patienten möjlighet att förbereda sig på operationen.
Patienter beskrev att de uppskattar information i den preoperativa fasen, det ger förståelse för den perioperativa processen (Malley & Young 2016). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska patienten, i den mån det är möjligt, själv vara delaktig i planeringen av sin vård. Information i ett tidigt skede anses öka patientens vilja till delaktighet i sin vård(Malley & Young 2016).
2.2.5 Preoperativa samtal
Ett preoperativt samtal bör ske innan patienten anländer till operationssalen. Detta för att patienten i lugn och ro ska få möjlighet att berätta sin berättelse och för att få ställa frågor. Det ger operationssjuksköterskan en möjlighet att skapa en god vårdrelation med patienten (Arakelian et al. 2017; Turunen, Miettinen, Setälä & Vehviläinen 2017). De preoperativa samtalen mellan operationssjuksköterskan och patienten sker idag oftast inne på operationssalen och är då ett kort möte (Blomberg 2019). Preoperativa samtal innebär ett tillfälle att lära känna sin patient och kan bidra till att underlätta planeringen av patientens fortsatta vård (Blomberg et al. 2015; Lindwall et al. 2003; von Post 1999). Genom preoperativa samtal upplever patienter att operationssjuksköterskan tar sig tid till att lyssna på dem och på deras berättelse (Lindwall et al. 2003).Trots att tidigare forskning visar på positiva effekter av preoperativa samtal, har lite gjorts för implementering i klinisk
verksamhet (Kruzik 2009).
2.3 Problemformulering
Det preoperativa samtalet mellan patient och operationssjuksköterska är avgörande för möjligheten att skapa en vårdrelation. Det första mötet mellan operationssjuksköterskan och patienten sker idag oftast på operationsdagen när patienten anländer till operationssalen.
Operationssjuksköterskor uttrycker i tidigare forskning en önskan om att vara mer delaktiga i patientens preoperativa vård men upplever att tiden för att skapa en vårdrelation med patienten är begränsad. Preoperativa samtal är en förutsättning för kontinuitet i perioperativ vård. Tidigare forskning har visat positiva effekter av preoperativa samtal, för både operationssjuksköterskans yrkesutövande och för patienten, men det har inte implementerats i klinisk verksamhet. Därav intresset att undersöka vad verksamma operationssjuksköterskor har för uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten.
2.4 Syfte
Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten.
3.Metod
Studien har en beskrivande kvalitativ design. Enligt Polit och Beck (2016) är erfarenheter
8 lämpliga att beskriva genom kvalitativa intervjuer. Avsnittet metod innehåller design, urval, datainsamling, dataanalys samt forskningsetiska överväganden.
3.1 Design
Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade intervjufrågor (bilaga 1) och följdfrågor möjliggör en öppen och djup konversation med deltagarna om deras uppfattningar och levda erfarenheter (Kvale &
Brinkmann 2014). En kvalitativ manifest innehållsanalys användes (Lundman & Graneheim 2017) då författarna avsåg att arbeta textnära utan tolkning av texten eller underliggande budskap.
3.2 Urval
Informanterna var operationssjuksköterskor verksamma på två olika sjukhus i mellersta Sverige. Urvalet av informanter har skett genom ett bekvämlighetsurval, där tjänstgörande operationssjuksköterskor vid ett valt tillfälle, erbjöds deltaga i studien. Inklusionskriterier var att informanterna var verksamma som specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård.
I studien deltog 10 verksamma operationssjuksköterskor, varav nio kvinnor och en man.
Ålder på informanterna varierade mellan 35–61 år (m = 49 år) och yrkeserfarenhet som operationssjuksköterska varierade mellan 2-29 år (m = 11,5 år).
3.3 Datainsamling
Avdelningschefen för det första sjukhuset kontaktades via e-post, och därefter fortsatte kontakten i ett personligt möte. Enhetschefen för det andra sjukhuset kontaktades personligen direkt. Vid de olika fysiska mötena erhöll de varsitt informationsbrev (bilaga 2) gällande den planerade studien. Skriftligt godkännande att genomföra studien inhämtades vid mötena och dag för genomförandet av intervjuerna planerades. Kontakt med samordnande sjuksköterska på de båda operationsavdelningarna förmedlades via cheferna. Operationssjuksköterskor som ville delta i studien hade fått anmäla intresse till samordnande sjuksköterska som var behjälplig med att göra informanterna fria från verksamheten för att kunna delta i studien den aktuella dagen.
Intervjuerna genomfördes i ett rum på avdelningarna skilt från operationsverksamheten. Båda författarna deltog i alla intervjuer för att stötta varandra i en ovan situation. I samband med intervjun gavs informationsbrevet (bilaga 3) som innehöll information om studiens syfte. Det framgick i brevet att allt deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst utan konsekvenser samt att inspelade data behandlades konfidentiellt. Även muntlig information gällande studien gavs i samband med intervjun. Detta för att säkerställa att informanten hade förstått innebörden av studien och skriftligt samtycke inhämtades.
En skillnad i genomförande av intervjuerna uppstod. Informanterna på det första sjukhuset fick informationsbrevet (bilaga 3) i förväg av avdelningschefen och hann förbereda sig innan intervjun. Informanterna på det andra sjukhuset fick informationsbrevet i direkt anslutning till intervjun och hade inte tid att förbereda sig.
Totalt deltog 10 informanter. Sex informanter från det första sjukhuset, samtliga intervjuer genomfördes under en dag. Från det andra sjukhuset deltog fyra informanter. Dessa intervjuer genomfördes under en dag, några dagar efter de första intervjuerna.
