Strategi för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete 2021 - 2024
Internationellt utvecklingssamarbete är en del av vår kärnverksamhet
Det av riksdagen fastställda målet för det internationella utvecklingssamarbetet är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Riksrevisionen har en viktig roll i det svenska utvecklingssamarbetet och det är en del av myndighetens kärnuppgifter. Riksrevisionen har en instruktionsgiven uppgift att ”… bedriva internationellt utvecklingssamarbete i enlighet med vad riksdagen har beslutat.
Inriktningen av det internationella utvecklingssamarbetet ska beslutas av Riksrevisionen efter samråd med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)”.
Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att i utvecklingsländer stärka nationella revisionsorgans kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder (ISSAI). Strategin för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete anger mål och inriktning för arbetet samt identifierar
prioriteringar för verksamheten. Strategin gäller under perioden 2021–2024 och ses över årligen och tidsperioden flyttas fram ett år. Den omfattar de medel som årligen anvisas av riksdagen till anslaget 1:5 Riksrevisionen inom ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Medlen ska användas i överensstämmelse med OECD:s biståndskommittés (DAC) definition av bistånd och inom ramen för målen för svensk biståndspolitik.
Rättighetsperspektivet och Agenda 2030 sätter kontexten
Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete ska, i likhet med andra delar av det svenska utvecklingssamarbetet, ta sin utgångspunkt i och präglas av ett rättighets- och fattigdomsperspektiv. Rättighetsperspektivet innebär att de mänskliga rättigheterna och demokrati ska ses som grundläggande för utveckling.
Fattiga människors perspektiv på utveckling innebär att fattiga vuxna och barns situation, behov, förutsättningar och prioriteringar ska vara utgångspunkten för fattigdomsbekämpning och för främjandet av en rättvis och hållbar utveckling.
Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling är universella, odelbara och integrerar de tre dimensionerna av hållbar utveckling – social, ekonomisk och miljö- mässig. För att genomföra Agenda 2030 krävs ny kunskap och nya arbetsformer. Agenda
2030 tydliggör vikten av att alla delar av samhället, inklusive offentliga institutioner, är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för framtiden. I enlighet med politiken för global utveckling är biståndet ett av flera politikområden som ska bidra till Agenda 2030.
Väl fungerande offentliga institutioner, vars verksamhet bygger på rättsstatsprincipen, är en förutsättning för leverans av en grundläggande samhällsservice utan korruption.
Transparent och effektiv offentlig förvaltning är också centralt för hållbar fred och förebyggande av våldsam konflikt, inte minst i sviktande och konfliktdrabbade länder.
Kapacitet på olika nivåer är en förutsättning för att kunna möta aktuella utvecklings- utmaningar och uppnå de globala målen för hållbar utveckling.
Mål 16 i Agenda 2030 syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla
tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och
inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.
I mål 17 lyfts stärkta genomförandemedel och partnerskap för hållbar utveckling fram.
Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete strävar mot att bidra framför allt till att nå dessa båda mål och de delmål som framgår i figuren bredvid.
Syftet är att främja en effektiv förvaltning och demokratisk utveckling
Mot bakgrund av ovanstående kontext och perspektiv ska det övergripande syftet med Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete vara att främja effektiv förvaltning och demokratisk utveckling i utvecklingsländer. Verksamheten syftar också till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande, vilket främjar den enskilde medborgarens möjligheter att göra sin röst hörd och bidrar samtidigt till att motverka korruption och oegentligheter. Syfte och verksamhetsmål framgår i bilden nedan:
Figur 1. Delmål i Agenda 2030 som länkar till vårt arbete
Figur 2. Verksamhetsmål och syfte
Prioriteringar för 2021–2024
Utöver att fullfölja pågående projekt i enlighet med undertecknade samförståndsavtal (MoU) och motsvarande, så identifierar Riksrevisionen följande prioriteringar för att nå de uppsatta målen under strategiperioden.
