Föreningen Vård- och omsorgscollege
Postadress: E-post: Telefon: Hemsida: Besöksadress:
118 82 Stockholm info@vo-college.se 08-452 7691 www.vo-college.se Hornsgatan 15
Handledning för
Yrkesambassadörsutbildning Modul 1
Definition av Yrkesambassadör
”Är en yrkesverksam person som har relevant utbildning i branschen, är en god ambassadör och förebild samt är intresserad av att inspirera och motivera andra att utbilda sig och jobba i vård och omsorg”
Förslag på person som utbildar yrkesambassadörer
Regional eller lokal samordnare tillsammans med chef, HR, VO-lärare, handledare steg 3 eller person med annan relevant kompetens för uppdraget
Sidan 2 av 9
Innehåll – Agenda
13.00: Introduktion
13.20: Kort beskrivning av VO-College, nationellt, regionalt och lokalt.
13.35: Yrkesambassadör – vad kan det innebära?
14.05: Värdegrund – jämställdhet, inkludering, ickediskriminering.
14.30: Fika och reflektionsuppgift kopplad till värdegrund 15.00: Intresserade möten, möten för att intressera 15.30: Hisspitch (hissamtal)
15.50: Utvärdering 16.00: Avslutning
Material till modul 1
• Inbjudan
• Powerpointpresentation
• Handledning
• Uppgift yrkesenkät
• Uppgift reflektion normkritik
• Blädderblockspapper
• Post it-lappar
• Whiteboardpennor
• Papperstejp
• A4, ”finpapper” vitt papper alternativt fint färgat papper
• Sax
• Eventuellt lamineringsmaskin och lamineringsplast
• Kaligrafipennor eller annan fin tuschpenna
• Fika
• Utvärderingsmaterial
Metod
Observera att det är kort om tid. 3 timmar går väldigt snabbt! Optimal gruppstorlek är 8 – 12 personer. Om flera deltagare, så bör redovisningar mm justeras så att tiden för redovisningar och grupper hinns med.
Sidan 3 av 9
Introduktion
Bildnummer hänvisar till Powerpointpresentationen
Bild 1: Hälsa välkommen och presentera dig själv Bild 2: Programmet och genomgång av detta
Bild 3: Syfte med modul 4 yrkesambassadörsutbildningen
Bild 4: Introduktion. Presentationsrunda av deltagarna: Namn, arbetsplats, förväntningar på kursen samt eventuell erfarenhet av att vara yrkesambassadör.
Bild 5: Genomgång av modellen för yrkesambassadörsutbildningen.
Modul 1: Kan med fördel ges till alla på en arbetsplats för att alla ska ”agera”
ambassadörer på arbetsplatsen. Skapa det välkomnande klimatet.
Modul 2: Handlar om mässor och öppna hus som är vanliga sätt att informera om branschen. Modulen ger inspiration och tips på hur du som ambassadör kan agera i monter och hur du når målgrupperna.
Modul 3: Handlar om Upplevelseverkstad, som är en metod för att nå både ungdomar och andra genom att de får uppleva och göra vård och omsorg. Under ca 3 timmar får de som kommer till verkstaden ”göra” fem till sex olika stationer, stationerna behöver vara representativa för branschens bredd, dvs funktionshinder, psykiatri, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. För mer information – se Idébanken på VO-College hemsida.
Modul 4: Handlar om hur en gör en bra praoperiod för ungdomarna. Hur kan vi öka möjligheterna för fler ungdomar att göra prao inom vård och omsorg? Vad får ungdomar göra under sin prao och vad säger arbetsmiljölagen?
Kort beskrivning av VO-College, nationellt, regionalt och lokalt.
Bild 6: Information om Vård- och omsorgscollege. Beskriv kort VO-College utifrån de fyra PP-bilderna. Nationellt, regionalt och lokalt. Du kan själv fylla på lite kort med
information om ditt regionala VO-College.
https://www.vo-college.se/ Här hittar du mer information om Vård- och omsorgscollege.
Bild 7: Gör en beskrivning utifrån de olika nivåerna i VO-College.
Börja på nationell nivå och berätta vilka organisationer som ingår i Föreningen Vård- och omsorgscollege – SKL, Kommunal, Vårdföretagarna, Sobona och KFO och att det finns ett kansli som har fyra anställda – VD, utvecklingsledare, en person som arbetar med marknadsföring/certifiering och en assistent. Kopplat till kansliet finns också
Sidan 4 av 9
certifierare som anställs på uppdrag för att certifiera och återcertifera regionala och lokala VO-College utifrån de tio kvalitetskriterierna. Håll informationen ganska kort.
