Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Rävåstrollen Barn- och utbildningsförvaltningen

(1)

www.karlskoga.se

Lärande & utveckling

En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Rävåstrollen Barn- och utbildningsförvaltningen

(2)

Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys | Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Fullmäktigemål

Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål

Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan

Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Nämnden kommer att särskilt granska och analysera:

Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande

(3)

3 Enhetens egna mål

I Rävåstrollens familjedaghem arbetar vi aktivt med att stärka barnens språkutveckling och utvidga deras ordförråd

Arbetet i verksamheten Arbetet i verksamheten

 Vi har flera barn som behöver stärkas i sin språkutveckling samt få bättre uttal och större ordförråd. Vi läser, sjunger och använder oss av sagor, rim och ramsor.

 Vi har planerade utomhusaktiviteter i olika miljöer

 Vi jobbar aktivt med teknik och gör olika experiment Språkutveckling

Vi har samlingar både i grupplokalerna och hemma där vi sjunger och läser. Vi lär oss rim och ramsor. Alla pedagoger läser minst en kvart om dagen gärna böcker där det inte är så mycket bilder så barnen får använda sin fantasi. Vi spelar spel där vi för dialog med barnen.

Barnen ”läser” även för varandra.

När vi är hemma med den lilla gruppen får vi en nära kontakt med barnen och alla barn får chansen att göra sig hörda. Vi använder oss av TRAS som ett stöd till pedagogerna.

Matematikutveckling

Vi gör sorteringsövningar där barnen tränar sin finmotorik och även matematiska begrepp.

Vi har olika material till hjälp t ex plusplus, pärlor och knappar. Vi spelar olika slags spel utifrån barnens ålder och förmåga. Vi använder oss av boken Matematik i förskolan som är ett bra hjälpmedel och innehåller många övningar som stärker både motorik och

matematiktänkande. Den boken använder vi utomhus när vi har planerade utedagar minst en gång i veckan.

Utveckling inom naturvetenskap och teknik

Tillsammans med barnen utforskar vi olika tekniker och material. Till vår hjälp har vi

experimentlådor, böckerna Russinhissen och Teknikgrytan. Vi har eget material som vi samlat på oss och vi söker själva efter idéer och fakta. Vi tar även med oss idéerna ut i naturen. Vi odlar och planterar för att följa utvecklingen från frö till planta. Vi har varje vår utbildning i Hitta Vilse där barnen får lära sig hur de ska göra om de skulle gå vilse.

Praktisk estetisk utveckling

Vi skapar i olika material där barnen får träna finmotoriken genom att klippa, klistra, rita, måla samt jobba med pärlor. Barnen lägger mycket pussel. Vi har regelbunden gymnastik och rörelselekar inomhus och vi avslutar på våren med en minimara i Frödingsparken. Varje år bjuds föräldrarna in till Luciafirande. Vi tränar in sånger och verser med barnen som framförs.

Vi deltar i den årliga påsk paraden som anordnas i Karlskoga.

Pedagogisk miljö

Vi har två olika lokaler som vi anpassar efter barnens behov och önskemål. Vi prioriterar utevistelse där vi tar tillvara på naturens egna resurser. Vi går till olika miljöer både lekparker och skogen. När vi rör oss i trafiken lär vi barnen trafikregler och de vanligaste trafikmärkena.

Vi tillverkar skyltar som vi sedan ska använda vid ett praktiskt prov.

(4)

4

Resultat

Språkutveckling

Vi märker när barnen pratar att de fått större ordförråd. Vi hör detta tydligt framförallt när de

”läser” för varandra. De har blivit bättre på att sätta egna ord till bilderna i böckerna. Vi märker också att de fått större tålamod när de lyssnar på kapitelböcker. De frågar inte efter bilder när vi läser som de gjort förut. De kan även återberätta handlingen i boken.

Alla barn hämtar oftare böcker och sätter sig och läser. Det gäller barn i alla åldrar.

Vi märker även att språkförståelsen har ökat. De använder synonymer och kan förklara betydelsen av orden.

