Internet: http://ue.eu.int/
E-post: press.office@consilium.eu.int
12048/02 (Presse 274) (OR. en)
Rådets 2448:e möte
– JORDBRUK OCH FISKE –
Bryssel den 23−24 september 2002
Ordförande: Mariann FISCHER BOEL
Danmarks minister för livsmedel, jordbruk och fiske
INNEHÅLL
1DELTAGARE ... 5
PUNKTER SOM DISKUTERADES JORDBRUK ... 6
BSE ... 9
GENETISKT MODIFIERADE LIVSMEDEL OCH FODER... 9
ÖVERSYN EFTER HALVA TIDEN... 10
– Spannmål: Prispolitik ... 10
– Råg... 11
– Durumvete ... 12
– Torkat foder ... 12
– Arealuttag av miljöskäl... 13
– Stöd till energigrödor – en kolkredit ... 13
EKOLOGISKT JORDBRUK ... 14
ÖVRIGA FRÅGOR... 14
– EU:s vinavtal med tredje land (USA)... 14
– Kommissionens information om toppmötet i Johannesburg ... 15
– Översvämningar i södra Frankrike ... 15
– Ekologiskt jordbruk ... 16
– Extra stöd till bomullsproducenter ... 16
FISKE... 17
REFORM AV DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN... 17
STRATEGI FÖR DET EUROPEISKA VATTENBRUKET... 19
ÖVRIGA FRÅGOR... 19
– Handlingsplan för Medelhavsområdet ... 19
PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT
SÄKRA LIVSMEDEL
– Fodertillsatser ...I – Animaliska biprodukter*...I FISKE
– TAC och KVOTER 2002* ...II YTTRE FÖRBINDELSER
– UNRWA... III – Förlängning av 1999 års konvention om livsmedelsbistånd... III – Förbindelserna med kandidatländerna − Lettland ... III – Europeiska ekonomiska samarbetsområdet − Statistik... III AVS
– Centrum för företagsutveckling (CDE) och Teknikcentrum för jordbruks- och landsbygdssamarbete
(CTA) ... IV HANDEL
– Antidumpning − Import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål... IV – Antidumpning − Import av TV-kamerasystem med ursprung i Japan... IV EKOFIN
– Övervakningsgruppen enligt Lamfalussy-gruppens rapport... IV – Arbetskostnadsindex* ... V SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
– Skydd för arbetstagare vid exponering för asbest i arbetet*... V
INRE MARKNADEN
– Gemensamt transiteringsförfarande för EG och Efta ... V – Estland, Lettland, Litauen och Slovenien − Transitering och förenkling av formaliteterna för handel... VI TELEKOMMUNIKATION
– Elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA)... VI UTNÄMNINGAR
– Regionkommittén ...VII BESLUT SOM ANTAGITS GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE ... VII YTTRE FÖRBINDELSER
– Kina ...VII MILJÖ
– Bunkerkonventionen ... VIII
DELTAGARE
Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:
Belgien:
Annemie NEYTS-UYTTEBROECK Minister vid utrikesministeriet, med ansvar för jordbruk
José HAPPART Jordbruks- och landsbygdsminister (regionen Vallonien)
Vera DUA Flamländsk minister för miljö och jordbruk
Danmark:
Mariann FISCHER BOEL Minister för livsmedel, jordbruk och fiske
Poul OTTOSEN Statssekreterare vid ministeriet för livsmedel, jordbruk och fiske Tyskland:
Martin WILLE Statssekreterare vid förbundsministeriet för konsumentskydd,
livsmedel och jordbruk
Matthias BERNINGER Statssekreterare för jordbruk samt ledamot av förbundsdagen Grekland:
Georgios DRYS Jordbruksminister
Spanien:
Miguel ARIAS CAÑETE Minister för jordbruk, fiske och livsmedel
Frankrike:
Hervé GAYMARD Minister för jordbruk, livsmedel, fiske och landsbygdsfrågor
Irland:
Joe WALSH Minister för jordbruk och livsmedel
Dermot AHERN Minister för kommunikation, marina resurser och naturresurser
Italien:
Giovanni ALEMANNO Minister för jord- och skogsbrukspolitik
Paolo SCARPA BONAZZA BUORA Statssekreterare för jord- och skogsbrukspolitik Luxemburg:
Fernand BODEN Minister för jordbruk, vinodling och landsbygdsutveckling
Christian BRAUN Ställföreträdande ständig representant
Nederländerna:
Cees VEERMAN Minister för jordbruk, naturvård och fiske
Jan ODINK Statssekreterare för jordbruk, naturvård och fiske
Österrike:
Wilhelm MOLTERER Förbundsminister för jord- och skogsbruk, miljö samt
vattenförvaltning
Andrä RUPPRECHTER Enhetschef vid förbundsministeriet för jord- och skogsbruk, miljö samt vattenförvaltning
Portugal:
Armando SEVINATE PINTO Minister för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske Finland:
Jari KOSKINEN Jord- och skogsbruksminister
Sverige:
Margareta WINBERG Jordbruksminister samt ansvarig för jämställdhet
Per-Göran ÖJEHEIM Statssekreterare åt jordbruksministern
Storbritannien:
Margaret BECKETT Minister för miljö, livsmedel och landsbygdsfrågor
Elliot MORLEY Statssekreterare vid ministeriet för miljö, livsmedel och
landsbygdsfrågor
* * *
Kommissionen:
Franz FISCHLER Ledamot
David BYRNE Ledamot
PUNKTER SOM DISKUTERADES JORDBRUK
TRANSPORT AV LEVANDE DJUR
Rådet höll en offentlig debatt om några av de viktigaste frågorna i samband med förbättringen av välbefinnande och skydd för djur under transport, nämligen maximal transporttid och kontroll av regler för transport av levande djur. Ett memorandum från ordförandeskapet för att styra debatten låg till grund för diskussionen (dok. 11699/02).