9 Den första intervjun som genomfördes var en pilotintervju. Detta för att kontrollera om intervjufrågorna gav relevanta svar för studiens syfte. Författarna diskuterade den första intervjuns innehåll och frågornas utformning. Beslut togs om revidering där en intervjufråga exkluderades. Frågan som exkluderades var: Var, när och hur sker samtalen? Efter övervägande mellan författare och handledare beslutades att pilotintervjun skulle ingå i studiens resultat. Intervjuerna varade mellan 14 - 22 minuter, där medianvärdet var 17 minuter.
3.4 Dataanalys
Analysen av insamlade data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim (2017).
Författarna var studenter vid en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård och hade genomfört verksamhetsförlagd utbildning på operationsavdelning innan studien påbörjades. Därmed fanns en viss förförståelse för operationssjuksköterskors ansvar och funktion inom perioperativ vård samt rådande rutiner inom operationsverksamheten.
Varje intervju spelades in digitalt och transkriberades sedan ordagrant. Författarna transkriberade hälften av intervjuerna var och kontrolläste sedan varandras transkriberingar.
De transkriberade intervjuerna kodades, genom numrering för att skilja dem åt. Båda författarna läste de transkriberade texterna flera gånger för att skapa en helhetsbild av innehållet. Därefter identifierades meningsbärande enheter, vilket kunde vara meningar, fraser eller kortare stycken med relevant information utifrån studiens syfte. Detta genomfördes i samarbete mellan författarna där en diskussion föregick varje meningsbärande enhet.
Meningsbärande enheterna kodades med siffran från intervjun för att kunna återgå till originaltexten. Meningsbärande enheterna sammanställdes i ett analysschema (tabell 1).
Författarna kondenserade varje meningsbärande enhet. För att författarna skulle kunna ge de kondenserade meningsbärande enheterna en kod fördes en diskussion för varje meningsbärande enhet med samhörande kondenserad meningsenhet. Koden kontrollerades mot originaltext och syfte för att säkerställa giltigheten. För att få en bättre översikt över enheterna skrevs analysschemat ut. Sedan klipptes tabellen ut radvis, där varje rad innehöll meningsbärande enhet, kondenserad meningsbärande enhet samt kod. Därefter följde en diskussion för att identifiera likheter och skillnader mellan koderna, som sedan bildade olika kategorier och underkategorier. Det resulterade i bildandet av två kategorier och fem underkategorier.
Tabell 1. Exempel på analysschema Meningsbärande
enhet
Kondenserad meningsbärande enhet
Kod Underkategori Kategori
”En del patienter vill ha mycket information, att de blir lugnare av att de har fått
information som gör att de kan slappna av bättre. En del är ju
En del patienter vill ha mycket information, de blir lugnare och slappnar av bättre.
En del är
En del patienter blir lugnare av
information En del rädda vill
Att se och vara lyhörd för patientens behov
Helhetssyn på
människan
10 rädda och vill ju inte
höra så mycket heller.
Det är säkert från patient till patient, hur mycket man ska informera innan.” (5)
rädda och vill inte höra så mycket.
Det är från patient till patient, hur mycket man ska informera innan
inta ha information Olika behov av
information från patient till patient
“Nu har man ju förändrat, nu kommer ju inte alla patienter in på sjukhuset dagen innan utan många gånger så kommer de på morgonen….Så att den tiden finns ju inte rent praktiskt.” (8)
Patienter kommer in på sjukhuset på morgonen, tiden finns inte rent praktiskt.
Brist på tid Rådande arbetsrutiner
Hinder för att skapa en vårdrelation
3.5 Forskningsetiska överväganden
Ett examensarbete som utförs under utbildning på avancerad nivå likställs inte med forskning enligt Etikprövningslagen (SFS 2003:460) och därför krävs ingen etikprövning.
Informanterna i studien har fått skriftlig och muntlig information gällande studiens syfte och genomförande. Skriftligt tillstånd att genomföra studien har erhållits av chef på respektive sjukhus. Därefter bekräftade informanterna sitt deltagande i studien, genom att författarna inhämtade skriftligt samtycke från samtliga informanter (SFS 2003:460). Att deltaga i studien var helt frivilligt och informanterna kunde när som helst välja att avbryta studien. Materialet från studien har behandlats konfidentiellt. Varje intervju transkriberades till en text och deltagarna blev avidentifierade. Intervjuerna spelades in digitalt och sparades på författarnas lösenordskyddade mobiltelefoner.
Författarna har hållit en god forskningssed i enlighet med Vetenskapsrådet (2019), genom att inte plagiera, förfalska, fabricera resultat eller vetenskapliga data. Författarna har i enlighet med Vetenskapsrådet (2019) ansvarat för den information som samlats in om informanterna. I denna studie inhämtades enbart demografiska data och inte känsliga personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen, GDPR (Datainspektionen 2020). När examensarbetet blivit godkänt och registrerats i Karlstads Universitets studieregister kommer inspelningarna att raderas.
4. Resultat
Studiens resultat presenteras utifrån två kategorier: helhetssyn på människan och hinder för att skapa en vårdrelation med tillhörande fem underkategorier (tabell 2).
11 Tabell 2. Översikt kategorier och underkategorier
Kategori Underkategori
Helhetssyn på människan Att lära känna sin patient
Att se och vara lyhörd för patientens behov
Att lyssna och vara närvarande i situationen
Hinder för att skapa en vårdrelation
Rådande arbetsrutiner
Personlig uppfattning omdet preoperativa samtalets betydelse
4.1 Helhetssyn på människan
I resultatet framkom att ett preoperativt samtal ofta innebar ett kort möte på operationssalen mellan patient och operationssjuksköterska erfars som betydelsefullt för att skapa en helhetssyn på människan. Patienten blev sedd som något mer än ett objekt. Kategorin beskrivs utifrån följande underkategorier: att lära känna sin patient, att se och vara lyhörd för patientens behov samt att lyssna och vara närvarande i situationen.