Många av barnen vill gärna skriva och vi ser att flera av dem kan skriva både sitt eget namn och även andra ord. Några vill att vi skriver så de får skriva efter, andra skriver fritt. Många barn ”lekskriver”.

Vi märker att barnen räknar spontant varje dag och i alla situationer. Vi hör att de minsta barnen räknar efter sin förmåga. Barnen klarar även att spela spel utan att någon vuxen är med. De klarar både att räkna och följa regler.

De större barnen klarar att räkna enklare tal både plus och minus.

Vi använder oss av boken ”Matematik i förskolan” minst en gång i veckan och vi ser att det har stor betydelse för barnens matematiska tänkande. De har lärt sig olika matematiska begrepp såsom över-under, bakom-framför, större-mindre. Vi har gjort mätövningar med hjälp av t ex snöre. Barnen fick jämföra olika längder och omkrets och de gjorde egna reflektioner om skillnaderna.

Barnen har blivit duktiga på att sortera och vi ser hur de gärna gör det spontant efter egna idéer.

Vi har gjort olika teknikövningar och det är uppskattat av barnen. De är väldigt spontana och kommer med bra reflektioner över experimentets resultat. Vi är noga med att alla får komma till tals och vi dokumenterar kommentarerna. De dokumenterar själva med teckningar.

Vi har planterat avokado kärnor som barnen fått följa hur de växer och de har nu blivit ganska stora plantor. Vi planterade även i CD-fodral där barnen kunde se hela plantan från rot till topp. En DBV planterade ut sin planta och det blev blommor på den (luktärtor). Vi har haft Hitta Vilse i skogen för de största barnen och kommer att ha några tillfällen igen i vår så varje barn är med minst två gånger. Vi följer upp några gånger med frågor och vi hör att barnen har förstått vad de ska göra.

Barnen bygger och konstruerar mycket och vi ser att de har utvecklats genom att de gör mer avancerade konstruktioner. Flera barn har börjat bygga efter ritningar.

Vi har skaparverkstad i Katthult lokalen där vi samlat material som barnen får använda helt fritt. Det är populärt hos barnen och de är väldigt kreativa.

Många lägger pussel eller bygger med lego och vi ser att de klarar större utmaningar.

Vi har haft gymnastik en gång i månaden och vi har provat enklare qigong på barnens nivå.

Vi märker att de fått bättre kroppsuppfattning och balans. De har även blivit mer koncentrerade och har lättare att ta instruktioner.

Vi har haft sedvanlig minimara i Frödingsparken, något som barnen tycker är roligt samtidigt som det är en avslutning för femåringarna.

(5)

5 Vi har deltagit i Påsk paraden i centrum.

Enligt tradition har vi firat midsommar och Lucia. Till Lucia hade barnen lärt sig sånger och verser utantill. Vi hade valt några svårare sånger men alla barn kunde sjunga med.

Vi går på teaterföreställningar när vi blir erbjudna.

Vi har möblerat om Fröhusets lokal och vi upplever att det har blivit lugnare. Det finns inte plats för spring som förut. Vi flyttade kök och dock vrå till ett annat rum och barnen leker mycket mer där nu. Vi ser också att de använder utklädningskläderna mer. Detta har haft en positiv inverkan på det sociala samspelet.

När vi är Katthult lokalen så har vi hittat en ny utemiljö på Rävåskullen där barnen tycker att det är roligt att vara och de har utmanats till nya lekar. När det har varit snö så har vi passat på att åka stjärtlapp i olika backar. Barnen har blivit väldigt duktiga, även de mindre, och det är något som de frågar efter.

Vi har haft trafik som tema och vi hör när vi går mellan olika miljöer att det lärt sig både regler och trafikmärken. Även föräldrar har berättat att barnen uppmärksammar trafikmärken när de är ute tillsammans.

Resultatöversikt Personalenkäten

(6)

6

(7)

7

(8)

8

(9)

9 Barnen bygger och konstruerar med hjälp av olika slags material. Ibland efter

ritningar och ibland helt fritt efter egna idéer.

