RAPPORT
AB VÄSBYHEM
Buller Dp. Åhuset Väsbyhem
UPPDRAGSNUMMER 1182061000
2015-06-16
SWECO ENVIRONMENT AB UPPSALA MILJÖ
RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker
EDVIN OLOFSSON Granskare, Akustiker
Sammanfattning
AB Väsbyhem håller på att ta fram en detaljplan för området Järnvägsparken, Väsby Entré/Stationsområdet för tre bostadshus med studentlägenheter samt
ungdomslägenheter.
Bullerberäkningar för en prognos för året 2030 utfördes som visar att planområdet blir exponerat för buller från järnvägstrafiken som överskrider gällande riktvärden.
Byggnadernas fasader mot järnvägen och det norra husets fasad mot Tegelvägen får ekvivalenta och maximala ljudnivåer över gällande riktvärden. En förutsättning för bostadsbebyggelse är att byggnaderna byggs i enlighet med avstegsregler redovisade i länsstyrelsen i Stockholms läns rapport 2007:23 - Trafikbuller i bostadsplanering samt att planprogrammets mål för ljudnivåer inomhus nås.
Den gemensamma innnergården mellan Hus A och B fungerar som uteplats för alla tre byggnaderna. Innergården får ljudnivåer under gällande riktvärden.
Förekomsten av tunga transporter samt den stora mängden trafik på järnvägen genom Upplands Väsby, ihop med de geotekniska förutsättningarna talar för en stor risk för vibrationer över riktvärdet i planerad bebyggelse. Detta måste beaktas vid utformning av husen. Grundläggning ner till fast mark bör övervägas för att minska risken för höga vibrationsnivåer.
1 (15)
Innehållsförteckning
1 Inledning 3
2 Buller 4
2.1 Beräkningsmetod och indata 4
2.2 Riktvärden 5
2.2.1 Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen 5
2.2.2 Befintliga åtgärder 5
2.2.3 Länsstyrelsen i Stockholms läns vägledning 6
2.2.4 Projektspecifika ljudkrav 8
2.2.5 Bedömningsgrunder 8
2.3 Resultat och diskussion 9
3 Förslag på tekniska lösningar och åtgärder 10
3.1 Fasadljudsisolering 10
3.1.1 Fasadvägg 11
3.1.2 Fönster 11
3.1.3 Fasadventiler 11
3.2 Uteplatser 11
3.3 Avsteg från huvudregeln 12
3.3.1 Hörnlägenheter 12
4 Vibrationer 13
4.1 Bedömningsmetod och indata 13
4.1.1 Markvibrationer från tyngre transporter 13
4.1.2 Geotekniska egenskaper för planområdet 13
4.1.3 Planerade byggnaders placering och grundläggning 14
4.1.4 Förekomst av vibrationsstörningar i nuläget 14
4.1.5 Vibrationsmätning 14
4.2 Riktvärden för Vibrationer 15
4.3 Resultat Vibrationer 15
2 (15)
Bilagor
Bilaga 1 Ekvivalent ljudnivå – Planalternativ 2030
Bilaga 2 Maximal ljudnivå från spårtrafik– Planalternativ 2030 Bilaga 3 Ljudnivå vid fasad – Planalternativ 2030 vy från Sydväst Bilaga 4 Ljudnivå vid fasad – Planalternativ 2030, vy från nordöst Bilaga 5 Ljudnivå vid fasad – Planalternativ 2030, vy från söder
3 (15)
1 Inledning
En detaljplan i området Järnvägsparken, Väsby Entré/Stationsområde tas fram av det kommunala bostadsbolaget AB Väsbyhem. Området ligger norr om Upplands Väsby station och omfattar ett område på östra sidan om järnvägsspåren. Planen syftar till att skapa möjligheter för byggnation av tre bostadshus där de två södra husen uppförs för studenter och ungdomar med totalt cirka 125 lägenheter, så kallade Åhuset. Norr om dessa två hus planeras för en byggnad med cirka 35 bostäder i blandade storlekar.
Figur 1. Översikt detaljplaneområdet
Eftersom området är bullerstört från den närliggande järnvägen i dagsläget så utförs en bullerutredning för att utreda bullersituationen för tänkta byggnader samt eventuella behov av åtgärder som krävs för att kunna bygga de nya husen.
Det finns även risk för att området är utsatt av vibrationer från järnvägen. Därför görs även en översiktlig vibrationsutredning.
