Medicinska fakulteten Linköpings universitet
581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet
Studiehandledning Kurs 9, Vt21
Klinisk medicin 3
Kurskod 8LAA09
Läkarprogrammet
Innehåll
Introduktion ... 3
Fokus på hälsa ... 3
Teman ... 4
Obligatoriska moment ... 8
Examination ... 8
Lärandemål ... 9
Mål i kursplanen ... 10
Kursledning ... 20
OSCE organisation ... 21
Kontaktuppgifter till temagrupperna ... 21
Litteraturlista ... 21
Schema ... 21
Att studera på universitetet ... 21
Att läsa på distans ... 22
Terminstider ... 22
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) ... 22
Introduktion
Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema introduceras kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas.
I kursen ”Klinisk medicin 3” ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU). För uppfyllande av lärandemålen och för att adekvat bedömning av
verksamhetsförlagd utbildning ska kunna göras behövs aktivt deltagande under 30 schemalagda timmar per vecka. Typfallsgenomgångar ingår i dessa timmar medan förberedelse för dessa och Fältstudien skall ske på tid utanför dessa 30 timmar.
Terminen börjar med 4 teoriveckor med innehåll från Temagruppen för Neuro- Sinne-Psyke-Rörelse (NSPR), Professionell utveckling (PU) och ett moment avseende Klinisk Farmakologi från Temagrupp Generalist (GEN). De följande 12 veckorna är VFU där innehållet växlas i 4 veckorsperioder mellan Psykiatri;
Neurologi-Professionelt perspektiv i samverkan (KUA/KUM); och Öron Näsa Hals-Ögon-Strimma Samtalskonst Steg 2. Terminen avslutas med teoriveckor med innehåll från NSPR, en anslutning på Klinisk Farmakologi och en
Ledarslapsutbildning följt av förberedelsetid för skriftlig terminstentamen samt praktisk OSCE tentamen.
Fokus på hälsa
Fokus på hälsa betyder att man har ett salutogent förhållningssätt till hälsans villkor och hur hälso- och sjukvård bedrivs. Ett salutogent förhållningssätt, både som student och som professionell, handlar om att stärka känslan av
sammanhang och mening, att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande och påverkar hälsan positivt, och att kunna förmedla detta till patienter.
Teman
Professionell utveckling (PU)
Tema PU fokuserar under kurs 9 på läkaren i samhället som en aktör bland andra samhällsaktörer som alla har betydelse för individers hälsa och med vilka läkaren måste kunna samarbeta. Läkaren verkar inom en hälso- och sjukvård som både påverkas av och påverkar klimatförändringar, och under kurs 9 uppmärksammas därför läkarens möjligheter att bidra till en hållbar
utveckling. Den sårbara patienten, flykting- och migrationsmedicin och vård för papperslösa är också ämnen som tas upp. Vidare fokuseras på läkaren som ledare i form av övningar i personlig utveckling, gruppers utveckling och ledarskap.
Under K9 sker påbyggnad av samtalsstrimman från den prekliniska delen (Strimma samtalskonst Steg 1) i form av Strimma samtalskonst Steg 2, i vilken särskilt fokus ligger på patientkonsultationens avslutande del. Detta inbegriper förmåga att integrera medicinska kunskaper med samtalsfärdigheter, och med stöd av dessa informera patienter, kommunicera rekommendation om medicinska åtgärder/behandlingar och uppvisa terapeutisk förmåga i
patientmötet.
Arbetsformerna under tema PU utgörs av grupparbeten, seminarier, föreläsningar och studiebesök.
Läkarrollen och hållbar utveckling: Läkarrollen är ett återkommande tema under hela utbildningen på läkarprogrammet. Det syftar till att ge
läkarstudenten vida perspektiv på människan, hennes livsvillkor samt läkarens roll. Under kurs 9 fokuseras läkarens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling lokalt och globalt. Läkaren verkar inom en hälso- och sjukvård som påverkas av klimatförändringar, men som enligt undersökningar samtidigt ger upphov till betydande klimatförändringar. Under kurs 9 får studenterna därför i uppgift att i grupp genomföra ett projekt inom hållbar utveckling som redovisas vid ett seminarium. I uppgiften ingår att identifiera att problem inom området hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, föreslå en förbättring och genomföra en analys av detta ur flera perspektiv (etiskt, praktiskt, hållbarhets, juridiskt mm.).
Strimma Samtalskonst Steg 2: Patientkommunikation med särskilt fokus på konsultationens avslutande del. Steg 2-strimman avser dels att rekapitulera och förstärka de färdigheter som tränats under samtalsstrimman på kurs 1–4, men framförallt att möjliggöra träning i de avslutande delarna av
en patientkonsultation, vilket ej tränats under den tidigare samtalsstrimman.