(10)

10

Sortering är ett sätt att träna matematik. Här har några av barnen sorterat knappar.

(11)

11 Onsdag 4/11 2015

Experiment med vatten modellera och gem

Varje barn får en varsin klump med modellera. Raija ber dem att forma sin lera så den ska kunna flyta i en plastlåda med vatten. Först händer inte så mycket, de tittar på varandra och klämmer lite försiktigt.

Till slut har de format leran lite och de får turas om att prova i lådan med vatten. Tyvärr sjunker allihop.

Raija pratar och frågar vad det finns som kan flyta. Båtar kommer de fram till. Så de får fortsätta att forma leran som båtar. Efter lite försök har alla klarat av att forma sin lera så den flyter.

Nu ska vi prova om det går att lasta på våra båtar. Vi an vänder gem och vi provar med en båt i taget.

Tim blå båt = 10 gem Robert grön båt = 14 gem

Viggo röd båt = 5 gem (han råkar sedan stöta till den) Emmy orange båt = 12 gem

Elliot rosa båt = 9 gem Lea svart båt = 11 gem Oliver cerise båt = 10 gem Raija ljusgrön båt = 72 gem!

(12)

12

Experiment Densitet 3/2 2016

Material: Balja med vatten, 1 äpple och 1 potatis som är lika stora.

10 barn deltar

Raija låter alla barn känna på äpplet och potatisen. Väger de lika mycket eller är de olika tunga?

Viggo, Emmy, Nowa och Robert tycker att äpplet är tyngst

Lea, Elsah, Tim, Daniel och Oliver tycker att det är potatisen som är tyngst.

Ville tycker att de väger lika mycket.

Raija undrar vad de tror kommer att hända om hon släpper ner potatisen och äpplet i baljan?

Alla tror att äpplet kommer att flyta bäst. Raija släpper ner båda samtidigt i baljan. Äpplet flyter men potatisen sjunker.

Raija frågar: Om jag skär lika stora delar av potatisen och äpplet vad tror ni händer då? De flesta tror att potatisen kommer att flyta i stället. Ville säger att potatisen är tyngre för äpplet ser mindre ut.

Raija skär bort en liten bit från potatisen så alla tycker att båda bitarna är lika stora. Men resultatet i baljan blir detsamma. Äpplet flyter och potatisen sjunker. Varför blir det så?

Tim säger att potatisen har små hål i sig där vattnet rinner in, därför sjunker den. Äpplet har inga hål, därför flytet det.

Raija frågar om de tror att det blir någon skillnad om hon provar med en liten bit potatis och en stor bit äpple?

Nowa, Elsah, Tim, Robert, Viggo och Ville tror att äpplet kommer att flyta i alla fall. Daniel, Oliver, Lea och Emmy tror att potatisen kommer att flyta eftersom den är mindre.

Men resultatet blir detsamma. . Äpplet flyter och potatisen sjunker.

Raija frågar vad barnen vad de tror att det är som gör att äpplet flyter och potatisen sjunker?

Daniel säger att det är en massa kraft i äpplet så därför flyter det. Tim undrar om det kan bero på skalen så Raija skalar båda, men resultatet blir det samma. Då säger Tim att äpplet har små hål så därför flyter det men potatisen har inga hål därför sjunker den.

Ja säger Raija det har med potatisens och äpplets densitet att göra. Densitet betyder täthet. Ju tätare något är ju tyngre blir det. Äpplet är inte så tätt, det har mer ”hål” i sig, därför flyter det.

Potatisen är tätare med färre ”hål”, därför sjunker den.

(13)

13 Vi kommer att vara med på skräpplockardagen i april och pratar om skräp och återvinnig.

Gunilla läser sagan om ”Karin och skräpet i havet”.

Vi diskuterar om olika slags skräp och vad det har för påverkan om vi slänger det i naturen.

Vi funderar även på hur lång tid det tar för olika material att försvinna om det slängs ute.

Barnen har väldigt olika uppfattning om tiden allt ifrån 6 minuter till flera år.

Efteråt får alla barn rita en teckning vad sagan handlade om.