4.1.1 Att lära känna sin patient
Det första mötet mellan operationssjuksköterskan och patienten tog oftast plats inne på operationssalen i anslutning till operationen. Operationssjuksköterskorna beskrev att möta patienten i ett preoperativt samtal, leder till att patienten blir något mer än ett objekt.
Möjlighet ges att skapa en helhetssyn på människan som hen ska vårda i samband med operationen. Alla människor beskrevs av informanterna vara unika och kan uppleva samma situation på olika sätt. En operationssjuksköterska berättade:
”Det preoperativa samtalet har ganska stor betydelse tänker jag. Det viktigaste är väl egentligen att om man har haft ett samtal med patienten så är det inte bara ett ingrepp.
Så man blir mer personlig och man ser det mer som en individ och inte bara ett ingrepp.” (9)
En annan uttryckte:
”Jag tycker att man får en större helhetsbild av patienten om man har mött den innan och att det inte bara blir ett ingrepp, det är inte fel att ha en helhetsbild av patienten.”
(5)
Vårdrelationen bidrog till att flera operationssjuksköterskor upplevde arbetet mer värdefullt och bidrog även till att patienterna i högre grad upplevdes vara delaktiga i sin vård. En annan aspekt var att planeringen inför patientens operation underlättades när de innan hade haft möjlighet att samtala med patienten. En operationssjuksköterska beskrev det såhär:
12
”Jag tycker att, som operationssjuksköterska, det är jätteviktigt att jag lär känna min patient och får en kommunikation med min patient och så att jag kan planera för operationen och för att patienten också ska känna sig trygg”. (10)
En operationssjuksköterska hade erfarenhet av att möta patienten på vårdavdelningen dagen innan och beskrev att mötet ledde till att patienten kände sig mer förberedd inför operationen.
Operationssjuksköterskan uttryckte sig så här:
”Patienten kände sig trygg när de kom till operation och såg att det var mig som de träffade igår.... Då var vi inte på operation och informerade då var vi så att säga i patientrummet. Och de visste vad som skulle komma. Det var en lugnare patient helt enkelt.” (8)
Flera operationssjuksköterskor var eniga om att det preoperativa samtalet var mer än bara ett informationsutbyte, det handlade om att lära känna sin patient och få en helhetssyn på människan.
4.1.2 Att se och vara lyhörd för patientens behov
Det preoperativa samtalet var en viktig del i planeringen av patientens vård, dels för att förebygga vårdrelaterade skador. Det framkom också att det hade betydelse för att effektivisera det perioperativa vårdarbetet, genom att ha förberett medicinteknisk utrustning utifrån patientens problem och behov. En viktig aspekt var att det kan tillkomma ytterligare information genom att se och vara lyhörd vad patientens förmedlar, vilket inte kan inhämtas från patientens journal eller andra handlingar. En operationssjuksköterska beskrev det såhär:
”Det kan vara viktigt att ta de här samtalen, då upptäcker man patientens önskemål och eventuellt sånt som man inte har tänkt på vid planeringen, det kan man förbereda under tiden. Även planering av instrument, kan man upptäcka under samtalet, då ser man patientens storlek. Om man ska ha extra stora hakar eller så där. Lyfthjälp eller så.”
(7)
Direkt när en patient anlände till operationssalen, försökte operationssjuksköterskan ”läsa av”
vad patienten förmedlade genom sitt kroppsspråk. Detta för att skaffa sig en uppfattning om hur patienten upplevde situationen. Patienterna uttryckte sin oro på olika sätt, en del kunde inte ligga stilla på operationsbordet medan andra trummade med händer och fötter. En del patienter ville ha information medan andra inte, det blev viktigt att vara lyhörd för patientens behov. Det kunde innebära att ta ett steg tillbaka och respektera patientens integritet genom att enbart vara närvarande. En operationssjuksköterska uttryckte:
”En del patienter vill ha mycket information, att de blir lugnare av att de har fått information som gör att de kan slappna av bättre. En del är ju rädda och vill ju inte höra så mycket heller. Det är olika från patient till patient. Hur mycket man ska informera innan.” (5)
En annan uttryckte:
”Är patienten väldigt orolig så brukar det oftast vara tvärtom, att man tar ett steg tillbaka och inte pratar så mycket, utan låter dem som är precis närmast göra det.” (4) Varje patient är en unik människa som har olika behov som behöver tillgodoses.
Operationssjuksköterskan måste ha en helhetssyn på patienten, se hen som den unika människa hen är och förmedla trygghet, oavsett operationens karaktär.
13 4.1.3 Att lyssna och vara närvarande i situationen
Att effektivisera det perioperativa vårdarbetet, innebar en systematisk planering av samarbetet i operationsteamet. Operationssjuksköterskorna ansåg att de inte alltid behövde vara den personen som inhämtade information direkt från patienten. Ofta var det anestesisjuksköterskan som ansvarade för att hämta in patienten till operationssalen medan operationssjuksköterskan iordningställde operationssalen. Detta arbetssätt underlättade för en vårdrelation mellan anestesisjuksköterskan och patienten. När övriga i operationsteamet samtalade med patienten var operationssjuksköterskan delaktig och närvarande och lyssnar in relevant information angående planeringen av patientens perioperativa vård. En operationssjuksköterska beskrev:
“Här hos oss är det oftast narkossyster som hämtar patienten och redan har ställt frågor och skapat en kontakt medan jag dukar och förbereder instrumentplanering och så där.” (7)
En annan operationssjuksköterska uttryckte:
Men då, när patienten är på salen och alla andra pratar med patienten, narkossköterskan pratar, undersköterskan pratar, jag är hela tiden med och lyssnar och tittar och så där och kan göra mina egna bedömningar utifrån det också. Jag behöver inte alltid själv prata med patienten så mycket”. (9)
Operationssjuksköterskorna menade att när de var sterilklädda var det svårt för patienten att kunna uppfatta vem de var. I den situationen ansåg operationssjuksköterskorna att ögonen och rösten blev extremt viktiga i mötet med patienten, det var på det sättet som kontakt skapades med patienten inne på operationssalen. En operationssjuksköterska uttryckte:
”De har byggt upp en relation med narkossköterskan. Sen kommer jag in sterilklädd.
