ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 PSYKIATRI

(1)

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010

PSYKIATRI

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

HÄLSO– OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS MÅL...2

1. Överenskommelsens syfte ...3

2. Uppdrag ...3

Hälso- och sjukvård – psykiatri... 3

2.1.1 Allmänt om psykiatrins uppdrag ... 3

2.1.2 Allmänpsykiatri ... 4

2.1.3 Rättspsykiatri ... 4

2.1.4 Beroendevård... 5

2.1.5 Barn- och ungdomspsykiatri... 5

2.1.6 Kunskapsbaserad vård ... 5

2.1.7 Nationell vårdgaranti ... 6

2.1.8 Samverkan ... 6

2.1.9 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete... 7

3. Förändringar i verksamheten ...7

4. Kompetens...7

5. Kvalitet och patientsäkerhet ...8

5.1 Tillgänglighet ... 8

5.2 Patientupplevd kvalitet... 8

5.3 Behandlingskvalitet... 8

5.4 Patientsäkerhet ... 9

6. Utvecklingsuppdrag...9

7. Uppföljning ...10

8. Ersättning...10

8.1 Målrelaterad ersättning ... 10

9. GILTIGHETSTID ...11

10. UNDERSKRIFTER ...11

Bilagor

1. Överenskommelse angående patientansvarig läkare 2. Uppföljning

3. Målrelaterad ersättning

(3)

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa.) Ett av målområdena innebär att ”ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling”.

Överenskommelse

om psykiatrisk Hälso- och sjukvård 2010

Denna överenskommelse är tecknad mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen (fortsättningsvis endast kallad ”Psykiatrin”). Psykiatrichefen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna inom berörda verksamhetsområden:

- Allmänpsykiatriska verksamheterna i Örebro län inkl. läkarenheten och psykoterapigruppen

- Rättspsykiatriska kliniken - Beroendecentrum

- Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP)

HÄLSO– OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS MÅL

Länsinvånarna ska kunna leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar eller funktionshinder som går att förebygga eller åtgärda.

Länsinvånarna ska kunna leva ett liv med autonomi, värdighet och trygghet vid bestående funktionshinder eller långvarig sjukdom.

Ojämlikheten i hälsa och andelen länsinvånare som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt ska minskas.

Hälso- och sjukvården ska stödja den enskilde länsinvånaren att kunna ta ansvar för sin egen hälsa genom egen delaktighet och ett hälsofrämjande synsätt/arbetssätt.

Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medansvarig för sin egen hälsa. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av

”livskvalitet”. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser bör relateras till den berörde individens situation och mål i livet.

(4)

1. ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE

Överenskommelsen syftar till

- att beskriva de psykiatriska hälso- och sjukvårdsinsatser som ska erbjudas och

tillhandahållas invånarna i Örebro län på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden för Örebro län

- att förtydliga de utvecklingsområden, på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden, som psykiatrin ska arbeta med

- att tydliggöra det ansvar för uppföljning och rapportering som åligger den psykiatriska verksamheten.

2. UPPDRAG

Hälso- och sjukvård – psykiatri

2.1.1 Allmänt om psykiatrins uppdrag

Psykiatrin utgör en specialistfunktion och ska bedriva hälso- och sjukvård på basen av

evidensbaserad kunskap. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grundas på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, men med hänsyn till givna

förutsättningar och den enskilde patientens situation.

Psykiatrin ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Psykiatrin ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjuklighet, mindre

funktionsnedsättning och mindre lidande, men också underlätta för den långvarigt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom.

Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi.

Vården förmedlas med stöd av olika lagtexter beroende på om vården baseras på frivillighet eller inte. De lagar som är mest framträdande i psykiatrin är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). En ny vårdform har införts fr. o. m 1 september 2008 – öppen psykiatrisk tvångsvård i lagen (1991:1129) om psykiatrisk tvångsvård respektive lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Barn till psykiskt sjuka föräldrar ska särskilt uppmärksammas. Insatserna till denna grupp ska intensifieras och fördjupas genom utveckling av metoder och stödprogram.

