BARN MED UTMANANDE BETEENDE - TIDIGA INSATSER

Barn med utmanande beteende

tidiga insatser i förskola och skola

Barn med

koncentrationssvårigheter/ADHD, trots, oro, impulsivitet, språk och

kommunikationssvårigheter

Britt-Inger Olsson

BARN MED UTMANANDE

BETEENDE - TIDIGA INSATSER

Att se möjligheter

Barn som har ett utmanande beteende

• Vilka erfarenheter har ni?

• Hur många av er ansågs som besvärliga barn?

Olika beteendeproblem

• Beteenden som hindrar lärande och undervisning

• Fysiskt eller verbalt utagerande beteende

• Antisocialt eller normbrytande beteende

Varför tidiga insatser?

• Förskolan är inkörsport till ett livslångt lärande.

Lek, lärande. Samspel, engagemang, delaktighet är ledstjärnor i förskolans verksamhet. Barn ska utveckla en bred social och kommunikativ kompetens och utveckla sitt lärande och färdigheter inom olika områden. De ska utveckla sin nyfikenhet och självförtroende och dessutom bli medvetna om sitt kulturarv och utveckla en förmåga att förstå andras värderingar. (Förskolans läroplan,2011)

Det är viktigt med ett förebyggande arbete för barns som är

Barn som väcker funderingar

• Hugo, 3 år har svårt att klar förändringar och nya situationer

• Lisa, 5 år har svårt att anpassa sig till de andra barnen i leken

• Moa, 4 år vill inte vara med på samlingen. Hon protesterar och blir arg

• Leo 5 år vill alltid göra rätt

• Lucas 4 blir lätt provocerad och slår andra barn

• Lisa 8 år kan utan anledning plötsligt börja skrika och kasta böcker i golvet

• Alex 9 år kan snabbt bli arg och våldsam. Han känner sig missförstådd

Systemteoretiskt förhållningssätt

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne

där hon är

och börja just där den som inte kan det lurar sig själv

när hon tror att hon hjälpa andra Sören Kierkegaard

Många barn väcker funderingar

ADHD

• Uppmärksamhetssvårigheter

• Impulsivitet

• Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

I förskolan

• Svårt att avstå från att direkt reagera på impulser

• Snabba i tanken

• Får en idé – rusar in i en leksituation

• Åtgärd: Den vuxne är vägledare.

Behöver hjälpa barnet att få fatt på sin idé.

I skolan

• Åtgärder: Den vuxne är vägledare

• Skapa struktur i vardagen, tydlig information

• Börja och avsluta en lektion enligt rutiner

• Kommunicera förväntningar tydligt

• Presentera dagens innehåll – schema bilder

• Förstärk det som är positivt synliggör framsteg

• Egen bok – positiva beteenden

• Välj dina krig

A B C

Ouppmärksamhet

• Svårt att behålla uppmärksamhet i leken

• Missar detaljer

• Följer inte instruktioner

• Undviker sådant som kräver uthållighet

• Tappar bort saker

• Svårt att orientera sig

Hyperaktivitet

• Svårt att sitta still

• Stannar inte kvar när det förväntas göra det

• Springer omkring

• Klänger, klättrar

• Svårt att leka lugnt

Impulsivitet

• Kastar ut ett svar

• Svårt att vänta på sin tur

• Avbryter

• Byter sysselsättning

• Svårt att lyssna

Exekutiva funktioner

Handlar om en förmåga att styra och organisera sig själv.

• Planering och målformulering

• Organisation av det egna beteendet över tid

• Flexibilitet

• Uppmärksamhet och arbetsminne

Trotssyndrom ODD

• Barn som har svårt för förändringar och är inflexibla

• Ofta affektutbrott

• Explosiva utbrott

• Svårt att redogöra för utbrotten ”jag vet inte”

• Affektutbrott är ett resultat av att barnet blir stressad

Hur påverkar symtomen barnet?

Barnet har:

• Svårt att se det sammanhang som det befinner sig i

• Svårt att förstå hur en situation uppstår

• Svårt att använda sina erfarenheter konstruktivt

Hur uppfattar andra de här barnen?

• Slarviga

• Oförsiktiga

• Trotsiga

• Bråkiga

• Får ofta skulden. Vad får det för konsekvenser på sikt?

Omdefinition av barnet/eleven

• Hur jag tänker om barnet/eleven

• Hur jag pratar om barnet/eleven

påverkar min bild av eleven och elevens bild av sig själv

Stämmer inte detta på många barn?

• Symtomen ska vara av sådan art att den är oförenlig med utvecklingsnivån.

• Det väcker funderingar?

• Pedagogens roll: Förståelse, empati, tydlighet, närvaro, konsekvens

Diagnos?