Då har jag kanske dok, munskydd, glasögon, helt fullt sterilklädd. De ser inte vem jag är, som människa. De ser bara ögonen. Ibland kan det räcka, bara en röst.” (2)
Tiden för att skapa kontakt och en vårdrelation med patienten är begränsad för operationssjuksköterskan till operationssalen. Har anestesisjuksköterskan redan skapat en relation till patienten kan operationssjuksköterskan ta ett steg tillbaka och närvara samt lyssna in situationen. Med en helhetssyn på människan bedöms varje enskilt möte utifrån patientens förutsättningar.
4.2 Hinder för att skapa en vårdrelation
I resultatet framkom hinder för att skapa en vårdrelation med patienten. Tid och arbetsrutiner var viktiga delar, men även operationssjuksköterskans egen uppfattning av det preoperativa samtalets betydelse var avgörande. Kategorin beskrivs utifrån följande underkategorier:
rådande arbetsrutiner och personlig uppfattning om det preoperativa samtalets betydelse.
4.2.1 Rådande arbetsrutiner
Operationsprogram som ska genomföras i kombination med rådande arbetsrutiner gjorde att flera operationssjuksköterskor inte prioriterade preoperativa samtal med patienten. Tidspress mellan operationer begränsade deras möjlighet att möta patienter i ett preoperativt samtal och hindrade operationssjuksköterskorna att skapa en vårdrelation. En nackdel som lyftes var att patienter riskerades att strykas från operationsprogrammet om det perioperativa vårdarbetet
14 fördröjdes. Det uppstod en stressituation för operationssjuksköterskorna, om övriga operationsteamet skulle behöva vänta medan de samtalar med patienten. Av den orsaken valde en del operationssjuksköterskor att inte ta sig tid att samtala med patienten preoperativt.
En operationssjuksköterska uttryckte:
”…mellan operationerna ska gå effektivt, och då är det inte jag som operationssjuksköterska som ska gå och hämta patienten. Om jag tar mig den tiden att gå och prata med min patient så blir allt förskjutet, då får dem stå och vänta på mig. Så i slutändan är frågan, kommer vi hinna med eller kommer vi behöva stryka en patient.”
(2)
En annan operationssjuksköterska berättade:
”...man ska hinna med så mycket på så kort tid. Och då, blir samtalet med patienten bortprioriterat på något sätt.” (9)
Flera operationssjuksköterskor ansåg att patientflödet hade blivit högre än tidigare.
Patienterna spenderade allt kortare tid på sjukhuset preoperativt, det medförde svårigheter att tidsmässigt genomföra preoperativa samtal med patienter. En operationssjuksköterska uttryckte:
“Nu har man ju förändrat, nu kommer ju inte alla patienter in på sjukhuset dagen innan utan många gånger så kommer de på morgonen…. Så att den tiden finns ju inte rent praktiskt.” (8)
Under jourtid uppgav operationssjuksköterskorna att det fanns större möjlighet att styra sitt arbete och planera in preoperativa samtal med patienter, eftersom arbetet inte planerades enligt ett operationsprogram. En operationssjuksköterska uttryckte:
”Jag tycker att man på jourtid hinner med preoperativa samtal oftare, för då jobbar man lite mer i sin egen takt. Men när man jobbar dagtid och har ett schema och ska hinnas med och det händer tusen saker samtidigt.” (9)
Genomförande av preoperativa samtal utanför operationsavdelningen, planerades inte in i operationssjuksköterskornas arbetstid var ingen rutin, därmed prioriterades det inte och hindrade operationssjuksköterskorna att skapa en vårdrelation med patienten. Däremot under jourtid uppgavs större möjlighet att styra arbetet och planera in preoperativa samtal med patienter.
4.2.2 Personlig uppfattning om det preoperativa samtalets betydelse
Det berodde inte enbart på arbetsrutiner utan också på operationssjuksköterskors personliga uppfattning om preoperativa samtalets betydelse med patienter. Oftast fanns tillräcklig information om patienten att tillgå genom operationsanmälan. Vissa ansåg att det preoperativa samtalet inte bidrog till några revideringar i planeringen av patientens omvårdnad. Några deltagare ansåg att om det fanns tveksamheter relaterat till vården av patienten, tog de sig tid till ett preoperativ samtal. En operationssjuksköterska uttryckte:
”Nej, jag tycker inte att det är ett måste att ha ett preoperativt samtal, utan vid de tillfällena när jag känner mig osäker, då ger jag mig tid att prata med patienten.” (3)
15 En annan operationssjuksköterska uttryckte:
”Jag tycker inte att det är ett måste med ett preoperativt samtal.” (4)
Både rådande arbetsrutiner och tid ansågs vara hinder för att skapa en vårdrelation med patienten. Några av operationssjuksköterskorna ansåg inte att det var nödvändigt med preoperativa samtal för att kunna planera patientens perioperativa vård. Den uppfattningen innebar hinder för en vårdrelation när samtalet med patienten inte ansågs som ett måste.