Psykiatrin ska utreda, diagnostisera och erbjuda lämplig psykiatrisk behandling till personer med neuropsykiatriska funktionshinder, under förutsättning att tillståndet kräver psykiatriska specialistinsatser.

Psykiatrin ska ansvara för handläggning av och ekonomi för den psykiatriska vård som köps utanför det egna länet.

Psykiatrin ska också tillhandahålla vård till personer som inte bor i Örebro län och som söker vård enligt gällande författningar, avtal och regler om fritt val av vård.

(5)

Psykiatrin ska dessutom informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting eller i annat landsting.

Psykiatrin ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i vården.

Psykiatrin ansvarar för ekonomi och handläggning vid köp av behandling som utförs av privata psykoterapeuter.

Landstinget ansvarar för rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga

funktionshinder (LSS – Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).

2.1.2 Allmänpsykiatri

Allmänpsykiatrin ska enligt denna överenskommelse tillhandahålla psykiatrisk utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering till befolkningen i Örebro län. Allmänpsykiatrisk verksamhet ska finnas i Örebro, Lindesberg, Karlskoga och Hallsberg. Verksamheten ska utformas i linje med rekommendationerna i den genomförda utredningen av allmänpsykiatrin, kallad PUFF.

Psykiatrin ska i sin helhet erbjuda ett differentierat vårdutbud med inriktning på olika sjukdomstillstånd. Närpsykiatrin ska erbjuda öppenvård och tät öppenvård, vilket skapar tillgänglighet för patienter i behov av varaktiga och kontinuerliga insatser. Närpsykiatrins organisering ska främja samverkan med samhällets andra aktörer och ska ha tillgång till ett differentierat vårdutbud med kapacitet för både akuta och planerade insatser. För att skapa kontinuitet för patienter med varaktigt och kontinuerligt insatsbehov ska närpsykiatrin utse vårdkoordinatorer med ansvar för att tillsammans med patienten utforma vårdplanen. I vårdplanen ska rehabiliterande insatser prioriteras för patienter med psykos eller svår psykisk störning med reducerat vardagsfungerande.

Heldygnsvården utgör en högre vårdnivå och ska betraktas som länsgemensam och bedrivas i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. En vårdplatskoordinator ska bidra till att optimera

nyttjandet av slutenvårdsplatserna.

Den högsta vårdnivån (högspecialiserad vård) med jourverksamhet ska vara förlagd till USÖ och betjäna hela länet. Till denna vårdnivå räknas dessutom länsövergripande specialiserad öppenvård och heldygnsvård i form av akut- och intensivvårdsplatser för patienter med högsta insatsbehov. Insatserna i den högspecialiserade heldygnsvården betraktas som episodiska och kontakt ska snabbt etableras med närpsykiatrin för vårdplanering vid behov av mer varaktiga insatser.

Läkarenheten

Läkarenheten ska verka för en optimering av läkarnas insatser inom länets allmänpsykiatri.

2.1.3 Rättspsykiatri

Den rättspsykiatriska vårdens huvuduppgift är att utreda, behandla och rehabilitera personer som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Vården ska bedrivas i både slutna och öppna vårdformer.

(6)

Målgrupp för den rättspsykiatriska vården är:

• Dömda till rättspsykiatrisk vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV)

• Särskilt vårdkrävande från övriga delar av psykiatrin d v s patienter som

bedöms vara så vårdkrävande att behandling på annan nivå ej är möjlig eller att patienten bedöms vara i behov av vård inom klinikens specifika

kunskapsområde

• Allvarligt psykiskt störda inom häkte och kriminalvård.

2.1.4 Beroendevård

Beroendecentrum ska erbjuda insatser till de invånare i länet som har ett missbruk/beroende av alkohol och/eller andra droger och samtidig psykisk ohälsa. Därutöver har

Beroendecentrum ett vittomfattande uppdrag som inte bara berör den specialiserade psykiatrin där bl. a. det trafikmedicinska uppdraget ingår inom ramen för ett partsammansatt program för ökad trafiksäkerhet i länet.