Undervisningen sker i grupp (5–8 studenter) under en sammanhängande vecka,
under handledning av vårdcentralsläkare. Undervisningsveckan innefattar såväl teoretiska moment som färdighetsträning (patientkonsultationer) med
simulerade patienter, och grupphandledning av videoinspelade
patientsamtal. Målsättningen är att i patientmötet träna förmågan att uppnå en med patienten gemensam förståelse av problemet som patienten söker för, informera om den medicinska bedömningen som denna föranleder,
kommunicera förslag på medicinskt motiverade åtgärder (såsom utredning, behandling eller livsstilsförändring) och tillsammans med patienten formulera en behandlingsplan, inkluderande uppföljning. De simulerade patientmötena innefattar olika former av utmaningar, såsom att hantera affekter, bemöta patienter med låg motivationsnivå till livsstilsförändring och att ge svåra besked, mm.
Generalist (GEN)
Klinisk Farmakologi. Läkemedelsbehandling är en av de allra vanligaste interventionerna inom hälso- och sjukvården. För att lyckas med en
läkemedelsbehandling räcker det inte att känna till indikationerna för olika läkemedel. Behandlingsmål, val av läkemedel, dosering och uppföljning måste anpassas till den individuella patienten. Som läkare har vi också ett ansvar att använda sjukvårdens resurser på ett kostnadseffektivt sätt. Momentet klinisk farmakologi fokuserar på de allmänna principerna för hur man planerar, inleder, följer upp och avslutar en läkemedelsbehandling, samt belyser läkemedlets väg till patienten i ett samhälls- och myndighetsperspektiv. Under momentet arbetar studenterna självständigt i en studiegrupp och dokumenterar löpande
genomförda uppgifter i en portfolio. Momentet omfattar, utöver en inledande föreläsning och handledarträff, tio lektioner med varierande innehåll; inspelade föreläsningar, filmer, typfall, rollspel kring läkemedelsordinationen och ett studiebesök på apotek.
Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (NSPR)
Psykiatri inklusive barn- och ungdomspsykiatri, innefattar undervisning om förekomst, diagnostik, behandling och prevention av psykiatriska sjukdomar hos barn, ungdomar och vuxna. Undervisningen innefattar bland annat depression, ångest, psykossjukdomar, beroende samt ADHD och autism.
Arbetsformerna för psykiatriundervisningen är föreläsningar, typfall, fältstudier, VFU samt självständig läsning. Innehållet bygger vidare på tidigare kunskaper om psykiatriska sjukdomarnas mekanismer med fokus på kliniska färdigheter i diagnostik och omhändertagande av patienter med psykiska problem.
Studenterna ska kunna utföra självständigt psykiatriskt bedömningssamtal och status.
Neurologi innefattar undervisning om diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar och tillstånd i centrala och perifera nervsystemet samt muskelsjukdomar. Patienter med stroke, Parkinson sjukdom (PD), epilepsi (EP), hjärntumörer (TC), multipel skleros (MS), myastenia gravis (MG), Guillain- Barré syndrom (GBS), polyneuropati, normaltryckshydrocefalus (NPH) och många andra sjukdomstillstånd ingår.
Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, EDIT-fall samt VFU. Vid
basgruppstillfällen under VFU kommer typfall att gås igenom. Innehållet under K9 bygger vidare på tidigare införskaffad kunskap om nervsystemet och
studenterna förväntas fördjupa, bredda och öka sin förståelse och färdighet inom området och nyansera sin kunskap och förståelse inom temat. Rutinneurologiskt status ska kunna utföras självständigt och dras slutsatser ifrån.
Öron-näsa-hals, huvud- och halskirurgi innefattar undervisning om diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar och tillstånd i ytter- mellan- och innerörat och deras närmaste omgivningar, näsan och bihålorna, spottkörtlar, munhåla, svalg och matstrupe, larynx och nedre luftvägar, halsens spatier och kärl, vissa hudtumörer, liksom hörsel- och balanssjukdomar.
Tillsammans med tandläkare undervisas basala kunskaper om tänder, käkar och frakturer i splanchnokraniet, vilket även i vissa fall kan erbjudas vid studiebesök på käkkirurgisk enhet. Patientklientelet löper från den nyfödde till 100-åringar.
Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, EDIT-fall, auskultationer samt VFU.
Vid basgruppstillfällen under VFU kommer typfall att gås igenom. Innehållet under K9 bygger vidare på tidigare införskaffad kunskap om organens
patofysiologi och studenterna förväntas fördjupa, bredda och öka sin förståelse och färdighet inom området och nyansera sin kunskap och förståelse inom temat. Rutinstatus inom hela ämnesområdet ska kunna utföras självständigt och dras slutsatser ifrån.
Ögonsjukdomar: Diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar och tillstånd i ögat och dess adnexa samt synbanorna behandlas under kursen. Målet är att förbereda studenterna för att utanför ögonklinik klara adekvat handläggning av ögonrelaterade frågeställningar hos barn och vuxna, framförallt ytliga infektioner/inflammationer och lätta trauman, samt ge kännedom om de vanligaste diagnosgrupperna inom ögonspecialiteten,
exempelvis glaukom, katarakt och makulasjukdomar. Undervisningen under K9 bygger vidare på tidigare införskaffad kunskap om ögats och synbanornas uppbyggnad och funktion, och studenterna förväntas öka sin förståelse och färdighet inom området och nyansera sin kunskap och förståelse inom temat.
Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, EDIT-fall samt VFU. Vid
basgruppstillfällen under VFU kommer typfall att gås igenom. Vidare kommer studenterna under VFU att tillägna sig färdigheter som undersökning av ögat med oftalmoskop och hornhinnemikroskop och förvärva kännedom om apparatur för bl a ögontryckmätning och synfältsmätning.
Interprofessionellt lärande (IPL)
Medicinska fakulteten i Linköping var först i världen 1986 att starta
utbildningsmoment som syftade till att utveckla studenternas interprofessionella kompetens. Ett bättre samarbete mellan professioner leder till en vård med högre kvalitet, högre säkerhet och bättre effektivitet, vilket skapar ett mervärde för patienten. Interprofessionellt lärande handlar om att ”lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans”. Genom återkommande utbildningsmoment under hela utbildningen möts studenter från alla program för att lära och utvecklas tillsammans.
“Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of care”
Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002).
Professionellt perspektiv i samverkan – KUAKUM. Under K9 sker en VFU- placering på en klinisk undervisningsavdelning (KUA) eller klinisk
undervisningsmottagning (KUM) som drivs av studenter från flera utbildningsprogram, på fyra studieorter. Syftet är att träna och utveckla
kompetenser för att i framtida verksamheter arbeta i team. De mål i Kursplanen som är relevanta för KUAKUM handlar om hur man skapar och utvecklar ett fungerade lagarbete och inte om de störningar/sjukdomar som förekommer hos de patienter man möter under arbetet på avdelningen/mottagningen.
Obligatoriska moment
De obligatoriska momenten är verksamhetsförlagd utbildning inkluderande basgruppsarbete med typfall. Därutöver är färdighetsträningar, momentet om ledarroll och ledarskap och inlämningsuppgifter obligatoriska moment.
Verksamhetsförlagd utbildning 12,5 hp VEF9
Vid klinikplaceringarna inom Psykiatri (4v), Neurologi (2v), Öron-Näsa-Hals (2v) och Ögon (1v) ingår basgruppsarbete med Typfall. Två medsittningar skall utföras, en av dem skall ske under Psykiatriplaceringen. Placeringar är också på studentdriven interprofessionell avdelning (KUA) eller mottagning (KUM) (2v) som avslutasmed ett seminarium och Strimma Samtalskonst Steg 2 (1v).
Ledarskapsutbildning 1,0 hp LEDA
Ledarskapsutbildningen genomförs som distanskurs med studentaktiva pedagogiska arbetsformer som stimulerar studenterna till reflektion och engagemang och avslutas med ett självtest som leder till intyg.
Inlämningsuppgifter 1,5 hp SKIU
En individuellt skriven Fältstudie ska lämnas in, där ämnet skall vara relevant för en VFU-placering på kursen med omfattning av 2 veckor eller mer. Inom Läkarrollen och hållbar utveckling ska en obligatorisk gruppuppgift redovisas vid ett seminarium. För Klinisk Farmakologi ska en individuell portfoliouppgift utföras som redovisas i slutet av terminen.
Frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns på LISAM.
Examination
Syftet med examinationen är att individuellt pröva om målen i Kursplanen har uppnåtts och att kunskaper och färdigheter som definieras i målen i Kursplanen kan omsättas i praktiken.
Skriftligt prov 12,0 hp SKR9
Kursen avslutas med ett individuellt skriftligt slutprov av typen
modifierade essäfrågor (MEQ), utgående från kliniska fall. Frågorna i en MEQ tentamen följer ett patientfall och det korrekta svaret har omedelbar betydelse för hur fallet utvecklas. Efter att ha lämnat sitt svar får man viss återkoppling och man kan således inte ändra sitt svar efter att ha lämnat detta. MEQ fallen kompletteras med frågor av multiple-choise typ. För
frågorna på Kurs 9 förekommer förutom det patientcentrerade
perspektivet avseende problem, utredning, diagnos och behandling hos den enskilde patienten också det mikroskopiska perspektivet avseende molekylära skeenden på cellnivå och det makroskopiska perspektivet avseende samhälleliga skeenden på såväl nationell som global nivå.
Temagrupperna NSPR, PU och GEN konstruerar fallen som utgör slutprovet och frågorna prövar målen i Kursplanen (se nedan). Anmälan till den
individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAA09 och provkoden är SKR9. För att kunna genomföra skriftlig tentamen måste du ha anmält dig innan deadline går ut, det finns ingen möjlighet till efteranmälan. Notera att du måste vara anmäld till rätt tentamen på rätt ort. Du skriver på den studieort du tillhör.
Praktiskt prov 3,0 hp OSC9
Praktiska färdigheter examineras med ett praktiskt prov i formen av Objective Structured Clinical Examination (OSCE). Examinationen utgår från Kursmålet att utifrån ett givet kliniskt scenario föreslå och utföra undersökningar samt föra ett kliniskt resonemang, och omfattar således praktiska färdigheter och tolkning av kliniska fynd för ämnen som man mött under tidigare terminer och inte enbart K9. Examinationen går till så att man prövas på ett antal stationer där man bedöms enligt att i förväg definierat protokoll för att öka reliabiliteten jämfört med den mera öppna allmänna bedömning som görs under VFU- placeringarna.
I stort sett samtliga temagrupper konstruerar scenarier som kan komma att användas vid OSCE tentamen. Anmälan sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAA09 och provkoden är OSC9.