Delegationerna välkomnade i allmänhet syftet förbättra djurens välbefinnande under transporten och att förstärka genomförandet av den nuvarande lagstiftningen. Några delegationer anmodade kommissionen att snarast möjligt lägga fram sitt förslag till ett reviderat direktiv om djurtransport.
1. Om den första frågan om transporttid
Flera delegationer stödde det memorandum som lades fram av ordförandeskapet som föreslog en maximal tidsgräns för transport av levande djur på 8 timmar eller 500 kilometer och betonade följande punkter:
• Den etiska aspekten på förbättringen av djurens villkor under transporten.
• Sambandet mellan kortare transporter och förbättring av djurens välbefinnande på grundval av vetenskapliga utlåtanden, medan några av dem framhävde behovet av att slakta djur nära deras ursprungliga jordbruksföretag.
• Vid en kortare transport undviks spridning av sjukdomar och smitta.
• Ett fåtal delegationer stödde transport av levande djur enbart för uppfödning, inte för slakt.
Flera delegationer motsatte sig dock den maximala tidsgränsen av följande skäl:
• En sådan gräns skulle inte lösa alla de problem som hör samman med djurens välbefinnande:
korrekt behandling under transport, regelbunden tilldelning av foder, vatten och vila var viktigare i detta perspektiv än en minskning av transporttiden.
• Om gemenskapslagstiftningen införde en maximal tidsgräns, skulle detta endast leda till minskad export av levande djur från EG-länder och till ökad export från tredje länder, eftersom de senare inte behöver följa EG:s begränsade normer. Det skulle därför vara
nödvändigt att anlägga ett bredare perspektiv och ta hänsyn till den internationella miljön och tredje länders uppfyllande av OIE:s1 normer.
• En lönsam industri skulle kunna leda till bättre uppfödning.
• De vetenskapliga yttranden som varit positiva till att transporttiden förkortas har inte beaktat alla transportvillkor inom Europeiska gemenskapen och inte heller varje lands specifika situation och grundades på uppgifter som i de flesta fall hade publicerats innan den nuvarande lagstiftningen om djurtransporter trädde i kraft.
2. Om den andra frågan om kontroll av djurtransporter
Många delegationer stödde ordförandeskapets initiativ och förde fram följande argument:
• Nivån på djurskyddet var otillfredsställande och det förelåg brist på studier i denna fråga.
Dessa delegationer begärde bestämmelser som skulle säkra att alla normer för transportmedel uppfylls, eftersom effektiva kontroller är en förutsättning för djurvård.
• Några av delegationerna begärde att kontrollerna skulle förstärkas, särskilt på långa avstånd i gemenskapen, genom ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna, men också mellan medlemsstaterna och kommissionen.
• På grund av den administrativa bördan och de nuvarande överträdelserna av EG-lagarna behövs det en harmonisering av transporthandlingarna, certifikat för transport och enhetliga normer för djurhantering.
1 OIE − Internationella byrån för epizootiska sjukdomar.
• Påföljder, som t.ex. återtagna exportbidrag, skulle också kunna tillämpas för dem som inte uppfyller EG-normerna.
Några delegationer motsatte sig tillkomsten av alltför många nya regler och framförde följande argument:
• Den nuvarande lagstiftningen utgör en tillräcklig rättslig ram, som först och främst måste tillämpas.
• Några få delegationer begärde att man skulle göra skillnad mellan transport av djur för slakt och andra djur, eftersom transportvillkoren beror på vad djuren ska användas till snarare än transportens varaktighet.
Kommissionär David Byrne noterade det breda stöd som fanns bland delegationerna för kontroll av djurtransporter, samt att en betydande minoritet av delegationerna motsatte sig en maximal
tidsgräns. Han nämnde att samråd hade inletts under de föregående månaderna med vissa berörda organ och företrädare i frågan och att hans institution snart skulle lägga fram ett förslag till ett reviderat direktiv om djurtransporter.
Ordförandeskapet anmodade kommissionen att ta hänsyn till delegationernas kommentarer när den utarbetade sina förslag och att lägga fram dessa för Europaparlamentet och rådet snarast möjligt.
BSE
Rådet noterade informationen från kommissionens företrädare om den senaste utvecklingen i kampen mot BSE och några av delegationernas kommentarer i denna fråga.