4 (15)
2 Buller
2.1 Beräkningsmetod och indata
Maximal och ekvivalent ljudnivå har beräknats enligt Nordiska beräkningsmodellen för buller från väg- och järnvägstrafik, Naturvårdsverkets rapport 4653 respektive 4935, i datorprogrammet SoundPLAN 7.3. Den maximala ljudnivån från tågtrafiken beräknas som den femte högsta ljudnivå som uppkommer nattetid, i enlighet med gällande riktvärde, för godståg.
Följande indata gällande trafikflöden för vägtrafik har erhållits av kommunen och använts i beräkningarna, se .
Tabell 1.
Tabell 1. Andel tung trafik och hastigheter på området enligt uppgift från kommunen. Prognosen avser år 2030.
Hastighet (km/tim)
Antaganden för tung trafik (andel
nattetid)
Total mängd fordon
Väsbyvägen 30 5 % (11 %) 2400
Industrivägen 30 5 % (11 %) 2400
Lergropsvägen 30 5 % (11 %) 500
Tegelvägen1 30 5 % (11 %) 250
Trafikmängder nedan för järnvägstrafiken för prognosåret 2030 på ostkustbanan förbi Upplands Väsby har inhämtats från Trafikverket 2015-04-23.
Tabell 2. Trafikmängder på ostkustbanan förbi Upplands Väsby enligt uppgift från Trafikverket.
Prognosår 2030.
Antal tåg (st) Genomsnittlig tåglängd (m/st)
Hastighet (km/tim)
Pendeltåg (X60) 300 214 40-120
Regionaltåg (X40) 110 164 200
Snabbtåg (X2) 48 165 200
Arlanda Express (X3) 170 93,4 200
Godståg 8 600 100
1 Osäkerheten hos trafiksiffrorna för Tegelvägen är stor och detta kan orsaka att byggnader i närheten får högre eller lägre ljudnivåer än i ett verkligt fall.
5 (15)
2.2 Riktvärden
2.2.1 Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen
Riktvärden för buller från trafik, enligt förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015:216, framgår av nedanstående tabell.
Tabell 3. Riktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig ombyggnad av trafikleder.
Ekvivalent ljudnivå, dB(A) Maximal ljudnivå, dB(A)
Ljudnivå inomhus 30 452
Ljudnivå utomhus vid fasad
(frifältsvärde) 553 -
Ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad
50 70
2.2.2 Befintliga åtgärder
Längs med järnvägen vid planområdet finns det i dagsläget bulleråtgärder i form av en bullerskyddskärm. Då inga data för skärmens utformning fanns att tillgå så antogs en skärm med höjden 2,5 meter utifrån uppskattningar av skärmens höjd från gatuvyer i området.
2 Gäller nattetid (22-06). Värdet får överskridas 5 gånger per natt.
3För bostäder om högst 35 m2 är riktvärdet vid fasad 60 dB(A) utan krav på ljuddämpad sida.
6 (15)
2.2.3 Länsstyrelsen i Stockholms läns vägledning
Inomhusnivåer regleras inte bara genom ovan givna riktvärden. Länsstyrelsen i Stockholms län har i rapporten 2007:23 ”Trafikbuller i bostadsplanering” angett att:
”Riktvärdet, som mest 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå, utomhus vid alla fasader ska alltid eftersträvas. I varje situation där överskridanden av detta riktvärde blir aktuellt ska olika sätt att ändå klara riktvärdena undersökas och redovisas.
Av planhandlingarna ska framgå att man kommer att vidta sådana åtgärder som är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.
Om riktvärdena inte klaras ska alltid möjligheter att skydda den planerade bebyggelsen med exempelvis bullervall eller plank övervägas. Så många boningsrum som möjligt bör orienteras mot den mindre bullriga sidan.
I varje planeringssituation ska en så bra helhetsmiljö som möjligt eftersträvas. Det innebär bl.a. att en avvägning oftast måste göras mellan olika miljöaspekter.”
Vidare sägs att:
”För att en acceptabel ljudmiljö för bostadsmiljöer ska vara uppnådd krävs att riktvärdena för buller klaras eller att något av nedanstående avstegsfall går att tillämpa.”
Stockholms län har sedan länge tillämpat avsteg från riktvärdena i lägen där det inte bedömts vara möjligt att klara utomhusriktvärdena, men av andra skäl är lämpligt att bygga bostäder. Det har utifrån olika förutsättningar efter hand utvecklats till en tillämpning av två nivåer på avsteg, avstegsfall A och B.