Lärandemål
När kursen (”Klinisk medicin 3”) är avslutad förväntas studenten ha uppnått Målen i Kursplanen och det är utifrån dessa som bedömning sker vid
obligatoriska moment och examinationer. I Förtydligande av lärandemål förekommer avgränsningar och förtydligande av Taxonomisk nivå för olika aspekter av vad Målen i Kursplanen täcker. Förtydligande av läromål ska inte anses vara en heltäckande lista över terminsinnehåll utan ett praktiskt hjälpmedel i studierna för att uppfylla Målen i Kursplanen.
Mål i kursplanen
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
• Analysera relationen mellan den egna professionella kunskapen och teamets gemensamma kunskap för att identifiera, formulera och lösa problem i teamarbetet inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst,
• analysera samband mellan samhällsförändringar och hälsoutveckling i Sverige och globalt,
• analysera samband mellan läkarrollen och ledarskap,
• relatera läkarens roll till andra samhällsaktörer, vilka ofta interagerar med hälso- och sjukvården,
• redogöra för allmänna principer för hur man planerar, påbörjar, följer upp och avslutar en läkemedelsbehandling,
• identifiera, analysera och värdera risk- och skyddsfaktorer för uppkomst av sjukdomar och skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• analysera och värdera symtom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp för sjukdomar och skador
inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• identifiera och analysera skillnader i symtom och
sjukdomsmanifestationer beroende på individuella faktorer hos patienter med sjukdomar eller skador
inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• analysera och värdera användning av och risker med diagnostiska metoder och behandlingar för sjukdomar inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder och uppföljning av vanliga och principiellt viktiga sjukdomar och skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• förklara sambandet mellan åldrande och sjukdomar eller skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• redogöra för begrepp, termer och nomenklatur avseende behandlingsprinciper, behandlingssyfte och behandlingseffekt inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• redogöra för relevanta författningar inom hälso- och sjukvården relaterade till organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler, samt för läkarens och patientens ansvar, rättigheter och skyldigheter.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
• I samråd med patienten och närstående bidra till vårdteamet i planering och genomförandet av vård, omsorg och
rehabilitering,
• tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt för att säkerställa en säker och effektiv vårdprocess,
• tillämpa självkännedom i sin ledarroll som läkare,
• utifrån helhetssyn på individen integrera samtalsfärdigheter med medicinska kunskaper/färdigheter i patientmöten,
• visa terapeutisk förmåga och med stöd av denna utforma en åtgärdsplan grundad på samsyn med patienten,
• i samråd med patienten fastställa behandlingsmål och ge anpassad information om effekter och biverkningar av läkemedel,
• ta upp anamnes, genomföra fysikaliskt status, tolka basala fysikaliska fynd och dokumentera detta i journal vid preoperativ bedömning samt vid symtom och skador
inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• föreslå och motivera val av basala diagnostiska metoder samt formulera relevanta remisser för diagnostiska
undersökningar vid sjukdomar och skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• identifiera och tolka basala tecken på sjukdom och skada avseende organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler vid bild- och funktionsmedicinska samt endoskopiska undersökningar,
• föreslå behandling, habilitering och rehabilitering vid sjukdomar inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• identifiera och föreslå handläggning och prevention av akuta, långvariga och sent uppkomna behandlingsrelaterade
biverkningar vid sjukdomar inom organsystemen ögon, öron- näsa-hals, nervsystem och muskler,
• bedöma och dokumentera samband mellan
funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• utifrån ett givet kliniskt scenario föreslå och utföra undersökningar samt föra ett kliniskt resonemang
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
• Demonstrera en helhetssyn i relation till patientens och närståendes behov och kunnande,
• bedöma kompetensbehovet för patientens vårdprocess utifrån gemensamma och unika kompetenser för respektive profession,
• etiskt reflektera över läkaryrket och läkarens professionella ansvar i förhållande till främjandet av en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv,
• reflektera över olika aktörers roller och hur dessa påverkar tillgången till och användningen av läkemedel regionalt, nationellt och globalt,
• visa terapeutisk hållning och respektfullt bemötande samt utveckla förmåga till helhetssyn vid kontakt med patienter och anhöriga inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• analysera förutsättningar och former för rehabilitering och återgång till arbete efter sjukskrivning efter tillstånd inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• reflektera över betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan med olika yrkesgrupper avseende patienter inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• värdera betydelsen av adekvat kommunikation med patienter med sjukdomar inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
• analysera etiska problem vid svår sjukdom inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,
Dessa är fastställda i aktuell kursplan. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner.
Länk till kursplaner.