Kommissionär David Byrne betonade särskilt att
− det inte förekom några anmärkningsvärda nya fall av BSE och scrapie i medlemsstaterna,
− rådet hade antagit förordningen om animaliska biprodukter (se A-punkterna),
− det senaste yttrandet från Vetenskapliga styrkommittén visade inget prov på förekomst av smittämnen i fårtarmar, vilka därför inte togs upp på förteckningen över specificerat riskmaterial,
− medlemsstaternas enighet om att avlägsna kotpelaren från nötkreatur inte var tillräcklig på detta stadium för att ändra de nuvarande bestämmelserna i frågan med tanke på flera medlemsstaters försiktiga inställning efter en begäran från den spanska delegationen,
− hans institution skulle inta en konstruktiv hållning till den vidare utvecklingen med avseende på den ståndpunkt som väntades från den franska regeringen som en uppföljning av beslutet från det franska organet för livsmedelssäkerhet om att upphäva förbudet mot import av brittiskt nötkött,
− fem fall av BSE hade hittats fram till nu hos nötkreatur födda efter 1 januari 1999, som ett svar till den belgiska delegationen.
− Enligt TSE-förordningen skall förslag översändas senast den 1 juli 2003 om klassificeringen av medlemsstater och tredje länder med beaktande av Vetenskapliga styrkommitténs
riskbedömning av länder, ett arbete som skett i nära samarbete med Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE).
GENETISKT MODIFIERADE LIVSMEDEL OCH FODER
Rådet noterade lägesrapporten från Ständiga representanternas kommitté och uppmanade den att fortsätta granskningen av förslaget inför antagandet av en gemensam ståndpunkt vid ett kommande möte i rådet.
ÖVERSYN EFTER HALVA TIDEN
Rådet har haft en ingående diskussion om kommissionens meddelande för att fastställa de viktigaste frågorna när det gäller sektorn för jordbruksgrödor på grundval av ett frågeformulär från
ordförandeskapet. Rådet uppdrar åt Särskilda jordbrukskommittén att göra en grundlig genomgång av frågorna och rapportera tillbaka till rådet, som kommer att fortsätta behandlingen av ärendet vid ett kommande möte.
Rent allmänt hade delegationerna flest synpunkter på de frågor som gällde jordbruksgrödor, även om några av dem kommenterade övergripande frågor som frikoppling, gradvis avtagande stöd och korsvis överensstämmelse. Fyra delegationer betonade behovet av att ta med frågan om tillgången på proteingrödor i EG bland de förslag som lades fram av kommissionen i dess meddelande (10879/02).
Delegationernas ståndpunkter när det gäller ordförandeskapets frågeformulär kan sammanfattas på följande sätt.
– Spannmål: Prispolitik
Några delegationer gav sitt stöd till att den föreslagna sänkningen av interventionspriset med 5 % ersätts av ett direkt ekonomiskt stöd och till att de månatliga höjningarna avskaffas och framhöll följande:
− Interventionspriset bör betraktas som ett skyddsnät och inte som ett redskap för att reglera tillgången.
− Prisnivån på spannmål som produceras i EG är fortfarande för hög i jämförelse med nivån för importerat spannmål, särskilt från regionen kring Svarta havet.
− Man bör hitta andra nya och enkla mekanismer än bidrag för att stödja jordbrukarna.
− Sänkningen av interventionspriset överensstämmer med EG:s internationella åtaganden, särskilt med hänsyn till slutsatserna från toppmötet i Johannesburg
(26 augusti−4 september 2002).
De flesta delegationerna motsatte sig dock denna åtgärd med följande argument:
− EG:s spannmålspriser var konkurrenskraftiga jämfört med världsmarknadspriserna.
− Intervention har inte använts länge.
− Inga exportbidrag har utbetalats på länge.
− Intervention bör ses som ett möjligt redskap för att reglera tillgången.
− Det direkta stödbeloppet för att kompensera sänkningen av interventionspriset är för lågt.
− De månatliga ökningarna som utbetalas som kompensation för lagring av spannmål bör behållas som ett regleringsredskap för att undvika prisfall under året och en eventuell inkomstförlust för jordbrukarna.
– Råg
De flesta delegationer tillstod att det föreligger en tydlig obalans inom rågsektorn. Några delegationer var positiva till att avskaffa interventionen för råg för att förhindra en dramatisk uppbyggnad av lager med mycket begränsad avsättning på världsmarknaden. Åtskilliga delegationer motsatte sig emellertid förslaget, särskilt med hänsyn till
− behovet av att fasa ut interventionssystemet och ersätta det gradvis hellre än omedelbart, på grund av den traditionella karaktären hos denna produkt och de regioner där den produceras,
− att denna åtgärd bör kompenseras inom den första pelaren i GJP när råg används i livsmedel,
− möjligheten att finna alternativ till ett avskaffande av systemet genom åtgärder inom den andra pelaren i GJP.
– Durumvete
Flera delegationer stödde kommissionens upplägg för att minska tilläggsbidragen och införa en ny kvalitetspremie för durumvete och betonade särskilt de höga kostnaderna för nuvarande
tilläggsbidrag, vilket kritiserats av revisionsrätten, överkompensationen för denna gröda och behovet av att förbättra kvaliteten på durumvete genom en kvalitetspremie. En delegation föreslog att regioner som fått svårigheter på grund av det frikopplade stödet skulle få fortsatta bidrag.
Fem delegationer motsatte sig detta förslag av främst följande anledningar:
− Durumvete är en mycket viktig produkt och monokultur i flera sydliga regioner i Europa.
Därför skulle en minskning av bidragen öka antalet avfolkningsområden samt antalet arbetslösa i några av dessa regioner.