Kvalitetsmässigt utgör avstegsfall A en bättre ljudmiljö och bör därför vara det som i första hand eftersträvas vid avsteg. Det blir en bedömning i varje enskild situation som avgör vilket av avstegen som ska tillämpas där både bostadshusens läge och utformning och andra faktorer avgör vad som är möjligt.
Avsteg från riktvärden kan enligt Länsstyrelsen godtas endast i centrala lägen samt i lägen med god kollektivtrafik. Det är svårt att i denna vägledning närmare precisera i vilka geografiska lägen avstegsfallet kan vara tillämpligt, utan det får prövas från fall till fall utifrån de förutsättningar som råder på den aktuella platsen. Kommunerna bör eftersträva att i grova drag ta ställning till om det finns platser i kommunen där det kan bli aktuellt att tillämpa avstegsfall. Sådana platser redovisas lämpligen i översiktsplanen, eller i annat planeringsunderlag.
7 (15) Avstegsfall A
Från riktvärden och kvalitetsmål får göras avsteg utomhus från 70 dB(A) maximal ljudnivå och 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till mindre bullrig sida för minst hälften av boningsrummen med nivåer betydligt lägre än 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. För uteplats i anslutning till bostaden godtas högst 55 dB(A) ekvivalentnivå och högst 70 dB(A) maximalnivå.
Avstegsfall A innebär att höga ekvivalenta och maximala ljudnivåer accepteras på den bullerutsatta sidan av bebyggelsen. Det är i princip möjligheten att klara riktvärdet för inomhusmiljön som styr hur nära bullerkällan man kan placera bostäderna. Avsteget från riktvärdena för utomhusmiljön på den bullriga sidan godtas under förutsättning att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet har tillgång till en mindre bullrig sida med betydligt lägre ljudnivå. Med boningsrum i detta sammanhang menas sovrum och vardagsrum. Har rummet fönster åt olika håll räknas det som liggande mot mindre bullrig fasad om minst ett fönster vetter mot en sådan.
Avstegsfall B
Utöver avstegen i fall A sänks kravet på ljudnivån utomhus på den mindre bullriga sidan och kravet på tyst uteplats kan frångås. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till en mindre bullrig sida om högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå för minst hälften av
boningsrummen.
Avstegsfall B innebär liksom i fall A att höga ekvivalenta och maximala ljudnivåer accepteras på den bullerutsatta sidan av den nya bebyggelsen. I avstegsfall B ställs inte lika hårda krav på den mindre bullriga sidan utan upp till 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå accepteras här, inte heller lika hårda krav ställs på uteplats.
När avsteg från riktvärdena tillämpas, bör strävan vara att med hjälp av placering och utformning av bebyggelsen så långt möjligt kompensera höga bullernivåer med en tystare sida och en god helhetsmiljö.
Vid tillämpning av avstegsfall krävs även ett mer omfattande beslutsunderlag för att säkerställa att alla rimliga åtgärder för att begränsa de negativa konsekvenserna vidtas.
8 (15)
2.2.4 Projektspecifika ljudkrav
I svensk standard 25267:2015 ”Byggnadsakustik – Ljudklassning av utrymmen i
byggnader – Bostäder” redovisas krav för att uppfylla fyra olika förutbestämda ljudklasser.
Ljudklass C motsvarar minimikraven i Boverkets byggregler BBR. Ljudklass B skall motsvara ”betydligt bättre” ljudförhållanden än ljudklass C. För trafikbullernivåer inomhus innebär det att kraven skärps med 4 dB. Upplands Väsby kommun har valt att inom Väsby entré/Stationsområdet ställa krav motsvarande de för ljudklass B för ljudmiljön inomhus, rörande vägtrafikbuller och järnvägsbuller. Kraven som ställs är:
Ekvivalent ljudnivå inomhus ska inte överskrida 26 dB(A)
Maximal ljudnivå inomhus ska inte överskrida 41 dB(A) Vidare uttrycker kommunen:
Avsteg kan göras från bullerriktvärdena, bland annat på grund av att bostadsbehovet är stort och området tillhör Upplands Väsbys tätort samt har nära till kollektivtrafik och annan samhällsservice. Vid avsteget ska man dock komma så lågt som möjligt i bullernivåer.