Beroendecentrum tar emot både unga (från 16 år) och vuxna. Verksamheten ska genomföra sitt uppdrag i en nära och organiserad samverkan med socialtjänsten och primärvården och i enlighet med de av Socialstyrelsen utfärdade nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård.

Verksamheten ska bedriva akutverksamhet under kontorstid. På kvällar, nätter och helger erbjuds begränsad akutverksamhet upp till sjuksköterskenivå.

2.1.5 Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatriska klinken (BUP)ska erbjuda specialistsjukvård till barn och ungdomar med psykiska störningar i Örebro län och tillsammans med deras familjer och andra samarbetspartners verka för att främja barnets psykiska hälsa och utveckling. Klinikens öppenvård ska ta emot barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år.

Ätstörningsenheten och dess dagvård ska även kunna ta emot patienter äldre än 19 år.

Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda en god tillgänglighet i hela länet. Dessutom ska det finnas jourverksamhet i Örebro kvällstid och helger.

2.1.6 Kunskapsbaserad vård

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande.

Psykiatrin har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet. Det innebär för Psykiatrin

- att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

- att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten - att prioriteringsarbeten inom länet görs länsövergripande och

specialitetsövergripande

- att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet och tydligt mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter

(7)

- att nationell modell för vertikal prioritering som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum tillämpas

- att prioriteringsverktygen även används vid införande av nya metoder och behandlingar i vården

Prioriteringsarbetet ska präglas av en strävan mot öppenhet inom landstinget, mellan

specialiteterna, mellan olika yrkesgrupper och gentemot förtroendevalda och befolkningen i länet.

2.1.7 Nationell vårdgaranti

Då behov finns av specialistvård ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska den kunna erbjudas inom högst 90 dagar.

Barn- och ungdomspsykiatrin kommer att omfattas av en förstärkt vårdgaranti som ska träda i kraft senast 2011. Garantin ökar kraven på BUP att producera vård inom de angivna

tidsgränserna (0-7-30-30).

Om Psykiatrin inte kan erbjuda patienten behandling inom angiven tid ska patienten erbjudas behandling hos annan namngiven vårdgivare inom vårdgarantitiden. En för landstinget

nyinrättad vårdsluss ska hjälpa såväl patienter som personal i frågor om vårdgaranti och rätten att fritt välja vård.

2.1.8 Samverkan

Psykiatrin ska kännetecknas av en välfungerande och ändamålsenlig samverkan både internt och externt. Kommunerna, primärvården, habiliteringen, Försäkringskassan och

Arbetsförmedlingen är särskilt viktiga samarbetspartners, men också anhörigas medverkan är viktig. Samverkan ska fokusera både på patientens psykiatriska och somatiska vårdbehov.

Särskild uppmärksamhet ska riktas mot utvecklingen av en ”gemensam vårdplanering” och mot att utveckla samarbetet mellan den slutna och den öppna psykiatriska vården.

Psykiatrin ska ge stöd till brukarstyrd verksamhet och till anhörigorganisationer.

Psykiatrin ska medverka i kompetensutbyte med primärvården och kommunen i syfte att förbättra det totala omhändertagandet av personer med psykiska funktionshinder. Psykiatrisk konsultverksamhet ska bedrivas i primärvården.

Psykiatrin förväntas aktivt stödja patienter med psykiska störningar och med samtidig fysisk sjukdom i att få sina behov av somatisk vård tillgodosedda på en relevant vårdnivå och i samarbete med primärvården och med den somatiska specialistvården.

Vid remittering av patient ska gällande PAL-överenskommelse beaktas (se bilaga). Om möjligt bör den som remitterar i förväg kontrollera att resurser för mottagande finns. I annat fall ska den remitterande förvissa sig om obligatorisk remissbekräftelse.

