Kurskod: PX1100
Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Introduktion Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 2016-02-08 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 34 poäng. För Godkänt krävs minst 20,5 poäng.
För Väl Godkänt krävs minst 27 poäng.
Lycka till! / Sara Landström
OBS!
Detta är en anonym tenta, och detta försättsblad kommer att tas bort före rättning. Skriv ditt namn och personnummer på avsedd plats nedan. Kontrollera att samma kodnummer står på tentamen som på detta försättsblad. Koden ersätter dina personuppgifter på tentamen. Notera koden på din talong nedan. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
Studentens namn:_______________________________________________
Studentens personnummer:________________________________________
Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
Kom ihåg att notera din kod på talongen nedan, riv av och ta med den innan du läm- nar in tentamen. Om du tappar bort koden så kan vi inte ge ut den, utan du måste vänta tills betyget är inlagt i Ladok.
--- Kod: _____________ Kurs:______________________________________
KOD:
Tentan är upplagd enligt följande: Ni ska läsa två texter och därefter besvara ett antal frågor kring det ni läst. Texterna är populärvetenskapliga sammanfattningar av två doktorsavhandlingar som
lagts fram här på Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet.
Lycka till!
/Sara, Pär och Sandra
PX1100 Psykologi: Grundkurs, Introduktion (5 hp) Tentamen 2016-02-08
Att bli utsatt för brott innebär flera prövningar för den drabbade. Förutom själva brottshändelsen kan tiden efter brottet vara kritisk för offrets förmåga att hantera situationen, bland annat är den sociala omgivningens bemötande av stor vikt i denna fas. Speciellt viktigt är det sociala stöd som offret erbjuds. Stö- det har en avgörande roll för offrets mentala hälsa. Brottsoffer erbjuds dock inte alltid socialt stöd i samma utsträck- ning. I extrema fall erbjuds inte offer stöd överhuvudtaget. Istället verkar det som att vissa offerreaktioner väcker misstro hos omgivningen.
Psykologisk forskning har undersökt hur emotionella uttryck bedöms och uppfattas i exempelvis förhandlingar, politik samt inom domstolar och andra delar av rättsvä- sendet. Dessa fynd kan sammanfattas i mo- deller som förklarar sociala funktioner av emotioner. Kortfattat predicerar dessa mo- deller att åskådares bedömningar av andras emotioner påverkas dels av de uttryckta emotionerna, dels av egenskaper hos åskå- darna.
Bedömningar av emotionella uttryck i rätt- väsendet är relativt väl utforskade. Där har forskningen visat robusta fynd för vad som kallas the emotional victim effect (EVE).
Kortfattat innebär EVE att offer som ut- trycker tydliga negativa emotioner uppfattas som mer trovärdiga än offer som uttrycker vaga negativa emotioner eller positiva emotioner. Dessutom tyder annan soci- alpsykologisk forskning på att det finns olika förväntningar för hur kvinnor och män ska reagera emotionellt i olika utsatta situationer. Idag har vi dock begränsad kun- skap om hur brottsoffers emotionella ut- tryck bedöms och uppfattas i sociala sam- manhang. Kortfattat är syftet med förelig- gande avhandling att utifrån fynden om EVE och sociala modeller av emotioner inta ett interpersonellt perspektiv på emotioner.
Synen på emotioner är således att de är bä- rare av social information. Specifikt under- söker avhandlingen hur människor bedömer och uppfattar brottsoffers emotionella reakt-
ioner utanför rättsväsendet. I Studie I un- dersöktes om det finns förväntningar på vilka emotioner kvinnliga respektive man- liga brottsoffer ska reagera med efter att ha blivit utsatta för brott. I ett experiment fick 404 försöksdeltagare läsa fem brottsvinjet- ter (misshandel, våldtäkt, hot, rån, inbrott).