Förtydligande av lärandemål
Kunskap och förståelse
Nivå A: Beskriva/Identifiera
1. Beskriva aktörer såsom ideella föreningar, kommunal verksamhet, kriminalvård etc som kan ha betydelse för människors hälsa 2. Kunna identifiera producentoberoende och värderade källor till
läkemedelsinformation, samt identifiera olika former av marknadsföring av läkemedel
3. Kunna beskriva processen för hela läkemedelskedjan; godkännande, subvention, rekommendation, ordination och utlämnande av läkemedel 4. Känna till och tillämpa regelverket för biverkningsrapportering
5. Kunna identifiera risker för negativa miljöeffekter av läkemedel och möjligheter att minimera dessa
6. Indikationer och kontraindikationer för lumbalpunktion (LP) och
processen av LP utförande och relevanta analyser av cerebrospinalvätska och tolka resultaten
7. Indikationer för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG)
8. Indikationer för datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MRT) av hjärna samt ryggmärg
9. Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd
10. Diagnostik och initial handläggning av vakenhetssänkning/koma 11. Symtom vid intrakraniell tryckstegring
12. Principer för fastställande av total hjärninfarkt
13. Utredning, riskfaktorer, behandling inklusive sekundärprofylax vid TIA/hjärninfarkt och intracerebral blödning
14. Rehabilitering efter stroke
15. Diagnostik av sinustrombos, arteriell dissektion och kärlmissbildning, subarachnoidalblödning, epi- och subduralblödning
16. Ha kunskap om initial handläggning av status epilepticus samt diagnostik och initial handläggning av nydebuterad epilepsi
17. Speciella problem vid epilepsi: hos fertila kvinnor, körkortsinnehav och psykosociala konsekvenser
18. Symtom och handläggning av transitorisk global amnesi
19. Symtom och initial handläggning av skall- och ryggmärgstrauma samt långsamt debuterande ryggmärgssjukdom inkl spinal stenos
20. Symtomutveckling och diagnostik av hydrocefalus
21. Ha kunskap om och värdera sömnrelaterade sjukdomar inkl narkolepsi 22. Kännedom om problem vid avancerad Parkinsons sjukdom
23. Symtom och principer för diagnostik, differentialdiagnostik vid multipel skleros (MS), initial handläggning av MS vid akut försämring samt långsiktig behandling av MS
24. Vidare utredning och behandling av demensliknande tillstånd 25. Symtom och handläggning av primära och sekundära tumörer som
engagerar nervsystemet
26. Ha kunskap om diagnostik och handläggning av cerebrala infektioner inkl abscesser och neuroborrelios
27. Symtom vid neurogen blåsrubbning 28. Kunskap om myastenia gravis
29. Kunskap om amyotrofisk lateralskleros (ALS) och kunna identifiera symtombilden
30. Orsaker till kranialnervspåverkan
31. Symtombild och statusfynd vid sjukdomar i perifera nervsystemet inkl Guillain-Barré
32. Symtombild vid myopatier
33. Diagnostik och handläggningsprinciper för neuropatisk smärta
34. Symtombild vid funktionella tillstånd med neurologisk symtombild 35. Förekomst av psykisk sjukdom inklusive substansbruk inom
befolkningen, och dessa sjukdomars bidrag till sjukdomsbördan globalt och i Sverige
36. Skillnader i psykisk hälsa, vårdtillgång och vårdkvalitet med särskilt fokus på socioekonomisk situation och kön
37. Barnfamiljers situation i samhället, barn i samhällsvård, samt vårdnadshavarnas ställning
38. Kunskap om socialtjänstens och elevhälsans arbete i samband med psykisk ohälsa, samt sjukvårdens samverkan med dessa instanser 39. Ett transkulturellt perspektiv som beaktar de speciella förhållanden som
gäller för invandrarfamiljer, inklusive nyanlända och papperslösa 40. Ögonsjukdomars epidemiologi nationellt och globalt
41. Djupa inflammationer i ögat och dess stödjevävnader
42. Tromboembolisk cirkulatsionstörning i ögat och synbanorna 43. Ärftliga näthinnedegenerationer
44. Kroniska tillstånd i hornhinnans stödjevävnad 45. Funktionell synpåverkan
46. Intraokulära tumörer
47. Habilitering och rehabilitering vid synskada 48. Ögonskador vid prematuritet och alkoholmissbruk 49. Tändernas och stödjevävnadernas sjukdomar och skador 50. Ansiktstrauma
51. Allergiutredning inom övre luftvägarna 52. Hörselnedsättning hos barn
53. Begreppet kronisk otit
54. Spottkörtelsjukdomar och muntorrhet 55. Sväljningsbesvär
56. Röstrubbningar
57. Hud- och mjukdelsinfektioner i huvud och halsområdet 58. Hudtumörer i huvud-halsområdet
59. Principer för hörseltekniska hjälpmedel 60. Lukt och smakstörningar
Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera
61. Förklara och analysera läkarens roll som ledare i ett arbetslag 62. Förklara och analysera gruppers dynamik och utveckling
63. Förklara migrationens påverkan på hälsan och de krav det ställer på hälso- och sjukvården
64. Analysera användning av digitala verktyg vid psykisk ohälsa 65. Analysera psykisk ohälsa i ett globalt samhällsperspektiv 66. Kunna kritiskt granska en klinisk läkemedelsstudie
67. Kunna redogöra för grunderna för individanpassade läkemedelsval och dosering
68. Kunna upprätta en behandlingsplan och identifiera och välja lämpliga verktyg för uppföljning av ett läkemedels effekt och biverkningar 69. Kunna avsluta en läkemedelsbehandling