2.2.5 Bedömningsgrunder
Bedömningen av möjligheterna till bostadsbebyggelse sker i denna rapport utgående från:
Möjligheten att uppfylla riktvärdet om högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad.
Möjligheten att uppfylla riktvärdet om högst 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad för lägenheter om högst 35 m2
Möjligheten att uppfylla målet högst 45 dB(A) (tyst sida) respektive 55 dB(A) (mindre bullrig sida) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå utanför minst hälften av boningsrummen i varje hus.
Möjligheten att erhålla en uteplats med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå.
Möjlighet att klara 26 dB(A) ekvivalentnivå samt 41 dB(A) maximal ljudnivå inomhus.
Möjligheten för norra huset att klara riktvärdena med blandade lägenhetsutformningar, från 1:or under 35 m2 till större 4:or.
9 (15)
2.3 Resultat och diskussion
Ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå utifrån förhållandena år 2030 för hela området redovisas i markplan i bilaga 1 respektive 2.
Av beräkningsresultaten framgår att planområdet utsätts för ekvivalenta ljudnivåer över 55 dB(A) samt maximala ljudnivåer över 70 dB(A) för hela planområdet förutom vid innergårdsytan som bildas mellan Hus A och B (se Figur 2) samt vid delar av norra husets östra sida. Innergården får ekvivalenta ljudnivåer upp till 52 dB(A) samt maximala ljudnivåer upp till 72 dB(A).
Förutom innergården har Hus A även en terrass mot järnvägen. Ljudnivåerna på denna ligger på 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå samt 85 dB(A) maximal ljudnivå.
I Bilaga 3 till 5 redovisas ljudnivå vid fasad för förhållanden 2030 för planerade byggnader.
I resultatet syns att Hus A, Hus B och norra huset får ekvivalenta ljudnivåer över 55 dB(A) för fasader riktade mot järnväg eller vägtrafik. Maximala ljudnivåer över riktvärdet, 70 dB(A), förekommer för fasader riktade mot eller vinkelrätt mot järnväg. Undantaget är norra huset och Hus B som får maximala ljudnivåer över 70 dB(A) även för fasad mot vägtrafik.
På fasaden mot järnvägen får Hus A ekvivalenta ljudnivåer från 61 dB(A), i nedersta våningen, till 64 dB(A) i översta våningen. Detta beror troligast på den bullerskyddsskärm som finns längs med järnvägen.
Fasader mot Innergården som bildas av utrymmet mellan Hus A och B får ekvivalenta ljudnivåer upp till 54 dB(A) samt maximala ljudnivåer upp till 73 dB(A) på översta våningen på Hus B. I övrigt ligger maximala ljudnivåer under riktvärdet 70 dB(A), på största delen av fasaderna mot innergården. Detta innebär att alla lägenheter på högst 35 m2 får byggas utan avsteg.
Norra byggnadens östra fasader får endast ekvivalenta ljudnivåer över riktvärdet på 55 dB(A) mot det sydligaste hörnet. Detta beror troligast på att ljudet från järnvägen tränger in mellan husen. För att kunna bygga huset enligt kraven för avsteg kan lägenheter på högst 35 m2 placeras i det södra hörnet då ljudnivåerna inte överstiger 60 dB(A).
Planlösning för hörnlägenheter som är större än 35 m2 bör detaljstuderas så att kraven för avsteg uppfylls eftersom vissa av dessa har flera fasader med ljudnivåer över 55 dB(A).
10 (15)
Figur 2. Översikt planerade byggnader
3 Förslag på tekniska lösningar och åtgärder
3.1 Fasadljudsisolering
För att inomhusnivåer ska klaras bör fasader inklusive fönster och eventuella fasadventiler utformas så att tillräcklig ljudisolering erhålls. Hänsyn ska tas till både ekvivalent och maximal ljudnivå så att det värde som kräver högst fasadreduktion styr vilken konstruktion som väljs. Generellt för stadsmiljö gäller att den maximala ljudnivån är dimensionerande för fasadisolering. Även i detta fall är maximala ljudnivån
dimensionerande.
Norra huset får maximala ljudnivåer vid fasad upp till 86 dB(A) mot järnväg och 81 mot väg. Detta medför att en dämpning på minst 46 dB(A) respektive 41 dB(A) krävs på fasaderna. Hus A får maximala ljudnivåer upp till 85 dB(A) på fasaden mot järnvägen samt 72 dB(A) mot innergården. Detta medför att det krävs en dämpning på minst 41 dB(A) mot järnväg samt 32 dB(A) mot innergård. Hus B får maximala ljudnivåer upp till 80 dB(A) på husets nedre våningar mot öst. Alltså krävs det minst en dämpning på 40 dB(A) mot öst och söder samt 30-36 dB(A) för resterande delar av huset.