Tabell 1. Prioriteringar 2021–2024
Prioriteringar 2021–2024
Fortsatt inriktning i våra bilaterala, regionala och globala samarbeten
- Fortsätta bedriva våra internationella samarbetsprojekt, regionalt och bilateralt, med hög kvalitet samt föda in lärdomar från dessa i våra andra internationella åtaganden
- Värdera myndighetens fortsatta engagemang i INTOSAI:s kapacitetsutvecklingskommitté1, CBC, inför att Riksrevisionens åtagande som vice-ordförande i CBC löper ut 2022
- Öka fokus på frågan om revisionsmyndigheters granskning av givarmedel, exempelvis inom ramen för CBC:s verksamhet och INTOSAI-Givarsamarbetet
- Stärka Riksrevisionens engagemang gällande revision av multilaterala organisationer med utvecklingsmandat
- Stärka hållbarhetsperspektivet i Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Häri ingår såväl jämställdhet som miljöhänsyn
- Öka samverkan med andra svenska myndigheter som är engagerade i kapacitetsutveckling inom internationellt utvecklingssamarbete, liksom med andra relevanta utvecklingsaktörer exempelvis från det civila samhället
- Stärka samordningen och kompetensstöd gällande EU-finansierade biståndsprojekt, inklusive EU- Twinning inom internationellt utvecklingssamarbete
- Tillse att kompetens och erfarenheter som personal tillägnar sig i det internationella utvecklingssamarbetet tillgodogörs i myndighetens övriga verksamhet
Stärka resultat och utvärdering i vår verksamhet
- Värdera myndighetens insatser i det internationella utvecklingssamarbetet för att säkra relevans och attraktivitet hos partners
- Ta fram lämpliga indikatorer för uppföljning av strategin för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete
- Utveckla redovisningen av resultat genom att i löpande rapportering och genomförda utvärderingar i högre grad fokusera på en analys av verksamhetens genomslag snarare än en redogörelse för aktiviteterna inom projekten
- Utveckla redovisningen av resultat i kommande resultatrapport till riksdagen (september 2022)
- Stärka kommunikationen om Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete i syfte att ge myndighetens medarbetare och externa intressenter en rättvisande bild av verksamheten, dess mål och resultat
- Utarbeta och implementera en utvärderingsstrategi och därmed öka lärandet från genomförda utvärderingar
Metodutveckling i våra internationella samarbetsprojekt
- Fastställa samlade kriterier för att pröva nya samarbeten respektive avsluta samarbetsprojekt
- Inkludera en ”exitstrategi” (beskrivning om hur en utfasning av projektstöd kan se ut) i våra projektdokument
- Värdera våra metoder för kapacitetsutveckling och löpande utveckla nya pedagogiska metoder som ska prövas och används i samverkan med våra samarbetspartners
- Undersöka och utveckla nya och innovativa samarbetsformer exempelvis med hjälp av digitalisering
- Öka fokus på kompetensutveckling av Riksrevisionens experter inom utvecklingssamarbetet. En introduktionsutbildning utvecklas för nya medarbetare i utvecklingssamarbetet
- Säkerställa att Riksrevisionens internationella uppdrag nyttjas som en central del i att attrahera, utveckla och behålla personal, bland annat genom sekunderingar till tjänster för långtidsrådgivning och utbytestjänstgöring genom en utökad bredd på de internationella uppdragen
Samverkan sker med en bredd av aktörer
Riksrevisionen samarbetar och samverkar med en bredd av aktörer inom det
internationella utvecklingssamarbetet för att nå våra mål och genomföra vår verksamhet.
Kontakterna med våra samarbetspartner bilateralt, regionalt och globalt är frekventa och förekommer på olika nivåer, från riksrevisor till kollegial nivå mellan medarbetare.
Kontakterna med andra revisionsmyndigheter, är en viktig del i verksamheten, liksom samordning med andra givare som EU, andra länders biståndsmyndigheter och
internationella och multilaterala organisationer. Dessa kontakter sker dels på plats i de länder där Riksrevisionen verkar, dels genom myndighetens deltagande i globalt samarbete. Här ingår kontakter mellan INTOSAI och ett flertal givarorganisationer som verkar för utökat och bättre samordnat stöd till revisionsmyndigheter, genom INTOSAI- Givarsamarbetet.
Riksrevisionen samråder årligen, i enlighet med myndighetens instruktion, med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) om inriktningen av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete.
