Handledarutbildning. ST-kansliet. Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor, Region Östergötland. Region Östergötland

(1)

Handledarutbildning

ST-kansliet

Stina Garvin

Biträdande övergripande ST-studierektor, Region Östergötland

(2)

Region Östergötland

Program

Dag 1 Dag 2-3

8.30-9.30 Välkommen 8.30-16.30

Genomgång och träning av modeller och redskap för handledning och återkoppling Move Management

9.30-9.50 Kaffe

09.50-12.00 ST-formalia 12.00-13.00 Lunch

13.00-16.00 Kompetensvärdering, Återkoppling

(3)

Vilka kompetenser behöver en bra specialist i din verksamhet?

Kommunikation Ledarskap

Vetenskapligt Förhållningssätt

Medicinsk kompetens Pedagogik

(4)

Vad är en bra ST-utbildning?

Strukturfrågor

”Utbildningsklimat”

Tjänstgöringens innehåll

Individens

förutsättningar

(5)

Vad styr innehållet i ST?

Tvingande:

• Socialstyrelsen SOSFS 2008:17 eller 2015:8 Styrande:

• Regionens riktlinjer för ST ”ST-broschyren”

• Lokala riktlinjer för ST Rådgivande:

• Specialitetsföreningarnas rekommendationer

(6)

www.lio.se/studierektorskansliet

Vad regleras?

• ST:ns ramar och innehåll – Utbildningsprogram – Handledning

• Dokumentation

• Ansvarsfördelning

• Krav på innehåll och form vid ansökan om specialistbevis

(7)

• 5 år heltid (minst)

– För disputerad 4,5 år (minst)

• Utbildning enligt målbeskrivningen

• Nya ansökningsblanketter och intyg

• Krav på handledning av utbildad handledare även under sidotjänstgöring

• Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer

• Förbättrings-/ kvalitetsarbete

• Man kan tillgodoräkna sig max 2,5 år av tjänstgöring från tidigare ST

ST enligt SOSFS 2008:17 och

SOSFS 2015:8

(8)

Specialitetsindelning

• Basspecialiteter

• Grenspecialiteter - kräver en specifik tidigare ST

• Tilläggsspecialiteter- kräver någon av

flera specifika tidigare ST

Bas Bas Bas

Gren

Tillägg

(9)

SOSFS 2015:8

• Målbeskrivningen – Delmålsstruktur

a) Lika för alla specialiteter b) Lika för många specialiteter c) Specialitetsspecifika delmål

– Utökat antal gemensamma delmål

• Tydlig ordning för hur specialister från land utanför EU/ EES kan tillgodoräkna sig tjänstgöring från utbildningslandet

(10)

Ska enl SoS

• vara specialistkompetent inom aktuell specialitet och har genomgått handledarutbildning innefattande handledning, pedagogik,

kommunikation, etik och bedömningsmetoder

Handledarens ansvar

(11)

Utbildningscurriculum för ST- handledare Region Östergötland

Grundutbildning

ST-handledare ST-LIV Studierektorsutbildning

+SR-möten

(12)

Ska enl SoS

• tillsammans med ST-läkaren och ST-studierektorn upprätta ett skriftligt utbildningsprogram och tillsammans med ST-läkaren se över det

årligen och vid behov

• genomföra handledningssamtal med ST-läkaren enligt plan, även under perioder av sidotjänstgöring

• stödja ST-läkarens kompetensutveckling genom fortlöpande bedömning och återkoppling

• ansvara för att skriftlig dokumentation av kompetensvärdering finns

• ansvara för att bedöma om ST-läkaren uppnått målbeskrivningens krav i alla delar inför intyg vid ansökan om specialistbevis

Handledarens ansvar

(13)

• Ansvarar tillsammans med ST-läkaren för en fungerande handledningsrelation

• Bör tjänstgöra på ST-läkarens hemmaklinik och planera in handledningssamtal i schemat

• Håller sin handledarkompetens uppdaterad och deltar i relevanta fortbildningsaktiviteter

Handledarens ansvar

(14)

• Stort utrymme att utforma det efter önskemål från ST-läkare och handledare

• Kom överens om vad samtalen ska användas till och gör terminsvis grovplanering

• Exempel på aktiviteter:

– Uppdatering av läget ”Hur går det?” och hantera eventuella bekymmer – Genomgång och justering av det individuella utbildningsprogrammet – Genomgång av målbeskrivningen ”Vilka områden är starka/ svaga”

– Formulera inlärningsmål inför sidotjänstgöring

– Rapportera och resonera om slutsatser från genomgångna kurser – Genomförande och/ återkoppling efter kompetensvärderingsaktiviteter – Samtal om ledarskapssituationer

– Genomgång av specifik teknik på Clinicum/ annat lärandelab

• ST-läkaren bör dokumentera helt kort efter varje handledningssamtal. Avsätt sista 5 min av mötet till detta.

Handledningssamtal i praktiken

(15)

• Handledare och verksamhetschef SKALL

– Bedöma kompetensutveckling kontinuerligt – Dokumentera skriftligt

BÖR

– Bedömningen görs med kända och överenskomna metoder

– Om brister i kompetensutvecklingen

• Ändra utbildningsplanen

• Förändra verksamhetens utbildning

• Förtydliga kraven på ST-läkarens insatser och följa upp

Bedömning av kompetens

(16)

SKALL

– Skriftliga rutiner för genomförande av ST

– Förutsättningar för ST-utbildning (Skall granskas - SPUR) – Studierektor

– Kompetenta handledare

– Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner BÖR

– Extern granskning vart 5e år

Vårdgivarens ansvar (RÖ)

(17)

SKALL

– Individuellt utbildningsprogram (följs upp, revideras) – Utse huvudhandledare

– Dokumentera bedömningen BÖR

– Utvecklingssamtal regelbundet

Verksamhetschefens ansvar

(18)

SKALL

– Själv ha specialistkompetens och vara handledarutbildad – Samordna utbildningar (externa och interna)

BÖR

– Stöd till Vch, handledare och ST-läkare

– Utarbeta introduktion, verksamhetslokala rutiner, m.m.

– Delta i bedömningen

Studierektors ansvar

(19)

ST-läkarens ansvar

• Tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i den fastställda målbeskrivningen

• Dokumentera tjänstgöring, kurser och handledarsamtal

• Följa utbildningsplanen

• Skicka in ansökan om specialistbevis

(20)

Målbeskrivning

Delmål a1

Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik

Utbildnings- aktiviteter

Uppföljning

– kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på Arbetsplatsen

– kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam

– kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet

– kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående

– kunna samarbeta i nätverk kring patienten

– kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till

exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan

– kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt

– kunna planera och genomföra undervisning

– kunna handleda och instruera medarbetare och studenter

Klinisk tjänstgöring under handledning

Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter

och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare

Deltagande i en eller flera kurser

Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och

uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare

Allmänna råd

Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp

Handleda under Handledning

Undervisa under handledning

(21)

Tjänstgöring

• Innebär självständigt arbete –inte auskultation

• Enstaka kortare perioder av auskultation kan inkluderas i tjänstgöringstiden på hemmakliniken

• Intygas av aktuell handledare på tjänstgöringsintyg

• Intyget kan ha ett eller flera angivna delmål

• Om del av delmål anges, krävs minst två tjänstgöringsintyg med det delmålet

• Tjänstgöringstiden måste vara sammanlagt minst 60 månader och alla delmål som kräver tjänstgöring måste finnas med på tjänstgöringsintyg när ansökan om specialistbevis görs

(22)

Kurser

• Kompletterar tjänstgöringen i delmålet

• Se till att gå bra kurser!

• Enligt SOSFS 2015:8 kan handledaren skriva under kursintyg och kryssa i rutan ”handledare”

(23)

Obligatoriska kurser för många specialiteter

Delmål b1

Kommunikation med patienter och närstående

Ingår i vår kurs

”Patientkommunikation för ST- läkare”

Delmål b2

Sjukdomsförebyggande arbete

Ingår i vår kurs

"Patientkommunikation om levnadsvanor -motiverande samtal"

Delmål b3

Läkemedelsbehandling

Fr o m hösten 2017 erbjuder Region Östergötland

”Läkemedelsbehandling för ST- läkare”