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten. I resultatet framkom att det preoperativa samtalet ansågs viktigt för att få en helhetssyn på människan, det gavs även utrymme att vara lyhörd för patientens behov samt att lyssna in och närvara i situationen. Flera operationssjuksköterskor hade erfarenheter av att rådande arbetsrutiner på arbetsplatsen skapade hinder för en vårdrelation. Resultatet visade även att informantens personliga uppfattning gällande det preoperativa samtalets betydelse kunde påverka genomförandet av ett preoperativt samtal med patienten.
Det preoperativa samtalet ansågs av de flesta operationssjuksköterskor ha stor betydelse. Inte enbart för planeringen av den perioperativa vården utan framför allt för att de ansåg att det var viktigt att lära känna sin patient och för att kunna tillgodose patientens önskemål, problem och behov. Studiens resultat visar att det finns erfarenhet av att patienten upplevs tryggare när ett preoperativt samtal kan ske innan operationsdagen. Det stämmer överens med Arakelian et al.
(2017) och Turunen et al. (2017) som menar att ett preoperativt samtal bör ske innan patienten anländer till operationssalen för att i lugn och ro få berätta sin historia och att det ger möjlighet för att skapa en god vårdrelation. Författarna anser att det är viktigt att möta patienten och låta dennes livsdimensioner komma fram, det är genom tankar, känslor och fantasi som hela människan kan ses och detta beskriver även Eriksson (2018). Det preoperativa samtalet är viktigt för operationssjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse då kontakten med patienten ger arbetet en djupare mening. Det lyfts fram av både Lindwall et al. (2003) och Blomberg et al. (2015) som ett resultat av kontinuitet i samtalen med patienten. Eriksson (2018) hävdar att ett kort möte med patienten räcker för att skapa en vårdrelation. En vårdrelation innebär att patienten inte objektifieras utan ses som en unik människa i behov av ett kirurgiskt ingrepp. Denna helhetssyn på människan är, enligt författarna, viktig ur ett humanvetenskapligt perspektiv och instämmer med RFOP (2020) som menar att operationssjuksköterskan ska ha en helhetssyn på människan. I samtalet med patienten måste operationssjuksköterskan beakta och vårda alla aspekter av människan då dessa inte går att skilja från varandra. Något Lindwall (2004) likt Eriksson (2018) menar är grunden i synen på människan, att kroppen inte kan separeras från själen och anden.
Resultatet visade att genom att läsa av patienten i ett preoperativt samtal kunde operationssjuksköterskan få en uppfattning om hur patienten upplevde situationen. Alla människor är unika och kan uppleva samma situation på olika sätt. Författarna anser att operationssjuksköterskan bör vara ödmjuk inför den enskilda människans upplevelser och möta hennes behov. Det som upplevs som hälsa för en individ behöver inte betyda detsamma för en annan. Där har operationssjuksköterskan en viktig roll, att möta patienten såväl i hälsa som i lidande. Både hälsa och lidande är enligt Eriksson (2018) dynamiska begrepp som
16 består av flera dimensioner, vilket kan innebära utmaningar för patienten samt operationssjuksköterskan.
I resultatet framkom att operationssjuksköterskan inte alltid var den som samtalade med patienten och det framkom att det inte alltid var nödvändigt. Att vara närvarande och lyhörd vid samtalet tillförde också relevant information inför deras planering av patientens perioperativa vård. Tidigare har framkommit att operationssjuksköterskor vill vara delaktiga i patientens perioperativa process men att de upplever sig begränsade till den intraoperativa fasen (Blomberg et al. 2015). Även Blomberg (2019) menar att preoperativa samtal sker inne på operationssalen och att samtalet är kort. Detta styrker att det inte är den enskilda operationsavdelningens rutiner som beskrivs i resultatet utan att det är på organisatorisk nivå.
Utifrån operationsverksamhetens rådande arbetsrutiner för patientens planering ingår inte operationssjuksköterskans delaktighet i preoperativa samtal. Några operationssjuksköterskor ansåg inte att samtalet vara nödvändigt för utförandet av sitt arbete. Detta nya resultat kan bero på de organisatoriska hindren för preoperativa samtal med patienten som blivit arbetsrutiner på operationsavdelningen. Författarna anser att det stämmer med Erikssons (2018) konsensusbegrepp miljö, där det framkommer att miljön vi befinner oss i påverkar oss.
Eriksson (2018) menar att det är av stor vikt att skapa en välkomnande miljö, och här anser författarna att operationssjuksköterskan har ett viktigt ansvar gentemot patienten. Andra ansåg att ett preoperativt samtal, på en annan avdelning, prioriterades bort på grund av tidsbrist relaterat till rådande arbetsrutiner.
När operationssjuksköterskan hindras från att delta i patientens perioperativa process på grund av organisatoriska ramar, anser författarna att operationssjuksköterskans hälsa riskeras. Det kan leda till inre värdekonflikter av att vara maktlös inför patientens situation. Att operationssjuksköterskan upplever känslor av maktlöshet när hen inte tillåts delta i patientens perioperativa process styrks av Blomberg (2019). Uppfattningen att det preoperativa samtalet anses viktigt och bär med sig positiva effekter men ändå inte genomförs rutinmässigt enligt vårdprocessen styrks av Kruzik (2009).
