• No results found

Biologisk mångfald och klimatförändringar dilemman och möjligheter. Henrik Smith & Pernilla Borgström(LU), Lena Bergström (SLU)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Biologisk mångfald och klimatförändringar dilemman och möjligheter. Henrik Smith & Pernilla Borgström(LU), Lena Bergström (SLU)"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Biologisk mångfald och klimatförändringar – dilemman och möjligheter

Henrik Smith & Pernilla Borgström(LU) , Lena Bergström (SLU)

(2)

Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är tätt sammanlänkade, vilket innebär både

utmaningar och möjligheter

Markanvändningen har en central roll - både för klimatet och för biologisk mångfald

Det finns en stor potential i att skapa synergier för att stärka naturvården och klimatarbetet

Det behövs kraftfulla åtgärder relaterade till biologisk mångfald och klimat för att nå ekologisk och samhällsekonomisk hållbarhet

Ökade kunskaper krävs hos både beslutsfattare och allmänheten, för att hantera klimatförändringar och motverka förlusten av biologisk mångfald

Rapporterna från IPBES och IPCC ger en bred vetenskapligt förankrad översyn, som när den tillämpas behöver fördjupas med kunskap om lokala omständigheter och specifika förutsättningar

(3)

IPBES 2019 Global Assessment Report:

Situationen är akut!

• Naturliga ekosystem har minskat med 47%

• 25% av arterna hotas av utrotning

• Tätheten av naturligt

förekommande arter har minskat med 23%

• Biomassan vilda dägg- djur har minskat 82%

• Indikatorer utvecklade av ursprungs-

befolkningar visar på minskning av för dem viktiga naturelement

(4)

IPCC 2018 1.5 graders rapport:

Kraftfulla åtgärder krävs nu!

Förväntad uppvärmning med dagens utsläpp (orange) och vid kraftig

utsläppsminskning av GHG från 2020 till nollutsläpp 2055 (grå) Exempel på risk - global ekonomisk skada,

global försämring och förlust av ekosystem och biologisk mångfald - vid olika uppvärmning

(5)

Förändringar sker här och nu – inte bara någon annanstans!

Varje linje visar utbredning i första (vä/1989-2006) och andra (hö/2008-2015) inventeringen.

Kärlväxter med nordligare nordgräns minskar i utbredning. Tyler m.fl. (2020)

Vanliga jordbruksfåglar minskar i antal, sannolikt kopplat till intensifiering av jordbruket;

http://www.fageltaxering.lu.se/resultat/indikator er/eu-indikatorer

(6)

Behov av genomgripande förändring (transformative change)

Hållbar jordbruksproduktion Hållbar matkonsumtion Stärkt bevarande

Genomgripande förändring!

Modeller som använts:

Åt gärder Systemförändring

Leclère et al. 2020, Nature

(7)

Från dilemma till synergier?

Klimat- åtgärder

Klimat- anpass-

ning Bevarande

Synergier

Konflikter

• Fokus på hållbar markanvändning kan skapa synergieffekter

• Naturbaserade lösningar kan vara multifunktionella

• Kontexten viktig - vilka åtgärder som lämpar sig bäst var och på vilken skala

• Behov av stärkt naturskydd finns på alla skalor

Bergström, L., Borgström, P., Smith, H.G., m.fl. 2020.

SMHI och Naturvårdsverket. Klimatologi Nr 56.

(8)

Åtgärder med multipla

funktioner skapar synergier

Urbana våtmarker

• Reglering av vattenflöden

• Biologisk mångfald

• Rekreation

Foto H Hanson

Ill: Kjell Ström

Grön infrastruktur

• Kolinlagring

• Biologisk mångfald

• Rekreation

Ålgräsängar

ECOCOA

(9)

Synergieffekter kommer inte automatiskt – vi måste planera för dem

• ”Gröna klimatlösningar” (t.ex. ekosystembaserad klimatanpassning) är inte automatiskt gynnsamt för biologisk mångfald

• För att uppnå positiva synergieffekter måste både klimat och biologisk mångfald vara explicita mål i planeringen

• Hantering av målkonflikter kräver medvetenhet om hur olika

alternativ påverkar klimat, ekosystemfunktioner, biologisk mångfald m.m.

Bergström, L., Borgström, P., Smith, H.G., m.fl. 2020.

SMHI och Naturvårdsverket. Klimatologi Nr 56.

(10)

Kritiska markanvändningsfrågor kräver systemperspektiv

• Skog för biomassa, kollagring och/eller biologisk mångfald?

• Jordbruk för livsmedelssäkerhet, klimat och/eller biologisk mångfald?

• Vattennära miljöer för bebyggelse, erosionsskydd och/eller biologisk mångfald?

• Resilient markanvändning som tar hänsyn till framtida risker och behov av ekosystemtjänster!

(11)

Dilemma i skogen: klimatnytta & biologisk mångfald

vegetationsperiod

Intensivt skogsbruk Förnybara resurser:

Bioenergi, Virke, Fiber Koldioxidupptag

Klimatpåverkan

Trädens tillväxt Levande skogar

- +

störningar

Utformad av Anna Maria Jönsson, Lunds univ.