− Den föreslagna minskningen av tilläggsbidragen i traditionella odlingsområden kan leda till inkomstbortfall för jordbrukarna.
− Kavlitetspremien kommer inte att kompensera jordbrukarnas inkomstförluster.
− Förädlingsindustrin kommer också att påverkas av en nedgång i den europeiska produktionen av durumvete.
– Torkat foder
Flera delegationer stödde kommissionens förslag om att ersätta nuvarande arrangemang med ett inkomststödpaket för jordbrukarna på 160 miljoner euro, som fördelas mellan medlemsstaterna i proportion till de nationella garanterade kvantiteterna för dehydratiserat och soltorkat foder. I denna ändring skulle det även ingå ett förenklat bidrag på 33 euro per ton.
Dessa delegationer hänvisade till att ett långsiktigt stöd inte är hållbart inom denna sektor och att ett enkelt och rättvist system behövs.
Några av dem hyste emellertid farhågor när det gäller fördelningen av garanterade kvantiteter mellan medlemsstaterna och betonade behovet av gradvisa förändringar med hänsyn till åtgärdens konsekvenser för jordbrukarna men också för att förädlingsindustrin skall kunna anpassa sig till förändringarna.
Andra delegationer motsatte sig att det nuvarande systemet skulle avskaffas helt, eftersom det tillhandahåller en värdefull proteinkälla, och undrade vilken grund som hade använts för
beräkningarna i kommissionens dokument samt underströk att bestämmelsen var oförenlig med marknadssituationen.
– Arealuttag av miljöskäl
De flesta delegationer hyste betänkligheter mot kommissionens förslag om att av miljöskäl ersätta nuvarande roterande uttag med ett 10-årigt fast uttag för jordbrukarna. Delegationerna föredrog framför allt en större flexibilitet framför en fast 10-årsperiod för uttaget, som skulle vara avhängigt av produktionsnivåerna och marknadssituationen. I detta perspektiv skulle arealuttag också kunna användas som ett redskap för att reglera tillgången.
– Stöd till energigrödor – en kolkredit
Kommissionen föreslår ett bidragssystem (areal + premie) för energigrödor − kolkredit. Bidraget kommer att uppgå till 45 euro per ha energigrödor med en maximal garanterad areal på
1,5 miljoner ha.
Generellt uttryckte delegationerna tvivel om det föreslagna stödbeloppet och många befarade att detta stöd huvudsakligen skulle gynna traditionella och etablerade producenter framför nya producenter på grund av kvotfördelningen på nationell nivå, baserad på referensperioder.
EKOLOGISKT JORDBRUK
Rådet noterade kommissionens information om det pågående arbetet med den europeiska handlingsplanen för ekologiskt producerade livsmedel och ekologiskt jordbruk. Det uppmanade kommissionen att avsluta sina interna överläggningar så att rådet kan diskutera detta ärende före årets slut på grundval av ett formellt meddelande från kommissionen.
ÖVRIGA FRÅGOR
– EU:s vinavtal med tredje land (USA)
Den spanska delegationen uppmanade med stöd av den franska, portugisiska och italienska delegationen kommissionär Franz Fischler att informera rådet om läget i förhandlingarna om vin mellan EU och USA, med beaktande av denna handels kommersiella betydelse och det faktum att det nuvarande partiella vinavtalet, som gör det möjligt för USA att exportera viner till gemenskapen med undantag från gemenskapens regler om enologiska metoder, löper ut den 31 december 2003.
Kommissionär Franz Fischler informerade rådet om de senaste direkta kontakterna med USTR ZOELLICK med vilken man hade enats om att intensifiera ansträngningarna för att nå väsentliga framsteg på området före slutet av innevarande år. Kommissionären påpekade de svårigheter man kunde förutse i de fortsatta förhandlingarna, med hänvisning till USA:s krav på enologiska metoder, ovilja att använda Internationella vinkontoret (OIV) som referens och motvilja mot många av gemenskapens krav på ett slutgiltig skydd för gemenskapens ursprungsbeteckningar.
Kommissionären angav vidare att USA och vissa andra vinproducerande länder bestämt var emot de nyligen antagna gemenskapsbestämmelserna om märkning av vin1, särskilt i fråga om
traditionella namn. Kommissionen har för avsikt att klargöra dessa bestämmelser för berörda länder.
– Kommissionens information om toppmötet i Johannesburg
Kommissionär Franz Fischler informerade rådet om den diskussion om jordbruk som ägde rum under världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg (den 26 augusti−4 september 2002).
Han betonade att kommissionen i fråga om exportsubventioner hade klargjort att EG strikt iakttar nu gällande WTO-åtaganden och fullt ut är engagerat i de förhandlingar som förs på uppdrag av WTO:s ministerkonferens i Doha. Kommissionen betonade också den fortlöpande reformprocessen inom jordbrukspolitiken i riktning mot färre åtgärder som bidrar till snedvridning av handeln. Han uttryckte med stöd av den svenska delegationen önskemålet att EG fullt ut skall åta sig att
genomföra det åtgärdsprogram som antogs i Johannesburg.
– Översvämningar i södra Frankrike
Den franska delegationen informerade rådet och kommissionen om de översvämningar som nyligen inträffade (den 8−10 september 2002) i tre departement i södra Frankrike (Gard, Hérault och
Vaucluse).