Med dessa kravvärden på fasadisolering uppfylls planprogrammets mål för ljudnivåer inomhus.
Observera att reduktion av vägtrafikbuller beskrivs som Rw+Ctr4 vilket skiljer sig från vägd ljudreduktion, Rw
5. Reduktion av järnvägsbuller beskrivs som Rw+C6. Det är av yttersta vikt att detta beaktas vid dimensionering och kravredovisning. En noggrann
dimensionering, baserad på en detaljerad redovisning av ljudnivåer för respektive fasad, utförs när respektive byggnadsutformning är fastställd.
4 Reduktionstal med anpassningsterm för trafikbuller, t.ex. stadstrafik.
5 Förmåga att reducera ljud som når t.ex. ett fönster via luften. Används för medelfrekvent ljud.
6 Reduktionstal medanpassningsterm för högfrekvent ljud, t.ex. järnvägstrafik.
11 (15) 3.1.1 Fasadvägg
46 dBA ljudreduktion innebär ett måttligt högt värde på en modern fasad. Det finns byggnadsmaterial och konstruktioner som bör undvikas då de har begränsad ljudisolering, i synnerhet i de låga frekvenserna. Speciellt lättbetong och cellplast är material som bör undvikas. Sandwichkonstruktioner, i synnerhet om de innehåller dessa material, bör användas med varsamhet. Betong, puts och tjocka regelväggar, gärna med gips, tegel och puts som ytskikt, har en bra ljudisolering även i de låga frekvenserna.
3.1.2 Fönster
Förenklat kan sägas att ljudisoleringen i ett fönster styrs av:
antal glas
glasens tjocklek
avstånd mellan glasen
En ökning av alla dessa tre faktorer ger en bättre ljudreduktion. På grund av de högt ställda kraven bör fönster av typen 2+1 användas i fasad mot trafikerade vägar. 2+1 betyder att fönstret består av ett 2-glas isolerpaket kopplat till ett tredje enkelglas. Mest troligt kommer djupare karm och tjockare glas, jämfört med enklaste standardutförande, att erfordras.
3.1.3 Fasadventiler
Om friskluftsinsläpp ska anordnas i fasad mot järnvägstrafiken måste hänsyn till ventilernas ljudreduktion ingå i beräkningen av fasadens totala ljudreduktion. Eftersom kostnaden för ventiler normalt är låg i förhållande till fasadvägg och fönster är det i allmänhet ekonomiskt gynnsamt att välja en ventil med högsta möjliga ljudreduktion för att minska risken för att dyrare fönster måste väljas för att kompensera för ljudinsläpp via ventilen.
Det finns två huvudtyper av fasadventiler; springventiler och fasadventiler. Springventiler, även kallade karmventiler, monteras i fönster karm eller fönsterbåge. Fasadventilen monertas, som namnet antyder, i ett hål genom fasaden. Oavsett vilken typ som väljs så ska endast ljudklassade produkter användas. Av de produkter som finns tillgängliga på marknaden så har fasadventiler den högsta ljudreduktionen.
3.2 Uteplatser
Gemensam uteplats för Hus A, Hus B och norra byggnaden planeras i innergården mellan Hus A och B. Runt 20 % av innergårdens area får ljudnivåer över 50 dB(A).
Maximala ljudnivåer ligger under riktvärdena för innergården förutom närmast öppningen till söder. Om innergården skärmas av ytterligare, t.ex. med en skärm i söder mellan hus A och B, så kan ljudnivåerna i hela innergården hamna under 50 dB(A). Beroende på uteplatsernas placering och innergårdens utformning så kan alla lägenheter få tillgång till ljuddämpad gemensam uteplats.
12 (15)
För att sänka ljudnivån på terrassen på Hus A skulle t.ex. en genomskinlig skärm kunna placeras längs med terrassens kant. Beräkningar på denna lösning visar att ekvivalenta och maximala ljudnivåer kan sjunka upp till 4 dB(A).
