Detaljplan för
Kile 1:125 m fl,
Strömstads kommun
REDOGÖRELSE FÖR PROGRAMSAMRÅD
HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS
Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-07-05 § 158 att genomföra ett programsamråd gällande rubricerat ärende. Programhandlingarna har varit utsända för programsamråd under tiden 2011-08-30 – 2011-09-22. Handlingarna har även funnits tillgängliga i informationen på Strömstads Stadshus och på kommunens webbsida.
INKOMNA SYNPUNKTER
Följande skriftliga synpunkter har inkommit till och med 2011-10-19
1. Länsstyrelsen Inkom 2011-09-22
2. Statens Geotekniska Institut Inkom 2011-09-15 3. Bohusläns museum Inkom 2011-09-29 4. Fortum Distribution Inkom 2011-09-06
5. Folkpartiet Inkom 2011-09-20
6. Strömstadspartiet Inkom 2011-09-20 7. Kommunstyrelsens arbetsutskott Inkom 2011-10-14
8. Omsorgsnämnden Inkom 2011-10-06
9. Tekniska förvaltningen Inkom 2011-09-21 10. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Inkom 2011-10-19
1. Länsstyrelsen
Länsstyrelsens samlade bedömning är att Kosteröarna är ett populärt besöksmål, inte minst efter bildandet av Kosterhavets nationalpark. Det är svårt för tillfälliga besökare att finna boende under sommarmånaderna. Enligt Länsstyrelsens uppfattning är den gällande detaljplanen uttryck för en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen som är lämplig med hänsyn till förutsättningarna på platsen. Länsstyrelsen har tidigare ställt sig negativ till att ändra detaljplanen till bostadsändamål (samrådsyttrande 2006-11-22, dnr 407-74071-2006). Intresse att förverkliga planen har dock saknats och kommunen har genom sin bygglovgivning tillåtit att planområdet för uthyrningsstugor övergått till en gles fritidsbebyggelse. Länsstyrelsen bedömer därför att det är rimligt att ta fram en ny
detaljplan för att långsiktigt säkerställa platsens värden.
Planarbetet behöver därför ha allmänna intressen i fokus och inriktas på att begränsa de ytor som kan privatiseras så att allmänhetens otvungna tillträde till naturreservatet och det strandskyddade området säkerställs. Då planarbetet har ett allmänt intresse, och inte har ett tydligt stöd i översiktsplanen, bör det enligt Länsstyrelsen uppfattning bedrivas med normalt förfarande.
Som motiv för bedömningen anger Länsstyrelsen att planområdet berörs av riksintressen för naturmiljö, friluftsliv och kulturmiljövård. Delar av planområdet ingår i Natura 2000 området Koster. Planområdet gränsar till Kosterhavets nationalpark och ett naturreservat.
Ett fortsatt planarbete måste beskriva påverkan på och konsekvenser för dessa intressen och vilka avvägningar som görs för att planförslaget inte ska komma att innebära en påtaglig skada på riksintressena.
Länsstyrelsen bedömning är att naturmark inom planområdet, d.v.s. mark som inte är ianspråktagen ska regleras till NATUR i planen. Länsstyrelsen ser förslag B som en
utgångspunkt för mer detaljerade studier av lämpliga gränsdragningar. Stenmuren i syd bör i hela sin längd fungera som gräns mot naturmarken. Länsstyrelsen bedömer utifrån det presenterade materialet att de nordöstra delarna av tomt C bör hänföras till NATUR.
Tidigare var bebyggelsens utformning sammanhållen med ljusa träfasader, avvikande färg på fönster- och dörrfoder samt röda tak. Gårdens huvudbyggnad dominerade i
planområdet. Om- och tillbyggnader av de små stugorna har gjort platsen mer splittrad med tre mer jämnstora hus, vart och ett med sin speciella karaktär. Kommunen bör verka för att planen tydligare styr mot en god helhet. Hänsyn behöver tas till att planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården.
Vad gäller de geotekniska förutsättningarna behöver de klarläggas i enlighet med yttrandet från Statens geotekniska institut, daterat 2011-09-13 och sänt till kommunen.
Enligt 2 kap. 10 § PBL skall MKN följas vid planläggning.
Länsstyrelsen anser att det är olämpligt att upphäva strandskyddet inom planområdet. Det finns en risk, om strandskyddet försvinner, att nybyggnationer/utbyggnader inom
tomtplatserna kan få konsekvenser som negativt påverkar den allemansrättsliga mark som finns utanför tomtplatserna. Ev. nybyggnation ska dispensprövas i varje enskilt fall.
Sjöbodarnas användning behöver tydliggöras som förråd i planen. Inga nya anläggningar
privatiseras. Allmänheten får på intet sätt hindras eller avhållas från att vistas i
strandområdet. Länsstyrelsen bedömer att det är olämpligt att anlägga ytterligare bryggor.
Länsstyrelsen konstaterar att planområdet i den fördjupade översiktsplanen angivits som detaljplanerat. Det framgår inte att kommunen avser ändra planens inriktning från stugby till bostäder. Länsstyrelsen anser inte att planförslaget har ett tydligt stöd i översiktsplanen.