Barn- och Ungdomspsykiatrin ska fördjupa och utveckla samverkan med såväl primärvård, barnhabilitering, socialtjänst, LSS och skola.

(8)

Barn- och ungdomspsykiatrin förväntas fortsätta att utveckla samarbetet med Habiliteringen rörande samordning av insatser för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder.

2.1.9 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Psykiatrin ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter och närstående. Psykiatrin har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol, fysisk inaktivitet samt det läkemedelsframkallade metabola syndromet som medför ökad risk för övervikt, fetma och diabetes. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner.

Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på klinik/verksamhetsnivå omfattar kunskap om indikatorerna och rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer.

Dessutom ska kunskap finnas om metoder för att kunna föra samtal med patienter/brukare om riskfaktorer/indikatorer samt sammanställning och uppföljning av indikatorerna.

Psykiatrins patienter löper ökad risk för att få karies. Vissa psykiska sjukdomar samt psykofarmaka kan ge denna oönskade bieffekt. Psykiatrin ska därför agera för att minska dessa risker. För att uppnå goda resultat inom detta område förutsätts en nära samverkan med Folktandvården med syftet att utveckla verksamma metoder för detta uppdrag.

Dokumentationsrutiner för levnadsvanor ska beaktas vid införandet av datorjournal.

Arbetsmetodiken i psykiatrin ska vara inriktad på att i samverkan med vårdgrannar tidigt upptäcka psykiska störningar och ge tidiga insatser, särskilt för de personer som för första gången gjort ett suicidförsök eller nyinsjuknat i en psykos.

Arbetet med att utveckla verkningsfulla former för att förhindra suicid hos barn, ungdomar och vuxna ska fortsätta under 2010.

3. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN

Förändringar i den psykiatriska verksamheten som på ett avgörande sätt påverkar utbudet av psykiatrisk vård får inte verkställas utan att särskild överenskommelse har träffats med Hälso- och sjukvårdnämnden/Hälsokansliet. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas.

4. KOMPETENS

Psykiatrin ansvarar för att det finns tillgång till kompetens i den omfattning som krävs för att Psykiatrin ska kunna erbjuda en god och säker vård. Med ”tillgång till kompetens” avses att det i Psykiatrin ska finnas personal med adekvat utbildning. Detsamma gäller andra som utför uppdrag för Psykiatrins räkning. Psykiatrins medarbetare ska ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat och hälsofrämjande.

(9)

5. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET

Psykiatrin ska – förutom att redovisa hur kvalitetsarbetet bedrivs – åta sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses.

Kvalitetsbegreppet inkluderar tillgänglighet, patienternas upplevelser av vården,

behandlingsresultat och patientsäkerhet. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar till att öka patientens säkerhet och delaktighet i vården.

5.1 Tillgänglighet

Psykiatrin har ansvar för att barn, unga och vuxna har tillgång till vård vid alla psykiska sjukdoms- eller störningstillstånd som ingår i psykiatrins ansvarsområde.

Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Vid misstanke om allvarlig psykisk sjukdom förutsätts att patienten tas omhand utan dröjsmål så att inte onödigt dröjsmål uppstår med risk för ytterligare försämring av den psykiska och fysiska hälsan. När det bedöms att vård erfordras, ska den omedelbart påbörjas enligt gällande principer för urval och prioritering. Vården ska så långt möjligt äga rum i samråd med patienten och dennes närstående. Patienten ska alltid bli informerad om möjligheten att välja annan vårdgivare.

Psykiatrin ansvarar för att det finns jourverksamhet för länets befolkning dygnet runt.

Väntetider inom vissa områden i psykiatrin är ett stort problem och där krävs och förväntas väl genomtänkta åtgärdsprogram för att på sikt minska problemen i enlighet med den nationella vårdgarantin.