• Det är inte vår uppgift att ställa diagnoser i förskolan, men har vi kunskap om

funktionsnedsättningar kan vi ge barnen ett mer anpassat bemötande

Autismspektrum

• Autism

• (Asperger syndrom)

• (Autistiska drag)

Autism spektrum

• Begränsningar i socialt samspel

• Begränsningar i kommunikation

• Begränsningar i intresse och beteende

Socialt samspel

• Bristande förmåga att använda icke-verbala uttryck tex.

ögonkontakt, mimik, kroppsspråk

• Barn kan ha fel uttryck till en känsla ex. skrattar när de är rädda

• Oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån

• En minskad förmåga att dela intentioner

• Brist på emotionell ömsesidighet

• Pedagogens roll: ”hålla” i den sociala interaktionen

• Vägledare- lära ut hur man ska bete sig i sociala situationer

• Sociala berättelser

• Ritprata

Kommunikation

• Försenad talutveckling eller inget tal

• Kompenserar inte med och gester

• Nedsatt förmåga att inleda och upprätta samtal

• Svårigheter med perspektivskiften

• Svårigheter med de pragmatiska språkfunktionen

• Svårigheter med språkförståelse

• Språkstörning?

• Pedagogens roll: En god balans mellan krav och förmåga

• Visuella bilder - fotografera vardagssituationer

• Skapa förförståelse genom visuella bilder

• Ritprata

• Seriesamtal

• Sociala berättelser

• Skapa kontakt via lekrutiner

Grunden i att förstå kommunikation

• Pekar ditt barn för att visa att det vill ha saker?

• Arbeta med kommunikation:

• Dela positiva upplevelser/ömsedighet Stern

• Imitation

• Haka på det barnet gör

• Favoritleksaker högt upp – locka till kommunikation

• Undvik måste – är inte förknippat med lust och kommunikation

• Lyssna på protester – Vad stå protester för?

• Skapa lekrutiner

Beteende och intresse

• Brist på spontan låtsaslek

• Leker ofta lekar som är rituella

• Fixering vid vissa intressen ex. blåvalar

• Upprepade motoriska manér

• Intresserad av detaljer

• Svårigheter med helheter

• Pedagogens roll: Väcka intresse, förvåna lagom mycket. Lättare att bli intresserad av det andra påbörjat. Barn med svårigheter behöver se/uppleva saker innan de kan förstå att de tycker det är intressant

Perceptionsstörningar

• Svårt att sortera intryck

• Känsliga för ljud, ljus, lukt, smak

• Svårt att känna igen ansikten

• Svårt med tid och rumsuppfattning

• Svårt att orientera sig i rum (försvinner)

• Matvägran

• Pedagogens roll: Sortera intryck i rummet, analysera matsituationen (smaka på allt är ingen framgångsrik metod)

Theory of mind mentalisering

• Handlar om att förstå hur andra människor tänker och känner och att det inte är samma som man själv tänker och känner

• Pedagogens roll: Räcker inte att prata om

hänsyn. Det behövs konkreta strategier i form av bilder. Stor vikt vid sociala berättelser som har som mål att utveckla en förståelse för hur man uppfattas av andra

• Pedagogens roll: Förståelse, bygga pedagogiska strategier

Pannloben viktig funktion

• Spegelneuroner

• Exekutiva funktioner

• Arbetsminne

Exekutiva funktioner

• Barn med ADHD och autism är försenade sina exekutiva funktioner

• Arbetsminne

• Använder ofta samma strategi trots att den inte fungerar. Leder ofta till utbrott, explosion

• Svårt att lyssna på instruktioner

• Svårt att hålla fast vid en plan

• Svårt att hålla information i arbetsminnet

• Bristande föreställningsförmåga innebär att man gör om samma misstag

• Pedagogens roll: Kom ihåg att tålamodet inte är åldersadekvat

• Hjälp barnet att avsluta

• Ge en tydlig information med bilder, hjälp att skapa inre bilder

• En sak i taget

• Vid val – skapa valbilder ex. äpple eller banan

• Visuella hjälpmedel: Timglas, äggklocka

Språklig sårbarhet och Språkstörning

Mitt språk är min världs gränser

Ludvig Wittgeinstein

Språkscreening BVC 2,5 år

Samverkan mellan språksvårigheter och neuropsykiatriska diagnoser. Autism – språkstörning (Miniscalco)

Tidigt i utvecklingen: Förmåga att förstå och använda språket i kommunikation (Barbro Bruce)

Förslag till språkutvecklande åtgärder:

Högläsning

Smågrupper – utvecklande samtal i dialog Figurer som kan användas för att skapa miljöer Språkväska med rekvisita till berättelsen Läsfixare för att utveckla läsförståelse

Språkstörning

• Diagnosen språkstörning hos barn innebär att deras språkförmåga inte motsvarar den

förväntade utifrån deras ålder. 7 % av alla barn någon form av språkstörning.