Länsstyrelsen anser att samtliga projekt bör ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat.
Klimatförändringar medför konsekvenser för i stort sätt alla samhällssektorer och anpassningsåtgärder är därför nödvändiga. Frågan behöver belysas i det fortsatta planarbetet.
Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön och Länsstyrelsen delar kommunens åsikt.
Kommentar:
Det fortsatta planarbetet ska bedrivas med normalt planförfarande.
I det fortsatta planarbetet kommer planens relation till gällande riksintressen och naturskydd beskrivas.
Alternativ B i planprogrammet fungerar som utgångspunkt för det fortsatta planarbetet.
Tomtplatsernas storlek kommer att diskuteras i det fortsatta planarbetet.
Efter samtal med Länsstyrelsen har en överenskommelse nåtts om att de nordöstra delarna (syrenhäcken) kan nyttjas som tomtmark.
Hantering av de befintliga stenmurarna inom planområdet och dess placering i relation till tomtplatserna kommer att diskuteras i det fortsatta planarbetet.
Utformningskrav för gäststugor ska formuleras i planen. Vidare kommer även dess placering att styras genom prickmark för att eftersträva en god samlad bild av bebyggelsen i området.
De geotekniska förutsättningarna skall klarläggas i enlighet med SGI:s yttrande.
Miljökvalitetsnormer skall beaktas i det fortsatta planarbetet.
Strandskyddet kommer inte att upphävas inom planområdet.
Planen ska klargöra sjöbodarnas användningsområden som förråd. Inga nya byggnader, anläggningar eller bryggor får tillkomma inom strand- eller vattenområdet.
Planen ska i det fortsatta arbetet belysa förslagets relation gentemot klimatförändringar.
I övrigt ska Länsstyrelsens synpunkter beaktas.
2. Statens geotekniska institut
Jordartskartan visar att marken i huvudsak utgörs av postglacial sand. Det är vanligt förekommande att det under postglaciala sediment finns lös lera. Vidare indikerar
kartunderlaget att markens lutning inom de delar av området som utgörs av sediment delvis är brantare än 1:10. SGI kan därför inte utesluta bristande stabilitet i planområdet. Vi rekommenderar därför att stabiliteten klarläggs i planskedet enligt de rekommendationer som ges i Skredkommissionens Rapport 3:95 för minst detaljerad utredning. För
bebyggelsen bör säkerhetsnivåer enligt Rapport 3:95 för ”nyexploatering” tillämpas och för området vid stranden ”annan mark”. I utredningen behöver även eventuell förekomst av kvicklera och höga portryck klarläggas samt erosionsförhållandena vid stranden redovisas.
Planområdet omges av sluttande mark med berg i dagen. Eventuell risk för nedfall av sten med påverkan inom planområdet behöver därför redovisas. Den bergtekniska bedömningen kan inledningsvis ha översiktlig karaktär och redovisas med foto, anteckningar etc. i
exempelvis planbeskrivningen. Kan inte risk för nedfall helt uteslutas bör området besiktas av bergtekniskt sakkunnig som vid behov redovisar förslag till åtgärder.
Föranleder resultaten i utredningarna enligt ovan behov av åtgärder bör dessa säkerställas i planen. SGI har inte granskat frågeställningarna rörande markmiljö inklusive markradon.
Kommentar:
De geotekniska förhållandena ska klarläggas i det fortsatta planarbetet i enlighet med SGI:s yttrande.
3. Bohusläns museum
Kosteröarna är en miljö med stora kulturvärden. En allmän bedömning av vilka
konsekvenserna blir för kulturmiljön vid ett genomförande av planen ifråga är att, oavsett alternativ, konsekvenserna blir relativt begränsade. Förslag B är sannolikt det förslag som är att föredra genom den mer begränsade storleken på tomterna. Museet anser dock att det är angeläget att markera att åtgärder som underlättar avstyckning och fastighetsbildning kring sjöbodar bör undvikas.
Museet gör bedömningen att förslaget inte kommer att innebära men för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Programområdet berör inte kända fornlämningar. Museet har inget att erinra mot förslaget utifrån fornlämningssynpunkt.
Kommentar:
Det fortsatta planarbetet kommer att utgå från alternativ B i planprogrammet.
Övriga synpunkter kommer beaktas i det fortsatta planarbetet.
4. Fortum Distribution
Fortum Distribution har inget att erinra mot förslaget.
Fortum Distribution har 12kV och 0,4 kV kablar inom planområdet. Om arbetet skulle innebära att vi måste göra speciella åtgärder, flytt eller sänkning av kabel, förutsätter vi att ekonomisk kompensation utgår för den fördyring som kan uppstå.
Kommentar:
Synpunkt noteras.
5. Folkpartiet
Folkpartiet i Strömstad ställer sig bakom planens syfte att skapa tre bostadstomter.