Därtill förekommer regelbundna kontakter med riksdagen, Utrikesdepartementet, utlandsmyndigheter, Sida och andra svenska myndigheter och intressenter. Deltagande i nätverk och motsvarande med andra svenska myndigheter som är aktiva inom
utvecklingssamarbetet ingår och kommer att prioriteras i högre utsträckning i syfte att dela information, kompetens och erfarenheter. Stärkt myndighetssamverkan kan vidare bidra till synergieffekter mellan närliggande insatser från olika myndigheter.
Verksamheten sker på global, regional och bilateral nivå
Vårt stöd är efterfrågestyrt
En grundläggande förutsättning är att Riksrevisionens internationella utvecklings- samarbete utgår från en strategisk ansats om var vi har störst relevans och högst mervärde i förhållande till målen för det svenska utvecklingssamarbetet.
Utgångspunkten är att våra internationella samarbetspartner äger sin egen utveckling.
Riksrevisionens bidrag ska vara i linje med partnerns strategiska utvecklingsplan, nationella utvecklingsplan, internationella åtagande och andra för samarbetet relevanta kontext. Samordning sker med andra partners och givare. Partnerns ägarskap och den gemensamma förmågan till anpassning och lärande bedöms vara kritiska
framgångsfaktorer.
Riksrevisionens komparativa fördel ligger i att vara en institutionell partner som arbetar myndighet till myndighet. Det innebär att Riksrevisionen ska vara flexibel i sin ansats
och gå in i samarbeten med avsikten att vara långsiktig. Huvudsakligen används Riksrevisionens egna personalresurser, vid behov kompletterade med upphandlad kompetens. I enstaka fall ges också finansiella bidrag när dessa bedöms bidra till målen för samarbetet.
Intern metodutveckling, utvärdering, resultatredovisning samt kompetensutveckling som specifikt riktas mot medarbetare i det internationella utvecklingssamarbetet, liksom kommunikation om Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, är viktiga delar i arbetet. Övriga insatser kan handla om att sprida kunskap om vikten av
kapacitetsutveckling och institutionsbyggande i syfte att främja demokratisk utveckling och stärkt parlamentarisk kontrollmakt.
Coronapandemin kräver ökad flexibilitet
Den globala coronapandemin påverkar länder och organisationer över hela världen, inklusive Riksrevisionens samarbetspartners. Pandemin förväntas fortsatt påverka Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete under överskådlig framtid.
Samtidigt bidrar möjligheten till distansstöd i form av lärarledd distansundervisning, så kallad blended learning, e-learning, coachning och seminarier till verksamhetens
genomförande, om än i annan form än planerat. Förutsättningarna skiljer sig mellan länder och partners med vilka vi har samarbeten. Vi behöver därför agera flexibelt och kontextanpassat för att möta våra partners behov på bästa sätt. Andra stödformer än kapacitetsutveckling ”peer-to-peer” kan därför vara särskilt aktuellt under denna period, exempelvis i form av finansiella bidrag för att stärka partnerns organisatoriska kapacitet och förmåga att bedriva revision.
Samarbeten drivs på bilateral och regional nivå
Fokus för Riksrevisionens utvecklingssamarbete ligger på bilaterala och regionala ömsesidigt stärkande samarbeten med nationella revisionsmyndigheter i låg- respektive medelinkomstländer. För att bidra till större uthållighet och bärkraft ska Riksrevisionen söka stödja regionala organisationer och nätverk i de regioner där vi är verksamma med bilaterala projekt. Stärkt kapacitet lägger grunden för varaktiga resultat som går bortom utvecklingssamarbetet. Samspel mellan olika offentliga institutioner, organisationer och andra samhällsaktörer är viktigt för att möta utmaningar i en ständigt föränderlig omvärld. Häri ingår exempelvis samspelet mellan den nationella revisionsmyndigheten, granskningsobjekt, parlament, civila samhället och media.