Beskriv det regionala VO-College du jobbar i samt de lokala collegen som tillhör. Ge en kort bild av vad som är aktuellt i ditt VO-College just nu.
Bild 8: Beskriv kort varför vi samverkar – vad är utmaningen och vad är vinsten!
Bild 9: Avsluta med denna bild.
Yrkesambassadör – vad kan det innebära?
Bild 10: Yrkesambassadör – Vad kan det uppdraget innebära? Vem är
yrkesambassadör? När är en Yrkesambassadör? Vad gör en Yrkesambassadör?
Ställ frågan till deltagarna och låt dem fundera enskilt först ett par minuter på frågeställningarna.
Därefter får de prata med grannen i ca fem minuter och även skriva ner de svar de kommer fram till på post it-lappar eller på blädderblockspapper. Bra om det kan sättas upp på en vägg så det gemensamma resultatet blir åskådligt.
Du som kursledare följer upp dialogen genom att varje grupp redovisar sina reflektioner.
Värdegrund – jämställdhet, inkludering, ickediskriminering
Bild 11: Värdegrund, jämställdhet, inkludering och ickediskriminering.
Föreläsningsmaterialet finns även i presentationen.
”Yrkesambassadör en fantastisk möjlighet”!
Att vara yrkesambassadör innebär en fantastisk möjlighet att inspirera och motivera andra till VO-branschen. Det innebär också ett ansvar.
Vi behöver fler människor som kan tänka sig jobba inom VO och alla ska känna sig välkomna och som att VO är en bransch som passar dem. Hur kan vi arbeta för det i rollen som yrkesambassadörer?
En nyckel är att granska oss själva – vilka tänker vi är blivande kolleger inom VO och varför?
Tryck på att det är den professionella rollen vi pratar om, inte deltagarnas privata åsikter.
Sidan 5 av 9
Bild 12: Frågeställningar
1. Vad vet vi om de vi möter?
2. Vad vet den här gruppen egentligen om varandra?
3. Vad är kanske antaganden baserat på våra föreställningar?
Svaret vi vill komma fram till: Vi vet egentligen väldigt lite om de vi möter, och absolut ingenting om de vi möter ute på stan, på mässor, på upplevelseverkstäder eller på andra platser. Vi vet ingenting om deras liv, eventuella funktionsvariationer, sexuella läggning, vad de röstar på eller vad de har för bakgrund.
Vad vet vi egentligen om varandra? Det vi vill berätta vet vi, men det är väldigt olika vilken information vi delger våra arbetskamrater, våra ev. barn, släktingar, vänner.
Be deltagarna göra yrkesenkätuppgiften om ”vem som jobbar i olika yrken”. Se bilaga.
Kopiera upp så varje deltagare får en enkät. Olika yrken på varje enkät. Ge deltagarna cirka fem minuter att fylla i enkäten.
Följ sedan upp genom att deltagarna kort reflekterar tillsammans i mindre grupp. Du kan ställa en fråga om till exempel vilket kön de skrev om ett specifikt yrke.
Bild 13: Kan normer påverka oss?
Berätta för deltagarna – utgå från detta material:
”För att VO-branschen ska bli öppen för alla behöver vi bli medvetna om fördomar, föreställningar och antaganden som ofta baseras på normer i samhället”.
En norm = Oskrivna regler i samhället. Både positiva och negativa Kan ni komma på något exempel?
”Normer är som oskrivna regler i samhället som kan vara både positiva och negativa.
Inte det normala utan det vi förutsätter. Saker vi gör och tänker omedvetet. Att köa är en schysst norm t ex, det skulle bli så rörigt en fredagseftermiddag på Ica Maxi annars.
Alla vill hem, men ingen skulle drömma om att tränga sig före i kassakön. Bra norm!
Men - normer kan begränsa människor”.
Exempel: Normer/föreställningar om vem som kan arbeta med vad. Om jag säger att jag var hos läkaren i morse kommer de flesta av er förmodligen se en man framför er, trots att det finns fler läkare som är kvinnor.
Bild 14: Fortsätt att berätta
Funktionsnorm – att vi förutsätter att alla människor har kroppar som fungerar enligt normen.