Den franska delegationen nämnde i synnerhet förlusterna av människoliv, den omfattande förstörelsen av vingårdar och fruktodlingar samt av datautrustning och infrastruktur. Denna delegation uppmanade kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt den situation som jordbrukarna i dessa departement befinner sig i. Kommissionär Franz Fischler uttryckte sitt medlidande med offren för översvämningarna. Han nämnde att Frankrike kan utnyttja återstående medel enligt mål 2. Han angav även att vinproducenternas tidsfrist för krisdestillation eventuellt kan förlängas och att stöd eventuellt kan ges från Europeiska unionens solidaritetsfond.
– Ekologiskt jordbruk
Den svenska delegationen riktade rådets och kommissionens uppmärksamhet på de bestämmelser som fastställs i kommissionens förordning (EG) 1788/2001 om kontrollintyg för import av ekologiska produkter från tredje land.
Delegationen anser att förordningen kan ha en negativ effekt på importen av ekologiska produkter från tredje land, särskilt när det gäller exportörer av färska produkter beroende på den tidsrymd som krävs för hanteringen av intyget. Med hänvisning till resultatet från toppmötet i Johannesburg betonade delegationen att EG måste se till att dess bestämmelser inte är onödigt besvärliga.
– Extra stöd till bomullsproducenter
Den grekiska delegationen upplyste rådet om den ogynnsamma utveckling som den nya ordningen för bomullsodlare har tagit i Grekland. Gemenskapens nya ordning avseende bomull antogs i
maj 2001. Förseningarna vid genomförandet av den nya förordningen orsakade anpassningsproblem för de producenter som hade sått innan förordningen genomfördes. Följaktligen undantog de
grekiska myndigheterna 206 362 ton sådd bomull som icke-stödberättigande. Ytterligare några kvantiteter befanns emellertid vara stödberättigande enligt de nya EG-bestämmelserna för bomull.
Den grekiska delegationen avser därför att med artikel 88.2 tredje stycket i fördraget som rättslig grund begära att rådet godkänner beviljandet av ett nationellt stöd för perioden 2001−2002 till bomullsproducenterna för de produktkvantiteter som befunnits vara stödberättigande, i syfte att kompensera deras kännbara inkomstförluster.
FISKE
REFORM AV DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN
Rådet höll en riktlinjedebatt med utgångspunkt i ordförandeskapets diskussionsunderlag.
Ordförandeskapet och kommissionen noterade de viktigaste delarna i diskussionen i syfte att nå en kompromiss vid novembermötet i rådet. Under tiden kommer arbetsgruppen att diskutera tekniska frågor. Ordförandeskapet kommer att meddela delegationerna vilka frågor som kommer att
diskuteras vid rådsmötet den 14−15 oktober 2002.
De flesta av delegationerna välkomnade i stort ordförandeskapets initiativ med ett diskussionsunderlag för att förbereda några av de viktigaste kvarstående frågorna.
1. Bevarande och hållbarhet
Flera delegationer stödde kommissionens förslag om flerårig resursförvaltning, särskilt som detta kommer att
• säkerställa en stabil och förutsebar sektor för fiskarna,
• garantera bevarande och hållbarhet för alla bestånd genom att det sätts upp försiktighetsmål,
• överensstämma med EG:s åtaganden vid toppmötet i Johannesburg (den 26 augusti−4september 2002) om hållbar utveckling.
Vissa delegationer framhöll att fiskeresurserna bör förvaltas enligt beståndens särskilda
förhållanden, deras biologiska sundhetstillstånd och med utgångspunkt i välgrundade vetenskapliga rön samt framhöll att de nuvarande bestämmelserna för fleråriga utvecklingsprogram är
tillfredsställande. Dessa delegationer stödde TAC och kvoter som ett viktigt förvaltningsinstrument enligt den fleråriga strategin. Några delegationer föreslog att påfyllnadsplanen skall tillämpas när bestånden ligger under den säkra biologiska gränsen.
2. Flott- och strukturpolitik
− Anpassning av fiskekapaciteten: Flera delegationer stödde i stort kommissionens förslag att låta medlemsstaterna ansvara för anpassningen till flottkapacitet för att säkerställa en rimlig balans beträffande fiskemöjligheterna inom referensnivåerna för flottan. Kommissionen föreslog även ett ett-till-ett-förhållande mellan inträde och utträde. Delegationerna stödde även avvecklingen av de fleråriga utvecklingsprogrammen; flera delegationer stödde tanken på ett flottregister för att förbättra öppenheten.
− Strukturstöd inom fiskesektorn: Flera delegationer instämde i kommissionens förslag om att upphöra med det offentliga stödet till förnyelse och modernisering av flottan samt överföring av fiskefartyg till tredje länder. De framhöll i synnerhet att
• stöd kommer att leda till en ökning av fiskekapaciteten,
• fartygsexport till tredje länder kommer att leda till överfiske.
Flera delegationer betonade att strukturstöd till förnyelse och modernisering av flottan bör behållas.
Vissa delegationer yttrade sig i fråga om att eventuellt behålla stödet till förnyelse och
modernisering av fartyg under tolv meter. Andra delegationer framhöll att stödet behöver bara avvecklas för fartyg av en särskild storlek eller fiske i särskilda områden.