5.2 Patientupplevd kvalitet

Grundläggande för den vård och de insatser som Psykiatrin erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen

- att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds

- att ovan avsedd information lämnas till en närstående om den inte kan lämnas till patienten, förutsatt att hinder för utlämnande inte föreligger enligt lag eller förordning - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i besluten om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de visas omtanke och respekt i bemötandet,

oavsett sin bakgrund

- att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tid för besök, eventuell behandling eller annan åtgärd.

5.3 Behandlingskvalitet

Psykiatrin ska bedriva hälso- och sjukvård på basen av evidensbaserad kunskap. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grundas på bästa möjliga tillgängliga

vetenskapliga underlag, men med hänsyn tagen till givna förutsättningar och den enskilde patientens situation. Om rapporter från Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) finns och är tillämpliga, bör slutsatserna ligga till grund för verksamheten.

Detsamma gäller Socialstyrelsens nationella riktlinjer, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter.

(10)

Vid införandet av nya metoder bör det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut om tillämpning. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör

tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras.

Psykiatrin ska delta i de kvalitetsregister som Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och dessutom medverka i utvecklingen av nya register.

5.4 Patientsäkerhet

Psykiatrin har ansvar för att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten – avvikelsehantering. Vidare ska det finnas rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser. Hit hör också att det ska finnas rutiner för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och

klagomål från patienter, närstående och personal.

Psykiatrin har ansvar för att rutiner finns för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och patientförsäkringen.

6. UTVECKLINGSUPPDRAG

Under året ska psykiatrin arbeta vidare med att få den nya organisationen vars implementering påbörjades under 2009 att verka i linje med intentionerna som finns beskrivna i den s.k. PUFF utredningen (PUFF – Psykiatrins Utveckling För Framtiden).

Den rättpsykiatriska vården behöver ytterligare anpassning till de behov som finns inom kriminalvården. För att kunna möta dessa behov behöver den öppna rättspsykiatriska vården vidareutvecklas och de mobila teamens funktion och inriktning ses över. Dessutom förväntas rättspsykiatrin samarbeta med kommunerna för att utveckla mellanvårdsformer som kan stödja rehabiliteringsprocessen av rättspsykiatrins patienter.

Tillgängligheten i barn- och ungdomspsykiatriska vården ska under året öka. Nödvändiga anpassningar av verksamheten ska genomföras för att därmed skapa goda förutsättningar för att klara kraven i den förstärkta vårdgarantin (0-7-30-30).

Enligt överenskommelsen ska Psykiatrin medverka i planering och genomförande av landstingets utvecklingsarbeten. Detta kräver bl a medverkan av psykiatrin i de programarbeten som pågår inom ÖLL, initierade av Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Psykiatrin ska – i dialog med Hälsokansliet – medverka till att utveckla en systematisk uppföljning för att mäta att uppsatta mål har nåtts och att insatta åtgärder givit resultat hos patienterna i form av antingen hälsoeffekter eller höjd livskvalitet eller bådadera.

(11)

7. UPPFÖLJNING

Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att följa upp huruvida Psykiatrins verksamhet bedrivs i linje med överenskommelsen. Uppföljningen kommer att genomföras på förvaltningsnivå under år 2010 på basen av en kontinuerlig dialog mellan parterna. Utföraren har ansvar för att data som lämnas är reliabla och valida och att de aktuella informationssystemen är

funktionella och har nödvändig kvalitet.

Uppföljningen specificeras i särskild bilaga.

8. ERSÄTTNING

Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. En mindre del av landstingsbidraget ska dock utbetalas som målrelaterad ersättning.

Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår – med undantag för den målrelaterade ersättningen – som en fast ersättning. Den fasta ersättningens storlek är lika med det landstingsbidrag som beslutats av landstingsfullmäktige i budgeten för 2010 med avdrag för den summa för målrelaterad ersättning som beslutats vid samma tillfälle. Den fasta ersättningen utbetalas med en tolftedel per månad.

8.1 Målrelaterad ersättning

Den målrelaterade ersättningen utgår med en tredjedel per tillfälle i samband med delårsboksluten i april och augusti samt med en tredjedel vid bokslutstillfället 2010.