3.3 Avsteg från huvudregeln
Enligt Länsstyrelsens vägledning kan avsteg från riktvärden godtas i centrala lägen samt i lägen med god kollektivtrafik under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida eller ljuddämpad sida. Minst hälften av bostadsrummen – liksom uteplats – bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Detta är möjligt i nästan hela området om det byggs genomgående lägenheter med tillgång till fasader och vädringsmöjligheter mot
ljuddämpad sida (innergården) samt att delar av fasaden på norra huset delvis skärmas av där ljudnivåerna ligger över riktvärdet för tyst sida. Byggnaderna uppfyller kraven för Avstegsfall B om dessa förslag implementeras.
3.3.1 Hörnlägenheter
Fasaden mot söder på hus B skulle kunna utformas med burspråk liknande de på södra fasaden av hus A för att hörnlägenheterna där ska klara av ljudnivåer enligt avstegsfall.
Ett annat möjligt sätt är att göra de sydligaste lägenhetstyperna så stora att bostadsrum kan placeras mot innergårdsfasad. Denna lägenhetstyp skulle då klara kraven för Avstegsfall B.
Längst söderut på norra huset kan en skärm placeras enligt Figur 3 för att avskärma bullret från järnvägen. Resultatet av denna skärmen visar att ljudnivåerna för
hörnlägenheternas fasad mot öst sjunker under riktvärdet 55 dB(A). Placeras bostadsrummen mot denna fasad klarar längenheterna kraven enligt avstegfall B.
Figur 3. Avskärmning mot söder på norra huset.
13 (15)
4 Vibrationer
4.1 Bedömningsmetod och indata
Risken för vibrationer över riktvärden bedöms utifrån de kriterier som redovisas nedan.
Trafikdata framgår i kapitel 2.1 ovan.
4.1.1 Markvibrationer från tyngre transporter
Vibrationsnivåerna i marken uppkommer genom att tåget sätter marken under spåret i rörelse. Vibrationernas storlek ökar med tågets vikt och hastighet. Därför är det
nödvändigt att analysera förekomst av tunga transporter, i huvudsak godståg. Sträckan kommer enligt prognos att trafikeras av 8 godståg. Signalerad hastighet för godståg är 100. Sträckan trafikeras även, enligt prognosen, av flertalet snabbtåg och tåg av typen X40 som har stor axellast. Det stora antalet tågpassager ökar risken för vibrationer i området.
4.1.2 Geotekniska egenskaper för planområdet
Kunskap om markens geotekniska egenskaper har inhämtats från Jordartskartan skala 1:25 000 – 1:100 000 från SGU. Kartan ger en översiktlig bild av undergrundens sammanställning.
Figur 4. Jordartskarta © Sveriges geologiska undersökning (SGU). Topologiskt underlag © Lantmäteriet
Planområde
14 (15)
Enligt jordartskartan är hela planområdet markerat som ”Postglacial finlera”. Detta ger en viss, om dock inte fullgod, möjlighet att bedöma markens känslighet för vibrationer.
I samband med att en förstudie7 gjordes över planområdet så beskrevs marken enligt följande:
“Förstudieområdet ligger i en dalgång och marknivån varierar mellan +3 och +4 meter enligt RH 2000. Området består av postglacial finlera och berggrund av granit enligt den översiktliga geologiska kartan. I norr utgörs marken av fyllnadsmaterial bestående av grusig sand ned till cirka 0,5-1,5 meter under markytan vilken underlagras av
torrskorpelera. Grönytan söder om tennisbanorna och parkering utgörs av torrskorpelera.
Parkeringen som ligger söder om grönytan, utmed Industrivägen, utgörs av ett 5-10 cm tjockt asfaltslager ovan på vägfyllnadsmaterial av grusig sandig karaktär som har en mäktighet på 0,5-1,0 meter ovanpå torrskorpelera.”
Vår bedömning är att dessa geotekniska förutsättningar ger marken en hög förmåga att transportera markvibrationer.
4.1.3 Planerade byggnaders placering och grundläggning
Den planerade bebyggelsen ligger 35-100 meter från närmaste spår. På kortare avstånd än 100 meter från trafikerat spår är risken uppenbar för starka vibrationsnivåer i marken.
Längs med planområdets hamnar Väsbyån mellan spåret och husen.
I nuläget saknas information om planerad grundläggning.
4.1.4 Förekomst av vibrationsstörningar i nuläget
Enligt uppgift från Upplands Väsby kommun, genomfördes vibrationsmätningar på en fastighet på Tegelvägen 4 (1991-05-21) i samband med Arlandabanans tillkomst.