I resultatet framkom att operationssjuksköterskor hade olika uppfattningar om det preoperativa samtalets betydelse. En del operationssjuksköterskor ansåg inte att ett preoperativt samtal med patienten var nödvändigt för att genomföra sitt arbete. Detta går tvärtemot vad Blomberg et al. (2015) menar med att det finns en önskan hos operationssjuksköterskor att vilja vara delaktiga i patientens perioperativa vård. Författarna anser att lära känna patienten borde anses viktigt av alla operationssjuksköterskor, då patienten är en primärkälla till information. Eriksson (2018) lyfter ”huvud-hjärta-hand” - modellen som en viktig symbol för vårdandet. Modellen grundar sig på forskning och vetenskap - huvud, i kombination med det humanistiska synsättet - hjärta, och det praktiska handlandet - hand. Dessa tre utgör kärnan i vårdandet. Detta gör vårdandet till en konstform, det krävs känsla för att skapa vårdande som passar varje unik människa. När samtalet med patienten prioriteras bort blir det svårt att följa “huvud-hjärta-hand”-modellen som Eriksson (2018) menar ska leda till evidensbaserad, empatisk och personcentrerad vård.
5.2 Metoddiskussion
En kvalitativ metod valdes då studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten.
17 Författarna önskade ta del av människors uppfattningar, erfarenheter och tankar. Det är då lämpligt med en kvalitativ metod (Polit & Beck 2016; Lundman & Graneheim 2017).
Författarna har beaktat sin förförståelse i analysen, vilket stärker trovärdigheten.
Ett bekvämlighetsurval användes, där operationssjuksköterskor som tjänstgjorde den dagen intervjuerna genomfördes blev erbjudna att deltaga i studien. Bekvämlighetsurval är enkelt och bekvämt men erbjuder inte alltid de mest informationsrika källorna, men fungerar bra när deltagarna ska rekryteras från en särskild klinisk miljö (Polit & Beck 2016). Detta kan ha påverkat studiens resultat och trovärdighet (Polit & Beck 2016). Båda könen finns representerade bland deltagarna. Variationen gällande ålder samt yrkeserfarenhet är faktorer som ökar trovärdigheten i urvalet och ökar överförbarheten av resultatet (Henricson 2017).
Det kan anses vara en svaghet att antalet deltagare i studien är få, men enligt Larsson och Holmström (2017) kan även studier med färre än 20 deltagare generera viktiga resultat. Högre antal deltagare hade ökat möjligheterna att få fenomenet belyst från fler håll och med större variation, vilket hade ökat överförbarheten (Lundman & Graneheim 2017).
Till intervjuerna valdes en semistrukturerad intervjuguide, vilken användes vid genomförandet (Polit & Beck 2016). Intervjufrågorna diskuterades innan genomförande av intervjuerna, detta för att minska risken för feltolkning, vilket ökar studiens trovärdighet (Kvale & Brinkman 2014). En pilotintervju genomfördes som resulterade i en revidering av intervjufrågorna. En fråga exkluderades då den överlappades av övriga. Därmed ansågs pilotintervjun kunna ingå i studien. Intervjuerna genomfördes under två dagar, vilket kan ha påverkat datainsamlingen. Hade intervjuerna delats upp på fler dagar finns en möjlighet att författarna hade upplevt genomförandet av intervjuerna mindre ansträngande. Att genomföra flera intervjuer under samma dag påverkade författarna negativt genom att det var en påfrestning att leda flera intervjuer tätt efter varandra. Det positiva var att författarna upplevde att självförtroendet ökade allteftersom fler intervjuer genomfördes. Genomsnittstiden för intervjuerna blev 17 min. Tiden anses av författarna att vara för kort för att anse materialet som rikt. Längden på intervjuerna varierade mellan olika informanter, där informantens vana att bli intervjuad kan ha spelat in. Författarnas ovana att intervjua kan ha haft en påverkan på datainsamlingen, då ingen av författarna tidigare genomfört intervjuer under liknande förhållanden. Kvaliteten på intervjuerna anses dock vara god och innehållet svarar på syftet, därmed kan resultatet anses tillförlitligt.
Analysmetoden samt resultatet har under arbetets gång granskats av både handledare och studiekamrater i grupp för att stärka trovärdigheten och transparensen i tillvägagångssättet. Ett exempel på dataanalysen redovisas i examensarbetet för att visa läsaren hur databearbetningen är genomförd. Detta stärker tillförlitligheten (Polit & Beck 2016). Det finns en noggrann beskrivning av urval, datainsamling och analysmetod. Detta anser författarna ökar studiens trovärdighet. Att använda citat ger läsaren möjlighet att bedöma giltigheten i resultatet (Lundman & Graneheim 2017).
Att belysa förförståelsen innan datainsamlingen påbörjas stärker pålitligheten samt ökar studiens trovärdighet (Lincoln & Guba 1985; Polit & Beck 2016). Författarna arbetade aktivt med förförståelsen i dataanalysen genom att arbeta textnära och inte tolka eller läsa mellan raderna. Detta är viktigt i en manifest innehållsanalys (Lundman & Graneheim 2017) och trovärdigheten anses öka.
5.3 Kliniska implikationer
Studiens resultat visar att det finns betydelse av det preoperativa samtalet gällande planeringen av patientens perioperativa vård. Det kan användas i verksamheten för att
18 medvetandegöra operationssjuksköterskor om att deras delaktighet i patientens preoperativa vård är av vikt. Resultatet visar på att preoperativa samtal med patienten ökar operationssjuksköterskors helhetssyn på människan. Preoperativa samtal utanför operationsavdelningen förekom inte när studien genomfördes, men är något som flera operationssjuksköterskor har tidigare erfarenhet av. Samtal i ett tidigt skede gav en lugnare och tryggare patient. Detta tydliggör att det även är av vikt ur ett patientperspektiv att skapa förutsättningar för preoperativa samtal. Implementering av preoperativa samtal skulle leda till kontinuitet för patienten genom den perioperativa vården och kan bidra med att operationssjuksköterskans yrkesspecifika kompetens synliggörs. Resultatet kan användas av operationssjuksköterskor för att ytterligare tydliggöra för verksamhetsansvariga på operationsavdelningen om att de är viktiga i patientens preoperativa vård.