70. Sjukdomsbild, patofysiologi, utredning och principiell behandling av sjukdomar i hjärna och ryggmärg
71. Etiologi och bakomliggande mekanismer, riskfaktorer för och diagnostik av stroke
72. Handläggning av akut huvudvärk
73. Symtom och utredning av misstänkt neuroinflamatorisk sjukdom och indikationer för behandling av MS
74. Utredning och handläggning av krampanfall och behandling av epilepsi 75. Förändringar i känsel, misstänkt nervpåverkan/nervskada i perifer nerv,
ryggmärg eller nervrot
Förekomst, diagnostik, och behandlingsprinciper för:
76. ångestsyndrom, såsom specifik fobi, social fobi, paniksyndrom, agorafobi och generaliserat ångestsyndrom, samt deras manifestationer
77. tvångssyndrom samt deras manifestationer, såsom tvångstankar och tvångsmässiga handlingar
78. stress- och traumarelaterade syndrom, såsom akut kris,
stressreaktion och post-traumatiskt stress-syndrom (PTSD), samt deras manifestationer
79. unipolära och bipolära affektiva syndrom, samt deras
manifestationer, såsom sänkt grundstämning, hypomani och mani 80. suicidalitet, samt dess manifestationer, såsom livsleda, dödsönskan,
suicidplaner, och sucidala handlingar
81. psykotiska syndrom, såsom schizofreni, vanföreställningssyndrom och substansinducerade psykoser, samt deras manifestationer, såsom hallucinationer, vanföreställningar och gravt desorganiserat beteende
82. substansrelaterade syndrom, såsom intoxikation, abstinens och beroende av alkohol och andra psykoaktiva substanser
83. ätstörningar och deras manifestationer, såsom självsvält, hetsätning och andra former av förändrat ätbeteende
84. autismspektrumstörningar och deras manifestationer, såsom nedsatt förmåga till social kommunikation
85. tic och Tourettes syndrom, och deras manifestationer
86. personlighetsstörningar, ffa emotionellt instabil respektive antisocial personlighetsstörning, samt deras manifestationer
87. utvecklingsrelaterade problem av psykiatrisk relevans
88. beteendesyndrom, såsom trotssyndrom och uppförandestörning, och deras manifestationer
89. intellektuell funktionsnedsättning och specifika inlärningssvårigheter
90. motoriska och koordinationsstörningar
91. uppmärksamhetsstörningar och deras manifestationer 92. psykiatriska problem som yttrar sig med somatiska symptom 93. samsjuklighet vid psykiska och somatiska sjukdomar
94. Våld mot barn och våld i nära relationer
95. Förskole/skolrelaterade problem av psykiatrisk relevans
96. Lagar av relevans för psykiatrisk vård: lagar som reglerar tvång mot barn och vuxna; lagar som reglerar läkares anmälningsskyldighet vid psykisk sjukdom inklusive beroende, eller när barn riskerar att fara illa
97. Inflammation i ögats främre delar och yttre adnexa 98. Ytliga och djupa infektioner i ögat
99. Katarakt 100. Glaukom
101. Degenerativa förändringar i makula lutea 102. Näthinneavlossning
103. Refraktionstillstånd i ögat inklusive presbyopi, optikerns roll
104. Skelning med/utan dubbelseende, andra förändringar i ögats anatomiska läge
105. Ögonengagemang vid annan sjukdom (diabetes, arteriell och intrakraniell hypertension, facialispares, hyperthyreoidism mm)
106. Störningar i ögonlockens utseende, funktion och/eller ställning 107. Förändringar i pupillstorlek och/eller -funktion
108. Penetrerande och icke penetrerande trauma mot ögat och omgivande vävnader
109. Systemiska effekter av ögonläkemedel samt ögonbiverkningar av läkemedel i allmänhet
110. Akuta infektionssjukdomar i öron, näsa och halsområdet 111. Perifer och central yrsel
112. Hörselnedsättning hos vuxna 113. Sekretorisk otit hos barn och vuxna
114. Kranialnervspareser i öron, näsa och halsområdet 115. Tumörsjukdomar i munhåla, svalg och larynx 116. Knöl på halsen
117. Nästäppa
118. Näsblödning, svalgblödning 119. Snarkning och sömnapné
Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer
120. Kunna reflektera kring betydelsen av marknadskrafterna inom läkemedelsområdet och deras inverkan på hälso- och sjukvården, läkarrollen och patienten både nationellt och globalt
121. Principer för bedömning och initial handläggning av patienter med sänkt medvetande/medvetslöshet utanför intensivvårdsavdelning/
operationssal
122. Klinisk handläggning av patienter med akut eller kronisk smärta inklusive huvudvärk
123. Patofysiologi, utredning och principiell behandling av rörelserubbningar inklusive Parkinsons sjukdom och Huntingtons chorea
124. Principer för diagnostik, riskbedömning och behandling av patienter med akut stroke
Bemötande och initial handläggning av:
125. oro, ångest och krisreaktioner 126. sorg, förstämning och livsleda 127. psykotiska symtom
128. påverkan av alkohol och andra beroendemedel samt abstinens från dessa
129. sömnstörningar
130. Inflammationer, infektioner, blödningar och godartade vävnadsförändringar i ögonlock och bindehinna
131. Ytliga skador på ögonlock, bindehinna och hornhinna inklusive skador av frätande ämnen och ultraviolett strålning
132. Bältros med ögonengagemang (Zoster oftalmikus)