• Grav språkstörning 1-2 %

• En språkstörning i kombination med

flerspråkighet innebär att språkstörningen måste uppträda i båda språken. Utvecklas

långsammare i båda språken. (Salemeh)

Olika språkstörningar

• Impressiv språkstörning: Bristande förmåga att förstå språk och svårt med ordförståelse

• Expressiv språkstörning: Svårigheter att uttrycka sig språkligt, att göra sig förstådd

• Generell språkstörning: Svårigheter att förstå språk och att göra sig förstådd

• Pragmatisk språkstörning: Svårigheter att använda språket i samspel med andra, svårt att

Essence

Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations

• Tidiga symtomatiska syndrom. Stora problem inom ett Essence område, till exempel språk och kommunikation eller social interaktion före fem års ålder innebär ofta att svårigheterna finns kvar även senare.

Särskilt begåvade barn

• Medfödd kognitiv förmåga som behöver

uppmärksammas tidigt i förskolan och skolan.

Enligt Persson är den särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden i förskolan och skolan. Deras begåvning kan visa sig på olika områden som musik, teknik, matematik, språk. En del kan ha specifik kompetens medan andra kan ha bredare spetskompetens. Många barn upplever sig själv annorlunda.

Om barnet kan ibland

• Undersök vilka gånger det fungerar

• Analysera dig själv hur du gjorde när det fungerade (röst, mimik, kroppspråk,

ordval)

• Utveckla pedagogiska strategier

Samspel - Bemötande

Reglerande dialog

Meningsskapande dialog

Emotionell dialog

• Anknytningsteorier: J Bowlby, P Foargy, Broberg

• Affekteorier: S Thomkins

• Självteorier: D Stern

• Gyllene ögonblick

Anknytning och samspel

• Om ett barn får svårigheterbär det

viktigare att se hur hela systemet fungerar än att söka felet hos barnet.

• Anknytningsteorier är som en karta som hjälper oss förskola och skola att förstå och reflektera kring barns beteende

• Mentalisering

• Inre arbetsmodeller

Anknytningsmönster John Bowlby

• Trygg anknytning

• Otrygg anknytning

• Ambivalent anknytning

• Desorganiserad anknytning

• Vilket anknytningsmönster bär du med dig och hur aktiveras det i samspelet med barnet?

Desorganiserat anknytningsmönster

• Samspelet saknar lyhördhet, kontinuitet, förutsägbarhet och innehåller rädsla

• Föräldrarnas svar på barnets signaler är oförutsägbara och skrämmande

• Barnet anpassar sig helt till andras behov och utvecklar ett falskt själv

• Barnet kan bli förvirrat i stressande

Spädbarnets växande hjärna

• Stress - hög kortisolhalt

Barnets beteende stämmer överrens med symtom på ADHD

Pedagogens roll: Lugn, tydlig, härbärgera känslor, skapa relationer

Barn som är beroende av en nära relation

• Det finns barn som inte lyssnar och lyder om de inte vuxna har en känslomässigt bärande

relation till dem. De barnen bryr sig bara om regler som upprättats av personer som knutit an till dem. Ibland misslyckas förskolan att skapa relationer till dessa barn.

• Pedagogens roll: Lägg tid på att skapa en relation. Det är ett viktigt förebyggande arbete

Lyhördhet

Pedagogens roll:

• Se

• Möta

• Bekräfta

• Förstå

• Acceptera

• Erkänna

Emotioner – affekt - känsla

Känslor som:

• Informationssystem

• Motivationssystem

• Kommunikationssytem

Affektteorier

Nio medfödda affekter

Två positiva:

• Glädje och intresse En neutral:

• Förvåning

Sex negativa affekter:

• Ilska

• Rädsla

• Ledsenhet

• Skam

• Avsky

• Avsmak

Härbärgera känslor

• Identifiera känslor

• Intona känslor

• Uttrycka känslor – expressivitet

• Härbärgera känslor

Lågaffektivt bemötande

• Känslor smittar. Ofta regerar barn med samma affekt som de utsätts för.