Sedan fick de rapportera sannolikheten att offret upplevde sju olika emotioner uppde- lade i tre grupper: situationsfokuserade emotioner (oro, rädsla), utåtfokuserade emotioner (ilska, hat) samt inåtfokuserade emotioner (skam, skuld, ledsenhet). Grupp- indelningen och etiketterna bygger på tidi- gare forskning. Proceduren upprepades för varje brottstyp, först för ett kvinnligt offer och sedan för ett manligt. Resultaten av Studie I visade att oavsett brottstyp förvän- tades kvinnliga brottsoffer reagera med mer situationsfokuserade (oro, rädsla) och inåt- fokuserade (skam, skuld, ledsenhet), och mindre utåtfokuserade (ilska, hat) emotion- er än manliga brottsoffer. I Studie II under- söktes hur brottsoffers uttryckta emotioner påverkar omgivningens bedömningar av offrets behov av stöd. I två experiment fick totalt 340 försöksdeltagare läsa en text, lyssna till en ljudinspelning eller se en vi- deo av ett kvinnligt eller manligt brottsoffer som uttryckte ilska eller ledsenhet över att ha blivit utsatt för ett knivrån. I båda expe- rimenten bedömde försöksdeltagarna hur mycket socialt stöd de trodde att brottsoff- ret behövde.
Sammantaget visade resultaten från Studie II att brottsoffer som uttrycker ledsenhet uppfattas som i mer behov av stöd än brottsoffer som uttrycker ilska. Viktigt är dock att försöksdeltagarna endast gjorde skillnad på arga och ledsna uttryck vad gäl- ler behov av stöd när de bedömde ett man- ligt offer. Kvinnliga offer bedömdes vara i lika stort behov av stöd oavsett emotionsut- tryck. Ett annat viktigt fynd var att effekten av emotionerna medierades av hur varma försöksdeltagarna upplevde att offren var.
I Studie III undersöktes hur bedömarnas egna förväntningar på hur de själva hade
The Role of Emotions in Judgments of Crime Victims
Olof Wrede
reagerat i en brottsoffersituation påverkar trovärdighetsbedömningar av en person som faktiskt har blivit utsatt för brott. I två experiment fick totalt 355 personer bedöma hur de själva skulle reagera emotionellt efter att ha blivit utsatt för en våldtäkt eller ett knivrån. Deltagarna fick också bedöma trovärdigheten hos ett brottsoffer som fak- tiskt har blivit utsatt. Resultaten visade att ju högre överensstämmelsen mellan de egna förväntningarna på emotionell reaktion och ett offers faktiska emotionella reaktion är, desto större trovärdighet tillskrev bedömar- na brottsoffren.
Studierna visar att det verkar finnas för- väntningar på vilka emotioner kvinnliga respektive manliga brottsoffer ska uppvisa efter brott. Kvinnor förväntas reagera med mera situationsfokuserade och inåtfokuse- rade, men mindre utåtfokuserade emotioner än män. Fynden ger stöd åt tidigare forsk- ning angående könsbetingade stereotyper
om emotioner, och kan vara en del av för- klaringen till exempelvis varför offer ibland kan bemötas med skepsis. Vidare tyder re- sultaten på att specifika emotionella reakt- ioner bedöms som signaler på behov av socialt stöd. Detta gäller särskilt bedöm- ningar av manliga bedömares emotionsut- tryck, och upplevelsen av hur varma dessa uttryck är verkar kunna förklara effekten.
Om bedömarna dessutom upplever att offret reagerade emotionellt på ett liknande sätt som bedömarna själva tror att de skulle reagera i en liknande situation, så upplever bedömarna att offrens trovärdighet ökar.
Resultaten är i linje med tidigare forskning om EVE och modeller för sociala funktion- er av emotioner, men utvidgar fenomenet till bedömningar utanför rättsväsendet.
Sammantaget styrker avhandlingen vikten
av en nyanserad förståelse av emotioners
roll i bedömningar av brottsoffer.