I god tid före delårsbokslutstillfällena gör parterna en gemensam avstämning av de mål som ska vara uppfyllda. Är parterna överens om – utifrån de kriterier som är uppsatta för

respektive mål – att det är rimligt att anta att målen kommer att uppnås, betalas en tredjedel av pengarna ut.

I samband med bokslutet görs en slutvärdering på det sätt som överenskommits för respektive mål. Resultatet av värderingen ligger till grund för en slutjustering. Det kan innebära att resterande del upp till det totala beloppet betalas ut i samband med bokslutet. Men om inte en tillräcklig andel av målen är uppfyllda enligt villkoren i överenskommelsen, så kan det också innebära en reducering av det belopp som slutligen utbetalas.

I samband med bokslutet görs också en slutjustering av ränteeffekten av ovan beskrivna rutin.

För Psykiatrin är storleken på den målrelaterade ersättningen fastställd till 4,8 mkr.

Mellan HSN och Psykiatrin har överenskommits att nedanstående villkor ska gälla för den målrelaterade ersättningen.

Den målrelaterade ersättningen omfattar fem mål. För varje mål finns beskrivet vilka villkor som gäller för att målet ska vara uppfyllt vid utgången av 2010. Målen och de villkor som gäller finns beskrivna i bilaga 1 till denna överenskommelse.

Om Psykiatrin vid den slutliga utvärderingen enligt ovan har uppfyllt minst fyra av de fem målen, utgår hela det avsatta beloppet i ersättning. Om Psykiatrin har uppfyllt tre av de fem

(12)

(13)

(14)

(15)

Uppföljning av överenskommelsen mellan HSN och Psykiatrin 2010

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Uppföljningsparameter Nivå Form av rapportering Ansvarig Reguljär

uppföljning

Målrelaterad uppföljning*

Hälsofrämjande

aktiviteter och vårdplan

Suicid

Uppföljningsinstrument - kvalitetsstjärnan

Förvalt- ning

Journalgranskning avseende patienter med psykosdiagnos där andel med vårdplan, dokumenterade livsstilsfaktorer och insatser för att motverka metabola syndromet redovisas.

(Se särskilt dok. för målrelaterad ersättning, målområde 1.)

Redovisa aktiviteter som stödjer införande och användning av vårdprogram för suicidnära patienter.

Psykiatrichef / Verksamhets- chef

X

Säker hälso- och sjukvård

uppföljning

Deltagande i kvalitetsregister

Diagnosregistrering

Förvalt- ning

Redovisa andelen unika individer av den totala patientpopulationen under år 2010 som fått diagnosen registrerad i IMX

X

(16)

Patientfokuserad hälso- och sjukvård

uppföljning

Patientens upplevelse av vården

Patientsammanfattning slutenvårds-

sammanfattning

Förvalt- ning

Redovisa data om patienternas upplevelser av vården (PIVA, OBS, BUP) samt hur kunskapen inhämtats.

Under år 2010 ska arbetet med att införa rutinen att alla patienter i heldygnsvård ska erbjudas en lättillgänglig och begriplig

sammanfattning av slutenvårdsepisoden slutföras. Redovisa antal/

andel patienter i heldygnsvård med dokumentation i datorjournal som fått slutenvårdsammanfattning/ patientsammanfattning.

X

Effektiv hälso- och sjukvård

uppföljning

Arbete med närstående

Psykiatriskt konsultteam i primärvården

Förvalt- ning

Redovisa resultat av enkätundersökning riktad till primärvården för att utvärdera värdet av psykiatriskt konsultteam.

Psykiatrichef / verksamhets- chef

X

Jämlik hälso- och sjukvård

uppföljning

Vård på lika villkor (Se särskilt dok. för målrelaterad ersättning, målområde 5.) Psykiatrichef / verksamhets- chef

X

* Rapporteras till Hälsokansliet senast den 14 november 2010. Avstämning sker i anslutning till delårsboksluten.