Verksamheten ska syfta till att öka samarbetspartnerns organisatoriska kapacitet och professionella kompetens i revisionsfrågor, den enskildes kapacitet att använda dessa färdigheter samt förmåga att koppla samman medarbetarnas kapacitet till en effektiv verksamhet. Riksrevisionen har en bredd av möjliga områden där valet av insatser beror
på var samarbetspartnern är i sin egen utveckling, vad den efterfrågar samt vilken kompetens Riksrevisionen kan tillhandahålla. Riksrevisionen kan ge grundläggande utbildning i revisionsfrågor, vidareutbildning inom specialområden, stöd till att bygga upp kvalitetssäkring och kvalitetskontroll samt insatser inom ramen för att stärka organisationens kapacitet i områden som rör ledarskap, strategisk planering,
kommunikation- och IT utveckling och HR frågor. Målgruppen för insatserna varierar efter det behov som finns på respektive revisionsmyndighet, men inkluderar vanligen hela kedjan, från enskilda revisorer, teamledare och mellanchefer till myndighetsledning.
För att säkerställa hållbara resultat, försöker vi arbeta på alla nivåer hos våra samarbetspartners.
Riksrevisionen strävar efter att stärka sina samarbetspartners genomslag av sina uppdrag. Det kan innebära stöd till revisionsmyndighetens arbete gentemot sina intressenter, framför allt parlament och regering, men även media, akademin och det civila samhället. Det kan också innebära att föra en dialog med svenska aktörer som Sida, Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna för att lyfta revisionens roll och oberoende i den politiska dialogen i samarbetslandet.
Utöver insatser inom ramen för Riksrevisionens bilaterala och regionala samarbets- projekt kan det handla om att ta emot delegationer från utvecklingsländer som besöker Riksrevisionen med syfte att lära sig mer om en oberoende revisionsmyndighets roll och mandat, antikorruption, stärkt parlamentarisk kontrollmakt, institutionsbyggande, kapacitetsutveckling eller andra frågor rörande demokratisk utveckling. Därutöver deltar Riksrevisionen i regionala initiativ, kommittéer och arbetsgrupper med mera i syfte att bidra till regional utveckling som syftar till att stödja revisionsmyndigheter i utvecklings- länder.
Globalt bidrar Riksrevisionen med att sprida erfarenheter och kunskaper
Riksrevisionen har flera internationella åtaganden inom ramen för globalt utvecklings- samarbete. Till dessa hör exempelvis viceordförandeskap och sekretariatsfunktion i INTOSAI:s kapacitetsutvecklingskommitté (CBC). CBC utvecklar och faciliterar tillgång till arenor, metoder och information om kapacitetsutveckling för INTOSAI:s medlemmar och regioner. Verksamheten bedrivs genom olika arbetsgrupper och initiativ inriktade mot till exempel professionalisering, verksamhetsutvärdering, integritetsfrågor och utvecklingssamarbete mellan revisionsmyndigheter. Riksrevisionen deltar i flera av CBC:s arbetsgrupper samt innehar ordförandeskapet i arbetsgruppen för revision i komplexa och utmanande kontexter (ACCC). Under 2018 fattades principbeslutet att Riksrevisionen avser fortsatt ställa sig till förfogande som vice ordförande i CBC till 2022.
Riksrevisionen är också engagerad i INTOSAI:s samarbete med biståndsgivarsamfundet och INTOSAI Development Initiative (IDI), som på olika sätt främjar förbättrat eller utökat stöd till revisionsmyndigheter i utvecklingsländer, samt förbättrad samordning mellan givare.
Kontakter och relationer med FN, Världsbanken och andra multilaterala och internationella organisationer med utvecklingsmandat kommer att stärkas under strategiperioden. Närmare 60 procent av Sveriges bistånd kanaliseras via internationella och multilaterala organisationer. Sverige är en av de största givarna av
kärnstödsfinansiering till det multilaterala systemet, det vill säga icke- öronmärkta bidrag till en organisations budget. Detta ger förutsägbarhet och flexibilitet men ställer också stora krav på organisationernas förmåga att använda medlen på ett effektivt sätt.
Att ta revisionsuppdrag i internationella och multilaterala organisationer bedöms således ingå i vår roll som utvecklingsaktör, givet att Riksrevisionens anslag för internationellt utvecklingssamarbete ska användas inom ramen för målen för svensk biståndspolitik.