(14)

14

(15)

15 Vi har gjort några enkla qigong-rörelser med barnen. Det är lugna rörelser som tränar balans och koordination. Barnen får även träning i att ta instruktioner. De är väldigt duktiga och tycker att det är roligt. Vi planerar att göra det fler gånger varvat med den vanliga

gymnastiken.

(16)

16

Analys och bedömning

Enligt resultat i personal enkäten har vi ett förhållningssätt som främjar barns utveckling och lärande och våra diskussioner handlar ofta om det.

Språkutveckling

Vi har väckt barnens intresse för böcker genom att alla har läst mycket och regelbundet för dem. Vi lyssnar på barnen och pratar om vad de är intresserade av. Är det svåra ord så diskuterar vi och förklarar vad de betyder.

Vi utformar verksamheten med TRAS som underlag men det är något vi kan bli bättre på.

Vi jobbar regelbundet med matematik och väver in det naturligt i vardagen. Vi synliggör matematiken för barnen och diskuterar ofta i matematiska termer. Vi har varit närvarande pedagoger och har erbjudit material som har stimulerat barnens matematikutveckling.

Vi har mycket bra material som vi kan återanvända allt eftersom det kommer nya barn.

Vi tycker själva att det är roligt att jobba med detta och vi söker aktivt efter nya idéer och tipsar varandra. Vi är medforskande och experimenterar och utforskar tillsammans med barnen. Enligt resultatet i personalenkäten använder vi tekniklådorna som stöd i vårt arbete.

Vi ser till att det finns material för barnen att skapa med efter eget intresse. Vi följer samma traditioner varje år något som barn och föräldrar uppskattar. Vi känner att det är viktigt att vi fortsätter med våra regelbundna aktiviteter som gymnastik och minimara eftersom barnen frågar efter dem.

Vi genomförde förändringarna i grupplokalen som vi hade bestämt. Vi söker upp nya

lekmiljöer utomhus. Enligt resultatet i personalenkäten är vi mer nöjda med hur utevistelsen stimulerar barnen än den pedagogiska inomhusmiljön i grupplokalerna.

(17)

17

Språkutveckling

UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV

X

MÅLUPPFYLLELSE ICKE

TILLFREDSSTÄLLANDE

TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Vi ska läsa för barnen varje dag och välja böcker som utmanar dem. Vi låter sedan barnen rita och berätta om det vi har läst.

Matematikutveckling

X

TILLFREDSSTÄLLANDE

X

NYTT NULÄGE Vi ska ha matematikövningar varje vecka och föra in nya begrepp som t ex tid, vikt och mängd.

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT

X

TILLFREDSSTÄLLANDE

X

NYTT NULÄGE Vi ska arbeta med teknik genom att använda oss av sådant vi gjort tidigare och även söka nya idéer.

Praktisk-estetisk utveckling

X

TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Vi ska samla material hemma och ute som barnen kan använda fritt i skaparverkstaden.

(18)

18

Pedagogisk miljö

X

TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Vi ska göra en enkät med barnen hur de tycker att innemiljön är och jobbar vidare utifrån hur de svarar.

Starka sidor

 Vi har ett bra samarbete och delger varandra idéer

 Vi tar tillvara på våra olika kompetenser

 Det är ett stort och varierat område och det finns mycket roligt att göra

 Vi har roligt tillsammans både pedagoger och barn

Utvecklingsområden

Matematik är ett stort område som vi vill utveckla genom att arbeta med begrepp som tid, vikt och mängd.

Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering

Vi använder oss av boken ”Matematik i förskolan”. Vi ska komplettera med material som till exempel timglas.

Utvärderingsmetod

Dokumentation i text och bild Dagliga observationer

Framtiden och verksamhetsutveckling

Kompetensutveckling

Vi får bra material och idéer från FramKantsgruppen

Vi har pedagogiska diskussioner både i egna gruppen och på arbetsplatsträffar.

Vi använder oss av den kunskap vi fått genom tidigare kompetensutveckling.

Vi använder oss av internet och böcker för att hitta inspiration