Samhället är anpassat efter människor som inte har en normbrytande funktionsvariation.
Språket spelar roll - att exempelvis säga rullstolsburen istället för rullstolsbunden.
Vad ger det dig för bild av person du möter?
Sidan 6 av 9
Bild 15: Hur kan vi inspirera och motivera fler till vård och omsorg?
• Vilket uppdrag har studie- och yrkesvägledare?
• Vilket uppdrag har du och jag?
• Ges det olika val och möjligheter till killar respektive tjejer?
Hur kan vi inspirera och motivera fler män?
Studie- och yrkesvägledare är den som öppnar dörrar till studie- och yrkesval.
Fundera på – ”Vilka utbildningsval ges till tjejer respektive killar?” Är det olika beroende på kön?
Studie- och yrkesvägledning i skolan till exempel, den handlar om att öppna dörrar till olika yrkesval – hur många yrkesvägledare tror ni rekommenderar VO för killar och byggprogrammet för tjejer? Det handlar om vilka föreställningar vi har om vad tjejer och killar “ska vilja” jobba med. Många killar och tjejer har inte ens funderat på möjligheten att göra otraditionella val till gymnasiet, en del kanske möter motstånd från familj eller vänner.
Ibland sägs det att det behövs fler män inom VO för att de är starka, att det behövs en man på arbetsplatsen. Problemet med detta är att det riskerar att befästa könsroller och dessutom skrämma bort män som inte är normativt “manliga”. Varken män eller kvinnor vill rekryteras till en bransch enbart som representant för sitt kön. Män i förskolan förväntas t ex ofta vilja spela fotboll och klättra i träd - hur blir det för de män som inte främst är intresserade av detta? Jo - det blir faktiskt så att de söker sig bort från branschen. Samma sak gäller inom vården.
Ibland när en försöker rekrytera män till vård och omsorg görs det på ett sätt som
“spelar” på könsroller. T ex är det inte ovanligt att motivera killar att söka VO-
utbildning för att det kan leda till spännande “blåljus”-uppdrag, att det är en bra grund för att läsa vidare till polis, ambulansvårdare och så vidare. Det förutsätts att det är just detta killar intresserar sig för. Konsekvensen av detta kan dels bli att de unga killar som söker blir besvikna om det inte är så spännande som det lät och därför avbryter sina studier/byter yrke. Det kan också bli så att killar inte söker för att de inte intresserar sig för stereotypt manliga yrkesuppdrag.”
Bild 16: Ni som yrkesambassadörer är så viktiga – att ni kan se alla, oavsett kön, hudfärg, sexuell läggning, ålder osv som potentiella kollegor!
Fika och reflektionsuppgift kopplad till värdegrund
Bild 17: Fika och reflektionsuppgift
Möten med möjliga arbetskamrater. Dela ut uppgiften så deltagarna har den med sig under kaffet. Redovisas kort efter kaffet.
Be deltagarna diskutera med varandra vad de kan göra för att i sitt uppdrag som yrkesambassadör få de som de möter att känna sig trygga och få ett bra bemötande oavsett kön, etnicitet, ålder, mm.
Sidan 7 av 9
Vad behöver du/ni tänka på utifrån ovanstående? På din/er arbetsplats och eller på andra platser där du/ni möter möjliga arbetskamrater?
Möten för att intressera
Bild 18: Möten för att intressera
Utgå från powerpointens frågeställningar:
• Hur var din väg in i branschen?
• Hur möter vi potentiella nya jobbarkompisar?
• När möter vi potentiella nya jobbarkompisar?
• Hur känner du igen en blivande kollega?
• Hur inspirerar och motiverar du/vi personer med annan bakgrund eller väg än din att söka arbete och utbildning i branschen?
Vård och omsorg präglas av möten, att jobba i VO är ett mötestätt arbete och ett relationsarbete. Vi har relationer med arbetskamrater, chefer, brukare/patienter, närstående, med flera. När du i ditt uppdrag som yrkesambassadör möter människor som kan bli potentiella arbetskamrater i VO, behöver du utgå från att möta dem normmedvetet, det vill säga utifrån diskrimineringsgrunderna – att du är medveten om
”fallgropar”.
Be deltagarna diskutera två och två utifrån ovanstående frågeställningar.
De ska skriva ner stödord på blädderblockspapper/whiteboard/post-it, eller annat för att åskådliggöra vad de pratat om.