• Bo Hejlskov Elvén

• Kräv aldrig ögonkontakt mer än tre sek vid konflikt

• Ta ett steg tillbaka vid krav och konfliktsituationer

• Om barnet visar oro sätt dig på huk

• Avled konflikten genom att inspirera till att få barnet att tänka på annat

• Ta inte i barnet när du har spända muskler

• Undvik att hålla fast barnet/eleven

• Tänk på ditt kroppspråk och tonläge

Självbild

• Självutveckling: Daniel Stern

Självförtroende

Självkänsla

Självrespekt Själv-värdering

Utveckla självkänslan

• Ge barnet uppmärksamhet och tid

• Uppmuntra personliga intressen

• Jämför aldrig barn med varandra – varje barn är unikt

• Tillåt barn uttrycka svåra känslor som frustrationer och ilska

• Hjälp barn att förstå sina känslor

• Tvinga aldrig barn att be om ursäkt

• Tillåt inga kränkningar

• Se varje individ – inte rättvisa

• Tänk på ditt språk använd inte ironi

• Fundera tillsammans hur ni kan göra

Meningsskapande dialog

• Hjälp barnet att se sammanhang

• Skapa en tydlig struktur kring dagens olika aktiviteter

• Berätta och sätt ord på vad du gör

• Använd olika språk och lärstilar

• Hjälp barn att se likheter

• Språk utvecklas i samspel med andra

• Bekräfta och utvidga barns språk

• Använd leken för att skapa ett sammanhang

• Skapa lekgrupper

• Pedagogens roll: Visa nyfikenhet och intresse, ställ

Reglerande dialog

• Att ta eget ansvar

• Självreglering -att koncentrera sig och reglera sig själv

• Styra sig själv och hålla undan störande impulser

• Rikta handlande mot ett mål

• Hålla kvar uppmärksamhet och hålla fokus med stöd av arbetsminne

Kognitiv triad

Känsla

Tanke

Beteende

Pedagogen som vägledare

• Om pedagogen arbetar mycket med tillsägelser och inte dialog- Vad innebär det för självreglering?

Skapa självinsikt

Processfrågor Öppna frågor Finns det ett annat När?

sätt att se på saken? Vad?

Hur tänker du då? Hur?

Vilka konsekvenser? Vem?

Vad innebär det för dig? Var?

Kartläggning av arbetslaget

• Kan vi göra omgrupperingar?

• Kan vi omfördela resurserna?

• Kan vi samarbeta på annat sätt?

• Kan vi utveckla relationen med barnet? Kan vi hitta barnets möjliga utvecklingszon?

• Kan vi samspela med eleven?

• Kan vi hitta andra pedagogiska strategier?

• Hur kan vi arbeta för att nå bästa möjliga förutsättningar?

• Kan vi arbeta med omdefinition?

Ett problemfokuserat synsätt

• Vad är problemet?

• Vad gör barnet/ för fel?

• Vad gör barnet som inte fungerar?

• Vad beror det på?

• Varför gör barnet så?

• Har barnet koncentrationssvårigheter?

• Är barnet utredd?

• Hur länge har det varit problem?

• Finns det fler problem runt barnet?

Vad säger barnet om det här problemet?

• Är det problem hemma också?

Lösningsinriktad arbetsmodell

• När fungerar det lite bättre för barnet i förskolan?

• Vid vilka tillfällen är det inte några problem?

• Hur är det då istället?

• Vad gör barnet då?

• Vad gör barnet som inte fungerar?

Hur agerar läraren då?

• Vad behövs för att barnet ska kunna göra mer av det som fungerar?

• Vad säger barnet själv att han kan göra?

Lösningsfokuserade frågor

• Vad var det som gjorde att det fungerade då?

• Vad skulle vara till hjälp för dig just nu?

• När fungerar det lite bättre?

• Hur har du lyckats lösa liknande problem förut?

Hur gjorde du för att klara av det hela?

• Vem kan vara till hjälp för dig just nu?

• Vilka resurser använder du dig av just nu?

• På vilket sätt är det till hjälp för dig just nu?

• Antag att jag möter dig om tre månader och du mår bra, vad har hänt?

Att uppmärksamma positiv förändring

• Vad har blivit bättre?

• Vad skulle vara första tecknet på att du är på rätt väg?

• Vid vilka tillfällen är det inte några bekymmer?

• Vid vilka tillfällen har det fungerat lite bättre?

• Framtidsfrågor

• Skalfrågor

Pedagogens uppgift – en balansgång

• Risken att inte uppfatta svårigheter som finns och slätar över, vilket kanske

försenar att ett barn utreds

• Risken att vi förstorar problem och

symtom som inte finns, vilket leder till att vi ser barnet genom ett ”felaktigt filter”. Det kan leda till självuppfyllande profetior

• Vi är alla existentiella

varelser med den stora livsfrågan

Duger jag?

Sartre

Att lyckas - trots

koncentrationssvårigheter

Studentlitteratur

Lärande och utveckling

Människor i behov av stöd

Samspel - teori och praktik

Liber

Ny bok. Studentlitteratur

Britt-Inger Olsson

Tel: mobil: 0762097491 britt-ingerolsson@swipnet.se Webbsida: www.bimopedagog.se