Hantera ett förändrat klimat med:

• kortare omloppstid – bra ur risk- och klimatanpassnings- perspektiv - äldre skogsbestånd känsliga för stormskador,

granbarkborreangrepp, rotröta

• förlängd omloppstid - bra ur kolförådsperpektiv

• blandskogar och kontinuitets- skogar - ökad stormstabilitet, ökad biologisk mångfald, naturliga fiender, ökning av markens kol- och näringsförråd samt påverkan på grundvatten- kvalitet, sämre tillväxt?

100-års perspektiv! Värden beror på tidshorisont!

(12)

Dilemma i odlingslandskapet

Klimatreglering

Extensivt jordbruk Intensivt jordbruk Reducerad

markberarbetning

Ekologisk intensifiering?

From Tscharnkte et al. 2012, Biol. Cons.

Naturligt habitat

Extensivt jordbruk

Intensivt jordbruk

(13)

Dilemma i odlingslandskapet

Klimatreglering

Extensivt jordbruk Intensivt jordbruk Reducerad

markberarbetning

From Tscharnkte et al. 2012, Biol. Cons.

Naturligt habitat

Extensivt jordbruk

Intensivt jordbruk

(14)

Att utveckla synergier kräver en landskapsansats med samordnad landskapsförvaltning

• En markanvändning som strävar efter att undvika konflikter och att identifiera

”optimala” lösningar - kräver rätt åtgärd på rätt plats, i rätt omfattning och ofta koordinerat

• Berör både analysmetoder och sätt att förvalta

• Samverkan över sektorer, mellan privata och allmänna intressen

• Svårighet: hitta former som inte utmanar legitima ägarintressen samtidigt som legitima allmänna intressen tillgodoses när det gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster

(15)

Adaptiv förvaltning av ekosystem kräver uppföljning

Hur skall vi förvalta under osäkerhet?

• Sträva efter evidensbaserad förvaltning vilket kräver sammanställning av kunskap och modellering

• Vetenskaplig kunskap har alltid ett visst mått av osäkerhet, inte minst eftersom effekter är

kontextberoende

• Finns dock en stor mängd kunskap att utgå ifrån;

IPCC &IPBES visar stor konsensus kring behovet att agera nu vad gäller klimat och biologisk mångfald

• Adaptiv förvaltning – men kräver uppföljning

• Stärka resiliens (i vid mening) genom att bevara variation i gener, arter och ekosystem

IPBES 2019

(16)

Folke et al. 2016

Koppla till Agenda 2030 och de 17 globala målen

IPBES: utarmningen av biologisk mångfald och ekosystem

underminerar

möjligheten att nå 35 av de 44 globala

delmålen relaterade

till åtta av målen

(17)

”Except in scenarios that include transformative change, negative trends in nature, in ecosystem functions and in many of nature’s contributions to people are

projected to continue to 2050 and beyond, due to the projected impacts of increasing land-/and sea-use change, exploitation of organisms and climate change.” (IPBES 2018)

Avslutande ord

• Många typer av parallella insatser behövs för att hantera klimatfrågan och värna den biologiska mångfalden.

• Vad som händer nu – d.v.s. i det korta perspektivet - spelar en avgörande roll.

• En helhetssyn är viktig - åtgärder kan i många fall samordnas för att öka synergier och undvika målkonflikter.

• Både de omedelbara och de långa perspektiven behövs och de måste beaktas parallellt - vad som görs (eller inte görs!) på kort sikt är avgörande för behov och möjligheter längre fram i tiden.

• Den kunskap som finns behöver spridas, utvärderas och utvecklas i en öppen dialog för att hitta lösningar som gynnar biologisk mångfald, minskar klimatpåverkan och ökar samhällets resiliens.

lena.bergstrom@slu.se pernilla.borgstrom@cec.lu.se henrik.smith@biol.lu.se

References

Related documents

The high intensity monochromatic emission demonstrated in the ZnO nanohexagons is attributed to the single crystal structure, epitaxial relation and high

Implementation of circular economy business models by small and medium-sized enterprises (SMEs): Barriers and enablers. An IPA Based Method for PSS Design Concept

Snödroppe Höstfunkia Balkansippa Hängstarr Jordviva Japanskt silvergräs Svavelsippa Vitsippa Korstörne Gulsippa Körsbärskornell Blåsippa Häggmispel Körsbärskornell

För våra kunder räcker sågade trävarorna till:. 100 000 småhus

Frågan uppstod om och hur en liten trädgård skulle kunna bidra till biologisk mångfald och hur jag i min yrkesprofession ska kunna gestalta de små trädgårdarna på

De formuleringar som finns i läroplanen och kursplanen för historia innebär att eleverna vid slutet av det femte skolåret i grundskolan borde ha kommit i kontakt med olika aspekter

Eftersom illustrationer är en viktig del i naturvetenskapliga läroböcker, föreslår Cook (2008) att mer uppmärksamhet bör ägnas också åt andra semiotiska modaliteter än

The four papers cover aspects of biodiversity in biology books (I), connections between biology books and the world outside school (II), the definition of the species concept and