PX1100 Psykologi: Grundkurs, Introduktion (5 hp) Tentamen 2016-02-08 1. Vad handlar avhandlingen handlar om? (1p)
2. Beskriv avhandlingens övergripande forskningsfråga. (2p)
3. Vilket/vilka psykologiska forskningsområden och perspektiv behandlas i avhandlingen?
(2p)
4. Är ansatsen i avhandlingen… (1p) (ringa in rätt svar)
Kvalitativ Kvantitativ Både kvalitativ och kvantitativ Varken eller
5. Beskriv kortfattat de urvalspersoner som använts (4p) Studie 1:
Studie 2:
Studie 3:
Studie 4:
6. Diskutera huruvida du tycker att avhandlingens syfte, mål och frågeställningar besvarades (3p)
PX1100 Psykologi: Grundkurs, Introduktion (5 hp) Tentamen 2016-02-08
7. Behandlades ett genusperspektiv i avhandlingen? Beskriv hur det framgår i texten att genus- perspektivet är närvarande eller frånvarande (2p)
8. Finns det något/några andra sätt att studera avhandlingens frågeställningar? Beskriv ditt re- sonemang och ge exempel. (2p)
Ungdomsåren är en tid av förändring och ofta den mest omvälvande tiden i en persons liv.
Det är också den period i livet som människor i allmänhet är mest riskbenägna och nyfikna på att prova nya saker, som till exempel att testa droger. Men varför vissa personer an- vänder droger och andra inte är en mångfa- cetterad fråga och inte helt klarlagd. Ofta förklarar forskningen beteendet med indivi- duella faktorer, egenskaper i den sociala mil- jön och det komplexa samspelet mellan individ och miljö.
Syftet med avhandlingen var därför att undersöka individuella faktorer som är relaterade till ung- domars användning av tobak, alkohol och narko- tika. Inriktningen ligger särskilt på psykologiska faktorer förknippade med ökad risk att använda narkotika under ungdomsåren. Inom ramen för avhandlingen validerades även personlighetsin- strumentet Health relevant Personality inventory (HP5i).
I en tvärsnittsstudie studerades 3 419 gymnasiee- lever från Västra Götalands län. Fördelningen mellan pojkar och flickor var jämn och median- åldern var 18 år. Respondenternas besvarade en enkät med frågor om drogvanor och psykisk hälsa och undersökningen genomfördes i deras respektive skolor. Faktorer som undersökts var bland annat personlighet, psykisk hälsa, använd- ning av droger (tobak, alkohol och narkotika), subjektiva narkotikaupplevelser, intentioner till framtida droganvändning samt psykiska och/eller drogrelaterade problem i den biologiska familjen.
Avhandlingen består av tre studier. Resultatet från Studie 1 visar att HP5i är ett användbart personlighetsinstrument vid bedömningen av personlighetsdrag hos ungdomar. Eftersom in- strumentet är mindre omfattande passar det bra för populationsundersökningar eller i andra sam- manhang där ett längre och mer omfattande och tidskrävande instrument inte är lämpligt. Resulta- tet från Studie 1 visar också att flertalet av de fem undersökta egenskaperna var relaterade till risk- konsumtion av substanser hos ungdomarna.
Framförallt visade antagonism och impulsivitet på signifikanta kopplingar till riskkonsumtion av droger. Resultatet från Studie 2 visar att de flesta av de övriga psykologiska faktorer som under- söktes också är associerade till droganvändning under ungdomsåren. Psykisk ohälsa, som till exempel depressiva symptom, frekvent använd- ning av tobak och alkohol, psykiska och/eller
drogrelaterade problem i den biologiska familjen var alla faktorer relaterade till användning av narkotika. När det kommer till ungdomar som använder narkotika visar resultatet från Studie 2 att positiva psykologiska upplevelser av drogan- vändningen ökar sannolikheten för att personen ska ha intentionen att fortsätta använda narkotika.