3. Kontroll och tillsyn
De flesta delegationer stödde målet att förbättra kontrollen, bland annat genom att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna samt mellan medlemsstaterna och kommissionen.
STRATEGI FÖR DET EUROPEISKA VATTENBRUKET
Rådet noterade kommissionär Franz Fischlers föredragning av ett meddelande om en strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket (12137/02). Rådet överlämnar ärendet till Coreper för en ingående diskussion.
ÖVRIGA FRÅGOR
– Handlingsplan för Medelhavsområdet
Kommissionär Franz Fischler gjorde en kortfattad föredragning av resultatet av diskussionerna om handlingsplanen om bevarande och förvaltning av fisket i Medelhavet som hölls i anslutning till jordbruksministrarnas informella möte i Nyborg (den 8
–
10 september 2002) medfem medlemsstater som fiskar i Medelhavet (Frankrike, Grekland, Italien, Spanien och Portugal).
Han framhöll att handlingsplanen kommer att föreläggas rådet inom de närmaste dagarna.
Syftet med handlingsplanen är att
• förbättra den vetenskapliga grunden för förvaltningen i området, i synnerhet genom att informera om området,
• förbättra kontroll och förstärkning av förvaltningsinstrumenten samt miljöåtgärder,
• främja samarbete med kuststaterna i regionen såväl statligt som inom näringslivet;
gemenskapen bör spela en ledande roll i diskussionerna med tredje länder i Medelhavsområdet,
• främja en debatt om samarbete med anledning av det gemensamma uttalandet om fiskeskyddszoner i Medelhavet, vilket skulle göra det möjligt att tillämpa
gemenskapsbestämmelser utanför 12-milsgränsen och vara rättvisare för gemenskapens fiskare.
PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT
SÄKRA LIVSMEDEL Fodertillsatser
Rådet antog förordningen om fodertillsatser vad gäller återkallande av godkännandet av en tillsats.
I denna förordning återkallas godkännandet att använda tillsatsen Nifursol, som tillhör gruppen koccidiostatika och andra medicinskt verksamma ämnen, som tillsats i djurfoder (11730/02).
Animaliska biprodukter*
Rådet antog förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (11818/02 REV 1 och PE CONS 3641/02), varvid den nederländska och den svenska delegationen röstade emot (11818/02 ADD 1 REV 1). Ärendet avslutades slutligen efter två års behandling, 92 ändringsförslag från Europaparlamentet vid första behandlingen samt ett samrådsförfarande, som inleddes i år. Kommissionen lade från början fram detta förslag i förebyggande syfte i samband med paketet med hygieniskt säkra livsmedel och i syfte att förbjuda kannibalism och eventuell utfodring av djur med protein som härrör från djur av samma art. I paketet föreskrivs folk- och djurhälsobestämmelser för insamling, transport, lagring, hantering, bearbetning och användning eller bortskaffande av animaliska biprodukter i syfte att förebygga eventuella hälsorisker.
I förordningen förbjuds införande av döda djur och utdömda animaliska biprodukter i
näringskedjan; de enda råvaror som är tillåtna för tillverkning av djurfoder är råvaror från djur som förklarats tjänliga som livsmedel efter hälsobesiktning. Dessutom fastställs ersättningsmetoder för användning och bortskaffande av produkter av animaliskt ursprung, stärkta bestämmelser om kontroll och spårbarhet samt villkor för import från tredje land av animaliska biprodukter och produkter som framställts av dessa.
Den kompromiss som uppnåtts vid förlikningen gäller särskilt användningen av matavfall för att utfodra avelsdjur. I kompromissen bibehålls i huvudsak den text som Europaparlamentet föreslagit, samtidigt som kommissionens initiativrätt beaktas fullt ut. Således
– medger kompromissen ett begränsat undantag från förbudet att använda matavfall i djurfoder för en period på högst fyra år från och med den 1 november 2002, förutsatt att de berörda medlemsstaterna inför lämpliga kontrollsystem och att det inte föreligger några onödiga risker för djurs eller människors hälsa,
– kommer övergångsbestämmelser i fråga om matavfall att antas genom kommittéförfarande, vilket innebär att kommissionen inte måste lägga fram ett nytt lagförslag för parlamentet och rådet.
Däremot har kommissionen åtagit sig att före slutet av 2004 lägga fram ett förslag till direktiv om bioavfall, inklusive matavfall, och vars syfte kommer att vara dels att fastställa bestämmelser om användning, återvinning, återanvändning och bortskaffande av detta avfall, dels att kontrollera eventuella föroreningar.
FISKE
TAC och KVOTER 2002*
Rådet antog en förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2555/20011, i vilken det fastställs TAC och kvoter för 2002. Kommissionen lade fram förordningen i augusti 2002
(12203/02 och 12216/02 + ADD 1) till följd av nyligen fattade beslut i internationella forum, nya vetenskapliga rön och en dom i domstolen.