Deltagarna redovisar sedan för varandra alternativt i en mindre grupp – beroende på hur många som deltar på utbildningen och den tid som finns till förfogande. Vilka reflektioner ger det gruppen att få denna bild? Vad tar de med sig?
Om tid finns: sammanfatta på blädderblock eller whiteboard.
Hisspitch (hissamtal)
Bild 19: Hisspitch eller hissamtal
Beskrivning: Hisspitch är ett sätt att ”sälja” sitt viktiga budskap om branschen på 30 sekunder, dvs så lång tid som vi åker i en hiss tillsammans om vi ska åka 4 våningar, därav uttrycket. Du står i en hiss och det kliver in tre personer som kanske är dina blivande jobbarkompisar – de vi pratade om tidigare idag. Du har fyra våningar på dig att fånga deras uppmärksamhet. Hur kan du på 30 sekunder sammanfatta varför ditt jobb är det mest spännande och intressanta? Du behöver några enkla meningar för att fånga deras intresse. En hisspitch är alltså en inspirerande och snabb beskrivning av vad du gör och som ska väcka intresse hos den du möter så att hen vill veta mer.
För att kunna fånga ögonblicket behövs (till en början) ett manus, så att du kort och kärnfullt kan förklara vad du jobbar med och varför. Med en hisspitch är du som
Sidan 8 av 9
scouterna – ”Alltid redo”! En hissmening är inte en livshistoria utan ett budskap som du snabbt vill förmedla och som fångar mottagarens intresse att få veta mer. Det är mer i en hisspitch än i en slogan, så det måste vara mer innehåll, du måste äga det du berättar – det måste ”vara ditt” så du är övertygande när du berättar.
Be dem sedan att skriva ner ett eller två ord på en post-it eller att gå fram till tavlan eller blädderblocket en i sänder och med ett till två ord svara på frågan
• ”Vad är det bästa med mitt jobb”?
När alla svarat på frågan ställs nästa fråga:
• ”Varför jobbar du med vård och omsorg”?
Deltagarna går igen fram till tavlan en i sänder och svarar med ett till två ord. När alla svarat på frågan så ställs sista frågan:
• ”Varför ska personen du möter välja jobb i vård och omsorg?
Deltagarna går igen fram till tavlan en i sänder och svarar med ett till två ord.
Deltagarna sätter sig sedan i två och två och formulerar två till tre hissmeningar som kan plockas fram i ”skarpt” läge. Meningen ska innehålla följande:
1. Vem du är? (”Jag heter och jobbar med…” till exempel.) Detta för att den som lyssnar ska förstå varför just du berättar med stolthet om ditt jobb inom vård- och omsorg.
2. Nyckelorden du/ni plockat fram med några fler ord.
3. Hur personen kan få veta mer – vem personen kan vända sig till.
4. En fråga som öppnar upp för den du pratar med att fråga dig. Det ger dig en bild av vad den här personen har uppfattat och vill veta mer om.
När de slagkraftiga hissmeningarna är framtagna får deltagarna ett ”finpapper och en
”finpenna” för att skriva sin hissmening. Detta för att kunna spara sin mening och kunna ta fram den vid behov. Gärna i storlek så den ryms i plånbok eller telefonfodral.
Hissmeningen kan lamineras för bättre hållbarhet. Deltagaren får sin pitch med sig.
Utvärdering och avslutning
Bild 21: Utvärdering
Använd utvärderingen som finns på bild 21 eller fyll på med egna frågor som är angelägna för er.
• Hur har kursen påverkat dig?
• Har du utvecklat förståelse för uppdraget som yrkesambassadör?
• Vad kommer du att göra som en effekt av kursen?
• Förslag på utveckling av innehåll, upplägg och metoder
Bild 22: Tacka för dagen och berätta att det kan finnas möjlighet att bygga på yrkesambassadörsutbildningen med modul 2 – 4.
Sidan 9 av 9
Beskriv eventuellt kommande uppdrag i din region. Är det aktiviteter på gång i den organisation/i det VO-College som har utbildat personen, berätta och beskriv. Hur når ni varandra efter avslutad kurs? Bildar ni nätverk med ambassadörerna?
Kontaktuppgifter förvaras var? Av vem?
Mer information om VO-College hittar du här…
Idébank med möjliga aktiviteter hittar du här…