5.4 Förslag på fortsatt forskning
För att operationssjuksköterskan ska vara delaktig i patientens perioperativa vård krävs delaktighet i patientens preoperativa vård. Forskning behövs för att ta reda på hur verksamheten kan skapa möjlighet för operationssjuksköterskan att ha ett preoperativt samtal med patienten och vilka konsekvenserna kan bli av detta. Vidare forskningen bör även undersöka om och hur patientsäkerheten hotas om operationssjuksköterskors preoperativa samtal med patienten uteblir.
6. Konklusion
Intervjuerna med operationssjuksköterskorna stärkte den upplevelse som författarna hade under den verksamhetsförlagda utbildningen, de flesta patientsamtal operationssjuksköterskorna utför är begränsad till operationen. En samlad uppfattning av vad ett preoperativt samtal innebär har inte identifierats. Det preoperativa samtalet ansågs som en möjlighet att få en helhetssyn på människan, lära känna sin patient och vara lyhörd för dennes behov, men även som ett tillfälle att inhämta ytterligare information inför operationen.
Rådande arbetsrutiner skapade hinder för en vårdrelation, det var inte alltid operationssjuksköterskan som hade den primära kontakten med patienten. Det ansågs viktigt att lyssna in och närvara i situationen för att ta in vad patienten förmedlade. Olika personliga uppfattningar gällande det preoperativa samtalets betydelse fanns, men oavsett uppfattning fanns enighet om att rådande arbetsrutiner inte gav utrymme för några längre preoperativa samtal.
19
Referenser
Arakelian, E., Swenne, C. L., Lindberg, S., Rudolfsson, G. & Vogelsang, A. (2017). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient’s perspective - an integrative review. Journal of Clinical Nursing, 26(17–18), 2527–2544.
https://doi.org/10.1111/jocn.13639
Blomberg, A.-C. (2019). Operationssjuksköterskans vårdande och kompetens inom perioperativ vård. Diss. Karlstad : Karlstads universitet.
Blomberg, A.-C., Bisholt, B., Nilsson, J. & Lindwall, L. (2015). Making the invisible visible - operating theatre nurses’ perceptions of caring in perioperative practice. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 361-368. doi:10.1111/scs.12172
Blomberg, A.-C., Lindwall, L. & Bisholt, B. (2019). Operating theatre nurses’ self‐reported clinical competence in perioperative nursing: A mixed method study. Nursing Open, 6(4), 1510-1518. https://doi.org/10.1002/nop2.352
Datainspektionen (2020). Känsliga personuppgifter. https://www.datainspektionen.se/lagar-- regler/dataskyddsforordningen/kansliga-personuppgifter/[2020-03-31]
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap : vetenskapen om vårdandet : om det tidlösa i tiden.
Stockholm: Liber.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Hernicson (red.), Vetenskaplig teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Itisha, C. & Manu, S. (2016). Study on the Effect of Pre-Operative Patient Education on Post- Operative Outcomes. International Journal of Medical and Health Sciences, 10(5),285- 293.doi:10.5281/zenodo.1124575
Kruzik, N. (2009). Benefits of Preoperative Education for Adult Elective Surgury Patients.
AORN, 90(3),381-387. https://doi.org/10.1016/j.aorn.2009.06.022 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, J. & Holmström, I. K. (2017). Fenomnografi. I M. Henricson (red.), Vårdvetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Lee, C. & Lee, I. F. (2013). Preoperative patient teaching: the practice and perceptions among surgical ward nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(17–18), 2551–2561.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2012.04345.x
Lincoln, Y. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Thousand Oaks: Sage Publications.
Lindwall, L. (2004). Kroppen som bärare av hälsa och lidande. Åbo akademis förlag.
Lindwall, L., von Post, I.& Bergbom, I. (2003). Patients’ and nurses’ experiences of perioperative dialogues. Journal of Advanced Nursing, 43(3), 246–253.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2003.02707.x
Lindwall, L., von Post, I. & Eriksson, K. (2007). Caring perioperative culture: its ethos and ethic. Journal of advanced perioperative care, 3(1), 27-34.
20 Lundman, B. & Granheim, U.H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen &
M. Granskär (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3. uppl.
Lund: Studentlitteratur, ss. 219-234.
Malley, A.M. & Young, G.J. (2016). A qualitative study of patient and provider experiences during preoperative care transitions. Journal of Clinical Nursing, 26(13-14),2016-2024.
https://doi.org/10.1111/jocn.13610
Mitchell, M. (2017). Day surgery nurses’ selection of patient preoperative information.
Journal of Clinical Nursing, 26(1–2), 225–237. https://doi.org/10.1111/jocn.13375
Panelius, M. & Varisto, H. (1989). Perioperativ vårdlära. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck. C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Pulkkinen, M., Junttila, K. &Lindwall, L. (2016). The perioperative dialogue - a model of caring for the patient undergoing a hip or a knee replacement surgery under spinal anaesthesia. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(1), 145–153.
https://doi.org/10.1111/scs.12233
Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk Sjuksköteskeförening (2020).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård[broschyr]https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdf [2020-06-29]
Rudolfsson, G., von Post, I. & Eriksson, K. (2007). The Perioperative Dialogue. Holistic Nursing Practice, 21(6), 292-298. https://doi.org/10.1097/01.hnp.0000298613.40469.6c SFS 2003:460 Etikprövningslagen. Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen. Socialdepartementet.
SFS 2014:821Patientlagen. Socialdepartementet.