Delmål b4

Försäkringsmedicin

Ingår i vår kurs

”Försäkringsmedicin för ST- läkare”

Delmål b5

Palliativ vård i livets slutskede

Ingår i vår kurs

”Palliativ vård i livets slutskede”

Kurscurriculum Östergötland

Obligatoriska kurser för alla specialiteter

Delmål a1 Medarbetarskap,

ledarskap och pedagogik

Ingår i "ST-LIV"

Delmål a2

Etik, mångfald och jämlikhet

Ingår i vår kurs "Etik för ST- läkare"

Delmål a5

Medicinsk vetenskap

Ingår i vår kurs

”Forskningsmetodik för ST- läkare”

Delmål a6

Hälso- och sjukvårdens organisation

Ingår i ST-LIV

Delmål a6 Lagar och andra föreskrifter

Ingår i vår kurs ”Juridik för ST-läkare”

(24)

• ST-läkaren ska ha avsatt tid för självstudier

• Rekommenderad tid för teoretiska studier 10% av arbetstiden inkluderande:

– Självstudier – ST-träffar

– Medicinska läkarmöten – Journal clubs

– Annan internutbildning

Teoretiska studier

(25)

• ST-läkaren har rätt att avsätta upp till 10 veckors arbetstid

• Arbetet genomförs enligt vetenskapliga principer

• Disputerad handledare i första hand

• Handledaren godkänner och skriver under, men ofta är någon annan aktuell handledare för det vetenskapliga arbetet

Skriftligt arbete enligt

vetenskapliga principer

(26)

Socialstyrelsen skriver på Frågor och svar om ST:

”Du kan redovisa arbeten som du har skrivit före din ST om

verksamhetschefen och handledaren godkänner arbetet. Det är i första hand deras ansvar att bedöma att du uppnår målet”

• Förändringen gäller även ST enligt SOSFS 2008:17

• Socialstyrelsen ger ingen tilläggsinformation om grunderna för bedömningen. Definitionen är ”arbete som genomförs i vilket ST- läkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig

frågeställning”

• I utgångspunkten ska detta inte tolkas som att det skriftliga arbetet ska bort hos flertalet ST-läkare

Skriftligt arbete enligt

vetenskapliga principer

(27)

Förbättringsarbete under ST

”Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten”

SOSFS 2008:17

• Skilt från skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer

• Innebär att man genomför en (serie av) aktivitet/er för att förändra beteende/ behandlingar/ bemötande

• Tidsomfattning bestäms i samråd med handledare och verksamhetschef

• Olika uppfattningar nationellt om krav

• Det räcker inte att skriva ett PM, men ett PM kan vara en del av ett förbättringsarbete

(28)

Handledningens form och innehåll

• Handledningen syftar till att stödja, vägleda och bedöma ST-läkarens kompetensutveckling

• Handledningen bör ges regelbundet och med största möjliga kontinuitet (riktmärke 2

timmar/månad)

(29)

Kompetensvärdering

(30)

Aristoteles:

• Episteme – sakkunskap om faktaförhållanden

• Techne – Sådan kunskap som är kopplad till att utöva konst och hantverk, dvs producera något tex medicin och musik

• Fronesis – Praktisk visdom, omdöme, klokhet

Vad är kunskap?

(31)

Vad är medicinsk kompetens?

• Kompetens är en vana

– Metoder för livslångt lärande, reflektion och förbättring av sin praktik

• Kompetens är en kontextuell företeelse – Den beror inte bara på faktakunskap

utan påverkas av t ex var man arbetar, kultur, epidemiologi mm

• Önskad kompetens är olika beroende på

(32)

• Faktakunskap

• Begreppskunskap

• Procedurkunskap

• Metakognitiv kunskap

(Kunskap om hur man tänker och lär)

Kunskapsklassificering i SoS

kursmål

(33)

Blooms reviderade taxonomi

(34)

Term Definition

Behärska Fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker.

Bedöma Skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning.

Ha

kunskap

Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område.

Ha

kännedom

genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område.