Området utgörs av en planerad stugby från 1980-talet med helt andra förutsättningar än dagens krav på liknande verksamheter.
Allmänhetens tillgänglighet till strandområdet är avgörande för upplevelsen av kust och hav. Det är därför av synnerlig vikt att en tydlig gräns mellan enskild och allmän plats främst skapas i tomtgränserna mot havsviken i form av stenmur, staket eller häck. Sjöbods tomt skall utgöras av byggnadens utbredning på marken.
Bostadstomterna skall omfatta området enligt alternativ A, men mellan tomt A och B skall den befintliga stenmuren utgöra en naturlig gräns.
Kommentar:
Behovet och utformningen av en gräns mellan enskild och allmän plats ska diskuteras i det fortsatta planarbetet.
Det fortsatta planarbetet kommer att utgå från alternativ B i planprogrammet. Vidare kommer tomtplatsernas storlek att diskuteras i det fortsatta planarbetet.
6. Strömstadspartiet
Strömstadspartiet påtalar att det i området finns allmän platsmark upplåtet. Man kan inte konstatera huruvida dessa upplåtna platsmarker sköts av någon vägförening eller liknande.
Det är därför av vikt att i processen uttömmande definiera vem som skall ha ansvaret för den upplåtna platsmarken. Enligt Strömstadspartiets uppfattning kan det vara dem som har egendomar som gränsar till den upplåtna platsmarken eller ingår i en samfällighet som tilldelas skötselansvar.
Partiet anser det angeläget att tillförsäkra allmänheten tillgänglighet i området så att inte särintressen övertar det allmänna intresset. Därför skall det finnas en huvudman för skötsel längs strandpromenaden.
Kommentar:
Planen kommer att beakta allmänhetens tillgänglighet till området.
Skötselfrågan kommer att utredas under samrådet.
7. Kommunstyrelsens arbetsutskott
I förhållande till översiktlig planering kan konstateras att området redan är bebyggt och att allemansrätten är utsläckt inom hävdad tomtmark. Ur kommunstyrelsens arbetsutskotts perspektiv finns därför ingen anledning att ha synpunkter på hur byggrätterna placeras inom befintlig tomtmark. Däremot är alternativ B att föredra därför att det tar mindre ny tomtmark mot söder i anspråk.
Kommunstyrelsens arbetsutskott förordar fortsatt planarbete baserat på alternativ B.
Kommentar:
Det fortsatta planarbetet kommer att utgå från alternativ B i planprogrammet
8. Omsorgsnämnden Ingen erinran.
9. Tekniska förvaltningen
För att tillgodose framkomligheten för sophämtningens transportfordon är det viktigt att varje fastighet har vägförbindelse och vändningsmöjlighet.
I övrigt har Tekniska förvaltningen inget att erinra.
Kommentar:
Synpunkt kommer att beaktas.
10. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen
Miljö- och hälsoskyddsavdelningen kan inte i dagsläget, med den information som finns tillgänglig, uttala sig säkert om befintlig avloppsstandard inom tänkt planområde. Det behövs därför en grundlig genomgång av befintliga avloppsanordningar inom området.
Eftersom stora delar av regelverket har ändrats sedan de flesta befintliga tillstånden och bedömningarna gjorts kan en omprövning av dessa komma att bli nödvändig i det fortsatta arbetet. Detta för att förhindra att anordningar som inte uppfyller dagens krav ges
legitimitet genom en ny detaljplan.
Vad gäller dricksvattenförsörjningen så har grundvattnet på Kosters givits ett mycket starkt skydd genom det nya vattenskyddsområdet som trädde i kraft 2011-01-01. Eftersom bedömningen redan 1980 var att endast tre stugor skulle kunna försörjas av befintlig vattentäkt bedöms förutsättningarna för ytterligare exploatering som små. För att ytterligare exploatering överhuvudtaget ska kunna komma i fråga så krävs en grundlig geohydrologisk undersökning som utreder grundvattenfrågan.
En nära samverkan med Miljö- och hälsoskyddsavdelningen i vatten- och avloppsfrågan är önskvärd i det fortsatta arbetet med detaljplanen.
Kommentar
En VA-utredning som belyser status på befintliga avloppsanläggningar samt redovisar eventuellt behov av åtgärder ska tas fram i det fortsatta planarbetet. Om eventuell nyexploatering ska ha vatten och avlopp indraget kommer även en geohydrologisk
SAMMANFATTNING
I det fortsatta planarbetet kommer:
normalt planförfarande att tillämpas
allmänhetens tillgänglighet till området beaktas
alternativ B från planprogrammet fungera som utgångspunkt
fastighetsgränser diskuteras utifrån redan ianspråktagen tomtmark
strandskyddet inte att upphävas
förslagens relation till gällande riksintressen och naturskydd beskrivas
planens relation gentemot klimatförändringar belysas
de geotekniska förutsättningarna att klarläggas i enlighet med SGI:s yttrande
en VA-utredning att genomföras
MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2012-02-29 Plan- och kartavdelningen
Eva Frennered Planeringsarkitekt