Mätningar utfördes på golv inomhus och på betongfundament utomhus på fastigheten.
Enligt resultatet uppmättes nivåer upp till 0,2 mm/s inomhus. I övrigt erhölls nivåer under 0,1 mm/s.
Enligt uppgift från Birgitta Hillblom på miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands Väsby så har det ej inkommit klagomål på störande vibrationer från tågtrafiken.
4.1.5 Vibrationsmätning
Ett pålitligt sätt att bedöma risken för höga vibrationer i ett område är att mäta
vibrationsnivåer i mark och befintlig bebyggelse på platsen. Någon sådan mätning har inte utförts i detta skede.
7 Förstudie av området Järnvägsparken, Väsby Entré/Stationsområdet, 2015-01-27
15 (15)
4.2 Riktvärden för Vibrationer
Generella riktvärden för vibrationer i bostadsmiljö saknas. Gällande riktvärden för vibrationer från tågtrafik finns formulerade av Trafikverket. Enligt Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik – Riktlinjer och tillämpningar är riktvärdet för miljökvalitet gällande vibrationer i boendemiljö 0,4 mm/s. Värdet avser RMS ”slow” komfortvägt värde enligt svensk standard ss 460 48 61 inom frekvensområdet 1-80 Hz.
Känseltröskeln ligger olika för olika personer men enligt ss 460 48 61 är den cirka 0,3 mm/s för frekvenser över 10 Hz. För att risk för byggnadsskador ska föreligga krävs vibrationsnivåer som vida överstiger riktvärden för komfortstörande vibrationer.
Enligt planprogrammet för Väsby entré ska vibrationerna inte överstiga 0,3 mm/s i bostadshus och 0,4 mm/s i kontorshus. Dessa värden kommer användas som bedömningsgrund.
4.3 Resultat Vibrationer
Förekomsten av tunga transporter samt den stora mängd tåg som trafikerar järnvägen ihop med de geotekniska förutsättningarna talar i teorin för att risken för höga
vibrationsnivåer i marken är stor.
Tidigare mätningar visar på låga vibrationsnivåer i närheten av området. Dessa mätningar utfördes dock långt tillbaka i tiden då järnvägen inte var lika utbyggd som nu och därför anses risken för vibrationer vara större i dagsläget och i framtiden än vid tidpunkten för mätning.
För att skaffa bättre beslutsunderlag kan en vibrationsmätning, gärna i kombination med en geoteknisk fältundersökning, genomföras.
Sammanfattningsvis är vår bedömning att det föreligger betydande risk för vibrationer över riktvärden i planerad bebyggelse om detta inte beaktas vid utformning av husen.
Grundläggning ner till fast mark bör övervägas för att minska risken för höga nivåer.
Beräkning nr:31 Filnamn:K_Eq_P_0615 Väg och spårbunden trafik.
Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark
Ljudnivå i dB(A)
> 75 70 - 75 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 <= 40
Bilaga 2
Bullerutbredning Prognos 2030
AB Väsbyhem
Bullerutredning Dp. Åhusen
Beräkning nr:31 Filnamn:K_Max_P_0615 Spårbunden trafik.
Maximal ljudnivå 2 m över mark
Ljudnivå i dB(A)
> 90 85 - 90 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70 60 - 65 55 - 60 <= 55
Bullerutredning Dp. Åhusen
Beräkning nr:32 Filnamn:F_Eq_P_0615
Ekvivalent ljudnivå 24 timmar Väg och spårbunden trafik
Värden vid hus avser beräknat frifältsvärde vid fasad.
Ljudnivå i dB(A)
> 75 70 - 75 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 <= 40
Bilaga 4
Fasadnivåer Prognos 2030 Vy från nordost
AB Väsbyhem
Bullerutredning Dp. Åhusen
Beräkning nr:32 Filnamn:F_Eq_P_06152
Ekvivalent ljudnivå 24 timmar.
Väg och spårbunden trafik.
Värden vid hus avser beräknat frifältsvärde vid fasad.
Ljudnivå i dB(A)
> 75 70 - 75 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 <= 40
Bullerutredning Dp. Åhusen
Beräkning nr:32 Filnamn:F_Eq_P_06153
Ekvivalent ljudnivå 24 timmar.
Väg och spårbunden trafik.
Värden vid hus avser beräknat frifältsvärde vid fasad.
Ljudnivå i dB(A)
> 75 70 - 75 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 <= 40