Socialstyrelsens termer

(35)

Bedömning av ST-läkarens kompetens

• Handledaren och verksamhetschefen ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling

– kontinuerligt

– med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet

• Bör ske med på förhand överenskomna metoder

• Åtgärder bör vidtas om bedömningen visar brister i ST-läkarens kompetensutveckling i form av:

– Justering av utbildningsprogrammet – Tydligare krav på ST-läkaren

– Uppföljning

(36)

Bedömningsmetoder

(37)

Metoder för kompetensvärdering

• Medsittning / sit-in – Mini-CEX

– DOPS

– Klinisk ledarskapsförmåga

• 360 grader

• Specialistkollegium

• CBD

• Hitta sätt att observera allt ni undrar över – Skickade remisser

– Remissvar

– Journalanteckningar

– Metodik vid signering av lab-svar – Mm, mm

Mallar finns på ST-kansliets hemsida, ”Dokument och länkar”

(38)

Årligen för varje ST-läkare – 1 specialistkollegium – 2 medsittningar

(mini-CEX/ DOPS /klinisk ledarskapsförmåga/ rondobservation, etc beroende av verksamhetstyp)

– 2 CBD

– 360° under ST-LIV och ytterligare en gång under ST

– Utvärdering av tjänstgöringsavsnitt efter varje sidotjänstgöring – Ett Word-/ Exceldokument där korta noteringar görs löpande

under ST efter observation av t ex lab-listehantering, remisshantering, föreläsning, etc

Förslag till dokumentation av kompetensutveckling Alla dokument bör förvaras i

klinikens G-mapp, en mapp

per ST-läkare med åtkomst för

ST-läkaren, HL, SR och Vch

(39)

• Halo-effekt – ett enstaka bra eller dåligt resultat kan ”smitta av sig” när flera saker ska bedömas.

• Social ”smidighet” – svårt att ta upp negativa aspekter i en bedömning.

• Olika uppfattningar om vad som avses med kompetens

• Vad ska egentligen resultatet jämföras med? När är ett resultat bra eller dåligt?

Potentiella fallgropar

(40)

Återkoppling

(41)

• En av de viktigaste faktorerna för trivsel på arbetsplatsen

• Fråga om lov att få ge återkoppling

• Ta inte på dig att framföra någon annans återkoppling

• Saklig

• Specifik

• Utgå från dina egna observationer

Viktigt om återkoppling

(42)

• Återkoppling (feed back) syftar till att uppmärksamma

förhållandet mellan nuvarande prestation och den önskade

• Svarar på tre frågor

– Hur gick det? (Feed back)

– Vad förväntades jag göra? =ideal/ mål (Feed up)

– Vad bör jag göra för att nå målet? (Feed forward)

Hatties återkopplingsmodell

(Hattie och Timperley)

Feed back

Feed up

Feed forward

(43)

• Börja med en självvärdering

• Vad gick samtalet/ proceduren ut på?

• Hur väl genomfördes samtalet/ åtgärden?

– Konkreta exempel på bra/ mindre bra beteenden

– Undvik generaliseringar, men beskriv allvarlighetsgrad

• Vad bör göras för att förbättra prestationen? –Vägen framåt

I praktiken

(44)

• Samla inte på hög

• Be om en förändring åt gången

• Syftet med feedback är att ändra på ett beteende, men bibehålla relationen

– Förklara dina goda avsikter

– Beskriv beteendet som du noterade – Fråga om X känner igen detta?

– Växla till lyssnande, vägen framåt?

Feedback/återkoppling

(45)

Feedback/återkoppling

(46)

Utbildningsprogram och

dokumentation

(47)

• Löpande dokumentation

– Tjänstgöringstid och plats – Kurser (på SoS intyg)

– Bedömningar

– Handledarsamtal – Andra obligatoriska

utbildningsmoment – Annat, tex vissa

mottagningar eller ingrepp

Vad ska dokumenteras?

• Utbildningsprogram

– Delmålsöversikt

– Tjänstgöringsprogram – Kurser

– Vetenskapligt arbete – Kvalitetsarbete

– Handledningstid och översiktligt innehåll – Bedömningsmetoder

(48)

Klinikspecifika utbildningsprogrammet

Take home message

Utbildningsprogram för din adept

Plan för hur handledarträffar och dokumentation ska genomföras och sparas