Detta gäller framförallt för de ungdomar som har använt narkotika vid ett fåtal tillfällen. Graden av positiva psykologiska upplevelser av drogan- vändningen var också en av de variabler som var starkast förknippad med en mer omfattande kon- sumtion av narkotika. Själva drogupplevelsen i sig verkar alltså vara av stor betydelse för hur mycket droger som används och för intentionen att fortsätta använda narkotika. Detta gäller även när betydelsen av andra kända så kallade riskfak- torer för droganvändning analyseras.
I studie Studie 3 grupperades ungdomarna i klus- ter utifrån deras rapporterade nivåer på variabler- na impulsivitet, depressiva symptom och positiva drogupplevelser. Nio kluster identifierades och validerades i en annan population av ungdomar.
Dessa kluster analyserades sedan med avseende på ett antal faktorer som tidigare forskning visat vara riskfaktorer för narkotikaanvändning hos ungdomar. Utifrån analyserna kunde kluster kategoriseras som möjliga högrisk- eller lågrisk- grupper. De ungdomar som rapporterade höga nivåer av samtliga klustreringsvariabler (impulsi- vitet, depression och positiva drogupplevelser) visar på förekomsten av flera välkända riskfak- torer samtidigt, till exempel hög konsumtion av olika droger, tidig drogdebut, avvikande person- lighetsdrag, psykiska problem, intentioner till framtida användning och en ärftlig sårbarhet.
Men resultaten från Studie 3 visar också att en- bart höga nivåer av en av de tre klustervariabler- na var förknippad med ett flertal andra kända riskfaktorer. Ungdomar med dessa profiler kan därför tänkas löpa större risk att utveckla miss- bruk och beroende i framtiden. I Studie 3 fram- kom positiv drogupplevelse som en av variabler- na som var starkast förknippad med hög kon- sumtion av narkotika. Medvetenheten om de positiva effekterna som narkotika kan ge dem kan vara en riskfaktor i sig, speciellt när många står inför en ovisshet och ibland osäkerhet inför över- gången till vuxenlivet. Det bör också noteras att många ungdomar som provar narkotika även upplever negativa psykologiska effekter av nar- kotikaanvändning och att majoriteten av dem inte söker hjälp för problem som har med dessa att
Psychological factors associated with substance use in adoles-
cents Mattias Gunnarsson
PX1100 Psykologi: Grundkurs, Introduktion (5 hp) Tentamen 2016-02-08 göra. Därför är det viktigt att personal som möter
ungdomar i sitt arbete också är medvetna om att symptom på psykisk ohälsa kan vara narkotikare- laterade.
Resultaten från denna avhandling visar att flera psykologiska faktorer förknippas med drogan- vändning i ungdomsåren. Samspelet mellan dessa
faktorer och eventuell drogkonsumtion är kom- plext och mångfacetterat. Fördjupad kunskap om riskfaktorer som är relaterade till droganvändning är viktigt för utvecklingen av effektivt förebyg- gande arbete och behandlingsstrategier.
9. Vad handlar avhandlingen om? (1p)
10. Beskriv avhandlingens övergripande forskningsfråga. (2p)
11. Vilket/vilka psykologiska forskningsområden och perspektiv behandlas i avhandlingen?
(2p)
PX1100 Psykologi: Grundkurs, Introduktion (5 hp) Tentamen 2016-02-08 12. Är ansatsen i avhandlingen… (1p) (ringa in rätt svar)
Kvalitativ Kvantitativ Både kvalitativ och kvantitativ Varken eller
13. Beskriv kortfattat vilka oberoende variabler som använts i respektive studier (3p) Studie 1:
Studie 2:
Studie 3:
14. Beskriv kortfattat den beroende variabeln i respektive studie (3p) Studie 1:
Studie 2:
Studie 3:
15. Diskutera huruvida du tycker att avhandlingens syfte, mål och frågeställningar besvarades (3p)
16. Finns det något/några andra sätt att studera avhandlingens frågeställningar? Beskriv ditt resonemang och ge exempel. (2p)