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad[broschyr].
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf [2020-06-29]
Turunen, E., Miettinen, M., Setälä, L. & Vehviläinen, J. K. (2017). An integrative review of a preoperative nursing care structure. Journal of Clinical Nursing, 26(7–8), 915–930.
https://doi.org/10.1111/jocn.13448
Vetenskapsrådet (2019). Etik i forskningen [broschyr].https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i- forskningen.html [2020-02-26]
Von Post, I. (1999). Professionell naturlig vård ur anestesi- och operationssjuksköterskors perspektiv. Diss. Vasa: Institutionen för vårdvetenskap Åbo Akademi.
Bilaga 1 - Intervjuguide Intervjufrågor
1. Vad innebär ett preoperativt samtal för dig?
2. Vilken betydelse har det preoperativa samtalet för din planering av patientens perioperativa vård?
3. Vad är du uppfattar när du ser och lyssnar in vad patienten förmedlar i det korta mötet?
4. Vad är det som hindrar dig från att genomföra ett preoperativ samtal?
Exempel på fördjupande följdfrågor:
1. Varför/ varför inte?
2. Kan du utveckla?
3. Vill du berätta mer om…?
4. Hur kommer det sig..?
Bilaga 2 – informationsbrev till vårdenhetschef
Att beskriva operationssjuksköterskans preoperativa samtal
Bakgrund
Genom tidigare forskning framkommer att patienter upplever det positivt att möta och samtala med operationssjuksköterskan preoperativt, dels för att ha möjlighet att skapa en vårdrelation och kontuitet i vården. Det saknas däremot forskning som beskriver
operationssjuksköterskans preoperativa samtal med patienten och vad det innebär för patientens fortsatta perioperativa vårdande.
Forskningshuvudman för projektet är Karlstads universitet.
Vi vidareutbildar oss till specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård vid Karlstads universitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva operationssjuksköterskans preoperativa samtal och dess betydelse för patientens perioperativa vårdande. Detta genomförs genom individuella intervjuer.
Tillfrågan om deltagande
Vi önskar tillstånd att få intervjua operationssjuksköterskor som är klinisk verksamma, gärna med olika lång yrkeserfarenhet. Vår önskan är att kunna genomföra intervjuer med 10-15 deltagare under vecka 3-4, 2020, gärna under deras arbetstid i en lokal skild från
operationsverksamheten. Beräknad tidsåtgång, beror på hur interjuerna fortlöper men ca 30- 60 min per intervju. Deltagande är frivilligt och de kan när som helst välja att avbryta deltagandet utan att ange anledning.
Hantering av data
Datamaterialet kommer att spelas in och lagras digitalt samt förvaras otillgänglig för obehöriga. När examensarbetet är godkänt kommer inspelningen att raderas. Det färdiga examensarbetet kommer sedan att publiceras och finnas tillgänglig i DIVA-portalen vid Karlstads universitet.
Om ytterligare information önskas ta kontakt med oss eller vår handledare (se nästa sida).
Matilda Edman
Legitimerad sjuksköterska under specialistsjuksköterskeutbildning
Telefon:073-7713023
E-mail: matilda.edman@live.se
Anna Horai
Legitimerad sjuksköterska under specialistsjuksköterskeutbildning
Telefon: 073-7412674
E-mail: annaliback@gmail.com
Ann-Catrin Blomberg
Handledare, Karlstads universitet
Telefon: 054-7001998 E-mail: ann-catrin@kau.se
Bilaga 3 – informationsbrev till deltagare i studien
Att beskriva operationssjuksköterskans preoperativa samtal
Bakgrund
Genom tidigare forskning framkommer att patienter upplever det positivt att möta och samtala men operationssjuksköterskan preoperativt, dels för att ha möjlighet att skapa en vårdrelation och få en kontuitet i vården. Det saknas däremot forskning om operationssjuksköterskans preoperativa samtal med patienten och vad det innebär för patientens fortsatta perioperativa vårdande.
Huvudman för projektet är Karlstads universitet.
Vi vidareutbildar oss till specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård vid Karlstads universitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva operationssjuksköterskans preoperativa samtal och dess betydelse för patientens perioperativa vårdande. Detta planeras att
genomföras med individuella intervjuer. Beräknad tidsåtgång, beror på hur samtalet fortlöper men ca 30-60 min.
Tillfrågan om deltagande
Du är tillfrågad att delta i studien då du arbetar som operationssjuksköterska. Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet utan att ange anledning.
Intervjuer kommer att ske när tid finns att tillgå, behöver ske senast vecka 3-4, 2020.
Hantering av data
Datamaterialet kommer att spelas in och lagras digitalt samt förvaras otillgänglig för obehöriga. När examensarbetet är godkänt kommer inspelningarna att raderas. Det färdiga Examensarbetet kommer sedan att publiceras och finnas tillgänglig i DIVA-portalen vid Karlstads universitet.
Vid ytterligare information eller om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta den ansvariga för studien (se nästa sida).
Matilda Edman Anna Horai
Legitimerad sjuksköterska under Legitimerad sjuksköterska under specialistsjuksköterskeutbildning specialistsjuksköterskeutbildning
Telefon:073-7713023 Telefon: 073-7412674
E-mail: matilda.edman@live.se E-mail: annaliback@gmail.com
Ann-Catrin Blomberg
Handledare, Karlstads universitet
Telefon: 054-7001998
E-mail: ann-catrin.blomberg@kau.se
Samtycke till att delta i studien
Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.
☐ Jag samtycker till att delta i studien Att beskriva operationssjuksköterskans preoperativa samtal
☐ Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i forskningspersonsinformationen.
Plats och datum Underskrift