De viktigaste ändringarna i förordningen är
• en fotnot 2 i bilaga I d till förordning (EG) nr 2555/2001 om ansjovis i zon IX, X,
CECAF 34.1.1 utgår efter domen i Europeiska gemenskapernas domstol av den 18 april 2002 i mål C-61/96,
• en ökning av EG:s sillkvot – 13 000 ton i stället för 8 000 ton – i zon VIIg, h, j, k,
• en minskning av Danmarks kvot med 14 679 ton av tobisar och en ökning med 15 000 ton för Norge i zon IIa i Nordsjön,
• en ökning av EG-kvoten med 2 007 ton för rödspätta i Skagerack och 512 ton i Kattegatt;
ökning av EG-kvoten med 1 500 ton för rödspätta i zon IIa i Nordsjön,
• en ökning av maskstorleken för direktfiske av rocka (Rajidae) från och med den 1 juli 2002,
• bland kontrollåtgärderna, medlemsstaternas dagliga rapportering till kommissionen av kvantiteterna nordhavsräka i särskilda områden för EG-fartyg registrerade i gemenskapen,
• ökning av Europeiska gemenskapens tonfiskkvot i Sydatlanten till följd av underexploateringen av tonfisk och svärdfisk i Sydatlanten.
1 EGT L 347, 31.12.2001.
YTTRE FÖRBINDELSER UNRWA
Rådet antog ett beslut om att tillåta undertecknandet av den nya konventionen mellan Europeiska gemenskapen och Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) om bistånd till flyktingar i länderna i Mellanöstern (11810/02 och 11733/02). Genom undertecknandet av konventionen förbinder sig Europeiska gemenskapen att ekonomiskt stödja UNRWA under en fyraårsperiod mellan 2002−2005. Finansieringen kommer att ske i form av kontantbidrag till UNRWA:s allmänna budget. Gemenskapens bistånd ingår i ett övergripande program och är ett betydelsefullt bidrag till insatserna för att lindra de berörda befolkningsgruppernas svåra belägenhet och stabilisera situationen i Mellanöstern. Det erinras om att den senaste konventionen som ingicks med UNRWA (den tionde konventionen) upphörde att gälla den 31 december 2001.
Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 3 september 2002.
Förlängning av 1999 års konvention om livsmedelsbistånd
Rådet godkände ett beslut om fastställande av gemenskapens ståndpunkt i konventionskommittén för livsmedelsbistånd avseende en förlängning av 1999 års konvention om livsmedelsbistånd (10906/1/02 och 9598/02).
Det erinras om att det i konventionen anges att avtalet fortsätter att gälla fram till den 30 juni 2002, såvida det inte ytterligare förlängs efter detta datum. Den 17 juni 2002 enades
konventionskommittén om att förlänga konventionen med "minst ett år" och att det formella beslutet skulle fattas vid kommitténs möte i december 2002.
Förbindelserna med kandidatländerna −−−− Lettland
Rådet godkände, vad EU beträffar, att associeringskommittén EU−Lettland genom skriftligt
förfarande antar ett beslut om antagande av en regionalstödskarta som grundval för bedömningen av statligt stöd som beviljats av Republiken Lettland (11072/02 och EU-LV 857/02).
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet −−−− Statistik
Rådet godkände ett utkast till beslut av Gemensamma EES-kommittén om ändring av bilaga XXI till EES-avtalet genom att det nyligen antagna regelverket på statistikområdet läggs till. Tillägget avser kommissionens beslut 98/715/EG av den 30 november 1998 om klargörande av bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen som behandlar principerna för pris- och volymmätning (10622/02).
AVS
Centrum för företagsutveckling (CDE) och Teknikcentrum för jordbruks- och landsbygdssamarbete (CTA)
Rådet enades om att översända ett utkast till brev till AVS-sidan för godkännande och därefter vidarebefordran till direktörerna för CDE och CTA om förlängning av anställningskontrakten för personalen vid CDE och CTA (11081/02). Kontrakten förlängs därigenom till och med
den 28 februari 2005 under förutsättning att nödvändiga beslut fattas för att se till att det finns lämplig finansiering för centrumets fortsatta arbete.
HANDEL
Antidumpning −−−− Import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål
Rådet antog en förordning om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål, med runt tvärsnitt och en ytterdiameter som inte överstiger 168,3 mm, med ursprung i Tjeckien, Polen, Thailand, Turkiet och Ukraina (11613/02).
Antidumpning −−−− Import av TV-kamerasystem med ursprung i Japan
Rådet antog en förordning om ändring av bilagan till rådets förordning nr 2042/2000 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av TV-kamerasystem med ursprung i Japan
(11567/02).
EKOFIN
Övervakningsgruppen enligt Lamfalussy-gruppens rapport
Rådet utnämnde Kari Marie Lotsberg och Mario Draghi som de två experter som skall företräda rådet i den övervakningsgrupp som planeras i Lamfalussy-gruppens rapport (11961/02).
I enlighet med Lamfalussy-gruppens rapport skall övervakningsgruppen bestå av sex medlemmar, två oberoende externa experter skall utses av varje institution med beaktande av behovet av yrkesmässig och geografisk balans.
Arbetskostnadsindex*
Rådet antog med kvalificerad majoritet en gemensam ståndpunkt inför antagandet av
Europaparlamentets och rådets förordning om arbetskostnadsindex. (10803/02 och 11660/02 + ADD 1)
Syftet med förordningen är att fastställa en gemensam ram för framställning, överföring och utvärdering av jämförbara arbetskostnadsindex inom gemenskapen.