(17)

MÅLRELATERAD ERSÄTTNING – PSYKIATRI

Överenskommelse 2010

Målområde ”Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård”

Mål 1

Hälsofrämjande aktiviteter och vårdplan Bakgrund

I regeringens beslut ”Mål för folkhälsan” är ett av målområdena ”En mer

hälsofrämjande hälso- och sjukvård” (målområde 6). Regeringen konstaterar att hälso- och sjukvården i sitt arbete ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och på så sätt bidra till mindre sjukdom, mindre handikapp och mindre smärta, men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Sjukdom ska förebyggas genom att stödja individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. Därför behöver hälso- och sjukvården utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbetet. I propositionen konstateras att sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen.

Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen antog våren 2007 ett dokument gällande uppföljning av målområde 6. Samverkansnämnden förordar att de i

dokumentet föreslagna verksamhetsindikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet övervägs i tecknandet av överenskommelser eller formulering av uppdrag i respektive landsting.

Psykiatrin ska fortsätta utvecklingen av arbetet med hur mål 6 ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård” implementeras inom psykiatrin. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol, fysisk inaktivitet och tandhälsa.

Arbetet med indikatorerna anpassas till de av psykiatrin valda klinikernas/enheternas verksamhetsinnehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. Psykiatrin ska redovisa hur man arbetar systematiskt för att påverka levnadsvanor för gruppen med psykosdiagnos.

Vårdplan är ett viktigt instrument för att synliggöra överenskommelser med patienter kring vårdens innehåll. Särskilt viktig blir vårdplanen i samband med omfattande och varaktiga behov av insatser vilket är vanligt för patienter med psykosdiagnos. Den individuella vårdplanen ska ta hänsyn till den enskildes behov och önskningar utifrån ett helhetsperspektiv. Den ska grundas på individens livssituation och på individens delaktighet i beslut kring sin egen vård. Vårdplanen ska ha tydligt definierade mål både på kort och lång sikt samt klargöra vem som gör vad och hur man ska gå tillväga.

Med anledning av att levnadsvanor påverkar förutsättningarna för återhämtning utgör inventering av livsstilsfaktorer med påföljande insatser en viktig del i vårdplanen.

(18)

Villkor för måluppfyllelse

En systematisk granskning av minst 20 journaler inom närpsykiatrin och minst 10 journaler inom BUP ska genomföras avseende patienter med psykosdiagnos.

Antingen går man igenom alla patienter under ett år eller också görs ett slumpmässigt urval av journaler. Görs ett urval ska det redovisas hur urvalet gjordes. Resultatet av utvärderingen bör ha redovisats för den egna verksamhetens personal.

Granskningen ska svara på:

- Andel/antal av patienterna som har en dokumenterad vårdplan - Andel/antal av patienterna som har dokumenterade livsstilsfaktorer - Vilka livsstilsfaktorer som uppmärksammats och i vilken utsträckning - Andel/antal som fått insatser för att motverka metabola syndromet - Vilka insatser som varit aktuella

Mål 2

Uppföljningsinstrument

Uppföljning av den vuxenpsykiatriska verksamheten med hjälp av den s.k.

Kvalitetsstjärnan.

Närpsykiatri psykosvård i Örebro, Karlskoga och Lindesberg ska använda

Kvalitetsstjärnan i den dagliga verksamheten. Verksamheterna ska sträva efter ett så högt patientdeltagande som möjligt utifrån varje verksamhets specifika förutsättningar.

Förutom att varje verksamhet ska sträva efter ett högt patientdeltagande ska kvalitetsstjärnan under året tillföras ett nytt mätområde med fokus på

remissionsskattning. Det nya mätområdet syftar till att mäta den enskilda patientens förbättring i form av bl.a. färre symtom.