133. Primär ögonsymptomatologi vid akuta neurologiska/vaskulära tillstånd 134. Glaskroppsavlossning
135. Synkrav för körkort 136. Akut luftvägshinder 137. Heshet
Färdighet och förmåga
Nivå A: Utveckla och träna alternativt vara med eller assistera vid
138. Diagnostik, utredning, initial handläggning och sekundär profylax vid transitorisk ischemisk attack (TIA) och stroke inklusive hjärninfarkt, intracerebral blödning och subaraknoidalblödning samt epi- resp subduralblödning
139. Diagnostik och initial handläggning av akut huvudvärk och handläggning av migrän, Hortons huvudvärk och huvudvärk av spänningstyp och läkemedelsutlöst huvudvärk
140. Akut handläggning av epileptiskt anfall 141. Vanliga symtom efter skalltrauma
142. Diagnostik och handläggning av tremor och restless legs
143. Initial diagnostik och handläggning av demensliknande tillstånd och konfusion
144. Diagnostik av centralt/neurologiskt orsakad akut och kronisk yrsel 145. Diagnostik och handläggning av polyneuropati och ritzopati
146. Initial diagnostik och handläggning av perifer facialispares och vanliga mononeuropatier
147. Ryggvätskepunktion
148. Datortomografi/MR undersökning av centrala nervsystemet 149. Elektrokonvulsiv terapi (ECT)
150. Kognitiva funktionstest utförda av psykolog och arbetsterapeut 151. Neuromotorisk utvecklingsbedömning av barn
152. Refraktionering och tolkning av glasögonrecept, synprövning på barn, perimetri och färgsinnesundersökning
153. Kontaktlinsuttagning
154. Ledsagning av synskadad patient 155. Kataraktoperation
156. Labundersökningar vid yrsel 157. Hörselundersökningar 158. Röstundersökningar
159. Extraktion av främmande kropp i näsa, svalg och hörselgång (vax) Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt kunna utföra under handledning
160. Agera utifrån en analys av sin egen ledarskapsprofil
161. Genomföra statusundersökning som identifierar relevanta neurologiska sjukdomstecken
162. Handlägga nytillkomna fokalneurologiska bortfallssymptom
163. Neurologisk undersökning och bedöma medvetandegrad enligt RLS 85- skalan, av vakenhetssänkt patient med bedömning av anatomisk skadenivå
164. Bedöma, analysera och föreslå behandling till akut smärta 165. Initiala åtgärder vid akut stroke
166. Bedömning, inklusive klinisk perifer nervundersökning, av patient med nedsatt sensibilitet
167. Söka medicinsk information och kunna tillägna sig innehållet i vetenskapliga publikationer
168. Genomföra strukturerade diagnostiska intervjuer 169. Använda psykiatriska symtomskattningsskalor
170. Formulera en välunderbyggd diagnos-hypotes och förslag till
behandlingsplan med utgångspunkt från anamnes, status och kännedom om diagnostiska kriterier
171. Vara föredragande i ronder samt handlägga in- och utskrivningar, inklusive patienter med komplexa vårdbehov
172. Värdera psykisk störning enligt ”Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT)”, upprätta vårdintyg
173. Utfärda en orosanmälan gällande ett barn
174. Göra en akutpsykiatrisk bedömning inklusive bedömning av suicidrisk 175. Situationer där särskilda behov, konflikt och/eller önskan föreligger, till
exempel självupplevt med icke-verifierat vårdbehov, krav på intyg med visst innehåll, anmälningsskyldighet i rollen av behandlande läkare
176. Undersökning med spaltlampa/hornhinnemikroskop av ögats främre segment och adnexa
177. Covertest för att diagnosticera skelning 178. Tonometri
179. Statusundersökning som identifierar relevanta sjukdomstecken i öron, näsa och halsområdet
180. Kranialnervsstatus 181. Otoneurologiskt status
182. Rinnes test, tympanometri, Siegles tratt 183. Initial handläggning av näsblödning
Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt kunna utföra självständigt 184. Inhämta neurologisk anamnes
185. Att utifrån anamnes och status föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer, diskutera differentialdiagnostik och ange en sannolik diagnos
186. Utfärda medicinska utlåtanden och intyg utformat på ett språk som är förståeligt för patienter och andra personer utan medicinsk kompetens 187. Ta upp och dokumentera en strukturerad och heltäckande psykiatrisk
anamnes, inklusive hereditära, sociala, somatiska och andra faktorer av potentiell betydelse för patientens psykiska hälsotillstånd
188. Genomföra och dokumentera en heltäckande, strukturerad psykiatrisk status-undersökning
189. Använda kunskaper om barns normala utveckling vid bedömning av ett barns symtom
190. Utfärda intyg för ersättningar för föräldrar som vårdar ett barn med funktionsnedsättning, närståendepenning
191. Uppta anamnes vid ögon- eller synrelaterade besvär 192. Ögonsköljning och applicering av ögondroppar/salva
193. Avlägsna främmande kropp från ögats yta utanför optiska zonen 194. Undersökning av synskärpa på vuxna med egna glasögon och med
stenopeiskt hål
195. Yttre inspektion av ögonlock, öga och konjunktivalsäck i olika blickriktningar inklusive evertering av övre ögonlock
196. Undersökning av pupillfunktion, ögonmotilitet, synfält med konfrontationsmetod
197. Undersökning med spaltlampa/hornhinnemikroskop för bedömning av ljusväg och ytliga ögonförändringar med och utan färgning med