Den tyska och den österrikiska delegationen gjorde ensidiga uttalanden till rådets protokoll.
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
Skydd för arbetstagare vid exponering för asbest i arbetet*
Rådet antog en gemensam ståndpunkt om ändringen av direktiv 83/477/EEG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet. (9635/02 och 11437/02 + ADD 1)
Det främsta syftet med ändringen av direktivet är införandet av ett enda gränsvärde för arbetstagares exponering, mot två gränsvärden i ursprungsdirektivet.
Rådets gemensamma ståndpunkt kommer att översändas till Europaparlamentet för en andra behandling i enlighet med medbeslutandeförfarandet.
INRE MARKNADEN
Gemensamt transiteringsförfarande för EG och Efta
Rådet antog en gemensam ståndpunkt för att ge blandade EG−Efta-kommittén för gemensam transitering möjlighet att slutgiltigt anta beslut 2/2002, som syftar till att ändra det
transiteringsförfarande som fastställs i konventionen av den 20 maj 1987 för handel mellan gemenskapen och Efta.
Estland, Lettland, Litauen och Slovenien −−−− Transitering och förenkling av formaliteterna för handel
Rådet antog en gemensam ståndpunkt om antagandet av ett beslut om att bjuda in Estland, Lettland, Litauen och Republiken Slovenien att ansluta sig till två konventioner av den 20 maj 1987 om handel mellan gemenskapen och Efta.
Konventionerna avser det gemensamma transiteringsförfarandet och förenklingen av formaliteterna vid handel med varor mellan gemenskapen och Efta. Rådet godkänner antagandet av beslutet av de blandade kommittéerna för de två konventionerna, med förbehållet att de enskilda kontrollerna i de fyra kandidatländerna i tillämpliga delar måste kompletteras, så att det säkerställs att de uppfyller villkoren för anslutning till dessa konventioner.
TELEKOMMUNIKATION
Elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA)
Rådet antog två beslut om uppdatering av den andra etappen i programmet, vilken pågått sedan 1999, och som syftar till att främja inrättandet och användningen av transeuropeiska nät för
elektroniskt informationsutbyte mellan förvaltningar (IDA). Rådet godtog alla Europaparlamentets ändringar vid första behandlingen (PE-CONS 3642/02, PE-CONS 3643/02).
Ändringarna av programmet avser
− införandet av ett finansiellt referensbelopp för perioden 2002–2004 (39,8 miljoner euro för beslutet om riktlinjer och 34,2 miljoner euro för beslutet om driftskompatibilitet),
− utvidgningen av programmet till att omfatta vissa tredje länder,
− nya initiativ inom ramen för handlingsplanen för eEurope,
− nya bestämmelser om kommittéförfaranden (beslut 1999/468/EG).
UTNÄMNINGAR Regionkommittén (10942/02, 10943/02)
Rådet antog beslut om utnämning av
− Janet DAVIES till suppleant i Regionkommittén som ersättare för Elin JONES, och
− Carlo ANDREOTTI till suppleant i Regionkommittén som ersättare för Margherita COGO under återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2006.
°
° °
BESLUT SOM ANTAGITS GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE
YTTRE FÖRBINDELSER Kina
Genom skriftligt förfarande antog rådet den 16 september ett beslut om bemyndigande för kommissionen att inleda förhandlingar med Folkrepubliken Kina om ett avtal om status som godkänt resmål för organiserade gruppresor till EU för kinesiska medborgare.
MILJÖ
Bunkerkonventionen
Rådet antog (enhälligt) den 19 september 2002, genom skriftligt förfarande, ett beslut om
bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse underteckna, ratificera eller ansluta sig till den internationella konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (även kallad "bunkerkonventionen")1.
Rådets beslut är framför allt grundat på att även om endast suveräna stater får bli parter i bunkerkonventionen berör vissa bestämmelser (artiklarna 9 och 10) gemenskapslagstiftningen.
Syftet med konventionen, som antogs den 23 mars 2001 under en diplomatkonferens2 i
Internationella sjöfartsorganisationen (IMO)3, är att säkerställa rimlig, snabb och ändamålsenlig ersättning till personer som vållas skada genom oljeutsläpp i fartygsbunkrar.
Bunkerkonventionen är särskilt betydelsefull för gemenskapens och medlemsstaternas intressen eftersom den förbättrar skyddet för offer enligt internationella bestämmelser om ansvar vid havsförorening i linje med Förenta nationernas havsrättskonvention från 1982.
Medlemsstaterna uppmanas att underteckna bunkerkonventionen före den 30 september 2002 och att inom rimlig tid slutföra förfarandena för ratificering av eller anslutning till konventionen.
Förenade kungariket och Irland deltar i antagandet och tillämpningen av detta beslut.
Danmark deltar inte i antagandet av beslutet, som därför inte skall vara bindande för eller tillämpligt i Danmark. Detta överensstämmer med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
________________________
1 Beslutet, liksom konventionen, kan laddas ner från rådets webbplats http://register.consilium.eu.int/pdf/en/02/st10/10677en2.pdf (PDF-format).
2 Konferensen ägde rum i London den 19−23 mars 2001.
3 IMO är Förenta nationernas specialiserade byrå med ansvar för förbättring av sjösäkerheten och förhindrande av förorening från fartyg.