Villkor för måluppfyllelse:

Redovisning av hur många patienter och vilken andel de utgör av samtliga patienter inom respektive verksamhet som deltagit i och registrerats utifrån variablerna i kvalitetsstjärnan. För perioden januari to m oktober ska antalet registrerade patienter öka jämfört med motsvarande period för år 2009 (155 stjärnor är gjorda 2009).

Redovisning av införandet av remissionsskattning.

Målområde ”Säker hälso- och sjukvård”

Mål 3

Kvalitetsregister

Goda uppföljnings- och resultatmätningssystem i hälso- och sjukvården är nödvändiga redskap för att driva ett fokuserat utvecklings- och förbättringsarbete. De Nationella Kvalitetsregistren samlar individbundna data om diagnoser, åtgärder och

behandlingsresultat och möjliggör därmed kontinuerlig, systematisk

verksamhetsuppföljning. De är därför kraftfulla instrument såväl lokalt på enskilda

(19)

kliniker och vårdcentraler etc., som regionalt och nationellt som bidrag till dynamisk kvalitetsutveckling och till god, likvärdig och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.

Det har på senare tid utvecklats nya kvalitetsregister för psykiatrisk verksamhet. Dessa är ”Rättspsyk” som är ett rättspsykiatriskt kvalitetsregister, Svenskt beroenderegister

”SBR” (börjar registrera 2008)och ”SÖK” start 2005 som är ett nationellt

kvalitetsregister för barn och ungdomar som konstaterats/ misstänkts ha blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Utvecklingsprocessen för deltagande i kvalitetsregister ska ske i fyra steg. Det första steget är att delta i kvalitetsregistrering.

Det andra steget innebär att säkra processerna så att systematisk och korrekt inrapportering sker. Tydliga instruktioner för inrapportering ska finnas med tydligt ansvar för olika uppgifter i processen.

Det tredje steget innebär att utveckla rutiner för att återrapportera från

kvalitetsregistren och att återrapporteringen leder till analys och förbättringsarbete.

Det fjärde steget innebär att sätta upp mål för förbättringsarbetet och att med hjälp av registren regelbundet kontrollera att en förbättring ägt rum.

Villkor för måluppfyllelse:

1. Verksamheter som använder RIKSÄT ska redovisa utifrån samtliga fyra steg 2. De verksamheter som använder registren BIPOLÄR, BUSA, register för

PSYKOSVÅRD, register för Rättspsyk, SBR och SÖK ska redovisa steg ett och två.

Målområde Effektiv hälso- och sjukvård

Mål 4

Bemötande av barn till psykiskt sjuka

Socialstyrelsen och flera andra instanser har påpekat att barn till psykiskt sjuka föräldrar behöver ett bättre stöd av samhället för att på så sätt förebygga psykisk ohälsa. Barn till psykiskt sjuka behöver stöd av sociala nätverk och professionella

”hjälpare” för att motverka dålig självkänsla, isolering och ett alltför stort

ansvarstagande. Det är viktigt att dessa barns situation upptäcks tidigt. Psykiatrin har en central ställning när det gäller att upptäcka dessa barn och aktivera olika

professionella aktörer, för att ge barnen ett adekvat stöd.

Redovisa förvaltningsgemensam (psykiatrin) rutin för hur barn till psykiskt sjuka som riskerar att ta skada av familjesituationen, ska upptäckas och få rätt stöd/behandling av lämplig vårdgivare.

(20)

Målområde ”Jämlik hälso- och sjukvård”

Mål 5

Vård på lika villkor vid behov av Barn- och ungdomspsykiatriska insatser Uppföljningen syftar till att understödja att vård ges på lika villkor och att den barnpsykiatriska specialistnivån är tillgänglig för hela länet.

Redovisa Barn- och ungdomspsykiatrins rutin för bedömning av behov. Beskriv behovet av BUP-insatser i länet genom att redogöra för:

- antal sökande

- fördelning av sökande över länet (bostadsort) - andel med behov av specialistinsatser inom BUP

- fördelning inom länet (bostadsort) av dem som får specialistinsatser - fördelning på kön på alla mätområden