fluorescein
198. Undersökning med oftalmoskopi av ögonbottenreflex i genomfallande ljus samt inspektion av centrala ögonbotten, särskilt synnervsutträdet
199. Inhämta anamnes avseende öron, näsa, och halssjukdomar samt hörsel och balansstörningar
200. Initial handläggning av luftvägshinder
201. Egenvård vid infektioner, näsblödning, allergi och heshet
Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå A: Utveckla och träna
Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra
202. Förklara relationen mellan läkaryrket, ekologiska, ekonomiska och sociala system för en hållbar utveckling
203. Reflektera över läkarens professionella och etiska ansvar vid främjandet av en hållbar utveckling i såväl samhället som hälso- och sjukvården, lokalt och globalt
204. Reflektera över hållbar utveckling ur ett e-hälsoperspektiv 205. Kommunikation med patienter med neurologiska
kommunikationsstörningar (afasi, begåvningshandikapp, minnesstörningar, autismspektrumstörning)
206. Gott bemötande av patienter med psykisk störning, inklusive patienter under tvångsvård, med beaktande av patientens individuella behov relaterade till hens ålder, personlighet, sexuella läggning,
funktionsnedsättning, psykosociala uppväxtmiljö och andra relevanta individfaktorer
207. Samtalsmetodik: diagnostiska, stödjande, psykoedukativa samtal samt motiverande samtal med patienten, närstående och nätverk; samtal med barn och deras familjer; samtal med patienter med
kommunikationsstörningar eller tolkbehov
208. Etiska avvägningar i samband med bedömning och behandling inom psykiatrin
209. Planering och genomförande av vård för patient med komplexa vårdbehov tillsammans med multi-professionellt team och andra vårdgivare
Kursledning
Björn Granseth, Kursansvarig, examinator Epost: bjorn.granseth@liu.se Yvonne Hallingström, Kursadministratör
Epost:K9LAK@liu.se
OSCE organisation
Emmanuel Bäckryd, Examinator
Epost: emmanuel.backryd@liu.se
Kontaktuppgifter till temagrupperna
Länken nedan hänvisar till en listning av temagruppernas medlemmar.
Länk till temagrupper
Litteraturlista
Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor.
Länk till litteraturlista
Schema
Länk, Time Edit, till schema för kursen.
Att studera på universitetet
Studier vid universitetet ställer krav på en hög grad av självständighet och eget ansvar. Välfungerande studier förutsätter en god förmåga att planera, genomföra och utvärdera det egna lärandet samt de strategier som används för att utveckla kunskap. Studier enligt Problembaserat lärande innebär dessutom att studenten behöver samverka med andra studenter och gemensamt ta ansvar för gruppens lärande och samarbete.
En god hälsa är även en förutsättning för att kunna prestera optimalt i studierna.
Kost, motion, sömn och att kunna hantera stress är hörnpelare för god hälsa.
Studenthälsan erbjuder workshops om stresshantering, studiemotivation och självkänsla. Se länken
https://www.student.liu.se/studentstod/studenthalsan/kurser-och- workshops?l=sv
Studenthälsan erbjuder också olika test för levnadsvanor där man får
personlig återkoppling efter genomgånget test vilket kan vara ett bra verktyg för att hålla koll på det egna hälsoläget under studietiden. Några exempel på test är
sömn, matvanor, fysisk aktivitet, stress och alkoholkonsumtion. Testen finns på länken:
https://response.alexit.se/?language=SE&accountId=111&hj=null&w=null Läs mer om olika tips och råd gällande goda studievanor och strategier, liksom PBL, på LISAM och sidan ”Om universitetsstudier”. Länk finns i kursrummet.
Att läsa på distans
På grund av coronapandemin och de restriktioner som införts kommer större delen av kursen att genomföras på distans. Det betyder att du deltar i de flesta lärmomenten i ett digitalt kursrum i zoom, eller tar del av inspelade
föreläsningar som ofta följs upp i en frågestund i zoom. De obligatoriska delarna av kursen genomförs i zoom eller på campus. Läs i schemat för att kunna planera dina studier. Ändringar kan göras med kort varsel.
Som student ansluter du till zoom via https://liu-se.zoom.us/ och loggar in med ditt liu-id. Instruktion för att ladda ner zoom, skapa egna mötesrum och bjuda in deltagare finns på denna länk: https://www.student.liu.se/itsupport/zoom- student?l=sv
Terminstider
Studierna är på heltid.Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov.
Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment.
Länk till terminstiderna
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)
Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet.
En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina
personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu.
Läkarutbildningens studenter finns registrerade i
studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning.
Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din
utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser.
Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke.
I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning.
Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.
